Årsredovisning och koncernredovisning

Transkript

1 Årsredovisning 2008/2009

2 Styrelsen och verkställande direktören för MQ Holding AB Org nr får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 september augusti 2009 Innehåll: Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning koncernen 7 Balansräkning koncernen 8 Sammandrag eget kapital koncernen 9 Kassaflödesanalys koncernen 10 Resultaträkning moderbolaget 11 Balansräkning moderbolaget 12 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser moderbolaget 13 Sammandrag eget kapital moderbolaget 14 Kassaflödesanalys moderbolaget 15 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 16 Underskrifter 50

3 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören i MQ Holding AB, organisationsnummer , med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernårsredovisning för räkenskapsåret 1 september 2008 till 31 augusti är verksam inom detaljhandel för försäljning av dam och herrkläder på den svenska marknaden. I koncernen ingår förutom moderbolaget MQ Holding AB det helägda dotterbolaget MQ Retail AB, två vilande dotterbolag samt bolaget MQ Shanghai Co Ltd. Specifikation av koncernbolag finns i not 28. Moderbolaget Moderbolaget tillhandahåller enbart vissa koncerngemensamma tjänster. Allmänt om verksamheten bedriver detaljhandel inom dam- och herrkonfektion på den svenska marknaden. Sortimentet, med inriktning mot modeintresserade konsumenter, består av en mix av egna och andras varumärken. hade vid räkenskapsårets ingång 95 helägda butiker och vid årets slut 102. Inga butiker har stängts under räkenskapsåret. Butikerna är belägna från Ystad i söder till Luleå i norr och samtliga butiker säljer både dam- och herrsortimentet. MQ har en lång historia som frivillig fackkedja, och startades i sin första form redan i slutet av 1950-talet. MQ har sedan dess utvecklats till en framstående aktör inom svensk modedetaljhandel. Nuvarande koncern bildades 1 maj 2006, i samband med att riskkapitalbolaget CapMan Oy tillsammans med ett antal minoritetsägare genom MQ Holding AB förvärvade en nybildad koncern där Xeted Holding AB var moderbolag. Under räkenskapsåret 2007/2008 namnändrades Xeted Holding AB till MQ Retail AB. Dotterbolagen i denna koncern bestod av 57 stycken butiksbolag, som bedrev en eller flera MQ-butiker belägna i Sverige, samt MQ Sweden AB. Verksamheten i MQ Sweden AB bestod av att administrera centrallager, utföra centrala inköp för koncernen samt sköta varumärket MQ. Denna verksamhet har under räkenskapsår övertagits av MQ Retail AB. De flesta butiksbolagen har under räkenskapsåret 2006/2007 fusionerats in i MQ Retail AB och därmed bedrivs all butiksverksamhet samt operativ drift i detta bolag. Utveckling av koncernens verksamhet, resultat och ställning MSEK 2008/ / / månader 12 månader 14 månader Nettoomsättning Rörelseresultat Balansomslutning Soliditet 19% 18% 13% Definition: Soliditet: Eget kapital i förhållande till balansomslutningen per balansdagen. 2

4 Ägarförhållanden MQ Holding ABs ägare per fördelar sig enligt följande: Antal aktier Andel av aktier och röster i % Capman Equity VII A LP ,7% Capman Equtiy VII B LP ,3% Capman Buyout VIII Fund A LP ,5% Capman Buyout VIII Fund B LP ,5% Capman Equity Sweden KB ,1% Capman Maneq 2005 AB ,6% Xeted Investors AB ,2% RIV Retail Invest Vehicle AB ,7% Jaller Klädcenter ,8% Ledande befattningshavare ,4% Externa ägare ,2% ,0% MQ Holding AB äger 100% i MQ Retail AB där koncernens huvudsakliga verksamhet bedrivs. Väsentliga händelser under året 7 nya butiker öppnade MQ s butiker finns i de flesta större städer i Sverige och expansionen fortsätter. Under året har nyetableringar skett i Norrköping, Alingsås, Skövde, Västerås och Malmö samt två outletbutiker i Kungsbacka och Ullared. Vid räkenskapsårets utgång hade MQ totalt 102 butiker. Under året har inga butiker stängts. Ny Sortiments och Inköpschef Under året har Thomas Enderstein övertagit rollen som sortiments och inköpschef. Etablering av filial i Bangladesh Under året har en filial etablerats i Bangladesh med avsikt att knyta lokala textilproducenter till MQ. Förbättrad inköpsprocess IT projektet Merchandise planning med syftet att förbättra inköpsprocessen har vidareutvecklats under räkenskapsåret. Inköpssamordning Inköp av förbrukningsmaterial i butik har under året samordnats genom en distributör. Bankavtal Bolagets långfristiga finansiering är främst knuten till HSH Nordbank och Swedbank. Lånelöftet från bankerna är knutet till finansiella nyckeltal som om de inte uppnås ger banken rätt att kunna avsluta eller omedelbart omförhandla låneavtalet. Under räkenskapsåret uppfylldes inte de finansiella nyckeltalen varför banken aviserade att de krävde att huvudägaren skulle låna ut ytterligare 7 MEUR till MQ Holding AB samt att MQ Retail AB skall utfärda ytterligare företagsinteckningar om 100 MSEK. Ett tilläggsavtal till det befintliga låneavtalet signerades av styrelsen den 13 oktober 2009 varefter lånet och säkerheterna verkställdes. I tilläggsavtalet ingår även nya finansiella nyckeltal som ligger till grund för en eventuell uppsägning av låneavtalet från bankens sida. Under 2009/2010 har bolaget uppfyllt målen. Enligt IAS 1 skall ett lån enligt ovan redovisas som kortfristig skuld om de kopplade finansiella nyckeltalen bryts och att skulden blir betalbar. I detta fall har inte lånet sagts upp varför skulden aldrig har blivit föremål för betalning. Skulden redovisas därför som långfristig. 3

5 Händelser efter räkenskapsårets utgång Kundbonussystem 1 oktober har bolaget blivit en samarbetspart i SAS Eurobonus vilket medför att våra kunder får Eurobonus poäng vid sina köp i butikerna. Konjunktur Konjunkturen har långsamt börjat förbättras under de första månaderna efter räkenskapsårets utgång. Efterfrågan på MQ s produkter följer konkurrenterna på marknaden. Nya butiker Efter räkenskapsårets slut har butiker öppnats i Liljeholmen, Kalmar och Sollentuna. Under kommande räkenskapsår är det planerat att öppna ytterligare 5 st butiker varav en outlet i Vingåker. Bankavtal Bolagets långfristiga finansiering är främst knuten till HSH Nordbank och Swedbank. Lånelöftet från bankerna är knutet till finansiella nyckeltal som om de inte uppnås ger banken rätt att kunna avsluta eller omedelbart omförhandla låneavtalet. Under räkenskapsåret uppfylldes inte de finansiella nyckeltalen varför banken aviserade att de krävde att huvudägaren skulle låna ut ytterligare 7 MEUR till MQ Holding AB samt att MQ Retail AB skall utfärda ytterligare företagsinteckningar om 100 MSEK. Ett tilläggsavtal till det befintliga låneavtalet signerades av styrelsen den 13 oktober 2009 varefter lånet och säkerheterna verkställdes. I tilläggsavtalet ingår även nya finansiella nyckeltal som ligger till grund för en eventuell uppsägning av låneavtalet från bankens sida. Under 2009/2010 har bolaget uppfyllt målen. Information om risker och osäkerhetsfaktorer är genom sin verksamhet utsatt för ett flertal risker vilka kan påverka koncernens resultat och ställning. Dessa risker består dels av risker som bolaget kan hantera genom interna rutiner samt risker som i största utsträckning styrs av yttre faktorer. Nedan beskrivs de största risk- och osäkerhetsfaktorerna: Modetrender MQ är beroende av konsumenternas preferenser gällande trender, design och kvalitet. MQ arbetar medvetet med att utveckla trendbevakning, informationssystem, prognoser, varuflödesstyrning samt korta ledtider i framtagning av varor. De ständigt skiftande modetrenderna gör mode till en färskvara, vilket innebär att det ständigt finns risker för att hela eller delar av kollektioner inte uppskattas av kunderna. Det är av största vikt att MQ klarar att leverera nya attraktiva produkter, i rätt tid, till rätt volym, med bra mix mellan dressat och casual samt mellan basmode och trendmode. Om MQ misslyckas med ovanstående kan det leda till överskott i lager, prissänkning och även skada varumärket. För att hantera dessa risker rekryterar MQ duktiga designers och inköpare, arbetar ständigt med att förstå och förutse trender, upprättar inköpskontor i Shanghai och Bangladesh (för att snabbt kunna köpa in och kontrollera färg, form och kvalitet) samt analyserar kunder och dess beteende. Etableringsrisk s tillväxtstrategi, som i grunden bygger på expansion via ökad butiksyta i befintliga samt nya butiker, är starkt beroende av MQ s fortsatta attraktivitet som partner till centrumutvecklare och andra ägare av butiksytor. MQ s position som aktör på en alltmer konkurrensutsatt marknad påverkar dels vilka handelsplatser som MQ ges tillträde till, dels villkoren vid tecknande av hyresavtal. Genom beslutade åtgärder att tydliggöra MQkonceptet och att fokusera på att skapa större och vackrare butiker, kan MQ bli en än mer attraktiv partner och således reducera denna risk. 4

6 Konjunktur Till de externa riskerna måste konjunkturutvecklingen läggas. Den ökade köpkraften hos svenska konsumenter under senare år har varit en förutsättning för detaljhandelns kraftiga tillväxt. I synnerhet har detta varit viktigt för tillväxten inom det högre prissatta sortimentet med hög modegrad inom fackhandel och bland varumärkesspecialisterna. En dämpning av den ekonomiska tillväxten i Sverige torde komma att få negativ inverkan på konsumenternas köpkraft och därmed tillväxten inom detaljhandeln. I kombination med en kraftfull etableringstillväxt, skulle detta kunna resultera i ökad konkurrens och prispress. Under räkenskapsåret har en global finanskris inträffat vilket har medfört att bolagets försäljning har minskat mot föregående års försäljning med ca 8%. Konkurrensen bland modekedjor Ytterligare en risk är att övriga aktörer inom fackhandelssegmentet kraftfullt flyttar fram sina positioner, via organiska och strukturella tillväxtåtgärder. I kombination med en fortsatt stark konjunktur är en sådan ökande konkurrens om att driva konsolideringen i fackhandelssegmentet en betydande risk. Finansiella instrument och riskhantering Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, likviditets- och kreditrisker. Hanteringen av koncernens finansiella risker sker av koncernens finansfunktion, vars uppgift är att identifiera och minimera riskerna för negativ resultatpåverkan och att öka förutsägbarheten i framtida resultat. För ytterligare information om finansiella instrument och riskhantering se not 23 och 24. Information om icke-finansiella resultatindikationer Socialt ansvar och miljö Marknaden och kunderna förväntar sig att MQ följer gällande lagar och krav avseende etik, miljö- och socialt ansvar. Det betyder att vi med hjälp av kontinuerliga förbättringar successivt kommer att utveckla MQ:s arbetssätt med avseende på miljö och socialt ansvar, men också våra samarbetspartners sätt att arbeta. Ansvaret för frågorna finns i företagsledningen och på särskilda funktioner i organisationen. Socialt ansvar MQ arbetar med leverantörer över hela världen och vi använder sedan länge en omfattande Code of Conduct för att reglera bla arbetsvillkor som måste efterlevas hos våras partners. Uppförandekoden utvecklas vilket betyder att det ställs allt högre krav på både oss och våra leverantörer. För att på bästa sätt kunna säkerställa att de lever upp till våra krav har MQ anslutit sig till BSCI, en CSR-organisation, där över 230 detaljhandelsföretag i Europa är medlemmar. Fram till 2011 är det vår målsättning att våra leverantörer skall vara delaktiga inom BSCIs kontroll- och regelsystem. Detta för att vi ska kunna säkerställa att minst 70 % av inköpsvolymen följer Code of Conduct. Miljö Med anledning av fokus på kemikalier globalt och lokalt, framförallt det senaste året, inom konfektionsbranschen ser vi stora risker i produktions- och konsumentledet. Myndigheter, media och flera frivilliga organisationer uppvaktar, debatterar och påverkar utvecklingen av branschens miljöpåverkan. Kraven ökar, företagen går samman och försöker gemensamt hitta bättre rutiner för att säkerställa en så liten miljöpåverkan som möjligt i såväl produktions- som användningsfasen. Genom vårt medlemskap och engagemang i Kemikaliegruppen säkerställer vi våra processer kring kemikalierestriktioner och REACH (EU:s nya kemikalielagstiftning). Utöver detta samarbetar vi med certifierade testlaboratorium som utför tester på våra produkter. 5

7 Personal Alla medarbetare oavsett ålder, kön, befattning eller etnisk tillhörighet ska uppleva trygghet, delaktighet och möjlighet till kontinuerlig utveckling enligt MQ s grundläggande värderingar som ska prägla koncernens alla personalstrategiska åtgärder. MQ s jämställdhetsarbete innebär att alla medarbetare behandlas med respekt och att inga skillnader avseende lönesättning, anställningsvillkor eller utbildningsmöjligheter får förekomma. Antal årsanställda i koncernen uppgick under verksamhetsåret till 661 (688) personer, varav 81,2% (80,5%) är anställda i butikerna. Fördelningen i butikerna är 82 % ( 74%) kvinnor. I chefsbefattning, inklusive butikerna, är 73 % ( 74%) kvinnor. MQ Retail AB har kollektivavtal med Tjänstemannaförbundet HTF och Handelsanställdas förbund. Tillämpade redovisningsprinciper Under innevarande räkenskapsår har koncernen börjat tillämpa säkringsredovisning i enlighet med IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Några övriga nya redovisningsprinciper har inte tillämpats. Nya standarder, ändringar i standarder samt nya tolkningsmeddelanden som trätt i kraft under räkenskapsåret har inte haft någon effekt på koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter. har frivilligt valt att tillämpa IFRS i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) 7 kap 33. har dock inte tillämpat reglerna om Resultat per Aktie i IAS 33 samt reglerna om segmentsrapportering i IAS 14, på grund av att bolaget inte är noterat. Redogörelse för styrelsearbetet under året Styrelsen sammanträder sex gånger per år och samtliga möten protokollförs. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen MQ fortsätter att följa den av styrelsen fastslagna strategin och inriktar sig på tillväxt genom nya butiker och utökad butiksyta i befintliga butiker. Samtidigt fortsätter effektivisering av processerna inköp och administration med kostnadsfokus vilket kommer att göra att MQ växer med ökad lönsamhet. Förslag till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande: (kr) Balanserad vinst Koncernbidrag exkl skatt Årets resultat Balanseras i ny räkning Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 6

8 Resultaträkning för koncernen Tkr Not mån mån Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Bruttoresultat Handelsvaror Övriga externa kostnader 6, Personalkostnader Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Resultat före skatt Skatt Årets resultat Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare

9 Balansräkning för koncernen Tkr Not Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Varulager Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital 16 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel Årets resultat Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Summa eget kapital Skulder Långfristiga räntebärande skulder 17, Avsättning uppskjuten skatt Summa långfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder 17, Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 26. 8

10 Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Tkr Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Omräkningsreserv Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital Omföring av föregående års resultat Omräkningsreserv Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare Utgående eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Tkr Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital Omföring av föregående års resultat Omräkningsreserv Kassaflödessäkringsreserv Skatteeffekt kassaflödessäkeringsr Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare Utgående eget kapital Ytterligare information om eget kapital finns i not 16. 9

11 Kassaflödesanalys för koncernen Tkr Not mån mån 29 Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av varulager Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

12 Resultaträkning för moderbolaget Tkr Not mån mån Övriga rörelseintäkter 2, Bruttoresultat Övriga externa kostnader Personalkostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Skatt Årets resultat

13 Balansräkning för moderbolaget Tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Uppskjuten skattefordran 9-25 Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar på koncernföretag Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

14 Tkr Not Eget kapital och skulder Eget kapital 16 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Fritt eget kapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 18, Övriga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kort del av skuld till kreditinstitut Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget Tkr Not Ställda säkerheter Eventualförpliktelser

15 Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Tkr Överkurs- Balanserat Årets Aktiekapital fond resultat resultat Ingående eget kapital Vinstdisposition Erhållna koncernbidrag Skatteeffekt på koncernbidrag Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare Utgående eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Tkr Överkurs- Balanserat Årets Aktiekapital fond resultat resultat Ingående eget kapital Vinstdisposition Erhållna koncernbidrag Skatteeffekt på koncernbidrag Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare Utgående eget kapital

16 Kassaflödesanalys för moderbolaget Tkr Not mån mån 29 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten - - Kassaflöde från investeringsverksamheten - - Finansieringsverksamheten Amortering av skuld Erhållna koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

17 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. har frivilligt valt att tillämpa IFRS i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) 7 kap 33. har dock inte tillämpat reglerna om Segmentsrapportering i IAS 14 samt reglerna om Resultat per Aktie i IAS 33 med anledning av att bolaget inte är noterat. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 februari s resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 februari (b) Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not

18 (e) Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. s redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag. (f) Nya principer för året samt nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder i kraft först fr.o.m. räkenskapsåret 2009/2010 och framåt. Dessa har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nya standarder, ändringar i standarder samt nya tolkningsmeddelanden som trätt i kraft under räkenskapsåret har inte haft någon effekt på koncernens eller moderbolagets finansiella rapporter. Den ändring som i nuläget bedöms innebära en förändring i kommande redovisning är uppdaterad version av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, vilken främst kommer att påverka uppställningsform för presentation av intäkter och kostnader som redovisats mot eget kapital. Tillämpning skall ske från och med den 1 januari 2009 vilket innebär räkenskapsåret 2009/2010 för MQ. Övriga nyheter bedöms inte få någon väsentlig effekt. Säkringsredovisning i enlighet med IAS 39 har börjat tillämpas under räkenskapsåret. (g) Klassificering m m Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. (h) Konsolideringsprinciper (I) Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från MQ Holding AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. 17

19 (II) Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. (III) Omräkning av utländska dotterbolag Vid omräkning av utländska dotterbolag där den funktionella valutan avviker från den nationella så har den temporala metoden använts vid omräkning till funktionell valuta och dagskursmetoden använts vid omräkning från funktionell valuta till rapporteringsvalutan. (i) Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. (j) Intäkter Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter. (k) Leasing (I) Operationella leasingavtal Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasigavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. (II) Finansiella leasingavtal Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. (l) Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel samt vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. I not 23 finns bolagets finansiella tillgångar specificerade. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. 18

20 Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, förlust vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen avseende derivat som hänför sig till lån samt nedskrivning av finansiella tillgångar. Lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de ingår i en tillgångs anskaffningsvärde. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. (m) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld. (n) Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt derivat med positivt värde. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat med negativt värde. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. 19

21 En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Klassificering och värdering Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan. Likvida medel består av kassamedel. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde. MQ har inga tillgångar som faller in under den andra undergruppen. Mer information angående derivat finns under punkten o. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder som innehas för handel och andra finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori (den s.k. Fair Value Option). I den första kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde. MQ har inga tillgångar som faller in under den andra undergruppen. Mer information angående derivat finns under punkten o. Andra finansiella skulder Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier s finansiella garantiavtal innebär att koncernen har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade avtalsvillkoren. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventual- 20

22 tillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. (o) Derivat Samtliga koncernens fristående derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett Inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdekontraktet. Inga inbäddade derivat har identifierats. Derivat redovisas enligt nedan: (i) Fordringar och skulder i utländsk valuta Transaktionsexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras antingen genom valutatermin, valutaswap eller genom valutaoption. Valutaterminen eller valutaoptionen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde som övrig fordran respektive övrig skuld. Värdeförändringarna redovisas direkt mot eget kapital i säkringsreserven till dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. Säkringsinstrumentets resultateffekt redovisas inom posten handelsvaror i resultaträkningen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade. Om ett säkrat framtida kassaflöde avser en transaktion som aktiveras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen. Om den säkrade posten utgör en icke-finansiell tillgång eller en icke-finansiell skuld inkluderas upplösningen från säkringsreserven i det ursprungliga anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller när företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. Om den säkrade transaktion inte längre förväntas inträffa, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen. För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer, swappar och optioner. Per balansdagen har någon ineffektivitet kopplat till säkringsredovisningen inte redovisats. (ii) Säkring av räntebindning och lån i utländsk valuta För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswap med golv och tak. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ränteswappen med collars kopplat till lån i utländsk valuta har per balansdagen ett negativt värde. Dessa redovisas i balansräkningen som kortfristig skuld under övriga skulder. Värdeförändringar redovisas i resultaträkningen under Finansiella poster. Bolagets lån i utländsk valuta har inte valutasäkrats. (p) Materiella anläggningstillgångar (I) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. 21

23 (II) Leasade tillgångar Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i koncernens balansräkning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. (III) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. (IV) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Leasade tillgångar skrivs även de av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, över den avtalade leasingtiden. Beräknade nyttjandeperioder; - inventarier, verktyg och installationer 5 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. (q) Immateriella tillgångar (I) Goodwill Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov, se nedan. (II) Varumärke Varumärke värderas till anskaffningsvärde minus ackumulerade nedskrivningar. Varumärket bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod och därmed görs inga avskrivningar. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer. (III) Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. (IV) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. 22

24 (v) Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: - Hyresrätter och liknande rättigheter 5 år - Dataprogram 5 år (r) Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. (s) Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39, varulager, och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard. (I) Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (II) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningsprövning avser kundfordringar. Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. 23