Antikroppsundersökningar i mjölkbesättningar med salmonella

Transkript

1 Antikroppsundersökningar i mjölkbesättningar med salmonella Syftet med detta PM är att klargöra SVAs rekommendationer avseende antikroppsundersökningar i besättningar som spärrats på grund av salmonella. Observera att förslaget inte omfattar något ställningstagande om var betalningsansvaret för olika undersökningar bör ligga. Det är naturligtvis fullt möjligt att betalningsansvaret kan fördelas mellan myndighet, näring och djurägare. Tester: Smittämnen: Prionics Dublin Elisa (O-antigen 1, 9 och 12) Prionics Mixed Elisa (O-antigen 1, 9 och 12 samt 1, 4 och 5) Salmonella Dublin har O-antigen 1, 9 och 12 Salmonella Typhimurium har O-antigen 1, 4, 12 och ibland 5 Rekommenderad provtagning Aktuella besättningar: Under spärr: Nötkreatursbesättningar där S. Dublin eller S. Typhimurium har påvisats. Även besättningar med andra serotyper, där salmonellatypen har O-antigen som ingår i testen, kan provtas i syfte att använda resultaten för kunskapsuppbyggnad. Samtliga kalvar som nått åldern 3 månader provtas under hela spärrtiden (kan tas omgångsvis, ex var 3e månad, kalvarna bör vara 3-6 månader vid provtagning). 1a kalvare tas ca 3 månader innan de ska kalva. De individer som är positiva för antikroppar följs upp med nya serum- eller individuella mjölkprover var 3e eller 6e månad. Tankmjölksprover tas 1 ggn/månad. Efter lyft spärr: Kalvar 3-6 månader tas endast om misstanke på ny infektion eller nystartad smittcykel finns. 1a kalvare tas ca 3 månader innan de ska kalva. De individer som har antikroppar följs upp med nya serum- eller individuella mjölkprover var 3e eller 6e månad. Tankmjölksprover tas en gång per månad under minst ett år. Estelle Ågren, Enhet för sjukdomskontroll och smittskydd, SVA Sida 1

2 När antikroppsnivån i tankmjölksproverna har stabiliserats eller sjunkit till ett lågt värde (förslagvis ODC < 15) tas individmjölkprover på korna minst 2 ggr med 6 månaders mellanrum. Estelle Ågren, Enhet för sjukdomskontroll och smittskydd, SVA Sida 2

3 odc dub Syfte med Provtagningarna Kalvar 3-6 månader Kalvar som inte har utsatts för smittämnet har normalt nära nollvärden i de aktuella serologiska testerna. Undersökningen ger därför en tydlig indikation på om smittspridning från vuxna djur till kalvar har brutits. Efter att åtgärder såsom striktare rutiner vid kalvning (ex kalvning i ensambox, rengöring av kalvningsboxar mellan kalvningar, avskiljning av kalvning inom 3 h efter kalvens födelse, ingen poolning av råmjölk) har satts in bör kalvarnas antikroppstitrar sjunka till nära nollvärden. Om så inte har skett bör rutinerna återigen ses över och justeras. Några exempel visas i diagram 1 och 2 nedan (n=21) (n=23) lpnr Graphs by datum Diagram 1. Besättning med S. Dublin där initial kalvprovtagning visade att många kalvar hade höga antikroppstitrar. Efter insatta åtgärder sjönk antikroppsnivåerna till nollvärden vilket indikerar att smittcykel från vuxna djur till kalvar har brutits. Estelle Ågren, Enhet för sjukdomskontroll och smittskydd, SVA Sida 3

4 odc dub (n=7) (n=14) (n=13) (n=7) lpnrperdatum Graphs by datum Diagram 2. Besättning med S. Dublin där upprepade provtagningar av kalvar visar att kalvar som fötts efter insatta åtgärder fortfarande utvecklar antikroppar mot smittämnet. Ytterligare åtgärder behövs för att bryta smittvägen. Kvigor Syftet med denna provtagning är att djur med antikroppar kan påvisas och följas i syfte att identifiera eventuella kroniker. Vid Dublininfektion är det visat att risken för utsöndring är störst i samband med kalvning. Misstänkta kroniker bör därför slås ut eller hanteras särskilt i samband med kalvning. Tankmjölkprover Provtagning av tankmjölken, när det sker vid upprepade tillfällen under lång tid, ger en möjlighet att bedöma om smittrycket är under avklingande eller om infektionstrycket ökar. Det är viktigt med flera prover över tid, eftersom värdena normalt varierar från gång till gång, men med upprepade provtagningar över en längre tid kan trender följas. Några exempel visas i diagram 3 nedan. Estelle Ågren, Enhet för sjukdomskontroll och smittskydd, SVA Sida 4

5 100 1 odc dub Besättning C Besättning I Besättning J Besättning A 01 Jul Jan Jul Jan Jul Jan Jul Jan 10 sadate Graphs by PPN Diagram 3. Fyra olika besättningar där upprepade TMP prover tagits. När det finns flera kryss för samma provtagningsdatum beror det på att olika TMP prover tagits frånr olika kogrupper eller/och från olika tankar. Hos besättning C kan en sjunkande titer i TMP noteras, hos besättning J kan en stigande titer noteras, hos besättning I konstant eller stigande och hos besättning A oförändrat titer. Hos besättning C skulle det vara rekommendabelt att gå in med individuella prover av korna i syfte att identifiera eventuella kroniker. Hos besättning J har en stigande titer noterats efter lyft spärr vilket indikerar cirkulerande infektion i besättningen och det finns då anledning att genomföra antikroppsundersökning av kalvar för att få ytterligare stöd för detta. Kor Individuella prover av kor har till syfte att skapa en bild av åldersfördelningen av kor med antikroppar. När smittämnet inte längre cirkulerar i besättningen bör så småningom endast äldre kor ha antikroppar (kor som utsatts för upprepade infektioner kan sannolikt ha kvar antikroppar under lång tid efter senaste infektionstillfället). Ytterligare ett syfte är, att då endast ett litet antal kor med antikroppstitrar kvarstår kan dessa sättas upp på slaktlista för att minska risken för att ha kvar kroniker i besättningen. Exempel på diagram över antikroppstitrar hos kor i spärrade besättningar ses i diagram 4. Estelle Ågren, Enhet för sjukdomskontroll och smittskydd, SVA Sida 5

6 0 odcdub Kor spärrade besättningar - Dublin n=77 n=88 n= n=52 n=161 n= Graphs by ppn lder Diagram 4. Odc värde på y-axeln och ålder i månader på x-axeln. Det framgår att antikroppar förekommer hos kor i samtliga åldrar, även om andelen kor med antikroppar varierar något mellan besättningarna. Detta är under spärr, efter att infektionen slutat cirkulera i besättningen bör endast äldre kor kvarstå med antikroppstitrar. Estelle Ågren, Enhet för sjukdomskontroll och smittskydd, SVA Sida 6