Vägen till en Östersjöregion

Transkript

1 Vägen till en Östersjöregion Det svenska genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen Delrapport 3 Rapport 0132

2

3 Vägen till en Östersjöregion Det svenska genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen Delrapport 3 Rapport 0132

4 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek Tillväxtverket Upplaga: 50 ex, därefter tryck vid behov Stockholm, maj 2012 Produktion: Ordförrådet AB Tryck: DanagårdLitho ISBN Rapport 0132 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Christina Skantze, Björne Hegefeldt Telefon, växel

5 Förord Tillväxtverket har dels i sitt regleringsbrev dels i särskilt regeringsbeslut uppdraget att genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning bidra till ett samordnat genomförande av EU:s strategi för Östersjöregionen. Såväl nationella myndigheter som länsstyrelser har fått uppdrag från sina respektive departement att bidra till genomförandet och rapportera tillbaka hur arbetet lagts upp samt vilka arbetsformer och projekt som de deltar i. Tillväxtverkets rapport är en bearbetning av de återrapporteringar som länsstyrelser och statliga myndigheter samt regioner/regionala samverkansorgan har skickat in. Det är viktigt att understryka att rapporten inte är heltäckande när det gäller rapporteringen av projekt med hänsyn till bland annat att antalet myndigheter är begränsat och att kommuner och universitet till största del inte finns med i underlaget. En fördjupningsrapport rörande projekten kommer att färdigställas under tredje kvartalet Rapporten inleds med en sammanfattning av mer generell karaktär och därefter redovisas mera utförligt vad de olika aktörerna rapporterat. Den första rapporten levererades till Näringsdepartementet den 15 september På Tillväxtverket har Karin Hallerby, Björne Hegefeldt, Maria Evertsson och Christina Skantze, Internationella avdelningen, deltagit i arbetet. Christina Lugnet Generaldirektör Christina Skantze Handläggare

6 Sammanfattning Samarbetet stärker Sveriges ställning Under mina två år som EU-minister har jag redan sett en allt större samsyn mellan Östersjöländerna växa fram. Arbetet med EU:s Östersjöstrategi har redan resulterat i projekt som kommer att ha betydelse för att uppnå målen i strategin. Vidare vill jag också betona att EU:s strategi för Östersjöregionen har betydelse för hela EU och inte enbart för Östersjöregionen. EU:s Östersjöstrategi är en pionjär och föregångare. Den är en viktig inspiration för andra stora projekt inom EU, så om vi misslyckas med detta arbete kommer även dessa att påverkas negativt. (ur EU-minister Birgitta Ohlssons anförande vid IVL:s seminarium den 29 mars 2012) Nytt regeringsbeslut sedan förra rapporteringen Den här rapporten bygger på underlag från 37 nationella myndigheter, varav 16 nytillkomna, länsstyrelserna samt tio regioner/samverkansorgan. Projektredovisningar omfattar bara de ingående organisationerna, dvs finns inte projekt från tex kommuner, universitet och övriga intressenter med. Rapporteringen följer upplägget i de nya regeringsbesluten från oktober För att ge en tydligare bild har vi valt att inkludera delar av den förra rapporteringen tillsammans med de nytillkomna. Vad har Tillväxtverket gjort? Tillväxtverket har i uppdrag att koordinera rapporteringen av genomförandet. För att fullgöra detta uppdrag pågår ett kontinuerligt samarbete med tjänstemän på det särskilt inrättade sekretariatet i Statsrådsberedningen samt tjänstemän på övriga berörda departement. För att skapa förutsättningar för den viktiga och nödvändiga dialogen mellan den nationella och regionala/lokala nivån har tjänstemän från myndigheter, regioner/samverkansorgan och länsstyrelser inbjudits vid två olika tillfällen sedan regeringsbeslutet i oktober 2011samt till en hearing med EU-minister Birgitta Ohlsson. Mellan 70 och 80 personer har deltagit vid dessa tillfällen och 120 personer kom till hearingen. Dessutom har de nationella myndigheterna, länsstyrelserna

7 och regioner/regionförbund träffats var och en för sig vid ett tillfälle i syfte att diskutera för dem specifika frågor. Dessa möten fyller en viktig funktion när det gäller informations och erfarenhetsutbyte såväl mellan myndigheterna som mellan myndigheter, regioner/samverkansorgan och länsstyrelser. Vid dessa möten deltar alltid Sveriges nationella kontaktperson från Statsrådsberedningens sekretariat samt tjänstemän från berörda departement. De bidrar med information om pågående arbete inom respektive departement när det gäller genomförandet av strategin, information från de så kallade högnivåmötena samt övriga relevanta möten på EU nivå där tjänstemän från Statsrådsberedningens sekretariat ingår. Tjänstemän från Svenska Institutet (tidigare Sida Östersjöenheten) har informerat om vilka möjligheter som finns för att få så kallad såddfinansiering till projekt i tidiga skeden. För att få en koppling till den kommunala nivån deltar tjänstemän från Sveriges Kommuner och Landsting. På initiativ av deltagare i nätverket har det påbörjats ett arbete med att skapa tematiska arbetsgrupper över sektorsgränserna. Exempel på tema är sociala frågor, vattenmiljö och den digitala agendan. Den kontinuerliga dialog, som dessa möten ger möjlighet till, före kommer inte på samma sätt i de övriga medlemsländerna kring Öster sjön. Tillväxtverket har därför inbjudits till seminarier i ett antal länder för att presentera det svenska sättet att arbeta. När det gäller vattenfrågor har de länsstyrelser som också är Vatten myndigheter byggt upp en integrerad vattenförvaltning med ett nytt nätverksliknande arbetssätt. Dessutom har de byggt upp, utvecklat och deltagit i nordiska och europeiska kontaktnät i vattenförvaltningsfrågor. För att ytterligare synliggöra Östersjöstrategin och skapa ett så brett engagemang som möjligt i hela landet anordnas seminarier av aktörer på den regionala och lokala nivån. Almedalsveckan är ett forum att föra ut det arbete som gjorts när det gäller strategin och dess genomförande. Ett annat forum är Baltic Business Arena som ger företag möjlighet att träffas i syfte att knyta internationella kontakter och ge möjligheter till framtida affärer. Sveriges deltagande i projekt inom de 15 prioriterade områden i handlingsplanen Inom de fyra prioriterade områden som Sverige antingen själv eller tillsammans med annat land åtagit sig att samordna, har det skett en påtaglig utveckling. Det gäller nya kontakter med andra länder och med andra nationella myndigheter, länsstyrelser och regioner/samverkansorgan, vilket resulterat i ytterligare nya flaggskeppsprojekt. Ytterligare bevis på engagemang är den stora mängden projektansökningar, med svenska partner, som inkommit till de olika territoriella

8 programmen inom EU:s strukturfonder och som handlar om att bidra till genomförandet av strategin. Totalt har 214 projekt rapporterats in, en ökning med 33 projekt sedan förra rapporteringen. Denna ökning har framförallt de nytillkomna myndigheterna stått för. De svenska prioritetssamordnarnas arbete redovisas i samanställning av genomförandet av regeringsbeslutet. Sedan förra rapporteringen har Sverige föreslagit tre nya mål för Östersjöstrategin och som nu kommuniseras och troligtvis kommer att antas under det innevarande danska ordförandeskapet. Dessa tre mål är: 1. Rädda havsmiljön (Save the sea) 2. Länka ihop regionen (Connect the region) 3. Öka tillväxten (Increase prosperity) Eftersom dessa mål ännu inte är antagna har vi valt att redovisa de 15 prioriterade områdena under de nuvarande fyra pelarna. En miljömässigt hållbar region består av följande fem prioriterade områden: 1. Begränsa näringstillförsel till havet till godtagbara nivåer, samordnas av Finland och Polen 2. Bevara naturområden och biologisk mångfald, inklusive fiske, samordnas av Tyskland 3. Minska användningen av farliga ämnen, samordnas av Sverige 4. Föregångsregion för ren sjöfart, samordnas av Danmark 5. Åtgärder för att motverka och anpassa Östersjöregionen till klimatförändringen, samordnas av Danmark Sverige har åtagit sig att vara koordinator för prioritetsområde 3 och utsett Naturvårdsverket att ansvara för detta. 62 projekt, vilket är en ökning med 17 projekt, med partner från andra länder har rapporterats in för samtliga fem områden. Av dessa har 11 definierats som flaggskepp. Sverige leder 4 av dessa. En del av projekten är delar av ett flaggskepp och samtliga projekt bidrar dock till att uppnå målsättningarna i strategin. Naturvårdsverket är koordinator för prioritetsområde 3. Området har utvecklats från två flaggskepp till att nu omfatta åtta stycken. En region i tillväxt består av fyra prioriterade områden: 6. Undanröja hinder på den inre marknaden inklusive samarbete tull och skatteområdet, samordnas av Estland 7. Regionens potential avseende forskning och innovation, samordnas av Sverige och Polen 8. Genomföra Small Business Act, stödja entreprenörskap och stärka små och medelstora företag, samordnas av Danmark och Tyskland 9. Göra jordbruket, skogsbruket och fisket mer hållbart, samordnas av Finland, Litauen och Sverige

9 Näringsdepartementet tillsammans med VINNOVA samordnar område 7 medan Landsbygdsdepartementet svarar för fisket inom område 9. Inom hela området har 51 projekt, en ökning med 15 projekt, med partner från andra länder har rapporterats. Av dessa benämns tio flaggskepp och Sverige leder sex av dessa. Som samordnare för prioritetsområde 7 har VINNOVA ett kontinuerligt samarbete med de tio deltagande ländernas ministerier och inno vationsmyndigheter i utvecklandet av ett gemensamt transnationellt innovations-program. En strategiskt viktig plattform rörande innovation och tillväxt-frågor har etablerats. Sverige har genom Landsbygdsdepartementet ansvaret för fiskefrågorna inom prioritetsområde 9 och där det har identifierats stora samarbetsmöjligheter med prioritetsområde 2. En tillgänglig och attraktiv region har följande tre prioriterade områden: 10. Förbättra tillgänglighet, effektivitet och säkerhet på energi marknaden, samordnas av Danmark och Lettland 11. Förbättra interna och externa transport förbindelser, samordnas av Sverige och Litauen 12. Stärka regionens attraktivitet genom insatser för utbildning, samordnas av Tyskland Näringsdepartementet ansvarar för samordningen av område 11 tillsammans med Litauen. 84 projekt, en med ökning med 13 projekt, har rapporterats varav 18 flaggskepp och Sverige leder 6 av dessa. Här finns ett antal stora infrastrukturprojekt med parter från den lokala och regionala nivån. En trygg och säker region har tre prioriterade områden: 13. Föregångsregion inom sjösäkerhet och sjöfartsskydd, samordnas av Danmark och Finland 14. Förstärka krisberedskap för större olyckor, samordnas av Danmark 15. Minska omfattning och skador från gränsöverskridande brottslighet, samordnas av Finland 13 projekt, en ökning med 7 projekt, är rapporterade varav fyra definieras som flaggskepp. Sverige leder två av dessa. I denna pelare ingår ett pilotprojekt om sjöövervakning i nordeuro - pe iska havsområden som leds av Kustbevakningen och utgör ett steg mot att göra befintliga system för sjötrafik och sjöövervakning mer interoperabla mellan åtminstone tre medlemsstater med kust till de nordeuropeiska havsområdena. Ett stort antal svenska myndigheter berörs av detta projekt. Sektorsövergripande åtgärder Utöver de fyra pelarna finns ett antal åtgärder som löper horisontellt och ska bidra till sammanhållningen och som rör den övergripande strategin. Anpassning av tillgänglig finansiering, samarbete om

10 EU -direktiv, utveckla strukturer för en samordnad havsförvaltning, utveckla och slutföra den landbaserade fysiska planeringen, forskning som grund för politiska beslut och skapa en regional identitet är några exempel på dessa åtgärder. Fyra projekt har rapporterats in varav ett med svensk projektledare. Plan Bothnia leds av HELCOM och som ska utveckla en modell för gemensam fysisk planering mellan länder och med Bottenhavet som pilotområde. Capacity Building Project: Region Blekinge INVOLVE har Regionförbunden i Kalmar och Västerbotten fått i uppgift av DG Regio att inleda ett arbete som syftar till att utveckla flernivåstyre. Balt Sea Plan Integrated Spatial Planning a tool for harmonious use of the sea space and resources. Detta leds av Tyskland, Naturvårdsverket och KTH är partner. Kommentarer och reflektioner Den politiska viljan och den administrativa ledningens engagemang måste alltid vara tydlig och synas Den högsta ledningens kunskap om och engagemang för Östersjöstrategin är av avgörande betydelse för alla nivåers arbete med genomförandet av strategin. Tydliga politiska riktlinjer från såväl den nationella som den regionala/lokala politiska ledningen efterfrågas fortfarande. Den interna förankringen inom nationella myndigheter, länsstyrelser samt regioner/samverkansorgan är nu generellt sett starkare än vid förra rapporteringstillfället och Östersjöstrategin finns nu med i verksamhetsplaner och andra styrdokument. För de myndigheter som tillkommit i oktober 2011 har detta arbete påbörjats. Det finns anledning att lägga ökat fokus på såväl strategiska insatser och andra samarbetsaktiviteter och inte enbart på flaggskeppsprojekt för att få en ökad framåtblick. Med hänsyn till att detta uppdrag löper till 2015 krävs det en medveten strategi från respektive ledning hur arbete arbetet ska läggas upp och vilka resultat man vill uppnå till slutrapporteringen Östersjöstrategin som ett stöd för utveckling av den egna verksamheten När EU:s strategi för Östersjöregionen presenteras uppfattas den ibland som ytterligare ett dokument/börda vars målsättningar ska genomföras i stället för att se den som ett stöd för redan befintlig verksamhet. Vilka myndigheter som fått i uppdrag att bidra till genomförandet har inte utsetts av en slump utan ett medvetet val från departementen baserat på myndigheternas ordinarie verksamhet. Det nya är behovet av samarbete mellan olika sektorer och mellan länder.

11 Regionerna/samverkansorganen medverkan är ett nödvändigt komplement till myndigheternas arbete och bidrar till bredden i genomförandet. Engagemanget på alla nivåer skulle troligen öka med en förståelse och medvetenhet om att Östersjöstrategin fungerar som ett stöd för utvecklingen av den egna verksamheten. EU:s strategi för Östersjöregionen handlar inte enbart om Östersjön Det tar tid för aktörer att inse att EU:s strategi för Östersjöregionen kan vara till nytta även för de delar av regionen som inte ligger vid Östersjöns stränder. Strategin omfattar delar av elva länder, varav åtta medlemsländer, och som berör cirka 60 till 80 miljoner innevånare. Detta är av stor betydelse inte minst för tillväxtfrågor. Myndighets- och regionnätverket en unik möjlighet att överskrida sektorsgränser och montera ner befintliga stuprör Strategin har för flera myndigheter blivit utgångspunkt för att initiera och utveckla nya kontakter i andra länder och har givet möjligheter till samarbete och på sikt få fram nya viktiga projekt. Samarbetet mellan myndigheter har ökat och stärkts i och med det gemensamma uppdraget att bidra till att nå målen i strategin. I och med att regioner/samverkansorgan aktivt deltar i nätverket har ytterligare kontakter etablerats. Nätverket erbjuder en unik möjlighet att mötas för att komma vidare i det gemensamma uppdraget att få den egna verksamheten att använda strategin för att nå målen i såväl den egna verksamheten som i Östersjöstrategin. Sverige är hittills det enda landet av de åtta medlemsstaterna som organiserat genomförandet på detta sätt. Medlemsstaterna äger strategin och har ansvar för genomförandet men med stöd av Kommissionen Det är en ofta förekommande missuppfattning att EU:s strategi för Östersjöregionen har tillkommit på initiativ av Kommissionen. Därför är det viktigt att understryka att strategin initierades i Europaparlamentet av politiker från länder kring Östersjön. Efter ett antal politiska processer fick Kommissionens DG Regio i uppdrag att skriva fram en strategi baserad på en dialog med medlemsländerna. Därefter antogs strategin 2009 av Rådet, dvs. medlemsstaternas regeringar. Det behövs kommunikation horisontellt och vertikalt mellan de olika delarna av strategin och mellan olika aktörer för att hitta beröringspunkter och visa på samarbetsmöjligheter oavsett var i regionen man själv befinner sig. Det har funnits kritik mot brist på en samlad information om genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. För att komma till rätta med problemet har INTERACT Åbo lagt upp en gemensam hemsida för strategin och tagit fram en logotyp, som alla involverade parter i strategin kan använda.

12 Det har också framförts synpunkter när det gäller otydliga roller och otydlig ansvarsfördelning, samt brist på mål och indikatorer. En handbok när det gäller ansvar och roller håller på att färdigställas samt en skrivning om mål och indikatorer. INTERACT Åbo samordnar detta arbete. Rollen som samordnare för ett prioriterat område samt rollen som ledare av ett flaggskepp har krävt betydligt större arbetsinsatser än vad som först förutsågs, vilket gör att dessa roller behöver starkt stöd från respektive organisations ledning. Det är dock viktigt att understryka att en förbättrad samordning av arbetet på lokal/regional, nationell och EU nivå är ett gemensamt ansvar för samtliga inblandade parter och inte kan förbättras av enbart en part. Makroregioner måste tydliggöras och få utrymme i den kommande programperioden men andra finansieringskällor måste också utnyttjas Ett genomgående tema sedan strategin antogs har varit finansieringsfrågorna. Inte enbart när det gäller att hitta pengar för projekt utan också att finansiera det arbete som myndigheterna ålagts att göra inom befintliga ramar i sin egen organisation. När det gäller finansieringsfrågorna är det därför nödvändigt att makroregionerna kommer att synas i programmen i den kommande programperioden EU:s strategi för Östersjöregionen är en del av Europa 2020 på makroregional nivå Europa 2020 är en strategi som omfattar alla EU:s medlemsländer och därigenom täcker ett större geografiskt område och handlar om den gemensamma politiken. Det är viktigt att understryka att Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen inte har motstridiga innehåll utan det går att se Östersjöstrategin som en översättning av Europa 2020 till makroregional nivå. Stora delar av de områden som beskrivs i Europa 2020 rörande tex miljö, innovationer och transportsystem återfinns i Östersjöstrategin. Arbetet med genomförandet av Östersjöstrategin ska också inom vissa områden ses som ett redan påbörjat arbete med att nå målen i EU 2020.

13 Innehåll 1 Introduktion 15 2 Hur har rapporten tagits fram 17 3 Myndigheter Integrering av strategin i den egna verksamheten Samverkan med andra nationella och internationella aktörer Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC), Horisontell samordnare (HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP) Mål och resultat 45 4 Regioner Integrering av strategin i den egna verksamheten Samverkan med andra nationella och internationella aktörer Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC), Horisontell samordnare (HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP) Mål och resultat 54 5 Länsstyrelser Integrering av strategin i den egna verksamheten Samverkan med andra nationella och internationella aktörer Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC), Horisontell samordnare (HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP) 68 6 Vattenmyndigheter Integrering av strategin i den egna verksamheten Samverkan med andra nationella och internationella aktörer Roll som Prioritetsområdessamordnare (PAC), Horisontell samordnare (HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP) 70

14 7 Projektredovisning Pelare 1 En miljömässigt hållbar region Pelare 2 En ekonomiskt blomstrande region Pelare 3 En tillgänglig och attraktiv region Pelare 4 En trygg och säker region Sektorsövergripande åtgärder 78 Bilaga

15 1 Introduktion Detta kapitel beskriver bakgrunden till uppdraget och hur detta for mulerats i respektive myndighets regleringsbrev. Bakgrund Den oktober 2009 antog Europeiska rådet slutsatserna för EU:s strategi för Östersjöregionen. En separat handlingsplan för genomförandet är ett komplement till strategin. Samtliga åtta medlemsländer runt Östersjön har påtagit sig att aktivt medverka i genomförandetoch även påtagit sig huvudansvaret för ett eller flera prioriterade områden i handlingsplanen. Den svenska regeringens styrning av genomförandet av strategin bedrivs på flera olika sätt. Departement och myndigheter har ett stort ansvar i genomförandet på nationell nivå. Regeringsbeslut och regle ringsbrev är viktiga styrinstrument för regeringen i detta avseende. Uppdragets formulering i regeringsbeslut Arbetsmarknadsdepartementet, Försvarsdepartementet, Justitiedepartementet, Kulturdepartementet, Landsbygdsdepartementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet och Utrikesdepartementet har i sina respektive regeringsbeslut angivit ett antal krav till en eller flera av sina myndigheter: Bidra till att utveckla effektiva former att samverka i Östersjöregio nen som förstärker det långsiktiga internationella och tvärsektoriella samarbetet mellan relevanta myndigheter, regionala och lokala aktörer, organisationer och näringslivet och som bidrar till att framgångsrikt genomföra EU:s strategi för Östersjöregionen. Medverka till att genomföra de åtgärder och projekt, som leds av andra myndigheter, andra länder och/eller organisationer som anges i handlingsplanen till EU:s strategi för Östersjöregionen. Uppmärksamma hur arbetet med Östersjöstrategin kan bidra till att uppfylla myndigheternas interna mål, bidra till att genomföra relevant lagstiftning och politik nationellt och inom EU. Bistå Regeringskansliet med förslag, kunskap och erfarenheter när det gäller att ta fram svenska positioner i högnivågruppen som inrättats för att bistå EU- kommissionen i genomförandet. 15

16 I de fall myndigheterna har samordningsansvar för ett angivet prio ritetsområde utse en prioritetssamordnare, och bistå regeringskansliet i genomförandet av detta uppdrag. Med stöd av Regeringskansliet företräder prioritetssamordnaren Sverige i detta samordningsarbete. Myndigheten ska samverka och samråda med relevanta myndigheter och organisationer i Östersjöregionen samt med EU-kommissionen. I de fall myndigheterna har ansvar för flaggskeppsprojekt i strategins handlingsplan, utse projektledare samt leda, genomföra och utveckla repektive flaggskeppsprojekt. I vissa fall är projektledarskapet delat med ansvarig vid Regeringskansliet. Myndigheten ska samverka och samråda med relevanta myndigheter och organisationer i Östersjöregionen. Tillväxtverket ska sammanhålla ett brett nätverk av myndigheter och bidra till att uppdraget genomförs samordnat genom att bygga upp och sprida kunskap om det. Myndighetsnätverket ska omfatta alla myndigheter som har getts i uppdrag att bidra till att genomföra EU:s strategi för Östersjöregionen. Redovisning av uppdraget Varje myndighet ska årligen senast den 31 januari 2012, 2013, 2014 och 2015 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (respektive departement) med kopia till Tillväxtverket avseende arbetet under föregående kalenderår. I det fall ett projekthar avförts från handlingsplanen, ska redovisningen innehålla en slutredovisning av uppdraget i denna del. Av redovisningen ska framgå hur respektive myndighet har lagt upp arbetet, hur arbetet fortskrider samt vilka arbetsformer och projekt som myndigheten deltar i. Tillväxtverket ska årligen sammanställa en rapport rörande alla myndigheter som har i uppdrag att bidra till genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och över de aktiviteter som dessa myndigheter har vidtagit med anledning av strategin under föregående kalenderår. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 april 2012, 2013, ch

17 2 Hur har rapporten tagits fram Tillväxtverket har kontinuerliga möten med nationella myndigheter, länsstyrelser och regionala samverkansorgan i syfte att presentera och diskutera genomförandet av strategin. Flera parallella processer Den bärande idén för EU:s strategi för Östersjöregionen är att det krävs ett samordnat synsätt mellan länderna för att Östersjöområdet ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Det krävs särskilda åtgärder för att hantera de utmaningar som identifierats och dessa måste lösas av berörda parter i respektive land på samtliga nivåer och mellan olika intresseorganisationer. Därför pågår ett antal parallella processer för att uppnå det som strategin eftersträvar. Det är bl.a. politiska processer på nationell och internationell nivå, det är processer inom och mellan myndigheter och departement inom respektive land och inom Kommissionen. Det är och processer mellan statlig, regional och lokal nivå och det är processer för att bättre kunna utnyttja befintliga medel och EU program. Kommissionen har presenterat en första rapport om genomförandet i juni 2011, KOM(2011) 381 slutlig. Hur har den nationella och regionala nivån arbetat med genomförandet av strategin I detta avsnitt redovisas en sammanställning av svaren de nationella myndigheterna, Länsstyrelser, Vattenmyndigheterna och de regionala samverkansorganen redovisat. 17

18 3 Myndigheter 3.1 Integrering av strategin i den egna verksamheten Boverkets mål, att i samspel med andra aktörer arbeta så att samhällsplanering och byggande leder till en hållbar livs- och boendemiljö för alla, stämmer väl överens med strategins sektorsövergripande åtgärder. Den korta perioden mellan rapporteringstillfällena har använts till att inhämta ny information som kan ge energi in i det fortsatta arbetet samt vidareutveckla kontakten med andra myndigheter. Energimyndigheten har inga mål som är direkt kopplade till strategin. Östersjöregionen ingår i myndighetens ordinarie, internationella verksamhet. Myndigheten samarbetar med länderna i Östersjöområdet utifrån en prioritering att det är strategiskt fördelaktigt på samma grunder som samarbete i andra länder. Strategin finns med i verksamhetsplanen på enhetsnivå och för uppdraget att bevaka frågan om myndighetens uppdrag i Östersjöstrategins genomförande finns en 50 procents tjänst avsatt. Energimyndighetens uppdrag att bidra till strategins genomförande har kommunicerats via myndighetens intranät. De områden som har påverkats är främst Energimyndighetens verksamhet i EU-projekt inom bioenergi och vindkraft. Havs och Vattenmyndighetens (f d. Fiskeriverket) verksamhet med koppling till Östersjöstrategin är bred och återfinns i verksamhetsplanen och årsredovisningen. EU:s strategi för Östersjöregionen innehåller liknande mål och avvägningar med prioriteringen att uppnå ett renare hav, Save the Sea, med fokus på regionens konkurrenskraft, Prosperity och en förbättrad tillgänglighet såväl inom regionen som med övriga Europa och världen, Connect the region. Därför ser HaV att arbetet med strategin kommer vara en integrerad del i myndighetens uppdrag och den interna åtgärdsstrategin. Den interna åtgärdsstrategin som är under utveckling inom HaV under våren syftar till att integrera initiativ som (NIP/BSAP) Nationell Implementeringsplan/ Baltic Sea Action Plan, Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och EUSBSR åtgärder till samband och ett sammanhang. HaV arbetar med att ta fram en åtgärdsstrategi inom myndigheten för arbetet med Östersjöstrategin, Baltic Sea Action Plan (BSAP) samt 18

19 vattenmyndigheternas nationella åtgärdsprogram. Dessa knyts då i ett sammanhang. Internationella Programkontoret. Internationella programkontorets verksamhet stödjer Östersjöstrategin inom prioritetsområde 12. De program som främst stödjer strategin är programmet för livslångt lärande (LLP), som är EU-kommissionens program för utbildningssamarbete i Europa och ger möjligheter till europeiskt utbyte och utveckling för utbildningssektorn. Som ett led i att ytterligare stödja Östersjöstrategin finns det möjlighet för IPK att använda strategin som en grund för nationella prioriteringar inom de ovan nämnda programmen. Detta kan bli aktuellt inför ansökningsomgångarna IPK deltar i Baltic Sea Network ESF (BSN-ESF), som leds av ESFrådet. Gruppen har regelbundna möten där aktuella projekt redovisas, och framtida möjliga projekt med bäring på Östersjöstrategin diskuteras. Internationella programkontoret deltog i ovan nämnda nätverk även före regeringsbeslutet om att myndigheten ska arbeta aktivt med Östersjöfrågor. Samarbete kommer att ske kring deltagande under Almedalsveckan 2012 med ovan nämnda nätverk. Jordbruksverkets mål överensstämmer väl med de mål som finns i strategin rörande jordbruk, skogsbruk och fiske. Sedan har Landsbygdsavdelningens samordningsenhet avsatt del av en tjänst för att ha ett huvudansvar för samordningen av Jordbruksverkets rapportering av deltagandet i Östersjöstrategin. Ett möte har hållits med de ansvariga för deltagandet i olika flaggskeppsprojekt och ett förnyat möte planeras för att inventera vilka fler verksamhetsområden som är engagerade i aktiviteter som har bäring på Östersjöstrategin men inte hittills rapporterats eller där kanske arbetet har en potential att knytas ihop i ett samarbete med andra länder runt Östersjön och därmed bli en del av genomförandet av strategin. En plan för det interna informations- och förankringsarbetet skall tas fram. Kemikalieinspektionen. Inom ramen för PA 1 har Kemikalieinspektionen haft en ledande roll i flaggskeppsprojektet om utfasning av fosfater i rengöringsmedel. Projektet slutfördes under förra rapporteringsperioden. Kemikalieinspektionen anser inte att ytterligare insatser behövs för att uppfylla syftet med projektet då beslut tagits om harmoniserande regler avseende fosfater i tvätt- och maskindiskmedel inom EU. Utöver detta har myndighetens engagemang i strategin varit fokuserat på att stödja Naturvårdsverket i deras uppdrag att leda PA3. Detta är ett 19

20 angeläget område utifrån Kemikalieinspektionens uppdrag och vi har inom befintliga resurser och prioriteringar bidragit i möjligaste mån. Kemikalieinspektionen har haft en intern workshop om hur de arbetar och skulle kunna arbeta med anledning av Östersjöstrategin, PA3. En slutsats var att Kemikalieinspektionen redan jobbar i ett antal projekt på nordisk nivå inom ramen för Nordiska Ministerrådets Kemikaliegrupp (NKG, KemI är f.n. ordförande) där Baltiska länder deltar i vissa projekt. Involveringen av de Baltiska länderna i det nordiska samarbetet skulle eventuellt kunna utökas för att svara mot Östersjöstrategins syfte. Efter det interna mötet hölls en workshop med Naturvårdsverket och ett inspirationspapper togs fram i samarbete. Kemikalieinspektionen deltog i planerandet och genomförandet av ett styrgruppsmötet för PA3, därefter har i ett möte för att ta fram mål och indikatorer för PA3. Ett par avstämningsmöten har hållits med Naturvårdsverket (vid ett tillfälle var även miljödepartementet närvarande) om arbetet inom PA3. Kommerskollegium. Flaggskeppsprojektet om utvecklingen av den inre marknaden och dess funktion (nummer 6.1 i handlingsplanen) drivs tillsammans med Polens ekonomiministerium. Under kommande år fortsätter det etablerade samarbetet kring tjänstedirektivet, varupaketet och handelshinder i regionen. Under hösten 2011 har Kommerskollegium deltagit i arbetet med att utveckla strategin med avseende på vilka nyckeltal som kan kopplas till denna inom sitt område. Kustbevakningen. Kustbevakningen är en myndighet som i hög grad samarbetar med andra länders myndigheter, EU:s byråer och organ samt andra internationella nätverk och forum. Många av de existerande samarbetena har kopplingar till de områden som tas upp i Öster sjöstrategin. Kustbevakningens uppdrag är sjöövervakning, räddningstjänst till sjöss samt att samordna och förmedla civil sjöinformation till andra myndigheter. Dessa områden återfinns i Östersjöstrategin som därigenom har en tydlig koppling till myndighetens verksamhet. Kustbevakningen ska arbeta med Östersjöstrategin enligt regeringsuppdraget. En EU-strateg har anställts för att bevaka utvecklingen i Östersjöregionen. Livsmedelsverkets övergripande uppdrag är att i konsumenternas intresse arbeta för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Lagstiftningen på livsmedelsområdet är till nästan 100 % harmoniserad inom EU och det finns därför förutsättningar och möjligheter för samarbete och samverkan inom livsmedelområdet. 20

21 Livsmedelsverket medverkar i dagsläget inte i några aktiviteter inom ramen för Östersjöstrategin och dess handlingsplan. I syfte att integrera Östersjöstrategin i den egna verksamheten avser Livsmedelsverkets ledningsgrupp att under våren 2012 diskutera beröringspunkter mellan strategin och egna verksamheten samt lyfta uppslag till framtida samarbetsprojekt och aktiviteter som är i linje med Östersjöstrategin. Luftfartsverket påverkas främst genom EU-förordningen Singel European Sky II och utvecklingen av det gemensamma europeiska luftrummet. I framtagandet av gränsöverskridande luftrumsblock är samtliga länder som berörs av Östersjöstrategin utom Ryssland involverade. Luftfartsverket har en kontinuerlig uppföljning och avstämning när det gäller genomförandet av strategin. Läkemedelsverket. Efter uppdrag från regeringen har myndigheten presenterat förslag att skärpa miljökraven vid tillverkning av läkemedel. I arbetet med att genomföra en lagstiftningsförändring på EUnivå som inför miljökrav på produktion av läkemedel behövs ett förarbete i form av de insatser som bedrivs inom Östersjöstrategin. Att regionen samlas kring ett miljöproblem i Östersjön för att finna gemensamma lösningar och även samverkansformer över flera sektorer bidra även att få tillstånd en motor i den föreslagna revideringen av EU-lagstiftningen. Både Östersjöstrategin, beträffande läkemedel och miljöfrågor, och revideringen av lagstiftning har gemensamt att med hög prioritet verka för en minskad spridning av antibiotikaresistenta gener. Spridningen av resistens är ett exempel på kopplingen mellan hälsa, miljö och ekonomi och behovet av en hållbar läkemedelsanvändning som strategin omfattar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSB:s uppdrag är att arbeta för ett stärkt samhällsskydd och en god beredskap där alla tar ansvar. Ett aktivt regionalt samarbete med att förebygga och begränsa effekter av olyckor och katastrofer i Östersjöregionen är en förutsättning för att aktiviteter under Östersjöstrategins fyra tematiska områden ska kunna utvecklas positivt. MSB arbetar i hela hot- och riskskalan och har uppgifter före, under och efter olyckor och kriser. Prioritetsområde 14 är därför mycket relevant för MSB. Aktivt regionalt samarbete bidrar i hög grad till att skapa säkrare regioner och att ge människor trygghet, något som också ligger helt i linje med Europa 2020 prioriteringar. EU:s Östersjöstrategi är en bra illustration av detta to make the Baltic Sea region a safe and secure place. Att skapa ett mindre sårbart samhälle och tryggare människor, bidrar till ökad stabilitet och en bra grund för demokratisk och fredlig utveckling. 21

22 MSB vill också poängtera att det finns etablerat ett bilateralt samarbete med de baltiska länderna och Ryssland som regleras i avtal mellan respektive regeringar. Detta skapar bra förutsättningar till samarbete i ett regionalt perspektiv. Även prioritetsområde 3 och 7 är relevant för MSBs arbete. Naturvårdsverket. Inom alla de områden Naturvårdsverket har uppdrag i Östersjöstrategin pågår också annat arbete inom verket. Arbetet inom ramen för detta uppdrag har skapat synergier och stärkt kunskapsuppbyggnaden inom verket och överföring av kunskap mellan olika delar av myndigheten. Detta kan utvecklas ytterligare och få större betydelse framöver. Inom de områden där Naturvårdsverket har ett explicit uppdrag (PA3, FS 1.2 och FS 8.4) har samordning och tillvaratagande av synergier med annat liknande arbete fortsatt löpande. Arbetet inom ramen för detta uppdrag innebär ett värdefullt bidrag till att nå flera miljökvalitetsmål, framför allt Giftfri miljö och Ingen övergödning, samt grön tillväxt och mer miljöanpassade produkter. Arbetet inom dessa tre områden bidrar förhoppningsvis också till att påskynda genomförandet av viss lagstiftning (farliga ämnen och avloppsreningsverk) och politik (grön offentlig upphandling), framför allt i några av de andra medlemsländerna. Patent och registreringsverket. För PRV har strategin varit ett bra stöd för att skapa kontakter då deras verksamhet i strategiarbetet till stor del berör sådant som inte ingår i PRV:s kärnverksamhet. PRV har antagit en intern handlingsplan som beslutats av generaldirektören och ledningsgruppen. Enligt handlingsplanen utses en samordnare för regeringsuppdraget. Samordnaren har som uppgift att bevaka vad som händer inom ramen för strategin i Östersjöregionen och bedöma vilken bäring det har på PRV:s verksamhet. I relevanta fall engageras lämpliga delar av PRV:s organisation. PRV kommer också att kontakta utvalda flaggskeppsledare eller prioritetsområdeskoordinatorer och erbjuda samarbete kring frågor som rör immateriella tillgångar. De prioritetsområden som speciellt kommer att be-vakas är område 7 och 8. Samordnaren ansvar också för att sprida information om EU:s strategi för Östersjöregionen internt i organisationen och företräda PRV i det nationella myndighetsnätverket inom strategiarbetet. Post och telestyrelsen. PTS har internt på myndigheten analyserat strategin och dess betydelse för myndighetens verksamhet. Verkets övergripande mål är långsiktig konsumentnytta, långsiktigt hållbar konkurrens, effektivt resursutnyttjande och säker kommunikation. Genom att samarbeta med andra Östersjöländer när det gäller koordinering av frekvensanvändningar har PTS möjlighet att bidra till ett effektivt resursutnyttjande avseende frekvenser i hela Östersjöregio- 22

23 nen. Riksantikvarieämbetet deltar i en rad pågående samarbetsprojekt inom kulturarvsområdet i Östersjöregionen. Några av de mest etablerade samarbetena rör turism och attraktivitet, hållbar stadsutveckling och vård och underhåll av det byggda kulturarvet. Under senare tid har även deltagande i samverkansprojekt med koppling till klimatområdet blivit mer aktuellt. Det område i strategin som tydligast kopplar till Riksantikvarieämbetets verksamhet och uppdrag är främst prioområde 12 där Riksantikvarieämbetet redan idag bedriver och deltar i en rad samverkansprojekt. Dessa syftar bl.a. till att förbättra tillväxtmöjligheterna för regionens kulturella och kreativa näringar, ge stöd för att utveckla besöksnäringen, lyfta fram kulturarvet i städerna som en resurs för en hållbar stadsutveckling, hållbar turismutveckling inom t.ex. världsarven, samt ökad medvetenhet om kulturarvets roll som en betydande kraft i arbetet för en hållbar utveckling. Inom vård och restaureringsområdet finns samarbeten och projekt som likväl kan härledas till strategins område En blomstrande region. Här finns även handlingsplanens prioriterade område 9 som rör hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske. Inom detta område har Riksantikvarieämbetet tidigare diskuterat utvecklad samverkan inom främst skogsområdet inom Östersjöregionen. Flera av de horisontella åtgärderna i linje med Riksantikvarieämbetets verksamhet och intresseområde. Det rör bl.a. samordnad havsförvaltning, marin och landbaserad fysisk planering, att skapa en regional identitet och stödja en hållbar utveckling av fiskeområden samt samverka inom marin observation och datainsamling. Rikspolisstyrelsen. Polisens förmåga att förebygga, upptäcka och utreda brott ska vara densamma oavsett om ett brott har en lokal, regional, nationell eller internationell dimension. Arbetet med Östersjöstrategin utgör en del av Polisens internationella arbete där svensk polis medverkar till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar såväl i Sverige som i andra länder. Handlingsplanen till EU:s strategi för Östersjöregionen pekar ut ett antal samarbetsområden varav område 15 att minska omfattningen och skador från gränsöverskridande brottslighet är särskilt relevant för Polisen. En betydande del av den kriminalitet som påverkar Sverige har bäring på länder i Östersjöregionen. Möjligheterna till ett gränsöverskridande brottsbekämpande samarbete mellan Östersjöländerna har en stor betydelse för bekämpningen av denna kriminalitet. Exempelvis är seriebrott och narkotika (tillverkning och smuggling) brottsområden som till stor del kan kopplas till länder som ingår i Östersjösamarbetet. Östersjöstrategin har således tydliga kopplingar till Polisens 23

24 verksamhet och kan bidra till att uppfylla Polisens interna mål. Östersjöstrategin kan därmed, liksom det internationella samarbetet i stort, bidra till att förbättra Polisens nationella verksamhetsresultat. Prioritetsområde 15 koordineras av Finland och Litauen. Koordinatorerna har gett CBSS:s Aktionsgrupp mot organiserad brottslighet (BSTF), i uppdrag att arbeta särskilt med denna del av handlingsplanen. Enligt handlingsplanen ska man inom prioritetsområde 15 arbeta med två övergripande strategiska åtgärder; 1) att förbättra samarbetet mellan tull, gränspolis och polis i regionen och 2) att utvärdera möjligheten att vidare integrera rättsvårdande myndigheters verksamhet i regionen. Båda dessa strategiska åtgärder utgör centrala delar av BSTF:s arbete. Östersjöstrategin har således haft en betydande påverkan på det brottsbekämpande samarbetet i regionen och har som politiskt initiativ till förstärkt samarbete mellan länderna gjort BSTF:s verksamhet allt mer betydelsefull. Polisen deltar aktivt i arbetet inom BSTF och dess operativa kommitté. Sida Östersjöenheten. Sida Östersjöenhetens (ÖE) uppdrag är att stödja samarbeten mellan olika aktörer i Östersjöregionen. Det innebär att hela verksamheten är ett stöd till genomförandet av Östersjöstrategin. Även en stor del av ÖE:s kommunikation handlar om, eller har beröring med, strategin. Efter regeringsbeslutet i juli 2011 om överflyttning av Östersjöenheten från Sida till SI, påbörjade enheten anpassningen av sin verksamhet till de nya regeringsdirektiven. Regeringsuppdraget innebär en starkare koppling till Östersjöstrategin och ett tydligare uppdrag att bidra till kommunikationen av strategin. Sjöfartsverket. Huvuddelen av Sjöfartsverkets uppgifter hanteras i ett internationellt sammanhang och ett stort antal åtgärder och aktiviteter i Östersjöstrategin är direkt kopplade till Sjöfartsverkets uppdrag och verksamhet inom områden 4, 6, 11 och 13. En effektiv vintersjöfart och isbrytning är central för att säkerställa effektiva, säkra och miljövänliga sjötransporter i Östersjön. Tyvärr har detta område inte varit särskilt utpekat som strategiskt viktigt i strategin. Sjöfartsverket har därför under hösten föreslagit och fått gehör för tydliga skrivningar om vintersjöfart och isbrytning inom ramen för prioritetsområde 13 i strategin. Skogsstyrelsen. Den målsättning som finns i Östersjöstrategin om en blomstrande region där samverkan måste ske mot hållbart brukande är helt i linje med Skogsstyrelsens verksamhetsmål. Skogsstyrelsen har under hösten 2011 beslutat om en ny strategi för regional utveckling som syftar till att man arbetar både interregionalt, regionalt och lokalt för att på bästa sätt bidra till regional utveckling. Med interregionalt avses samarbete över nationsgränser inom närom- 24

25 rådet. Kopplat till detta har Skogsstyrelsen beslutat om en ny organisation och funktioner, inkluderande en nationell koordinator för regional utveckling. Deltagande i arbetet med Östersjöstrategin kommer att utgöra en betydande del i detta. Under hösten beslutade Landsbygdsdepartementet att en raminstruktion för internationellt samarbete inom den nordliga regionen nordreg ska tas fram under våren Syftet är ta ett samlat grepp om de olika plattformarna inom vårt närområde som Skogsstyrelsen deltar inom. En koordinator för nordreg har utsetts av Skogsstyrelsen. Erfarenheterna sprids regelmässigt till projektledare och dessutom till Landsbygdsdepartementet. Utöver avsatt tid till att koordinera strategiarbetet har inga särskilda resurser avsatts. Målen med strategin och det gränsöverskridande arbetet stämmer så väl överens med myndighetens egna verksamhetsmål så det behövs ingen separat, större budget. SMHI bedriver från olika samarbete med partners länder runt Östersjön inom områdena 1, 2, 4, 5, 9, 13 0ch 14. Regeringen har inrättat ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Detta ska fungera som en nod där kunskap om klimatanpassning samlas in, utvecklas och sprids till olika delar i samhället. Både centrala myndigheter och länsstyrelserna, som redan idag har det regionala samordningsansvaret för klimatanpassningsfrågor, ska knytas till det nya kunskapscentrumet. Vid utveckling av centrets verksamhet kommer Östersjöstrategin att beaktaas, såväl vad gäller samverkan med nationella aktörer som med motsvarande kunskapscentrum för klimatanpassning eller andra relevanta aktörer runt Östersjön. SMHI strävar efter ett brett samarbete för såväl forskningssamarbete som informations-och erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer. Smittskyddsinstitutet. SMI har utsett uppdragsansvariga vid myndigheten och kontaktperson gentemot Tillväxtverket. Uppdraget har integrerats i SMI:s verksamhetsplan för Svenska ESF-rådet. Svenska ESF-rådet skall under de närmaste åren förstärka det transnationella samarbetet mellan projekt finansierade av Europeiska socialfonden. Särskilt fokus ska läggas på samarbete mellan projekt och aktörer runt Östersjön. Därigenom kommer också förhållandet mellan ESF och EU:s strategi för Östersjöregionen att analyseras och ett arbete påbörjas för att projekt inom socialfonden bättre kan stödja genomförandet av Östersjöstrategin. Svenska Institutet. Genom ett långvarigt stöd till samarbete som SI har beviljat, bedömer SI att en viktig grund har lagts för kommande samarbeten i Östersjöregionen. Det gäller för såväl Visbyprogrammet, som Svenska Institutets Managementprogram för norra Europa. 25

26 Myndigheten har inom ramen för Visbyprogrammet finansierat samarbetsprojekt inom utbildning och forskning. Utlysningar har sedan 2009 till viss del anpassats i linje med målsättningarna i EU:s strategi för Östersjöregionen och har därigenom kunnat bevilja projekt som har en tematisk koppling till strategin. Projekten har i hög grad haft samverkan med Ryssland, Ukraina och Vitryssland. I projekten finns också inslag av stöd till samarbete med organisationer och näringsliv. Svenska Kraftnäts miljöarbete innebär bland annat att aktivt arbetar med att förhindra utsläpp av tungmetaller, olja, kemikalier m.m. från våra anläggningar och ligger under prioområde 3. Några områden berör analyser av hur förändrade tillrinningsförhållanden på grund av bland annat klimatförändringar påverkar dammsäkerheten och risken för översvämningar. Det är inom prioritetsområde 10 förbättra tillgänglighet, effektivitet och säkerhet på energimarknaden som Svenska Kraftnät främst är aktiv vad gäller uppfyllandet av Östersjöstrategin. Svenska Kraftnät utvecklar även metoder för att räkna ut sårbarheten för dammar och genom detta bidrar till prioområde 5. Inom prioområde 7 bidras till forskning och innovation inom områden som rör elöverföring och eldistribution genom bland annat nätverket ENTSO-E (European Network of Transmission System Operators for Electricity) och delägande av STRI (Swedish Transmission Research Institute). Svenska Kraftnäts myndighetsutövning berör även prioområde 14 att förstärka krisberedskapen för större olyckor. I Svenska Kraftnäts roll som säkerhetsskyddsmyndighet för elförsörjningen och tillsynsmyndighet för dammsäkerhet genomförs ett flertal olika aktiviteter inom området krisberedskap. Statens Landsbygdsuniversitet. Globala utmaningar som livsmedelsförsörjning, skogsbruk, tillgång på vatten, produktiva ekosystem, smitt spridning och energiförsörjning är utmaningar som också komme r att påverka Östersjöregionen. Genom att stora delar av Fiskeriverkets forskning flyttats till SLU och bildat Institutionen för Akvatiska Resurser samt att SLU sedan tidigare driver verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys finns unik kompetens för fortlöpande miljöanalys och förvaltningen av fisket i Östersjöregionen. SLU:s forskning är sedan tidigare stark inom landorsakad övergödning från jord- och skogsbruk, speciellt med hänsyn till miljöeffekten av olika åtgärder. Men forskning genom det som kallas water continium, dvs forskning land-kust-hav, kan nu knytas samman starkare och mer komplexa förlopp kan tolkas inom SLU genom att också Institutionen för Akvatiska Resurser tillkommit. Även frågor om smittspridning och biosäkerhet bör diskuteras inom ramen för EU:s Östersjöstrategi. Frågeställningen finns med i handlings planen för strategin men praktiskt har lite skett inom detta område. 26

27 SLU anser att den biologisktekniska forskningen med koppling till Östersjön är välutvecklad men att Östersjöregionen behöver mer av ekonomisk och policyrelaterad forskning för framtidens nyttjande av biologiska naturresurser. Det gäller inte minst inom areella näringar, där målkonflikter i mark- och resursnyttjandet kommer att bli vanligare. SLU har initierat några sådana samarbeten där också komplexa program som EU:s landsbygdstödsprogram berörs. Statens Maritima Museer. För SMM:s del kommer Östersjöstrategin bli en naturlig del av myndighetens arbete. De delar av strategin som omfattar SMM:s område tillhör myndighetens kärnuppgift och ligger dessutom inom SMM:s nuvarande ekonomiska ramar. SMM har sedan 2010 bedrivit ett nära samarbete kring forskningsfrågor med Stockholms universitet. Bland de aktuella forskningsprojekten finns flera planerade med bäring på Östersjöstrategins områden, bland annat finns projekt som studerar hamnar i Östersjön och säkerhet till sjöss. De välbevarade vraken i Östersjön är ett område där många idéer finns om hur dessa spännande fornlämningar kan tillgängliggöras utan att de flyttas. Under de senaste åren har SMM deltagit i ett flertal samarbetsprojekt kring detta. Statens Veterinärmedicinska Anstalt har inlett arbetet med att identifiera möjliga projekt, fastlägga arbetsformer mm. Tillväxtverket är Förvaltande myndighet för Europeiska regionala utvecklingsfonden. De nationella regionala programmen inom EU:s strukturfonder har deltagit på ett konkret sätt i spridningen av strategin till den lokala nivån genom att informera om strategin och dess möjligheter i samband med utlysning av ansökningsomgångar. Ett nytt urvalskriterium har lagts till för att det i ansökningarna tydligt ska framgå hur projektet bidrar till genomförandet Östersjöstrategin. Tillväxtverket har i uppdrag att koordinera rapporteringen av genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Myndigheten har även påbörjat ett arbete med flera av de baltiska länderna kring implementeringen av Tjänstedirektivet samt initierat ett program för att adressera gränshinder inom Östersjöregionen. Vidare finns det många utvecklingsområden inom turism, som i sig är en internationell företeelse. Internationella avdelningen genomförde ett matchmakingevent under den internationella entreprenörskapskonferensen ICSB Affärsmötena arrangerades av Enterprise Europe Network inom Östersjöregionen och samlade 70-talet företag och organisationer, även från Ryssland. Eventet stöttades av Sida Östersjöenheten. 27