Sannäsprojektet i Kosterhavet, standard för miljöanpassat båtupptag
|
|
- Rolf Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sannäsprojektet i Kosterhavet, standard för miljöanpassat båtupptag - ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet, Tanums kommun, Länsstyrelsen, Stenungsunds kommun, Grebbestads folkhögskola, Föreningen Samarbete i Sannäs, Sannäs Båt och Kranservice och Västra Götalandsregionen. Bakgrund Kust- och skärgårdsområdet i norra Bohuslän, tillhör ett av de mer oexploaterade områdena längs svenska västkusten. Beroende på havsströmmarna i Skagerrak karakteriseras det här området av; det renaste och saltaste havsvattnet längs våra kuster, ett rikt marint liv, hög biologisk mångfald, stora områden med unika grunda lerbottnar med utbredda ålgräsängar. Allt detta gör kustområdet i Tanums kommun till ett unikt område vilket bidragit till att Tanumskusten blivit förklarat som NATURA-2000 område. Den angränsande Kosterfjorden kommer år 2009 att erhålla statusen som Sveriges första marina nationalpark. Föreliggande projekt anknyter både geografiskt och innehållsmässigt till det projekt som drivs med medel från Västra Götalandsregionen i Kosterområdet. Tanums skärgårdsområde, hyser Sveriges förnämligaste ostron- och hummerbestånd, och är dessutom ett mycket populärt turist-, fritidsfiske-, båt, sportdyknings- och friluftsområde. I en helt nyligen genomförd undersökning i Sannäsfjorden, en tröskelfjord, centralt belägen inom Tanums NATURA-2000 område, påträffades emellertid förvånansvärt höga tungmetallhalter i sedimenten på havsbottnen. Området kring fjorden saknar industri och jordbruket kan anses vara begränsat. Fritidsbåtlivet i regionen, Tanums och Strömstads kommuner, är dock mycket omfattande med både svenska och norska båtar. Dessa båtar, både svenska och norska hanteras på hösten i området och spolas rena i t.ex. Sannäs. Beroende på närheten till Norge och den mindre stränga lagstiftningen i Norge, kan giftigare färger förkomma på både svenska och norska båtar. Sannäsfjorden i Tanums kommun är beläget mitt i ett Natura-2000 område i bohuslänsk skärgårdsmiljö (Fig. 1). Den stora biologiska mångfalden här beror på den relativt opåverkade miljön och den speciella oceanografin i Skagerrak som gör att havsströmmar från Nordsjön försörjer området med salt och friskt vatten, samtidigt med den för svenska förhållanden relativt mindre påverkan av utströmmande bräckt Östersjövatten och förorenat flodvatten från Norge. Området hyser också vidsträckta grunda lerbottnar med ålgräs, som är en unik naturtyp för att det i stort sett saknas tidvatten i dessa vatten. Grunda ålgräsängar är också barnkammare för torsk och rödspotta och för ål, tre rödlistade och starkt överfiskade arter i svenska vatten. Sannäsfjorden är en sk. tröskelfjord med en 8m grundtröskel och en 32 m djup bassäng innanför. I fjorden lever en mycket stor och värdefull population av Sveriges finaste och mest kända ostron, som förutom lokalt, säljs av välsorterade fiskhandlare och serveras på restauranger i svenska storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Det här projektet har tre tydliga delar, där vi vill kombinera 1. Installation av ett litet reningsverk (kunskapsanläggning) på en båtupptagsplats, 2. Utbildning av båtupptagningspersonal längs kusten samt 3. Inledande och uppföljande miljökontroll av de vidtagna reningsåtgärdena. Detta tillsammans gynnar en hållbar företagsamhet, en förbättrad och hållbar havsmiljö och utvecklandet av förebyggande åtgärder mot pågående havsföroreningar Ett viktigt delmål är att gynna den lokala företagsamheten, i en bygd som genomgått en kraftig avfolkning av åretruntboende. Projektets utbildningsdel kommer att gynna både en hållbar havsmiljö och företagsamheten längs svenska västkusten och kanske också Sydnorges kust. De förbättrade havsmiljöförhållandena förväntas även gynna Tanums kommun, genom ökad/bibehållen attraktion av (eko-)turister, fiske och den biologiska mångfalden.
2 De övergripande effektmålen är: 1. Att skapa en standard för miljävänlig båthantering 2. Att fler båtar spolas med renare teknik 3. En ökad miljömedvetenhet hos både båthanterare och båtägare 4. Ett renare gemensamt havsområde 5. Kontakt och nätverksbildning mellan båtfolk och kommuner i Sverige och Norge Projektets genomförande För att genomföra projektet och nå målsättningarna har vi designat ett tredelat program med följande delar: 1. Att bygga en reningsanläggning för omhändertagande av spolvatten och påväxt i samband med höstupptagning och avspolning av bottenmålade fritidsbåtar i Sannäs båtupptagsanläggning. Anläggningen skall också fungera som en demonstrations- och undervisningsanläggning. 2. Utbildningsverksamhet för personal som driver eller arbetar som båtupptagare i småbåtshamnar, båtklubbar och marinor för fritidsbåtar längs svenska västkusten och i Norge. 3. En vetenskaplig miljöanalys som inkluderar; en inledande undersökning av sedimentkärnor (före miljöåtgärd) längs fjordens utsträckning, hydrografiska/oceanografiska undersökningar (strömmar, cirkulation och uppehållstider för vattenmassorna), ekotoxikologiska undersökningar på ostron och blåmusslor, samt en uppföljning av effekterna av miljöåtgärderna genom en liknande studie 4-5 år senare. Det är just av bl.a. fjordens naturliga egenskaper som gör att ett projekt som detta kan bli mycket framgångsrikt. I en sluten fjord med begränsat vattenutbyte lagras föroreningsämnen i bottnarnas sediment som i ett miljöarkiv. I öppnare områden sveps föroreningar bort och kan inte spåras. Det är också svårt att kontrollera hur vattenmassorna rör sig och omsätts i öppna områden. Därför är valet av undersökningsområde optimalt, en liten tröskelfjord med endast få och kända föroreningskällor. Det är således bara i så små system, nästan som naturliga laboratorier, som vi kan studera effekterna av att man avlägsnar eller begränsar föroreningskällor. Projektet Delprojekt 1; Anläggning av reningsverk i anslutning till båtupptaget i Sannäs När fritidsbåtar tas upp på hösten spolas dessa vanligen rena med högtrycksspruta direkt på upptagsplatsen. Därvid kan giftiga komponenter i beväxningshämmande bottenfärger, sk. anti foulingfärger, följa med spolvattnet till sjön och riskera att påverka miljön. Dessa färger innehåller vanligen tungmetaller och biocider. I en nyligen genomförd studie (delfinansierad av VGR) kunde det visas att rening av spolvattnet och grovavskiljning av påväxtmaterial hade en signifikant positiv reningseffekt på spolvattnet som når havet (Samuelsson 2006). Inom studien utprovades också olika varianter av grovavskiljning (steg 1) och finfiltrering av spolvatten (steg 2). Förslag på anläggningar
3 och kapaciteter redovisas liksom kemiska analysresultat av olika reningssteg och utrustningar. Även kostnader för byggnation, anläggning och driftskostnader för olika anläggningar med större eller mindre kapacitet, anpassade för större eller mindre antal båtupptag och båtstorlekar per säsong, redovisas. Rapporten fungerar som en mycket användbar manual för både anläggande och drift av anläggning för miljövänligt båtupptag. Förutom projektledaren Per-Olof Samuelson (Stenungsunds kommun), medverkade VÄSTRA GÖTALANDS- REGIONEN, AnalyCen Nordic AB, Baltic SeaBreeze, Svenska Båtunionen, Göteborgs kommun miljöförvaltningen, Göteborgsregionens fritidshamnar AB, Länsstyrelsen O-län, Håll Sverige Rent, Sjöfartsverket m.fl. I kustsamhället Sannäs, vid Sannäsfjordens, drivs ett båtupptag/båtkran genom den lokala samhällsföreningen och en privat firma som arrenderat anläggningen sedan ett år tillbaka. Den årliga hanteringen omfattar mellan 50 och 100 fritidsbåtar/säsong. Flertalet av dessa båtar spolas rena på plattan vid sjökanten. Mot bakgrund av resultaten från den ovan nämnda rapporten (Samuelsson, 2006) och de forskningsresultat som visar höga metallhalter i Sannäsfjordens sediment (Andersson, 2006), fjordens naturliga uppbyggnad och oceanografiska egenskaper (Olsson, 2007), samt gällande lagstiftning om orenade utsläpp, är det angeläget anlägga ett reningsverk i anslutning till båtupptaget i Sannäs. Båtupptagsplats och kranen ägs av kommunen resp. den lokala samhällsföreningen, men två personer arrenderar och driver idag anläggningen (Sannäs Båt & Kranservice) och är delvis försörjda genom verksamheten. Tidsplan: Byggnation inleds under 2008, installation och inkörning sommaren/hösten Operativ verksamhet hösten Delprojekt 2, Praktisk/teoretisk utbildning för båthanterande personal vid småbåtshamnar. För att värna havsmiljön längs med våra känsliga kuster kommer länsstyrelser och kommuner att intensifiera kontrollen av efterlevnaden av miljöanpassad, miljövänlig hantering av båtar i samband med båtupptag. För att underlätta initieringen av sådan verksamhet och för att kvalitetssäkra ansträngningarna att förbättra miljön i våra känsliga skärgårdsmiljöer skulle det vara en stor handhavande- och miljömässig fördel att kunna erbjuda båthanterare ett fullskaligt reningsverk som demonstrationsanläggning och kunskapsanläggning och att i anslutning till detta, erbjuda en praktisk och teoretisk kurs i handhavandeteknik, miljölagstiftning samt information om effekter på miljön och det biologiska livet av de giftiga bottenfärgerna. De ingående delarna om lagstiftning och informationen om miljöeffekter samt ett kurscertifikat kan antas höja motivationen för efterlevnaden av den miljövänliga hanteringen. Ett kurspaket omfattande en dags kurs med tillhörande informationsmaterial och kurscertifikat skall göras kostnadsfri. Kurserna genomföres vid demonstrationsanläggningen samt i samhällsföreningens möteslokal i direkt anslutning till hamnområdet. Kurserna leds av personal från Grebbestads Folkhögskola (Marina programmet) och Göteborgs universitet tillsammans med båtupptagets erfarna tekniker, och kommer att pågå under ett antal säsonger. Kursdeltagare förväntas vara båtupptagare, båtklubbar, kommunanställda etc, ifrån svenska västkusten, Vänern och norska småbåtshamnar och kommuner. Då Grebbestads Folkhögskola bidrar till lärarinsatserna bjuder vi gärna in folkhögskolans elever att delta i fältarbetet till sjöss, ombord på forskningsfartyget r/v Skagerak. Detta ger värdefull professionell erfarenhet för eleverna. Tidsplan: Kurser anordnas i tre-fyra år (ca elever i varje omgång) från sommaren 2009, 3 kurstillfällen /säsong (kan komma att behövas fler).
4 Delprojekt 3, vetenskapligt miljökontrollprogram Höga tungmetallhalter i Sannäsfjordens sediment, en geologisk anomali eller mänsklig påverkan? Bakgrund Sannäsfjorden i norra Bohuslän är en tröskelfjord belägen ca 20 km söder om Strömstad. Havsområdet är ett populärt rekreationsområde för turister, sommarboende och seglare som ofta finner god hamn i den vackra fjorden (Fig 1). Fjorden är klassificerad som ett NATURA 2000 område av EU genom sin särpräglade karaktär med bl.a. grunda lerbottnar och utbredda ålgräsängar med Zostera och Ruppia. Fjorden ligger också i direkt anslutning till Kosterfjorden som kommer att erhålla statusen som det första svenska marina nationalparken hösten år Sannäsfjorden är en av de få förekommande äkta tröskelfjordarna på svenska västkusten. Fjorden har två trösklar, den grundaste bara 8m djup med en bassäng inför med ett maximalt djup på drygt 31m. Bottenvattnet här är stagnant och nära normalsalint, dvs mellan 33 och 34,5. Vattenutbyten sker normalt några gånger per år, mellan höst och vår. Periodvis uppstår långa stagnationsperioder med syrebrist i bottenvattnet och bottendöd som resultat. Sedimentationen i fjordbasängen är stor och det organiska innehållet högt, 5-6% kol. Fjorden är belägen i ett relativt opåverkat, glest befolkat område, utan industri och omfattande jordbruk. Området som ligger mellan Fjällbacka i söder och Koster i norr, har Sveriges renaste och saltaste havsvatten. Sannäsfjorden kan betraktas som en av de få kvarvarande fjordarna med en relativt ursprunglig och jungfrulig karaktär och här skördas Sveriges finaste ostron (Ostrea edulis). Vid en pilotstudie, ett examensarbete vid Maringeologiska avdelningen vid Geovetarcentrum, Göteborgs universitet (Andersson, 2006), som syftade till att undersöka den temporala utvecklingen av tungmetaller i sedimenten, upptäcktes förvånande höga halter av flera undersökta metaller. Koncentrationerna överstiger värden från industritäta och urbaniserade områden såsom Brofjorden, Byfjorden (Uddevalla) och Saltkällefjorden (Munkedal). Närliggande områden som Fjällbacka skärgård och Koster har betydligt lägre och normala koncentrationer. Denna tungmetallsanomali saknar idag en förklaring. En sedimentundersökning baserad på studier av sedimentkärnor från en transsekt längs fjorden skulle kunna klarlägga orsaken till de höga metallhalterna. Tidigare studier Sannäsfjorden har sedan länge besökts av olika forskare, främst biologer, som redan i slutet av 1800-talet studerade fjordmiljön. Detta har senare följts av studier, främst natur- och faunainventeringar och undersökningar av ålgräsängarna (Olsson 1975; Härkönen 1981; Appelkvist & Fröjmark, 2000). Förutom att fjorden är en äkta tröskelfjord, hyser den en av de största bohuslänska, sammanhängande ålgräsängarna och har klassificerats som ett Natura 2000 område, dvs ett av EU utsett skyddat naturområde. Avsaknaden av geovetenskapliga studier i fjorden är nästan total, Prof. Ivar Hessland besökte dock området på 1930-talet och studerade skalavlagringar längs fjorden (Hessland, 1943). Under senare tid har undertecknad med examensarbetare genomfört pilotstudier av sediment och hydrografi i fjorden. Unika, veckovisa mätningar av salt och temperaturvariationerna i fjordbassängen och utanför mynningen har idag pågått i mer än fyra år. Två uppsatser om sedimenten har publicerats (Wattwil 2001; Andersson 2006) samt en oceanografisk uppsats (Olsson 2007) och opublicerade studier av planktonalger i sedimenten.
5 Kosterfjord Resö Sannäs Fjord Västbacken Fjällbacka Saltkällefjord Brofjord Byfjorden Saltpanna nnn Sannäs Fig. 1. Översiktskarta över Bohuslän och Sannäsfjorden. Sannäsfjorden och andra lokaler som nämns i texten finns markerade. Sträckan mellan fjordmynningen vid Västbacken och den innersta delen av fjorden är ca. 7,5 km. Skärboälven mynnar i den allra innersta delen av fjorden. Hydrografi Nordberg har utfört veckovisa hydrografiska mätningar igenom vattepelaren i djupbasängen och utanför fjordmynningen vid Västbacken sedan april 2003 (Fig. 2). De hydrografiska studierna visar att fjorden är dynamisk med mekanismer för vattenutbyten nära identiska med de som karakteriserar Gullmarsfjorden vid Lysekil, Sveriges största tröskelfjord (Björk & Nordberg 2003; Arneborg, 2004). Processerna är dock snabbare och lättare att studera i Sannäsfjorden. Uppehållstiden för bottenvattnet varierar mellan någon månad till 6 månader. Ytvattnet omsätts snabbare, mellan någon vecka och en månad beroende på meteorologiska förhållanden. Detaljerna och processerna kring ytvattnets uppehållstider är för närvarande okända men är nödvändig kunskap för förståelsen av sedimentationsprocesserna och därmed förståelsen av inlagringen av föroreningsämnen i sedimenten på havsbotten och möjligen också i musselkött.
6 Fig. 2. Salthalt (fet röd linje) och temperatur på 27 m djup i Sannäsfjordens djupvatten, innanför de 8 m djupa tröskeln. Avbrotten i kurvorna 2004 och 2006 orsakades av isläggning. Pilarna markerar tidpunkter för totala bottenvattenutbyten. Tungmetaller Inom den genomförda pilotstudien av tungmetaller i Sannäsfjorden (Andersson 2006), tillämpades svensk standard metodik (SIS) för analys av tungmetaller i marina sediment. Samma metodik tillämpas av Bohuskustens vattenvårdsförbund som tidigare och med SGUs hjälp utfört studier i regionen (Naturvårdsverket 1999). De påträffade koncentrationerna i sedimenten jämförs med Naturvårdsverkets jämförvärden för naturlig förekomst a tungmetaller i bottensediment. Den utförda pilotstudien visar stora avvikelser från förväntade tungmetallhalter i sedimenten (Fig. 3). Kadmium (Cd) och koppar (Cu) håller konstant höga värden de senaste 50 åren medan krom (Cr), zink (Zn) och bly (Pb) visar sjunkande värden. Samtliga undersökta metaller visar dock förvånande höga värden för en i övrigt så opåverkat naturområde. Enligt Naturvårdsverkets jämförelsevärden hamnar kadmium i klass 4 (stor avvikelse), koppar och zink tillhör klass 3 (tydlig avvikelse), bly i klass 2 (liten avvikelse) och krom i klass 1 (ingen eller obetydlig avvikelse). Halterna i Sannäsfjorden ( ) är höga, även jämfört med andra undersökta områden i direkt anslutning till kända föroreningskällor, t.ex. Brofjorden och Saltkällefjorden (Tabell 1), att man kan misstänka någon lokal källa som inte är känd, antingen en geologisk anomali eller en okänd mänsklig tillförsel som alltjämt pågår. Förhöjda-höga halter av ämnen från förbränning av fossila bränslen har också uppmätts i sedimenten.
7 Tabell 1. Koncentrationer och jämförelser av tungmetaller från sedimentytprover från Sannäsfjorden, SP0501E och Resö; RE0502C och stationer från tidigare studier i Bohuslän utförda av SGU, Cato (1992, 1997). Stationen RE0502C (Resö) är belägen ca. 5 km utanför Sannäsfjordens mynning vid Västbacken (se Fig. 1). Cr Cu Zn Cd Pb Byfjord , ,9 23, ,35 24,7 Saltkällefjord , ,7 20, ,13 39,9 Brofjord , ,7 86,6 0,33 19,4 Fjällbacka 1990 ** ** ** ** ** ,9 19, ,3 27,4 Kosterfjord , ,7 16,6 95,9 0,08 31,3 SP0501E ,0 31,3 124,7 1,3 31,1 RE0502C ,5 13,2 51,5 0,3 17,4 Målsättning för miljöstudier Detta projekt genomförs på Inst. för Geovetenskaper, Inst. för Kemi, båda Göteborgs universitet samt CTH, och Kristinebergs Marina Forskningsstation, Fiskebäckskil. Följande viktiga frågor skall besvaras inom projektet: 1. Hur fördelar sig tungmetaller och andra föroreningar i sedimenten i en längsprofil genom fjorden, spatialt och temporalt? 2. Finns identifierbara punktkällor längs profilen. 3. Finns det en naturlig geologisk förklaring till tungmetalls-anomalin i fjorden? 4. Finns det en antropogen förklaring till anomalin? 5. Innehåller ostron och blåmusslor motsvarande förhöjda halter av tungmetaller eller andra föroreningsämnen längs med fjordutsträckningen? 6. Hur ser föroreningssituationen ut i de nysedimenterade sedimenten om 3-5 år på respektive station. Viktiga frågor som skall besvaras inom den oceanografiska delen av projektet: 7. Hur fungerar fjordens ytvattenomsättning under sommar-höst förhållanden? 8. Hur förhåller sig ytvattenomsättningen till djupvattnet? 9. Hur ser vattenomsättningen och sommar-höstcirkulationen ut i anslutning till Sannäs samhälle, båthamnen och båtupptaget, samt Skärboälven?
8 Genomförande av miljöanalys och uppföljning Sediment och biologisk provtagning Inom föreliggande studie avser vi att provta och analysera 9-10 sedimentkärnor längs en profil genom Sannäsfjorden. På motsvarande platser, närmare land, samlas levande ostron och blåmusslor för toxikologiska analyser. Sedimentstationerna är jämnt fördelade, från den innersta delen av fjorden, via djupbasängen och ut till mynningsområdet vid Västbacken, en sträcka på ca. 7,5 km (Fig. 1). Efter 4-5 år provtas stationerna på nytt, men då bara sedimentytprover samt ostron/blåmusslor, detta för att detektera trender i föroreningshalterna, i sedimenten och i musselkött. Sedimentkärnor tas med en Multiple corer (ostörda prover) med en kärnlängd på 55 cm och en diameter på 10 cm. Kärnorna röntgas ombord som kvalitetskontroll. Prover tas ut varje centimeter (motsvarar ca 2,5 år) för vattenhaltsbestämmning, organiskt kol, tungmetaller (inklusive Tributyl-tenn) och för åldersdatering av sedimentlagren genom Pb metoden. Prover tas också för analys av organiska miljögifter i sedimenten. Dessa analyseras i samarbete med Prof. Katarina Abrahamsson, Analytisk och Marin Kemi, Chalmers Tekniska Högskola. Analyserna av musselkött utförs av Doc. Åke Granmo, Kristinebergs Marina Forskningsstation, Fiskebäckskil (Göteborgs univ. och Kungl. Vet. Akad.). Tungmetall- och kolanalyser utföres på en ICP-MS resp en Carlo Erba CHN-analyser. Sedimentundersökningarna genomförs främst genom ackrediterade laboratorier under professorerna Kjell Nordberg och Ingemar Catos ledning. Oceanografi De oceanografiska mätningarna och modelleringsarbetet genomföres främst genom Prof. Göran Björk och docent Lars Arneborg tillsammans med en projektanställda masterstudenter. Redan befintligt material, fyra års opublicerade veckovisa mätningar av Saltpannanstationen, tillförs detta projekt som en värdefull och viktig resurs. Mätverksamheten koncentreras till sommar-höst hydrografin då fritidsbåtarna ligger i sjön och senare tas upp och spolas. Vattenutbytena är dessutom mycket begränsade så års. Salthalt, temperatur och strömmätningar utförs längs olika snitt och vid olika väderförhållanden. Mätinstument för kontinuerliga strömmätningar i vattenpelaren (ADCP) kommer att ligga på havsbotten under 3-4 månader. Avslutande kommentar De hittills uppmätta metallhalterna i Sannäsfjorden är i sig inte extrema eller alarmerande ur mänsklig hälsosynpunkt, men fjorden som klassats som ett Natura-2000 område hyser det mest kända ostronbeståndet i Sverige. Området är också beläget där vi har Sveriges renaste havsvatten, det är glest befolkat och det saknas omfattande jordbruk eller industri. Den begränsade vattenomsättningen i en tröskelfjord innebär dock att föroreningsämnen till stor del stannar i fjorden och ackumuleras i fjordbottnarna. Varje begränsning av utsläpp till fjorden, även små sådana, kommer därför att vara ett signifikant bidrag till förbättringar och mätbara. En reningsanläggning i kombination med vetenskapliga studier och uppföljning före och efter åtgärder kan ge oss tillämpbara kunskaper om effekterna på havsmiljön när insatser görs. Sannäsfjordens läge och uppbyggnad utgör en ovanligt lättstuderad havsmiljö, som kan liknas vid ett naturligt laboratorium, där effektstudier kan göras i kombination med oceanografisk modellering av vattenmassorna. I större hamnar eller marinor där det finns fler båtar är föroreningskällorna vanligen också mer spridda och komplexa och öppenheten av kustområdet gör det omöjligt att kvantifiera vattenomsättningen. Föroreningsämnena från båthamnen sprids ut i öppna vatten och förs vidare längs kusten. Dessa senare vanliga
9 egenskaper, omöjliggör effekt- och uppföljningsstudier. Just därför är Sannäsfjorden unikt lämplig för denna typ av projekt. Referenser och relevant litteratur Andersson, S. 2006: An investigation of heavy metal concentrations in the sediments of Sannäs Fjord, Swedish west coast. Dept. of Earth Sciences, Marine Geology, Göteborg university, Ser.B, No Appelqvist, C. Fröjmark, J. 2000: Zosteraängarnas utbredning Rossö-Sannäs, Tillämpningsarbete i marin ekologi, Göteborgs Universitet, Arneborg, L. 2004: Turnover times for the waters above sill level in Gullmar Fjord. Continental and Shelf Research, 24: Asplund, J. 1979: Tungmetaller i naturliga vatten; en litteraturöversikt, Rapporter, Statens naturvårdsverk. Axe, P. Andersson, L. Håkansson, B. Sahlsten, E. Ingemarsson, A. 2004: Sammanställning och utvärdering av hydrografiska mätningar längst bohuskusten, Bohuskustens vattenvårdsförbund, SMHI, Rapport Balsberg, A. Lithner, G. Tyler, G. 1981: Koppar i miljön, Naturvårdsverket, Rapport Balsberg-Påhlsson, A. Lithner, G. Tyler, G. 1982: Krom i miljön, Naturvårdsverket, Rapport Björk, G. and Nordberg, K. 2003: Upwelling along the Swedish west coast during the 20th century. Continental Shelf Research 23: Cato, I. 1990: Sedimentundersökningar i Brofjorden särskilt Trommekilen 1989, samt förändringar efter 1972 och 1984, Sveriges Geologiska Undersökningar, Rapporter och meddelanden nr 64. Cato, I. 1992: Sedimentundersökningar längst Bohuskusten 1990 Göteborgs och Bohusläns kustvattenkontroll, Sveriges Geologiska Undersökning, Rapporter och meddelanden nr 74. Cato, I, 1997: Sedimentological investigations of the Bohus Coast 1995 and recent trends in the coastal environmental sediment quality a report from five trend monitoring programmes, Sveriges Geologiska Undersökning, Rapporter och meddelanden nr 95. Cato, I, 2006: Miljökvalitet och trender i sediment och biota utmed Bohuskusten 2000/2001 en rapport från sju kontrollprogram. Sveriges Geologiska Undersökning, Rapporter och meddelanden nr 122. Eliasson, T. Ahlin, S. Petersson, J. 2003: Emplacement mechanism and thermobarometry of the Sveconorwegian Bohus granite, SW Sweden, GFF, 125: Förstner, U. 1980: Inorganic pollutants, Particularly Heavy Metals in Estuaries, In: Chemistry and Biochemistry of Estuaries (Ed. Cato, J. & Olausson, E.9, John Wiley & sons Ltd., Chichester,
10 Gustafsson, M. Dahllöv, I., Blanck, H. Hall, P., Molander, S. and Nordberg, K., Benthic foraminiferal tolerance to tri-n-butulin (TBT) pollution in an experimental mesocosm. Marine Pollution Bulletine 40: Harris, D.C. 2003: Quantitative Chemical Analysis, Sixth Edition, Michelson Laboratory, W.H. Freeman and Company, New York. Härkönen, T. 1981: Bottenfaunan i området Råssö-Sannäsfjorden, Länsstyrelsen Naturvårdsenheten, Naturinventeringar i Göteborg och Bohus Län 1983:2. Jonsson, A. 2000: The trace of metals use, emission and sediment load of urban heavy metals, Akademisk avhandling, Linköpings Universitet, Linköping studies in arts and science, 221. Lagesson, H. Norling, K. Oscarsson, H. 2005: Många bäckar små, Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak, Vattenvårdsenheten, Länsstyrelsen Västra Götalands Län, 2005:49. Lantz, I. 2000: Sannäs: ett bohuslänskt kustsamhälle, Pärlemor, ISBN Lindeström, L. Nordén, U. Tyler, G. 1988: Zink i miljön, En kunskapsöversikt sammanställd för projektområdet Metallernas påverkan på den yttre miljön, Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket, 1999: Bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket informerar, 1987: Miljöprogram för kadmium, Naturvårdsverket, Solna. Olsson, G. 1975: Sannäsfjorden och omgivande landområden i Tanums kommun en naturinventering, Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus Län, Naturinventeringar i Göteborg och Bohus Län, 1976:7. Svansson, A. 1975: Physical and chemical oceanography of the Skagerak and the Kattegat. Open sea conditions, Report, Fishery Board of Sweden, Institute of Marine Research, 1. Wattwil, A. 2001: Benthic foraminiferal distribution and abundance variations in the deep basin of the Sannäs fjord, Swedish west coast, Projektarbete i marin geologi, Göteborgs Universitet, B Årsmedelhalter av tungmetaller i nederbörd: IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd
Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012
Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning
Läs merMARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2012
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på de kvarvarande ca 30 omätta båtskroven av föreningens
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merTungmetaller i en sedimentkärna från Koljöfjorden
UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Tungmetaller i en sedimentkärna från Koljöfjorden Erik Alsteryd ISSN 1400-3821 B812 Bachelor of Science thesis
Läs merInterreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se
Hav möter Land klimat vatten & samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Norsk koordinator: Tyra Risnes Dansk kontaktperson: Peter Grönkjaer Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead
Läs merTillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening
9 april 2006 Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merÖstersjön ett hotat innanhav
Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merMaria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011
Maria Florberger, Golder Associates AB Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011 Golders uppdrag 1. Inläsning av data (sediment, biota) i en databas för kontrollprogrammen Västra
Läs merHar belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002?
Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Magnus Rahmberg Christian Junestedt John Sternbeck B 1582 Maj 2004 Organisation/Organization IVL
Läs merav organiska tennföreningar
Organiska tennföreningar ett hot mot livet i våra hav Ingemar Cato, SGU / Marina Magnusson, Åke Granmo & Anders Borgegren, Göteborgs universitet Tributyltenn och andra organiska tennföreningar har länge
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz
-14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merGifter från båtverksamhet
Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är
Läs merTBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se
TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar
Läs merOm miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag
Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi
Läs merSyfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11
Tvätta & Tömma en studie av förutsättningarna för nyetablering av båtbottentvättar och mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar i Stockholms län Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009
Läs merHavet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
Läs merRAPPORT. Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2007:11 Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment Regional miljöövervakning, 2006 Titel:
Läs merMUSSELODLING I ÖSTERSJÖN
Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på båtskroven av 30 stycken av föreningens båtar. Detta
Läs merVad anser du är viktigast att göra för att skydda och förbättra havsmiljön?
Vad behöver göras? Vattenrådet för Bohuskusten har låtit representanter för myndigheter, kommuner, branscher, universitet och intresseorganisationer med ansvar och engagemang för havet svara på frågor
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merProjekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten
Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten
Läs merSedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund
Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Anna Zeffer Per-Olof Samuelsson Stenungsunds kommun 2011 Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Provtagningen stöds av Naturvårdsverkets (nuvarande
Läs mer1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merDagvattenhantering i Stockholm
SIDAN 1 Dagvattenhantering i Stockholm Nuläge och framtida inriktning Jens Fagerberg, Stockholm Vatten AB Stina Thörnelöf, Miljöförvaltningen Dagvattensystemet i Stockholm Kombinerat system dagvatten och
Läs merModul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merSandningsförsök med Hyttsten
Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten
Läs merMarinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun
Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring
Läs merNorra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan
Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merAnalys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser
Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav
Läs merPlaneringsunderlag för Märstaån
Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna
Läs merVälkommen till Marina miljöer 10 hp sommaren 2016!
Välkommen till Marina miljöer 10 hp sommaren 2016! Kursen ger en introduktion till havet som livsmiljö och grundläggande kunskaper om människans påverkan på havet och den kustnära naturen. Kursen vänder
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merProtestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund 2009-01-12 Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund.
Protestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund 2009-01-12 Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund. Vad säger lagen? Normala miljökrav Muddrat sediment får ej dumpas
Läs merBåtar och bo+enfärger Vem vill äta en gi7ig spä+a? Prof. Kjell Nordberg, Inst f. Geovetenskaper, Göteborgs univ. E-post: kjno@gvc.gu.
Båtar och bo+enfärger Vem vill äta en gi7ig spä+a? Prof. Kjell Nordberg, Inst f. Geovetenskaper, Göteborgs univ. E-post: kjno@gvc.gu.se Gi7iga båtbo+enfärger med avsikten a+ förhindra påväxt av havstulpaner,
Läs merUtsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier
SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merHantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
Läs merDagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merGolvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde
Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1
Läs merRegeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merSnösätra upplagsområde
MILJÖFÖRVALTNINGEN Snösätra upplagsområde - en tillsynskampanj för att minska områdets påverkan på Magelungen En rapport från Miljöförvaltningen Nanna Spett November 2009 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merMusselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö
Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:
Läs merFritidsbåtlivet under lupp
Fritidsbåtlivet under lupp Förorenade sediment Muddring och andra saneringsåtgärder Per-Olof Samuelsson Miljöinspektör Stenungsunds kommun per-olof.samuelsson@stenungsund.se Sanera förorenade sediment
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
Läs merKommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Läs merÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ
ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ Sammanfattning 2 BALTIC STERN Att rädda Östersjön ger välfärdsvinster på 9 14 miljarder kronor årligen Det internationella forskarnätverket
Läs merRiktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15
Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Christian Sandholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelnings tillsyn Miljöbalken med förordningar, Allmänna hänsynsreglerna, förordning om miljöstörande
Läs merRapport till Västerhaninge Båtsällskap
Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på båtskroven av 30 stycken av föreningens båtar. Detta
Läs merBullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).
Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012). 30 4.4 Luft Luftkvaliteten vid trafikplats Handen är i första hand beroende av kvaliteten på bakgrundsluften,
Läs merÖvervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick
Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike
Läs merSvar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021
1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer
Läs merHANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1-2014-11-06
HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1 - Allmänt Denna handledning finns som ett stöd för tillsyn av fordonstvättar. Varje avsnitt i checklistan följs av anvisningar och detaljerade förklaringar mm.
Läs merVatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20
Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök
Läs merRiktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar
Reviderad 2012-11-01 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet
Läs merRAPPORT FRÅN TILLSYN ÖVER BILTVÄTTSAN- LÄGGNINGAR, HÖSTEN 2010
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, Dokument1 MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Christer Edvardsson Chef företagsenheten Telefon 08-508 28 977 christer.edvardsson@stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Läs merx Stockholms läns landsting i (s)
x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden
Läs merTillsyn av underhåll av fritidsbåtar
Handläggarstöd Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar Reviderat april 2015. Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs mer-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt
emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt
Läs merFosfor eller kväve eller båda?
Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och
Läs merTillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ Bilaga 1 SID 1 (6) 2009-09-14 Dnr: 2009-009894-206 Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad En Rapport från Miljöförvaltningen Mari Yoda September 2009 1 Beskrivning
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merIngen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Läs merhavets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Läs merMARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016 Marina Magnusson & Johanna Bergkvist Tack till alla som har hjälpt till Uppdraget har inneburit ett omfattande arbete i fält med att samla
Läs merBevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Bevarande och utveckling i samspel Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Vad är en nationalpark? ett större sammanhängande område
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merBilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28
Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på
Läs merOlli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka
sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 18. Kustnära områden norr
Sammanställning för åtgärdsområde 18. Kustnära områden norr Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS
Läs merSedimentkonsult HB. Projekt
Sedimentkonsult HB Projekt Sedan 1995 har JP Sedimentkonsult genomfört konsultuppdrag åt olika myndigheter, länsstyrelser och kommuner, Försvarsmakten, SGU, miljökonsultföretag och andra organisationer.
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merHur temperatur och salt påverkar borttagning av metaller, näringsämner och sediment i dagvatten biofilter
Hur temperatur och salt påverkar borttagning av metaller, näringsämner och sediment i dagvatten biofilter Laila C. Søberg, Maria Viklander, Godecke- Tobias Blecken VA-teknik, Luleå Tekniska Universitet,
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Läs mer