OLIKA VILLKOR OLIKA HÄLSA. Unga irakiers syn på relationer, sexuelloch reproduktiv hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OLIKA VILLKOR OLIKA HÄLSA. Unga irakiers syn på relationer, sexuelloch reproduktiv hälsa"

Transkript

1 OLIKA VILLKOR OLIKA HÄLSA Unga irakiers syn på relationer, sexuelloch reproduktiv hälsa Eva Flodström December 2011

2 1

3 Förord Forskningsprojektet IMHAd, Impact of Multicultural Health Advisors, är nu i december 2011avslutat. I februari 2007 träffades en grupp forskare och tjänstemän med intresse för sambandet migration, hälsa och integration. De forskningsidéer som IMHAd arbetat utifrån sedan september 2007 tog form. Personer, som var beredda att satsa långsiktigt och uthålligt fanns men finansiering saknades. Europeiska Socialfondens gemenskapsinitiativ Equal hade finansierat utvecklingspartnerskapet RE-KOMP 1. Internationella hälsokommunikatörer i Malmö var ett av delprojekten. Equal-programmets fas III hade resurser och Hälsokommunikatörer i ett mångkulturellt samhälle, ett spridnings- och påverkansprojekt 2 åtog sig att försöka etablera forskning för att ta reda på vad som kan påverka nyanlända invandrares hälsa. Ett första försök var den s.k. Tvärsnittsstudien 3. I september 2007 inledde IMHAd en longitudinell effektstudie som Europeiska flyktingfonden, ERF, finansierade tillsammans med Lunds och Uppsala universitet, Malmö högskola och Region Skåne. Studien beräknades pågå under cirka fyra år. En baslinjestudie 4 som undersökte folkhälsan bland irakier, folkbokförda i åtta av Sveriges län under perioden december 2007 till februari 2008, rapporterades i en andra ansökan till ERF. Fler organisationer anslöt till studien och medel beviljades för perioden januari 2009 till och med december IMHAd: s uppföljande studie gjordes våren Under IMHAd: s andra projektperiod har även en kvalitativ studie, som handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, liksom ett forskningsbaserat metodutvecklingsarbete i samarbete med olika hälsokommunikatörsverksamheter i Sverige genomförts. Eva Flodström har genomfört fokusgruppsdiskussioner med irakiska ungdomar i åldrarna år. I grupper med unga kvinnor respektive unga män har hon fått del av deras syn på sexuell och reproduktiv hälsa. I denna rapport redovisar Eva Flodström hur studien genomförts och dess resultat. Maria Emmelin, professor i global hälsa vid Lunds universitet, har bistått Eva Flodström i utformningen av studien, bl. a frågeguiden och analysarbetet och även bidragit med synpunkter på rapporten. IMHAd stödjer idéerna i The Charter of Fundamental Rights of the European Union genom att dela erfarenheter på området med andra forskare i Europa. För att tillförsäkra alla högsta uppnåeliga hälsa behövs kunskap om befolkningens hälsosituation tolkad utifrån hälsans bestämningsfaktorer. IMHAd: s resultat ställer frågor som bör leda till mer forskning på området migration och hälsa. Resultaten måste omsättas i praktiska interventioner riktade både till majoritetssamhället och till olika migrantgrupper. Hälsa i dess vidaste bemärkelse är en förutsättning för att alla ska kunna bidra till sin egen och samhällets utveckling. Vår förhoppning är att denna och övriga rapporter, seminarier och konferenser, som IMHAd erbjudit, ska bidra med kunskaper, som kan medföra bättre hälsa och välbefinnande bland migranter i Sverige och i övriga Europa. IMHAd: s rapporter publiceras under den gemensamma rubriken Olika villkor olika hälsa på Forskningsresultaten kommer också att ingå i minst två doktorsavhandlingar rörande migration och hälsa. Malmö i december 2011 Professor Per-Olof Östergren Professor Ragnar Westerling Professor Björn Fryklund Socialmedicin och global hälsa Folkhälso- och vårdvetenskap MIM Lunds universitet Socialmedicin, Uppsala universitet Malmö högskola Projektledare Katarina Löthberg MIM, Malmö högskola 1 Dokumentation finns på 2 at%c3%b6rer.pdf

4 Förkortningar som används i rapporten HIV HK IMHAd IVIK MIM SFI SHK (S)HK STI SRHR UM UMO Humant immunbristvirus Hälsokommunikatörer Impact of Multicultural Health Advisors Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program Malmö Institute for Studies of Migration, Diversitet and Welfare Svenska för invandrare Samhälls- och hälsokommunikatörer (Samhälls- och) hälsokommunikatörer Sexually transmitted infection Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Ungdomsmottagning Ungdomsmottagning på nätet

5 Innehåll 1 Inledning: projektet IMHAd Studiens bakgrund och uppdrag Samhälls- och hälsokommunikatörer Definitioner av olika begrepp Syfte och frågeställningar Metodbeskrivning Studiedesign Urval och avgränsning Datainsamling Analys Resultat Erfarenheter av den svenska sjukvården Erfarenheter av ungdomsmottagningen (UM) Kunskap och kännedom om sexuell- och reproduktiv hälsa SRHR och (S)HK Relationer, kärlek och könsroller Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser Tack Referenser

6 Unga irakiers syn på relationer, sexuell- och reproduktiv hälsa Eva Flodström 1 Inledning: projektet IMHAd Hur ser hälsan bland nyanlända invandrare ut jämfört med den svenska befolkningens hälsa i genomsnitt? Många vetenskapliga studier har visat att olika migrantgrupper har sämre hälsa jämfört med inrikes födda befolkningar i ett flertal europeiska länder. Insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom riktas därför till olika migrantgrupper. Trots det finns det mycket få vetenskapliga studier som utvärderar olika insatsers effekter på hälsan. Projektet Impact of Multicultural Health Advisors (IMHAd) startade i september 2007 i syfte att utvärdera effekterna av internationella hälsokommunikatörers och (samhälls- och) hälsokommunikatörers arbete i Sverige. I IMHAd: s undersökning ingår tre delstudier. En kvantitativ studie som genomförs i en longitudinell kohortstudie. En folkhälsoenkät distribueras i en svensk och en arabisk version till nyanlända irakier i åtta län. Enkäten innehåller 111 frågor om bland annat självskattad hälsa, levnadsvanor, psykisk hälsa, och användning av och förtroende för hälso- och sjukvården. Uppföljningsenkätens resultat analyseras i relation till baslinjeundersökningen och presenteras i en andra rapport från den kvantitativa studien En osynlig intervention? En kvalitativ studie i två delar, som fokuserar på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, består dels av djupintervjuer med vuxna irakiska män och kvinnor och dels av fokusgruppsdiskussioner med irakiska ungdomar. Resultaten av fokusgruppsdiskussionerna presenteras i denna rapport Unga irakiers syn på relationer, sexuell och reproduktiv hälsa. Den tredje undersökningen avser att i samarbete med de internationella hälsokommunikatörerna, samhälls- och hälsokommunikatörerna och deras huvudmän kartlägga samhälls- och hälsokommunikatörernas utbildning och arbete organisering, innehåll, metoder för att identifiera möjliga utvecklingsområden. Nyhetsbrev, successiv rapportering om de olika delstudierna vid konferenser och seminarier runt om i Sverige och rapporter har varit en väsentlig del av IMHAd: s spridnings- och påverkansarbetet under hela projektperioden september 2007 till december IMHAd är ett forskningspartnerskap, som ägs av Malmö högskola, Malmö Institute for Studies of Migration, Diversitet and Welfare (MIM). Partnerskapet leds av en styrgrupp bestående av Malmö högskola, MIM, Lunds universitet, Socialmedicin och global hälsa samt Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, socialmedicin samt en företrädare för partnerkommunerna Botkyrka, Eskilstuna, Kinda, Malmö. De övriga parterna är Blekinge Tekniska Högskola, Landstinget Blekinge, Region Skåne, Regionförbundet Östsam samt 2

7 Socialstyrelsen. Parterna har medfinansierat projektet till 50 %, och resterande 50 % finansieras av Europeiska Flyktingfonden III. 1.1 Studiens bakgrund och uppdrag Tidigare studier inom området migration och hälsa visar att utrikesfödda personer rapporterar sämre hälsa än den svenskfödda befolkningen. Detta gäller även för irakiska flyktingar, vilket beskrivs i IMHAds longitudinella enkätstudie (Lecerof, 2010). Studier inom folkhälsoområdet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter visar bland annat att utrikesfödda personer har högre prevalens av aborter än svenskfödda (Helström, Zätterström & Odlind, 2006). Även våld i hemmet är vanligare bland utrikesfödda personer (Sörenson 2006; Fernbrant et al., 2011). Enligt en studie av Helström, Zätterström & Odlind (2006) framgår också att utrikesfödda kvinnor har mindre erfarenhet av preventivmedelsanvändning. De mest representerade nationaliteter bland dessa kvinnor var Iran, Irak, Turkiet, Eritrea, Etiopen och Somalia. Det finns också studier, såväl svenska som internationella, som visar på ökad perinatal dödlighet och förlossningskomplikationer bland kvinnor från Somalia som vårdas på förlossningskliniker (Essén et al., 2000; Malin & Gissler, 2009; Vangen et al., 2002). Såväl nationell och internationell forskning visar således på att bristande kunskap, sämre tillgång till information och vård inom SRHR området kan leda till sämre sexuell hälsa med allvarliga konsekvenser, såväl psykiska som fysiska. Dock, finns det relativt få studier i Sverige som har undersökt olika migrantgruppers generella kunskap om SRHR, tillgång till information och service vad gäller SRHR. Sådan kunskap kan vara värdefull ur flera perspektiv - möjlighet till prevention, rätten till sexuell hälsa, mänskliga rättigheter och samhällsekonomi. Enligt FN:s befolkningskonferens (International Conference on Population and Development, ICPD) i Kairo 1994 påverkar sexuell och reproduktiv hälsa varje människas personliga relationer och sexuella aktiviteter under hela livscykeln. Konferensen ledde till ett konkret och nytänkande aktionsprogram, det så kallade Kairoprogrammet, där vikten av jämställdhet mellan kvinnor och män påtalades. Enligt Kairodefinitionen omfattar sexuell och reproduktiv hälsa även den psykiska hälsan. Det framkom också under konferensen att brist på kunskap, brist på makt samt brist på sexuell- och reproduktiv hälso- och sjukvård är lika skadlig för ett samhälles utveckling som för individen (UD, 2006). Denna rapport presenterar resultat från den ena av de två kvalitativa delstudierna som genomförts inom ramen för forskningsprojektet IMHAd. Studien syfte var att undersöka unga irakiers upplevelser och erfarenheter av mötet med samhälls- och hälsokommunikatörer, med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). I studiens uppdrag ingick även att undersöka unga irakiers kunskap och attityder till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt vilken erfarenhet ungdomarna hade av den svenska sjukvården och ungdomsmottagningen. 3

8 1.2 Samhälls- och hälsokommunikatörer Hälsokommunikatörer (HK) är en verksamhet som utvecklats från 2001 i Malmö i ett samarbete mellan Malmö stad och Sydvästra sjukvårdsdistriktet i Region Skåne. Ledningen för verksamheten framhöll vikten av att de personer som anställdes som HK skulle ha utbildning och erfarenhet från det medicinska området i sina respektive hemländer, så att de kunde jämföra system och förhållanden mellan de nyanlända invandrarnas hemländer och Sverige. Erfarenhet från migration var också väsentlig, eftersom HK då delade en väsentlig erfarenhet med målgruppen. HK:s flerspråkiga kompetens var särskilt viktig, eftersom målet var att förmedla kunskap inom hälso- och livsstilsområdet så tidigt som möjligt efter målgruppens ankomst till Sverige. Ett antagande var att hälsokommunikatörernas arbete skulle leda till att de nyanlända invandrarna i högre grad skulle kunna upprätthålla så god hälsa att de förmådde att delta i och fullfölja de erbjudna introduktionsinsatserna, och i sin förlängning bli självförsörjande. Idag finns hälsokommunikatörer, i den form som utvecklades i Malmö, i Östergötland och i Stockholm. Landstingen är huvudman och arbetsgivare. Målgrupper är inte bara nyanlända som omfattas av etableringsreformen utan invandrare generellt som anses ha behov av HK-verksamheten. December 2009 tog regeringen beslut om att alla flyktingar som omfattas av etableringsformen ska erbjudas samhällsorientering. Åtta teman skulle behandlas och ett av dem är hälsa. Under beredningen av reformen förberedde länsstyrelsen i Skåne tillsammans med andra organisationer, inom ramen för den regionala överenskommelsen, att etablera samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK). Följden blev att HK-verksamheten i Malmö lades ner och SHK fick överta deras uppdrag. Eftersom denna studie genomförts i Skåne och i Stockholm används beteckningen (S)HK som inkluderar både HK och SHK. (S)HK träffar målgrupperna på olika arenor som bland annat SFI skolor och andra introduktionsverksamheter, primärvården och barnavårdcentraler. 1.3 Definitioner av olika begrepp Begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Under befolkningskonferens i Kairo 1994 enades man om att sexuell hälsa som begrepp ingår som en del i begreppet reproduktiv hälsa. I Sverige har man valt att separera dessa två begrepp för att tydliggöra att sexuell hälsa även innefattar sexualitet som inte enbart handlar om att föda barn. Begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) täcker hela människans livscykel. Det gäller alla människors samlevnad, relationer och livskvalitet. Det handlar om alla människor lika rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet, lika tillgång till kunskap och rådgivning om sexualitet och reproduktion, skydd mot hiv och aids och andra könssjukdomar, tillgång till preventivmedel samt säker abort i de länder där det är lagligt. Begreppet SRHR omfattar även tillgång till adekvat vård under graviditet och förlossning och vård av nyfödda. Även frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld ryms i begreppet (UD, 2006). 4

9 Begreppen kunskap och information Det finns idag ingen enhetlig, allmänt accepterad definition av begreppen information och kunskap. I denna rapport definieras begreppen på följande sätt: Information, är något som kan inhämtas och utlämnas från olika källor som exempelvis böcker, internet, konferenser samt skolor. Även personkontakter räknas som källor där man kan hämta och lämna information. Information omvandlas till kunskap först när mottagaren har gjort den till sin. Kunskap är alltså något som en person besitter, medan information är material för kunskap. Vår definition av kunskap bygger på Platons klassiska beskrivning av kunskap och är definierad som att informationen är korrekt, personen tror på informationen och har goda skäl att tro på informationen. Åldersdefinitioner Det finns heller ingen enkel och tydlig definition av begreppet unga vuxna. I denna rapport har vi valt att definiera begreppet unga vuxna att innefatta personer mellan 18 och 30 år, vilket även gäller för begreppet unga migranter. När vi skriver ungdomar så menar vi de som är mellan 13 och 25, vilket är regeringens definition av ungdomar. Målgruppen för denna studie var nyanlända irakier i åldrarna Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka nyanlända unga irakiers upplevelser av samhälls- och hälsokommunikatörers informationsinsatser med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt dessa ungdomars kunskaper om och attityder till SRHR. De mer specifika frågeställningarna var att beskriva och förstå: 1. Vilka erfarenheter och upplevelser irakiska ungdomar har av svensk hälsooch sjukvård och ungdomsmottagning. 2. Hur irakiska ungdomar upplever den information de fått från samhälls- och hälsokommunikatörer om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 3. Hur irakiska ungdomar ser på relationer, kärlek och könsroller. 4. Vilken kunskap och vilka attityder irakiska ungdomar har med sig från hemlandet gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 5. Vilka kanaler irakiska ungdomar använder sig av när det gäller att söka information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 5

10 3 Metodbeskrivning 3.1 Studiedesign Studien har använt sig av en kvalitativ ansats och baseras på data insamlade genom fokusgruppsdiskussioner. I fokusgruppsdiskussioner utgår man från ett antal frågeområden och ger informanterna möjligheter att i grupp reflektera och diskutera dessa utifrån sin egen förståelse, under ledning av en moderator. Diskussionerna baseras på informanternas interaktion och visar på deras kunskaper, föreställningar, attityder och värderingar kring specifika områden (Barbour & Kitzinger, 2001). Tidigare studier har visat att utrikesfödda personer har lägre förtroende för rättsväsendets myndigheter och andra instanser i det svenska samhället än svenskfödda personer (BRÅ, 2011 och Westin et al. 2004). För att skapa en så trygg situation som möjligt inbjöds därför de irakiska ungdomarna till en gruppdiskussion för att diskutera sin syn på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 3.2 Urval och avgränsning I enlighet med studiens uppdrag avgränsades målgruppen till nyanlända unga vuxna i åldrarna födda i Irak. Med nyanländ avses personer som är varit folkbokförda i Sverige från ett år upp till fem år. Vid urvalet av informanter var kriterierna i första hand att ungdomarna vid tidpunkten för undersökningen studerade svenska för invandrare (SFI) och att de haft möjlighet att få information från (S)HK. Till att börja med togs kontakt med olika SFI i Malmö stad, men det visade sig emellertid att (S)HK inte varit verksamma på de SFI-skolor där ungdomarna studerade. Det var alltså svårt att finna ungdomar som träffat (S)HK. Urvalet av informanter utvidgades därför till att även omfatta ungdomar som inte träffat (S)HK. Vidare, visade det sig också att det inte fanns många nyanlända irakiska ungdomar i åldrarna som var studerande på SFI i Malmö stad vid den tidpunkten. Kontakt togs därför med olika SFI i Stockholms län, med hopp om att finna fler unga irakier som ville delta i studien. Valet av Stockholms län berodde främst på att det bodde flest nyanlända unga irakier inom detta län vid tidpunkten för datainsamlingen. Ungdomar som slutligen tackade ja till att delta i studien bodde i Malmö stad, Södertälje och Värmdö. 3.3 Datainsamling Åtta fokusgruppsdiskussioner genomfördes under perioden april till oktober Moderatorn var Eva Flodström och i princip genomfördes alla fokusgruppsdiskussioner med hjälp av auktoriserade arabisktalande tolkar. Två grupper valde att inte ha med tolk då de ansåg sig kunna bra svenska. Tolkarna hade erfarenhet av att tolka på gruppnivå och om SRHR. Fokusgrupperna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Diskussionerna genomfördes i kvinno- respektive mansgrupper, för att underlätta för informanterna att diskutera fritt och öppet om sådant som kunde upplevas som pinsamt och 6

11 känsligt inför det motsatta könet. Diskussionerna ägde rum i lokaler hos de utbildningsanordnare för SFI där informanterna studerade. Valet av plats gjordes på grund av dess lättillgänglighet för informanterna, som vid intervjutillfället var relativt nya i Sverige, samtidigt som det är en plats där informanterna kände sig trygga. Ungdomarna informerades om att deltagandet i fokusgruppsdiskussionen var frivilligt, om rätten att avbryta medverkan när som helst samt att anonymitet garanterades. Intervjutiden varierade mellan en timme och två timmar medräknat introduktions- och avslutningskonversationen samt ifyllandet av en bakgrundsenkät som innehöll frågor om kön, ålder, invandringsår, utbildningsnivå och religionstillhörighet. Sju av åtta fokusgruppsdiskussioner spelades in på band. Att en grupp inte spelades in var på önskemål av informanterna som uppgav att de skulle känna sig obekväma om samtalet spelades in. Fältanteckning togs av moderatorn från denna fokusgrupp. De inspelade diskussionerna transkriberades närapå ordagrant. Endast det som sades på svenska av moderatorn, informanterna eller tolken transkriberades. I en av grupperna utan tolk gav informanterna uttryck för problem med förståelse av vissa ord och begrepp som moderatorn använde. Informanterna försökte hjälpas åt genom att förklara och tolka för varandra. Diskussionen blev kort vilket också berodde på att det endast var två informanter som deltog eftersom två informanter lämnat återbud med kort varsel. 3.4 Analys Analys av datamaterialet gjordes med hjälp av kvalitativ manifest och latent innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Den manifesta innebär en mer beskrivande tolkning av datamaterialet och den latenta är en djupare och mer abstrakt tolkning, dvs tolkning av underliggande meningar i texten. I den inledande analysfasen lästes hela texten igenom flera gånger för att få en känsla för helheten av materialet. Därpå identifierades delar av texten utifrån studiens frågeställningar. Meningsbärande enheter i form av meningar eller fraser som innehåller information relevanta för studiens frågeställningar plockades ut och kortades av för att bli lättare att hantera samtidigt som det väsentliga i texten bevarades. Sedan abstraherades de kondenserade meningsenheterna och försågs med koder som kortfattat beskriver dess innehåll. I nästa steg sorterades koderna i kategorier som beskriver det centrala budskapet från informanterna utsagor, vilket utgör det manifesta innehållet. Slutligen, ur kategorierana formulerades teman, som då innebär en mer abstrakt tolkning av innehållet, dvs det latenta innehållet. I Figur 1 ges exempel på analysprocessen från kondenserade meningsenheter till tema. Samtliga transkriberingar och anteckningar överfördes till OpenCode programmet. OpenCode programmet användes som hjälpmedel för att organisera och strukturera koder och kategorier, men också för att analysen skulle bli så systematisk som möjligt. 7

12 Kondenserad meningsenhet Koder Kategorier Tema Man måste vänta jättelänge innan man kan träffa en läkare Lång väntetid De gav henne ingen medicin eller de gjorde ingenting Ingen medicin Gör ingenting Väntan Utan maskiner och datorer de kan ingenting I Irak finns det massor med läkare Väntar 5-10 min, sen kommer läkaren och du får medicin eller någon spruta Ringde till läkarna i Arabvärlden för att få rätt medicin Saknar kunskap Tillgängliga läkare Kort väntetid Får medicin Rätt medicin som tillsammans med ytterligare koder från andra meningsenheter leder till kategorierna som visas till höger De gör Ingenting Ingen kunskap Hemlandet som idealbild En väntan på ingenting Figur 1. Exempel på olika steg inom innehållsanalys Resultaten som redovisas i denna rapport är preliminära. Tolkningen av resultaten kommer att diskuteras med ytterligare några grupper av unga irakier som underlag för den slutliga analysen. 8

13 4 Resultat Sammanlagt deltog 33 informanter, 17 kvinnor och 16 män, i åldrarna 18 till 24 år. Informanterna invandrade till Sverige mellan åren 2006 och De flesta kom till Sverige år Samtliga var vid intervjutillfället studerande på SFI. Några hade studerat på IVIK, Individuellt program, introduktions kurs för nyanlända ungdomar eller 19 år, innan de började på SFI. De flesta av informanterna bodde i samma hushåll som sina föräldrar. Ett fåtal var ensamkommande flyktingbarn. Sex informanter var gifta och 27 ogifta. När det gäller informanternas religionstillhörighet fanns en jämn fördelning mellan kristna, muslimer och mandaer. Analysen av fokusgruppsdiskussionerna resulterade i fyra teman, vilket framgår i figur 2, som också illustrerar vilka kategorier dessa teman består av. Frågeområden Kategorier Tema Erfarenheter av den svenska sjukvården Erfarenheter av ungdomsmottagningen Kunskap om och attityder till SRHR Relationer, kärlek och könsroller Väntan De gör ingenting Saknar kunskap Hemlandet som idealbild Ingen kännedom Ingen erfarenhet men bra i teorin Föräldrar skulle tycka olika Lite undervisning, eller ingen alls Nytt land ny kunskap Preventivmedel något för ogifta män Könssjukdomar något diffust Vänner ger svar på frågor Familjens flicka Kärlek är inte allt Delade meningar om vem som bestämmer Sex för äktenskapet problematiskt -framförallt för kvinnor Figur 2. Översikt av frågeområden, kategorier och teman En väntan på ingenting Bra men osynlig Nytt land ny kunskap, men inte självklart Kärlek är fint, men inte allt Resultaten som följer nedan presenteras med frågeområden som rubriker och teman och kategorier som underrubriker. 9

14 4.1 Erfarenheter av den svenska sjukvården En väntan på ingenting Informanternas erfarenhet av sjukvården innefattar kontakter och möten med vårdcentralen, akuten och sjukhuset. Deras berättelser innehöll såväl egna erfarenheter som släktingars och vänners erfarenheter. Analysen av fokusgruppsdiskussionerna om hälso- och sjukvården resulterade i temat En väntan på ingenting och är uppbyggda av fyra kategorier: Väntan, De gör ingenting, Saknar kunskap och Hemlandet som idealbild. Temat En väntan på ingenting, beskriver ordagrant informanternas upplevelser och erfarenheter av den svenska sjukvården. Ur många fokusgrupper framkom det att kontakten med den svenska sjukvården innebär en lång väntan för att få träffa en läkare och när de väl träffat en läkare hände ingenting, En väntan på ingenting. Väntan Informanterna var överlag missnöjda med den svenska sjukvården och en av de viktigaste orsakerna var att de upplevde väntetiden som lång. Den långa väntetiden omfattade exempelvis väntan på att få en läkartid, väntan på att få träffa en specialistläkare och väntan på svar vid en provtagning. Att behöva vänta i flera timmar på akuten för att få träffa en läkare framstod som obegripligt av informanterna. Informanterna förklarade att när man söker sig till akuten för akuta åkommor så ska man inte behöva vänta i flera timmar. Att man söker akut och väntar i fem timmar, det låter märkligt. Och att de bara registrerar namnet och sen går, försvinner och de sjuka sitter och väntar, väntar i väntrummet i fem timmar. (kvinna, fgd 2) Vårdcentralen och akuten är inte bra här. Man får inte träffa en doktor när man vill. När man ringer dit kan det ta tid innan man kommer fram och man får ingen tid. Man skickas hit och dit. En cancerpatient kan få vänta upp till fyra månader innan han får träffa en läkare. (man, fgd 7) Du hinner dö innan du träffar en läkare. (man, fgd 1) "Min mamma har väntat sex timmar en gång och trots att hon hade en kraftig blödning och de visste att hon mådde jättedåligt och ändå hon fick vänta sex timmar innan läkaren kunde träffa henne. (kvinna, fgd 6) 10

15 De gör ingenting Utöver den långa väntetiden, framkom det i många av fokusgrupperna att de inte fått någon hjälp när de väl hade fått träffa en läkare. Informanterna, oavsett kön eller fokusgrupp, beskrev återkommande att läkarna inte gjorde någonting, dvs ingen behandling eller medicin gavs till dem. Att inte ha fått någon behandling eller medicin efter ett läkarbesök var obegripligt för informanterna. Istället fick de rekommendationer såsom dricka vatten, Alvedon och vila, vilket inte uppskattades av informanterna. [ ] det är inte så bra för att de ger inte mediciner och så. (man, fgd 3) Om ett barn blir sjuk, har feber, kräks, diarré och sånt. Mamma går med barnet till vårdcentralen, men dom säger att barnet får vila [... ] men till slut dör det stackars barnet. Det är läget i Sverige. (kvinna, fgd 8) Varför gör de så? När någon har ont, de gör ingenting. (kvinna, fgd 4) Saknar kunskap I några fokusgrupper var uppfattningen den att läkarnas medicinska kompetens och erfarenhet måste vara bristfällig eftersom de inte gett patienten någon behandling eller rätt hjälp. Jag har hudförändringar och flera läkare i Sverige som jag har träffat kunde inte ge mig rätt medicin. Jag var tvungen att ringa till läkarna i Arabvärlden för att ta reda på rätt medicin. (man, fgd 1) [ ]i Sverige de som är läkare, utan datorer, de kan inte göra nånting. (man, fgd 3) Trots att informanternas upplevelser av den svenska sjukvården var övervägande negativa, framkom det i två av fokusgrupperna att de hade ett intryck av att sjukvården i Sverige var bra på mera avancerad sjukvård såsom kirurgi. Det är bra att, när man behöver till exempel operation, de gör det på ett bra sätt[ ] (kvinna, fgd 4) Hemlandet som idealbild I flera fokusgrupper framställde man sjukvården i hemlandet som något av ett ideal för hur den svenska sjukvården borde fungera. När informanterna berättade om något som inte var bra med den svenska sjukvården så var det ofta i relation till hur det fungerade i Irak. Informanterna berättade att i Irak så behövde man inte boka en tid för att få träffa en läkare, utan man gick direkt till sjukhuset eller läkaren och fick hjälp omedelbart. Bra sjukvård var förknippat med kort väntetid och medicinering vid ett läkarbesök. 11

16 Du går bara dit, väntar i 5-10 minuter innan du får träffa en läkare och sedan får du behandling, medicin eller någon spruta. (man, fgd1) I Irak, det finns alltid läkare. Tjugofyra timmar dygnet runt och om någon inte är där, så finns det andra som kan ersätta. Men här så, när man går och söker så säger de att läkaren har avslutat för dagen. (kvinna, fgd 2) Och det händer mycket att man gör prover här och de säger ingenting. När man åker till ett annat land, arabiskt land, så säger de, ja du har problem här. Det har hänt min lillebror. (kvinna, fgd 6) 4.2 Erfarenheter av ungdomsmottagningen (UM) Bra men osynlig När det gäller analysen av informanternas erfarenheter av UM så resulterade det i temat Bra men osynlig bestående av tre kategorier: Ingen kännedom, Ingen erfarenhet men bra i teorin och Föräldrar tycker olika. Temat Bra men osynlig utformades utifrån att informanterna hade en positiv attityd till UM trots att de inte hade någon kunskap om UM:s existens. UM är en verksamhet som är osynlig för dessa informanter. Detta var genomgående i samtliga fokusgrupper. Ingen kännedom I samtliga fokusgrupper framkom det att de flesta informanter inte hade någon kunskap om att UM: s existens. Ordet ungdomsmottagning var okänt för många. Att få informanterna att föra en djupare diskussion kring UM var svårt pga brist på kunskap. Dock var detta ett viktigt fynd i sig att få reda på att informanterna inte hade någon kunskap om UM. Det är första gången jag hör det. (man, fgd 7) När det gäller kunskap om UMO, ungdomsmottagning på nätet, var det endast en informant som kände till UMO. Informanten hade inte själv besökt hemsidan, utan det var en av hennes vänner som hade nämnt den för henne. UMO. Vad menar du? (kvinna, fgd 6) Ingen erfarenhet men bra i teorin Bland de få informanter som kände till UM så var det ingen av dem som hade besökt UM på egen hand. De som kände till UM hade varit på ett studiebesök tillsammans med sina skolklasser när informanterna studerade på IVIK. Samtliga som gjorde studiebesök på UM var nöjda med den information de fick. 12

17 Moderatorn gav en kort beskrivning av UM för att informanterna skulle kunna ha någon som helst synpunkt på företeelsen. Den beskrivning som gavs var att UM vänder sig till ungdomar runt år för frågor om exempelvis kroppen, preventivmedel, relationsproblem, sex och könssjukdomar. Utifrån denna beskrivning tyckte alla informanter, såväl kvinnor som män, att det är bra och mycket bra att sådana mottagningar finns i Sverige Det är nyttigt, det är väldigt bra. (man, fgd 7) Jag tycker att ungdomar i Irak, och inte bara i Irak utan även andra arabiska länder, saknar kunskap när det gäller just det här för det finns ingen som pratar med dem om det här. Så, att, det finns kvinnor som blir våldtagna när de är femton år och de förstår inte vad det som hade hänt, så det är[ ] man behöver verkligen kunna prata om det här för att få mer kunskap om sånt. (kvinna, fgd 2). Föräldrar tycker olika På frågan om hur irakiska föräldrar skulle se på att unga irakier besöker UM så var det delade meningar bland informanterna. Givetvis var det inte lätt för informanterna att ha en åsikt då UM var något nytt och okänt för dem. Att föräldrar skulle tycka olika, var ett svar som var genomgående bland flera fokusgrupper. Irakiska föräldrar känner inte till ungdomsmottagningen, så de kan inte säga så mycket. (man, fgd 1) Vissa förstår alltså, förstår, men andra, nej, blir arga varför man inte har meddelat när man går dit. (kvinna, fgd 6) Jag tror att de gärna vill att vi ska kunna sånt. (man, fgd 3 ) [ ] jag vet inte eftersom jag hade ingen aning att såna mottagningar finns, så jag vet inte. (kvinna, fgd 1) 4.3 Kunskap och kännedom om sexuell- och reproduktiv hälsa Nytt land ny kunskap, men inte självklart Analysen av fokusgruppsdiskussionerna om kunskap och kännedom om SRHR resulterade i temat Nytt land ny kunskap, men inte självklart och består av fem kategorier: Lite undervisning eller ingen alls, Nytt land ny kunskap, Preventivmedel för ogifta män, Könssjukdomar något diffust och Vänner ger svar på frågor. Temat Nytt land ny kunskap, men inte självklart framträdde eftersom det framkom att en del informanter hade fått ny kunskap i Sverige, dock var detta ingen självklarhet 13

18 utan berodde på om informanterna hade studerat på introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program (IVIK). Lite undervisning eller ingen alls Utifrån fokusgruppsdiskussionerna framkom det att en del av informanterna inte hade fått någon sex- och samlevnadsundervisning, varken i hemlandet Irak eller i Sverige. Informanternas avresa från hemlandet vid ganska unga åldrar ledde till att de missade sex- och samlevnadsundervisningen i hemlandet Irak. Enligt informanterna gavs sex- och samlevnadsundervisning enstaka gånger i årskurs nio eller årskurs två eller tre på gymnasienivå. För jag avslutade inte nian så jag hann inte få undervisning innan jag flyttade hit till Sverige, så jag skrattar för jag blev sjutton år, jag visste inte, ingenting om sex. (kvinna, fgd 1) Sex- och samlevnadsundervisningen i Irak beskrevs som svår och obegriplig. Den information som gavs i den irakiska skolan var minimal jämfört med vad de fått lära sig i Sverige, enligt informanterna. Där i mitt land, det står lite saker på boken, men [ ] det är för komplicerat. Det är inte tydligt, man förstår inte. (man, fgd 3) I alla fall om vi är i Irak nu vi läser det i, i skolan, men inte så här alltså. Här är[ ] man kan många så, man kan veta många saker[ ] (kvinna, fgd 4) Ur fokusgruppsdiskussionerna framkom att endast informanter som studerat på IVIK hade fått information om SRHR. De som enbart studerat svenska för invandrare (SFI) inom ramen för vuxenutbildningen hade inte fått någon information om SRHR. Enligt informanternas utsagor så medför den tid som förflyter från flykten från hemlandet och tills de kan börja ett nytt liv i Sverige en kunskapslucka vad gäller SRHR. Antingen hade man fått lite undervisning i hemlandet Irak eller ingen alls eller så hade man inte fått någon undervisning vare sig i Irak eller i Sverige. Nytt land ny kunskap Under diskussionerna om könssjukdomar och preventivmedel, så framkom det att en del informanter hade begränsade kunskaper om SRHR. I fokusgrupperna med kvinnor, framkom att de inte kände till vissa ord som exempelvis könssjukdomar och kondomer. Det var också vanligt att kvinnorna inte kände till menstruationen och dess betydelse. Männens berättelser och synpunkter tydde på att de hade mer kunskap än kvinnorna vad gäller könssjukdomar och preventivmedel. Det var under den här föreläsningen som jag fick reda på [ ] Jag vet, jag vet att kvinna blir gravid och att hon får barn och sånt, men jag visste inte att det var efter hon hade legat med en man. Det 14

19 är då hon blir gravid och sånt, alltså det var första gången för mig alltså, det var mycket spännande när jag lyssnade. Jag hade ingen aning att det var så och även, även när de pratade om menstruationen och att [ ] Alltså, jag trodde att de pratade om något annat alltså, jag förstod inte att de pratar om den mensen [ ] (kvinna, fgd 6) [ ] jag blev sjutton år gammal och jag hade ingen aning om sån, sex och relationer och något. Jag hade ingen kunskap alls om det här och jag blev förlovad till en av mina släktingar[ ] (kvinna, fgd 1) [...] min mamma har inte berättat för mig innan jag fick mens att flickor får mens och då när jag fick min första mens, alltså, jag blev väldigt rädd. Alltså, du kan tänka dig att jag gick in i toaletten och då hittade, jag blödde. Då trodde jag att jag var sjuk eller det har hänt mig nånting. (kvinna, fgd 6) De flesta informanter var nöjda med den information som de fick om SRHR när de studerade på IVIK. Särskilt kvinnorna uppgav att de hade lärt sig mycket nytt sedan de kom till Sverige och uttryckte behov av att veta mer. Samtidigt fanns det även kvinnor som poängterade att de var ointresserade av sådan information. I en av fokusgrupperna med kvinnor var en del noga med att påpeka att för mycket information inte är bra, att det inte är bra att veta för mycket. Det är helt fel, alltså om man vet allt. Till exempel kan man bli för dum för dum för vuxna. Vuxna se på oss på ett annat sätt. Men det är inte fel att man veta. (kvinna, fgd 8) Som en flicka behöver man inte veta mycket. (kvinna, fgd 8) Nej, alltså, de pratade om sex [ ] om massa, det är inte min, alltså, vad jag tänker på eller [ ] nånting där för de svenskar så jag bryr mig inte. Jag bara sitter. (kvinna, fgd 4) Könssjukdomar något diffust Under diskussionerna om vilka könssjukdomar de känner till och vilken de är mest rädda för uppgav de flesta informanter AIDS. I några fokusgrupper med männen nämndes även syfilis och gonorré, men uppfattning om dessa sjukdomar tycks vara något diffust. Det finns flera andra, jag vet inte vad den heter, finns någonting man får typ bubblor i kroppen. (man, fgd 3) [ ] för mig jag vet inte. Jag känner till bara ett av dessa sjukdomar, finns det andra sjukdomar eftersom han säger det finns gonorré? (man, fgd 7) 15

20 AIDS jag tror [ ] vad heter den sjukdomen? AIDS, men jag tror inte att man behöver oroa sig om bara gör samlag med en person utan om man gör många alltså många relationer då drabbas man[ ] (kvinna, fgd 6) I en av fokusgrupperna med kvinnor framkom det att de inte visste vad könssjukdomar var för något. Det fanns också en uppfattning om att det är kvinnor som smittar män när det gäller könssjukdomar. Och männen är mer rädda att drabbas eftersom ofta är det kvinnan som brukar smitta. (kvinna, fgd 6) Jag har aldrig hört om den här sjukdomen AIDS sjukdom, men det kan vara någon infektion hos kvinnan som smittar mannen och då måste man ta kontakt med sjukvården. Men jag har aldrig hört någon som blivit smittad när man lever ihop. (man, fgd 3) Preventivmedel något för ogifta män I flera fokusgrupper framkom det att kondomanvändning var ovanligt i Irak, men också något som inte användes av gifta par. Kondomer var inget som informanterna pratade om i hemlandet Irak. Jag har inte hört att någon använder det, mina kompisar som jag känner för alla är gifta. (man, fgd 5) Det finns kondomer i Irak, men det är inte så vanligt. (man, fgd 1) Bland några fokusgrupper med kvinnorna, uppgav en del att de inte visste vad kondomer var för något, utan det tycktes vara något abstrakt och något som användes av män. I en av fokusgrupperna berättade kvinnorna att de fick kunskap om kondomer när de studerade på IVIK. [ ] när jag var på den gamla skolan, för ett år sen. Vi hade också föreläsning om sex och såna grejer. Då fick vi [ ] de delar ut kondomer till oss[ ] den kondomen använder mannen visst? (kvinna, fgd 6) Jag också när jag åkte hit så har jag första gången sett. Jag fortfarande vet vad inte vad är det de pratar om [ ] jag lovar jag vet inte. [ ] jag har frågat min mamma en tid sen och hon svarade inte mig [ ] (kvinna, fdg 6) I en av fokusgrupperna med kvinnor, framkom också påstående om att kvinnor som inte är gifta inte använder preventivmedel eftersom de ska vara oskulder innan de gifter sig. Så man kan inte använda p-piller före äktenskap. För att alla flickor är oskulder, dom haft aldrig sex. Och sex börjar när man gifter sig. (kvinna, fgd 8) 16

Unga irakiers syn på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Unga irakiers syn på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Unga irakiers syn på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Eva Flodström MPH, forskningsassistent, Folkhälso- och vårdvetenskap, socialmedicin, Uppsala universitet. Ledamot i Svensk förening för

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Min mens har hoppat över tre månader, jag har inte haft sex så jag är ju inte med barn. Men varför kommer den inte? Om man mår dåligt och inte vill prata

Läs mer

Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration!

Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration! Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration! tema Flera aktörer kring hälsa och integration för invandrare En allt större del av den svenska befolkningen består av människor med

Läs mer

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA Sex som självskadebeteende Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 Vilka är vi? Caroline Öhman Emma Svanholm Vi som arbetar på Tjej- och Killmottagningen är barnmorskor

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning?

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Välkomna till dagens diskussion om Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Projekt Sexuell hälsa 2011 2013 Marie Sand & Sanna Malmros Hålltider 13.15 Inledning Jelica Ugricic 13.20 Projekt Sexuell

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA

EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA SEX PÅ KARTAN Handtecknad upplysningsfilm som bygger på ungdomars frågor. Nio års undervisning på en halvtimme, sa en lärare om filmen.

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Malin Lindroth Fil. Dr. Hälsa och samhälle Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola Idag: Forskning och förslag Forskningsprojekt om unga

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

[PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation

[PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation [PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation 2 Utbildning i samhälls- och hälsokommunikation Samhällsorientering för nyanlända invandrare ska underlätta etablering i arbets-

Läs mer

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar

Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar Lars Lagergren docent Anna Fabri, doktorand Institutionen För Idrottsvetenskap Malmö Högskola bakgrund Partnerskap Skåne gör ansökan till Europeiska

Läs mer

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom.

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom. Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom malin@rfslungdom.se Att vara ung hbtq-person och besöka ungdomsmottagningen - En rapport om hbtq-kompetent bemötande och tillgänglighet kring

Läs mer

Olika villkor olika hälsa

Olika villkor olika hälsa Olika villkor olika hälsa Olika villkor olika hälsa Hälsan bland irakier i åtta av Sveriges län 2008 Susanne Sundell Lecerof 2 3 Innehåll Förord 4 Inledning: Projektet IMHAd 4 Bakgrund 6 Den ojämlika hälsan

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Handlingsplan inom folkhälsoområdet

Handlingsplan inom folkhälsoområdet Handlingsplan inom folkhälsoområdet SEXUELL HÄLSA 2012-2014 Målet med denna handlingsplan Det övergripande målet med handlingsplanen är att uppnå ett effektivt och verkningsfullt preventivt arbete som

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,

Läs mer

Unga och risktagande Region Skåne & Malmö stad. Malin Lindroth Fil. Dr Hälsa och samhälle Skolsköterska

Unga och risktagande Region Skåne & Malmö stad. Malin Lindroth Fil. Dr Hälsa och samhälle Skolsköterska Unga och risktagande Region Skåne & Malmö stad Malin Lindroth Fil. Dr Hälsa och samhälle Skolsköterska 140206 Forskning, funderingar och förslag Forskningsprojekt om unga på ungdomshem och sexuell hälsa

Läs mer

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016

Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Anna-ChuChu Schindele, Utredare Kenneth Kaartinen, Utredare Enheten för Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Om könsstympning av flickor och kvinnor

Om könsstympning av flickor och kvinnor Om könsstympning av flickor och kvinnor Detta är en handledning som vänder sig till dig som informerar/undervisar nyanlända om kvinnlig könsstympning, i rollen som samhällskommunikatör eller hälsokommunikatör.

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad

Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad Landstingets kansli Projektledare Elinor Sundén Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad Landstinget i Jönköpings län har för andra gången frågat deltagarna i den Internetbaserade medborgarpanelen

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Sexualitet och migration

Sexualitet och migration Sexualitet och migration Karl Norwald Auktoriserad socionom och auktoriserad sexolog Enheten för sexuell hälsa och Akutmottagningen för våldtagna, Södersjukhuset Stockholm Utgångspunkt för dagens innehåll

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter

Läs mer

3-4 juni 2015. Samhällsorientering och Hälsokommunikation. Välkommen på en konferens om. Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm

3-4 juni 2015. Samhällsorientering och Hälsokommunikation. Välkommen på en konferens om. Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm Välkommen på en konferens om Samhällsorientering och Hälsokommunikation 3-4 juni 2015 Garnisonen konferens Karlavägen 100 i Stockholm Konferensen genomförs i samarbete mellan länsstyrelserna och projekt

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014

Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014 Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta:

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet

Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet Sy#e och frågeställningar Social interaktion mellan elever Hinder och möjligheter för social inkludering, samt hur

Läs mer

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Gotlands Ungdomsmottagning

Gotlands Ungdomsmottagning Gotlands Kommun Gotlands Ungdomsmottagning Vi, barnmorskorna Annelie Grindefjord och Åsa Hedqvist, anhåller om att få knoppa av ungdomsmottagningen på Gotland och driva den i egen regi. Vi vill skapa en

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer