OLIKA VILLKOR OLIKA HÄLSA. Unga irakiers syn på relationer, sexuelloch reproduktiv hälsa

Transkript

1 OLIKA VILLKOR OLIKA HÄLSA Unga irakiers syn på relationer, sexuelloch reproduktiv hälsa Eva Flodström December 2011

2 1

3 Förord Forskningsprojektet IMHAd, Impact of Multicultural Health Advisors, är nu i december 2011avslutat. I februari 2007 träffades en grupp forskare och tjänstemän med intresse för sambandet migration, hälsa och integration. De forskningsidéer som IMHAd arbetat utifrån sedan september 2007 tog form. Personer, som var beredda att satsa långsiktigt och uthålligt fanns men finansiering saknades. Europeiska Socialfondens gemenskapsinitiativ Equal hade finansierat utvecklingspartnerskapet RE-KOMP 1. Internationella hälsokommunikatörer i Malmö var ett av delprojekten. Equal-programmets fas III hade resurser och Hälsokommunikatörer i ett mångkulturellt samhälle, ett spridnings- och påverkansprojekt 2 åtog sig att försöka etablera forskning för att ta reda på vad som kan påverka nyanlända invandrares hälsa. Ett första försök var den s.k. Tvärsnittsstudien 3. I september 2007 inledde IMHAd en longitudinell effektstudie som Europeiska flyktingfonden, ERF, finansierade tillsammans med Lunds och Uppsala universitet, Malmö högskola och Region Skåne. Studien beräknades pågå under cirka fyra år. En baslinjestudie 4 som undersökte folkhälsan bland irakier, folkbokförda i åtta av Sveriges län under perioden december 2007 till februari 2008, rapporterades i en andra ansökan till ERF. Fler organisationer anslöt till studien och medel beviljades för perioden januari 2009 till och med december IMHAd: s uppföljande studie gjordes våren Under IMHAd: s andra projektperiod har även en kvalitativ studie, som handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, liksom ett forskningsbaserat metodutvecklingsarbete i samarbete med olika hälsokommunikatörsverksamheter i Sverige genomförts. Eva Flodström har genomfört fokusgruppsdiskussioner med irakiska ungdomar i åldrarna år. I grupper med unga kvinnor respektive unga män har hon fått del av deras syn på sexuell och reproduktiv hälsa. I denna rapport redovisar Eva Flodström hur studien genomförts och dess resultat. Maria Emmelin, professor i global hälsa vid Lunds universitet, har bistått Eva Flodström i utformningen av studien, bl. a frågeguiden och analysarbetet och även bidragit med synpunkter på rapporten. IMHAd stödjer idéerna i The Charter of Fundamental Rights of the European Union genom att dela erfarenheter på området med andra forskare i Europa. För att tillförsäkra alla högsta uppnåeliga hälsa behövs kunskap om befolkningens hälsosituation tolkad utifrån hälsans bestämningsfaktorer. IMHAd: s resultat ställer frågor som bör leda till mer forskning på området migration och hälsa. Resultaten måste omsättas i praktiska interventioner riktade både till majoritetssamhället och till olika migrantgrupper. Hälsa i dess vidaste bemärkelse är en förutsättning för att alla ska kunna bidra till sin egen och samhällets utveckling. Vår förhoppning är att denna och övriga rapporter, seminarier och konferenser, som IMHAd erbjudit, ska bidra med kunskaper, som kan medföra bättre hälsa och välbefinnande bland migranter i Sverige och i övriga Europa. IMHAd: s rapporter publiceras under den gemensamma rubriken Olika villkor olika hälsa på Forskningsresultaten kommer också att ingå i minst två doktorsavhandlingar rörande migration och hälsa. Malmö i december 2011 Professor Per-Olof Östergren Professor Ragnar Westerling Professor Björn Fryklund Socialmedicin och global hälsa Folkhälso- och vårdvetenskap MIM Lunds universitet Socialmedicin, Uppsala universitet Malmö högskola Projektledare Katarina Löthberg MIM, Malmö högskola 1 Dokumentation finns på at%c3%b6rer.pdf

4 Förkortningar som används i rapporten HIV HK IMHAd IVIK MIM SFI SHK (S)HK STI SRHR UM UMO Humant immunbristvirus Hälsokommunikatörer Impact of Multicultural Health Advisors Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program Malmö Institute for Studies of Migration, Diversitet and Welfare Svenska för invandrare Samhälls- och hälsokommunikatörer (Samhälls- och) hälsokommunikatörer Sexually transmitted infection Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Ungdomsmottagning Ungdomsmottagning på nätet

5 Innehåll 1 Inledning: projektet IMHAd Studiens bakgrund och uppdrag Samhälls- och hälsokommunikatörer Definitioner av olika begrepp Syfte och frågeställningar Metodbeskrivning Studiedesign Urval och avgränsning Datainsamling Analys Resultat Erfarenheter av den svenska sjukvården Erfarenheter av ungdomsmottagningen (UM) Kunskap och kännedom om sexuell- och reproduktiv hälsa SRHR och (S)HK Relationer, kärlek och könsroller Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsatser Tack Referenser

6 Unga irakiers syn på relationer, sexuell- och reproduktiv hälsa Eva Flodström 1 Inledning: projektet IMHAd Hur ser hälsan bland nyanlända invandrare ut jämfört med den svenska befolkningens hälsa i genomsnitt? Många vetenskapliga studier har visat att olika migrantgrupper har sämre hälsa jämfört med inrikes födda befolkningar i ett flertal europeiska länder. Insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom riktas därför till olika migrantgrupper. Trots det finns det mycket få vetenskapliga studier som utvärderar olika insatsers effekter på hälsan. Projektet Impact of Multicultural Health Advisors (IMHAd) startade i september 2007 i syfte att utvärdera effekterna av internationella hälsokommunikatörers och (samhälls- och) hälsokommunikatörers arbete i Sverige. I IMHAd: s undersökning ingår tre delstudier. En kvantitativ studie som genomförs i en longitudinell kohortstudie. En folkhälsoenkät distribueras i en svensk och en arabisk version till nyanlända irakier i åtta län. Enkäten innehåller 111 frågor om bland annat självskattad hälsa, levnadsvanor, psykisk hälsa, och användning av och förtroende för hälso- och sjukvården. Uppföljningsenkätens resultat analyseras i relation till baslinjeundersökningen och presenteras i en andra rapport från den kvantitativa studien En osynlig intervention? En kvalitativ studie i två delar, som fokuserar på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, består dels av djupintervjuer med vuxna irakiska män och kvinnor och dels av fokusgruppsdiskussioner med irakiska ungdomar. Resultaten av fokusgruppsdiskussionerna presenteras i denna rapport Unga irakiers syn på relationer, sexuell och reproduktiv hälsa. Den tredje undersökningen avser att i samarbete med de internationella hälsokommunikatörerna, samhälls- och hälsokommunikatörerna och deras huvudmän kartlägga samhälls- och hälsokommunikatörernas utbildning och arbete organisering, innehåll, metoder för att identifiera möjliga utvecklingsområden. Nyhetsbrev, successiv rapportering om de olika delstudierna vid konferenser och seminarier runt om i Sverige och rapporter har varit en väsentlig del av IMHAd: s spridnings- och påverkansarbetet under hela projektperioden september 2007 till december IMHAd är ett forskningspartnerskap, som ägs av Malmö högskola, Malmö Institute for Studies of Migration, Diversitet and Welfare (MIM). Partnerskapet leds av en styrgrupp bestående av Malmö högskola, MIM, Lunds universitet, Socialmedicin och global hälsa samt Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, socialmedicin samt en företrädare för partnerkommunerna Botkyrka, Eskilstuna, Kinda, Malmö. De övriga parterna är Blekinge Tekniska Högskola, Landstinget Blekinge, Region Skåne, Regionförbundet Östsam samt 2

7 Socialstyrelsen. Parterna har medfinansierat projektet till 50 %, och resterande 50 % finansieras av Europeiska Flyktingfonden III. 1.1 Studiens bakgrund och uppdrag Tidigare studier inom området migration och hälsa visar att utrikesfödda personer rapporterar sämre hälsa än den svenskfödda befolkningen. Detta gäller även för irakiska flyktingar, vilket beskrivs i IMHAds longitudinella enkätstudie (Lecerof, 2010). Studier inom folkhälsoområdet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter visar bland annat att utrikesfödda personer har högre prevalens av aborter än svenskfödda (Helström, Zätterström & Odlind, 2006). Även våld i hemmet är vanligare bland utrikesfödda personer (Sörenson 2006; Fernbrant et al., 2011). Enligt en studie av Helström, Zätterström & Odlind (2006) framgår också att utrikesfödda kvinnor har mindre erfarenhet av preventivmedelsanvändning. De mest representerade nationaliteter bland dessa kvinnor var Iran, Irak, Turkiet, Eritrea, Etiopen och Somalia. Det finns också studier, såväl svenska som internationella, som visar på ökad perinatal dödlighet och förlossningskomplikationer bland kvinnor från Somalia som vårdas på förlossningskliniker (Essén et al., 2000; Malin & Gissler, 2009; Vangen et al., 2002). Såväl nationell och internationell forskning visar således på att bristande kunskap, sämre tillgång till information och vård inom SRHR området kan leda till sämre sexuell hälsa med allvarliga konsekvenser, såväl psykiska som fysiska. Dock, finns det relativt få studier i Sverige som har undersökt olika migrantgruppers generella kunskap om SRHR, tillgång till information och service vad gäller SRHR. Sådan kunskap kan vara värdefull ur flera perspektiv - möjlighet till prevention, rätten till sexuell hälsa, mänskliga rättigheter och samhällsekonomi. Enligt FN:s befolkningskonferens (International Conference on Population and Development, ICPD) i Kairo 1994 påverkar sexuell och reproduktiv hälsa varje människas personliga relationer och sexuella aktiviteter under hela livscykeln. Konferensen ledde till ett konkret och nytänkande aktionsprogram, det så kallade Kairoprogrammet, där vikten av jämställdhet mellan kvinnor och män påtalades. Enligt Kairodefinitionen omfattar sexuell och reproduktiv hälsa även den psykiska hälsan. Det framkom också under konferensen att brist på kunskap, brist på makt samt brist på sexuell- och reproduktiv hälso- och sjukvård är lika skadlig för ett samhälles utveckling som för individen (UD, 2006). Denna rapport presenterar resultat från den ena av de två kvalitativa delstudierna som genomförts inom ramen för forskningsprojektet IMHAd. Studien syfte var att undersöka unga irakiers upplevelser och erfarenheter av mötet med samhälls- och hälsokommunikatörer, med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). I studiens uppdrag ingick även att undersöka unga irakiers kunskap och attityder till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt vilken erfarenhet ungdomarna hade av den svenska sjukvården och ungdomsmottagningen. 3

8 1.2 Samhälls- och hälsokommunikatörer Hälsokommunikatörer (HK) är en verksamhet som utvecklats från 2001 i Malmö i ett samarbete mellan Malmö stad och Sydvästra sjukvårdsdistriktet i Region Skåne. Ledningen för verksamheten framhöll vikten av att de personer som anställdes som HK skulle ha utbildning och erfarenhet från det medicinska området i sina respektive hemländer, så att de kunde jämföra system och förhållanden mellan de nyanlända invandrarnas hemländer och Sverige. Erfarenhet från migration var också väsentlig, eftersom HK då delade en väsentlig erfarenhet med målgruppen. HK:s flerspråkiga kompetens var särskilt viktig, eftersom målet var att förmedla kunskap inom hälso- och livsstilsområdet så tidigt som möjligt efter målgruppens ankomst till Sverige. Ett antagande var att hälsokommunikatörernas arbete skulle leda till att de nyanlända invandrarna i högre grad skulle kunna upprätthålla så god hälsa att de förmådde att delta i och fullfölja de erbjudna introduktionsinsatserna, och i sin förlängning bli självförsörjande. Idag finns hälsokommunikatörer, i den form som utvecklades i Malmö, i Östergötland och i Stockholm. Landstingen är huvudman och arbetsgivare. Målgrupper är inte bara nyanlända som omfattas av etableringsreformen utan invandrare generellt som anses ha behov av HK-verksamheten. December 2009 tog regeringen beslut om att alla flyktingar som omfattas av etableringsformen ska erbjudas samhällsorientering. Åtta teman skulle behandlas och ett av dem är hälsa. Under beredningen av reformen förberedde länsstyrelsen i Skåne tillsammans med andra organisationer, inom ramen för den regionala överenskommelsen, att etablera samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK). Följden blev att HK-verksamheten i Malmö lades ner och SHK fick överta deras uppdrag. Eftersom denna studie genomförts i Skåne och i Stockholm används beteckningen (S)HK som inkluderar både HK och SHK. (S)HK träffar målgrupperna på olika arenor som bland annat SFI skolor och andra introduktionsverksamheter, primärvården och barnavårdcentraler. 1.3 Definitioner av olika begrepp Begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Under befolkningskonferens i Kairo 1994 enades man om att sexuell hälsa som begrepp ingår som en del i begreppet reproduktiv hälsa. I Sverige har man valt att separera dessa två begrepp för att tydliggöra att sexuell hälsa även innefattar sexualitet som inte enbart handlar om att föda barn. Begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) täcker hela människans livscykel. Det gäller alla människors samlevnad, relationer och livskvalitet. Det handlar om alla människor lika rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet, lika tillgång till kunskap och rådgivning om sexualitet och reproduktion, skydd mot hiv och aids och andra könssjukdomar, tillgång till preventivmedel samt säker abort i de länder där det är lagligt. Begreppet SRHR omfattar även tillgång till adekvat vård under graviditet och förlossning och vård av nyfödda. Även frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld ryms i begreppet (UD, 2006). 4

9 Begreppen kunskap och information Det finns idag ingen enhetlig, allmänt accepterad definition av begreppen information och kunskap. I denna rapport definieras begreppen på följande sätt: Information, är något som kan inhämtas och utlämnas från olika källor som exempelvis böcker, internet, konferenser samt skolor. Även personkontakter räknas som källor där man kan hämta och lämna information. Information omvandlas till kunskap först när mottagaren har gjort den till sin. Kunskap är alltså något som en person besitter, medan information är material för kunskap. Vår definition av kunskap bygger på Platons klassiska beskrivning av kunskap och är definierad som att informationen är korrekt, personen tror på informationen och har goda skäl att tro på informationen. Åldersdefinitioner Det finns heller ingen enkel och tydlig definition av begreppet unga vuxna. I denna rapport har vi valt att definiera begreppet unga vuxna att innefatta personer mellan 18 och 30 år, vilket även gäller för begreppet unga migranter. När vi skriver ungdomar så menar vi de som är mellan 13 och 25, vilket är regeringens definition av ungdomar. Målgruppen för denna studie var nyanlända irakier i åldrarna Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka nyanlända unga irakiers upplevelser av samhälls- och hälsokommunikatörers informationsinsatser med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt dessa ungdomars kunskaper om och attityder till SRHR. De mer specifika frågeställningarna var att beskriva och förstå: 1. Vilka erfarenheter och upplevelser irakiska ungdomar har av svensk hälsooch sjukvård och ungdomsmottagning. 2. Hur irakiska ungdomar upplever den information de fått från samhälls- och hälsokommunikatörer om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 3. Hur irakiska ungdomar ser på relationer, kärlek och könsroller. 4. Vilken kunskap och vilka attityder irakiska ungdomar har med sig från hemlandet gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 5. Vilka kanaler irakiska ungdomar använder sig av när det gäller att söka information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 5

10 3 Metodbeskrivning 3.1 Studiedesign Studien har använt sig av en kvalitativ ansats och baseras på data insamlade genom fokusgruppsdiskussioner. I fokusgruppsdiskussioner utgår man från ett antal frågeområden och ger informanterna möjligheter att i grupp reflektera och diskutera dessa utifrån sin egen förståelse, under ledning av en moderator. Diskussionerna baseras på informanternas interaktion och visar på deras kunskaper, föreställningar, attityder och värderingar kring specifika områden (Barbour & Kitzinger, 2001). Tidigare studier har visat att utrikesfödda personer har lägre förtroende för rättsväsendets myndigheter och andra instanser i det svenska samhället än svenskfödda personer (BRÅ, 2011 och Westin et al. 2004). För att skapa en så trygg situation som möjligt inbjöds därför de irakiska ungdomarna till en gruppdiskussion för att diskutera sin syn på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 3.2 Urval och avgränsning I enlighet med studiens uppdrag avgränsades målgruppen till nyanlända unga vuxna i åldrarna födda i Irak. Med nyanländ avses personer som är varit folkbokförda i Sverige från ett år upp till fem år. Vid urvalet av informanter var kriterierna i första hand att ungdomarna vid tidpunkten för undersökningen studerade svenska för invandrare (SFI) och att de haft möjlighet att få information från (S)HK. Till att börja med togs kontakt med olika SFI i Malmö stad, men det visade sig emellertid att (S)HK inte varit verksamma på de SFI-skolor där ungdomarna studerade. Det var alltså svårt att finna ungdomar som träffat (S)HK. Urvalet av informanter utvidgades därför till att även omfatta ungdomar som inte träffat (S)HK. Vidare, visade det sig också att det inte fanns många nyanlända irakiska ungdomar i åldrarna som var studerande på SFI i Malmö stad vid den tidpunkten. Kontakt togs därför med olika SFI i Stockholms län, med hopp om att finna fler unga irakier som ville delta i studien. Valet av Stockholms län berodde främst på att det bodde flest nyanlända unga irakier inom detta län vid tidpunkten för datainsamlingen. Ungdomar som slutligen tackade ja till att delta i studien bodde i Malmö stad, Södertälje och Värmdö. 3.3 Datainsamling Åtta fokusgruppsdiskussioner genomfördes under perioden april till oktober Moderatorn var Eva Flodström och i princip genomfördes alla fokusgruppsdiskussioner med hjälp av auktoriserade arabisktalande tolkar. Två grupper valde att inte ha med tolk då de ansåg sig kunna bra svenska. Tolkarna hade erfarenhet av att tolka på gruppnivå och om SRHR. Fokusgrupperna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Diskussionerna genomfördes i kvinno- respektive mansgrupper, för att underlätta för informanterna att diskutera fritt och öppet om sådant som kunde upplevas som pinsamt och 6

11 känsligt inför det motsatta könet. Diskussionerna ägde rum i lokaler hos de utbildningsanordnare för SFI där informanterna studerade. Valet av plats gjordes på grund av dess lättillgänglighet för informanterna, som vid intervjutillfället var relativt nya i Sverige, samtidigt som det är en plats där informanterna kände sig trygga. Ungdomarna informerades om att deltagandet i fokusgruppsdiskussionen var frivilligt, om rätten att avbryta medverkan när som helst samt att anonymitet garanterades. Intervjutiden varierade mellan en timme och två timmar medräknat introduktions- och avslutningskonversationen samt ifyllandet av en bakgrundsenkät som innehöll frågor om kön, ålder, invandringsår, utbildningsnivå och religionstillhörighet. Sju av åtta fokusgruppsdiskussioner spelades in på band. Att en grupp inte spelades in var på önskemål av informanterna som uppgav att de skulle känna sig obekväma om samtalet spelades in. Fältanteckning togs av moderatorn från denna fokusgrupp. De inspelade diskussionerna transkriberades närapå ordagrant. Endast det som sades på svenska av moderatorn, informanterna eller tolken transkriberades. I en av grupperna utan tolk gav informanterna uttryck för problem med förståelse av vissa ord och begrepp som moderatorn använde. Informanterna försökte hjälpas åt genom att förklara och tolka för varandra. Diskussionen blev kort vilket också berodde på att det endast var två informanter som deltog eftersom två informanter lämnat återbud med kort varsel. 3.4 Analys Analys av datamaterialet gjordes med hjälp av kvalitativ manifest och latent innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Den manifesta innebär en mer beskrivande tolkning av datamaterialet och den latenta är en djupare och mer abstrakt tolkning, dvs tolkning av underliggande meningar i texten. I den inledande analysfasen lästes hela texten igenom flera gånger för att få en känsla för helheten av materialet. Därpå identifierades delar av texten utifrån studiens frågeställningar. Meningsbärande enheter i form av meningar eller fraser som innehåller information relevanta för studiens frågeställningar plockades ut och kortades av för att bli lättare att hantera samtidigt som det väsentliga i texten bevarades. Sedan abstraherades de kondenserade meningsenheterna och försågs med koder som kortfattat beskriver dess innehåll. I nästa steg sorterades koderna i kategorier som beskriver det centrala budskapet från informanterna utsagor, vilket utgör det manifesta innehållet. Slutligen, ur kategorierana formulerades teman, som då innebär en mer abstrakt tolkning av innehållet, dvs det latenta innehållet. I Figur 1 ges exempel på analysprocessen från kondenserade meningsenheter till tema. Samtliga transkriberingar och anteckningar överfördes till OpenCode programmet. OpenCode programmet användes som hjälpmedel för att organisera och strukturera koder och kategorier, men också för att analysen skulle bli så systematisk som möjligt. 7

12 Kondenserad meningsenhet Koder Kategorier Tema Man måste vänta jättelänge innan man kan träffa en läkare Lång väntetid De gav henne ingen medicin eller de gjorde ingenting Ingen medicin Gör ingenting Väntan Utan maskiner och datorer de kan ingenting I Irak finns det massor med läkare Väntar 5-10 min, sen kommer läkaren och du får medicin eller någon spruta Ringde till läkarna i Arabvärlden för att få rätt medicin Saknar kunskap Tillgängliga läkare Kort väntetid Får medicin Rätt medicin som tillsammans med ytterligare koder från andra meningsenheter leder till kategorierna som visas till höger De gör Ingenting Ingen kunskap Hemlandet som idealbild En väntan på ingenting Figur 1. Exempel på olika steg inom innehållsanalys Resultaten som redovisas i denna rapport är preliminära. Tolkningen av resultaten kommer att diskuteras med ytterligare några grupper av unga irakier som underlag för den slutliga analysen. 8

13 4 Resultat Sammanlagt deltog 33 informanter, 17 kvinnor och 16 män, i åldrarna 18 till 24 år. Informanterna invandrade till Sverige mellan åren 2006 och De flesta kom till Sverige år Samtliga var vid intervjutillfället studerande på SFI. Några hade studerat på IVIK, Individuellt program, introduktions kurs för nyanlända ungdomar eller 19 år, innan de började på SFI. De flesta av informanterna bodde i samma hushåll som sina föräldrar. Ett fåtal var ensamkommande flyktingbarn. Sex informanter var gifta och 27 ogifta. När det gäller informanternas religionstillhörighet fanns en jämn fördelning mellan kristna, muslimer och mandaer. Analysen av fokusgruppsdiskussionerna resulterade i fyra teman, vilket framgår i figur 2, som också illustrerar vilka kategorier dessa teman består av. Frågeområden Kategorier Tema Erfarenheter av den svenska sjukvården Erfarenheter av ungdomsmottagningen Kunskap om och attityder till SRHR Relationer, kärlek och könsroller Väntan De gör ingenting Saknar kunskap Hemlandet som idealbild Ingen kännedom Ingen erfarenhet men bra i teorin Föräldrar skulle tycka olika Lite undervisning, eller ingen alls Nytt land ny kunskap Preventivmedel något för ogifta män Könssjukdomar något diffust Vänner ger svar på frågor Familjens flicka Kärlek är inte allt Delade meningar om vem som bestämmer Sex för äktenskapet problematiskt -framförallt för kvinnor Figur 2. Översikt av frågeområden, kategorier och teman En väntan på ingenting Bra men osynlig Nytt land ny kunskap, men inte självklart Kärlek är fint, men inte allt Resultaten som följer nedan presenteras med frågeområden som rubriker och teman och kategorier som underrubriker. 9

14 4.1 Erfarenheter av den svenska sjukvården En väntan på ingenting Informanternas erfarenhet av sjukvården innefattar kontakter och möten med vårdcentralen, akuten och sjukhuset. Deras berättelser innehöll såväl egna erfarenheter som släktingars och vänners erfarenheter. Analysen av fokusgruppsdiskussionerna om hälso- och sjukvården resulterade i temat En väntan på ingenting och är uppbyggda av fyra kategorier: Väntan, De gör ingenting, Saknar kunskap och Hemlandet som idealbild. Temat En väntan på ingenting, beskriver ordagrant informanternas upplevelser och erfarenheter av den svenska sjukvården. Ur många fokusgrupper framkom det att kontakten med den svenska sjukvården innebär en lång väntan för att få träffa en läkare och när de väl träffat en läkare hände ingenting, En väntan på ingenting. Väntan Informanterna var överlag missnöjda med den svenska sjukvården och en av de viktigaste orsakerna var att de upplevde väntetiden som lång. Den långa väntetiden omfattade exempelvis väntan på att få en läkartid, väntan på att få träffa en specialistläkare och väntan på svar vid en provtagning. Att behöva vänta i flera timmar på akuten för att få träffa en läkare framstod som obegripligt av informanterna. Informanterna förklarade att när man söker sig till akuten för akuta åkommor så ska man inte behöva vänta i flera timmar. Att man söker akut och väntar i fem timmar, det låter märkligt. Och att de bara registrerar namnet och sen går, försvinner och de sjuka sitter och väntar, väntar i väntrummet i fem timmar. (kvinna, fgd 2) Vårdcentralen och akuten är inte bra här. Man får inte träffa en doktor när man vill. När man ringer dit kan det ta tid innan man kommer fram och man får ingen tid. Man skickas hit och dit. En cancerpatient kan få vänta upp till fyra månader innan han får träffa en läkare. (man, fgd 7) Du hinner dö innan du träffar en läkare. (man, fgd 1) "Min mamma har väntat sex timmar en gång och trots att hon hade en kraftig blödning och de visste att hon mådde jättedåligt och ändå hon fick vänta sex timmar innan läkaren kunde träffa henne. (kvinna, fgd 6) 10

15 De gör ingenting Utöver den långa väntetiden, framkom det i många av fokusgrupperna att de inte fått någon hjälp när de väl hade fått träffa en läkare. Informanterna, oavsett kön eller fokusgrupp, beskrev återkommande att läkarna inte gjorde någonting, dvs ingen behandling eller medicin gavs till dem. Att inte ha fått någon behandling eller medicin efter ett läkarbesök var obegripligt för informanterna. Istället fick de rekommendationer såsom dricka vatten, Alvedon och vila, vilket inte uppskattades av informanterna. [ ] det är inte så bra för att de ger inte mediciner och så. (man, fgd 3) Om ett barn blir sjuk, har feber, kräks, diarré och sånt. Mamma går med barnet till vårdcentralen, men dom säger att barnet får vila [... ] men till slut dör det stackars barnet. Det är läget i Sverige. (kvinna, fgd 8) Varför gör de så? När någon har ont, de gör ingenting. (kvinna, fgd 4) Saknar kunskap I några fokusgrupper var uppfattningen den att läkarnas medicinska kompetens och erfarenhet måste vara bristfällig eftersom de inte gett patienten någon behandling eller rätt hjälp. Jag har hudförändringar och flera läkare i Sverige som jag har träffat kunde inte ge mig rätt medicin. Jag var tvungen att ringa till läkarna i Arabvärlden för att ta reda på rätt medicin. (man, fgd 1) [ ]i Sverige de som är läkare, utan datorer, de kan inte göra nånting. (man, fgd 3) Trots att informanternas upplevelser av den svenska sjukvården var övervägande negativa, framkom det i två av fokusgrupperna att de hade ett intryck av att sjukvården i Sverige var bra på mera avancerad sjukvård såsom kirurgi. Det är bra att, när man behöver till exempel operation, de gör det på ett bra sätt[ ] (kvinna, fgd 4) Hemlandet som idealbild I flera fokusgrupper framställde man sjukvården i hemlandet som något av ett ideal för hur den svenska sjukvården borde fungera. När informanterna berättade om något som inte var bra med den svenska sjukvården så var det ofta i relation till hur det fungerade i Irak. Informanterna berättade att i Irak så behövde man inte boka en tid för att få träffa en läkare, utan man gick direkt till sjukhuset eller läkaren och fick hjälp omedelbart. Bra sjukvård var förknippat med kort väntetid och medicinering vid ett läkarbesök. 11

16 Du går bara dit, väntar i 5-10 minuter innan du får träffa en läkare och sedan får du behandling, medicin eller någon spruta. (man, fgd1) I Irak, det finns alltid läkare. Tjugofyra timmar dygnet runt och om någon inte är där, så finns det andra som kan ersätta. Men här så, när man går och söker så säger de att läkaren har avslutat för dagen. (kvinna, fgd 2) Och det händer mycket att man gör prover här och de säger ingenting. När man åker till ett annat land, arabiskt land, så säger de, ja du har problem här. Det har hänt min lillebror. (kvinna, fgd 6) 4.2 Erfarenheter av ungdomsmottagningen (UM) Bra men osynlig När det gäller analysen av informanternas erfarenheter av UM så resulterade det i temat Bra men osynlig bestående av tre kategorier: Ingen kännedom, Ingen erfarenhet men bra i teorin och Föräldrar tycker olika. Temat Bra men osynlig utformades utifrån att informanterna hade en positiv attityd till UM trots att de inte hade någon kunskap om UM:s existens. UM är en verksamhet som är osynlig för dessa informanter. Detta var genomgående i samtliga fokusgrupper. Ingen kännedom I samtliga fokusgrupper framkom det att de flesta informanter inte hade någon kunskap om att UM: s existens. Ordet ungdomsmottagning var okänt för många. Att få informanterna att föra en djupare diskussion kring UM var svårt pga brist på kunskap. Dock var detta ett viktigt fynd i sig att få reda på att informanterna inte hade någon kunskap om UM. Det är första gången jag hör det. (man, fgd 7) När det gäller kunskap om UMO, ungdomsmottagning på nätet, var det endast en informant som kände till UMO. Informanten hade inte själv besökt hemsidan, utan det var en av hennes vänner som hade nämnt den för henne. UMO. Vad menar du? (kvinna, fgd 6) Ingen erfarenhet men bra i teorin Bland de få informanter som kände till UM så var det ingen av dem som hade besökt UM på egen hand. De som kände till UM hade varit på ett studiebesök tillsammans med sina skolklasser när informanterna studerade på IVIK. Samtliga som gjorde studiebesök på UM var nöjda med den information de fick. 12

17 Moderatorn gav en kort beskrivning av UM för att informanterna skulle kunna ha någon som helst synpunkt på företeelsen. Den beskrivning som gavs var att UM vänder sig till ungdomar runt år för frågor om exempelvis kroppen, preventivmedel, relationsproblem, sex och könssjukdomar. Utifrån denna beskrivning tyckte alla informanter, såväl kvinnor som män, att det är bra och mycket bra att sådana mottagningar finns i Sverige Det är nyttigt, det är väldigt bra. (man, fgd 7) Jag tycker att ungdomar i Irak, och inte bara i Irak utan även andra arabiska länder, saknar kunskap när det gäller just det här för det finns ingen som pratar med dem om det här. Så, att, det finns kvinnor som blir våldtagna när de är femton år och de förstår inte vad det som hade hänt, så det är[ ] man behöver verkligen kunna prata om det här för att få mer kunskap om sånt. (kvinna, fgd 2). Föräldrar tycker olika På frågan om hur irakiska föräldrar skulle se på att unga irakier besöker UM så var det delade meningar bland informanterna. Givetvis var det inte lätt för informanterna att ha en åsikt då UM var något nytt och okänt för dem. Att föräldrar skulle tycka olika, var ett svar som var genomgående bland flera fokusgrupper. Irakiska föräldrar känner inte till ungdomsmottagningen, så de kan inte säga så mycket. (man, fgd 1) Vissa förstår alltså, förstår, men andra, nej, blir arga varför man inte har meddelat när man går dit. (kvinna, fgd 6) Jag tror att de gärna vill att vi ska kunna sånt. (man, fgd 3 ) [ ] jag vet inte eftersom jag hade ingen aning att såna mottagningar finns, så jag vet inte. (kvinna, fgd 1) 4.3 Kunskap och kännedom om sexuell- och reproduktiv hälsa Nytt land ny kunskap, men inte självklart Analysen av fokusgruppsdiskussionerna om kunskap och kännedom om SRHR resulterade i temat Nytt land ny kunskap, men inte självklart och består av fem kategorier: Lite undervisning eller ingen alls, Nytt land ny kunskap, Preventivmedel för ogifta män, Könssjukdomar något diffust och Vänner ger svar på frågor. Temat Nytt land ny kunskap, men inte självklart framträdde eftersom det framkom att en del informanter hade fått ny kunskap i Sverige, dock var detta ingen självklarhet 13

18 utan berodde på om informanterna hade studerat på introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program (IVIK). Lite undervisning eller ingen alls Utifrån fokusgruppsdiskussionerna framkom det att en del av informanterna inte hade fått någon sex- och samlevnadsundervisning, varken i hemlandet Irak eller i Sverige. Informanternas avresa från hemlandet vid ganska unga åldrar ledde till att de missade sex- och samlevnadsundervisningen i hemlandet Irak. Enligt informanterna gavs sex- och samlevnadsundervisning enstaka gånger i årskurs nio eller årskurs två eller tre på gymnasienivå. För jag avslutade inte nian så jag hann inte få undervisning innan jag flyttade hit till Sverige, så jag skrattar för jag blev sjutton år, jag visste inte, ingenting om sex. (kvinna, fgd 1) Sex- och samlevnadsundervisningen i Irak beskrevs som svår och obegriplig. Den information som gavs i den irakiska skolan var minimal jämfört med vad de fått lära sig i Sverige, enligt informanterna. Där i mitt land, det står lite saker på boken, men [ ] det är för komplicerat. Det är inte tydligt, man förstår inte. (man, fgd 3) I alla fall om vi är i Irak nu vi läser det i, i skolan, men inte så här alltså. Här är[ ] man kan många så, man kan veta många saker[ ] (kvinna, fgd 4) Ur fokusgruppsdiskussionerna framkom att endast informanter som studerat på IVIK hade fått information om SRHR. De som enbart studerat svenska för invandrare (SFI) inom ramen för vuxenutbildningen hade inte fått någon information om SRHR. Enligt informanternas utsagor så medför den tid som förflyter från flykten från hemlandet och tills de kan börja ett nytt liv i Sverige en kunskapslucka vad gäller SRHR. Antingen hade man fått lite undervisning i hemlandet Irak eller ingen alls eller så hade man inte fått någon undervisning vare sig i Irak eller i Sverige. Nytt land ny kunskap Under diskussionerna om könssjukdomar och preventivmedel, så framkom det att en del informanter hade begränsade kunskaper om SRHR. I fokusgrupperna med kvinnor, framkom att de inte kände till vissa ord som exempelvis könssjukdomar och kondomer. Det var också vanligt att kvinnorna inte kände till menstruationen och dess betydelse. Männens berättelser och synpunkter tydde på att de hade mer kunskap än kvinnorna vad gäller könssjukdomar och preventivmedel. Det var under den här föreläsningen som jag fick reda på [ ] Jag vet, jag vet att kvinna blir gravid och att hon får barn och sånt, men jag visste inte att det var efter hon hade legat med en man. Det 14

19 är då hon blir gravid och sånt, alltså det var första gången för mig alltså, det var mycket spännande när jag lyssnade. Jag hade ingen aning att det var så och även, även när de pratade om menstruationen och att [ ] Alltså, jag trodde att de pratade om något annat alltså, jag förstod inte att de pratar om den mensen [ ] (kvinna, fgd 6) [ ] jag blev sjutton år gammal och jag hade ingen aning om sån, sex och relationer och något. Jag hade ingen kunskap alls om det här och jag blev förlovad till en av mina släktingar[ ] (kvinna, fgd 1) [...] min mamma har inte berättat för mig innan jag fick mens att flickor får mens och då när jag fick min första mens, alltså, jag blev väldigt rädd. Alltså, du kan tänka dig att jag gick in i toaletten och då hittade, jag blödde. Då trodde jag att jag var sjuk eller det har hänt mig nånting. (kvinna, fgd 6) De flesta informanter var nöjda med den information som de fick om SRHR när de studerade på IVIK. Särskilt kvinnorna uppgav att de hade lärt sig mycket nytt sedan de kom till Sverige och uttryckte behov av att veta mer. Samtidigt fanns det även kvinnor som poängterade att de var ointresserade av sådan information. I en av fokusgrupperna med kvinnor var en del noga med att påpeka att för mycket information inte är bra, att det inte är bra att veta för mycket. Det är helt fel, alltså om man vet allt. Till exempel kan man bli för dum för dum för vuxna. Vuxna se på oss på ett annat sätt. Men det är inte fel att man veta. (kvinna, fgd 8) Som en flicka behöver man inte veta mycket. (kvinna, fgd 8) Nej, alltså, de pratade om sex [ ] om massa, det är inte min, alltså, vad jag tänker på eller [ ] nånting där för de svenskar så jag bryr mig inte. Jag bara sitter. (kvinna, fgd 4) Könssjukdomar något diffust Under diskussionerna om vilka könssjukdomar de känner till och vilken de är mest rädda för uppgav de flesta informanter AIDS. I några fokusgrupper med männen nämndes även syfilis och gonorré, men uppfattning om dessa sjukdomar tycks vara något diffust. Det finns flera andra, jag vet inte vad den heter, finns någonting man får typ bubblor i kroppen. (man, fgd 3) [ ] för mig jag vet inte. Jag känner till bara ett av dessa sjukdomar, finns det andra sjukdomar eftersom han säger det finns gonorré? (man, fgd 7) 15

20 AIDS jag tror [ ] vad heter den sjukdomen? AIDS, men jag tror inte att man behöver oroa sig om bara gör samlag med en person utan om man gör många alltså många relationer då drabbas man[ ] (kvinna, fgd 6) I en av fokusgrupperna med kvinnor framkom det att de inte visste vad könssjukdomar var för något. Det fanns också en uppfattning om att det är kvinnor som smittar män när det gäller könssjukdomar. Och männen är mer rädda att drabbas eftersom ofta är det kvinnan som brukar smitta. (kvinna, fgd 6) Jag har aldrig hört om den här sjukdomen AIDS sjukdom, men det kan vara någon infektion hos kvinnan som smittar mannen och då måste man ta kontakt med sjukvården. Men jag har aldrig hört någon som blivit smittad när man lever ihop. (man, fgd 3) Preventivmedel något för ogifta män I flera fokusgrupper framkom det att kondomanvändning var ovanligt i Irak, men också något som inte användes av gifta par. Kondomer var inget som informanterna pratade om i hemlandet Irak. Jag har inte hört att någon använder det, mina kompisar som jag känner för alla är gifta. (man, fgd 5) Det finns kondomer i Irak, men det är inte så vanligt. (man, fgd 1) Bland några fokusgrupper med kvinnorna, uppgav en del att de inte visste vad kondomer var för något, utan det tycktes vara något abstrakt och något som användes av män. I en av fokusgrupperna berättade kvinnorna att de fick kunskap om kondomer när de studerade på IVIK. [ ] när jag var på den gamla skolan, för ett år sen. Vi hade också föreläsning om sex och såna grejer. Då fick vi [ ] de delar ut kondomer till oss[ ] den kondomen använder mannen visst? (kvinna, fgd 6) Jag också när jag åkte hit så har jag första gången sett. Jag fortfarande vet vad inte vad är det de pratar om [ ] jag lovar jag vet inte. [ ] jag har frågat min mamma en tid sen och hon svarade inte mig [ ] (kvinna, fdg 6) I en av fokusgrupperna med kvinnor, framkom också påstående om att kvinnor som inte är gifta inte använder preventivmedel eftersom de ska vara oskulder innan de gifter sig. Så man kan inte använda p-piller före äktenskap. För att alla flickor är oskulder, dom haft aldrig sex. Och sex börjar när man gifter sig. (kvinna, fgd 8) 16