Asiaten en pandemi gör entré. Asian Flu" - A Pandemic Enters. A discourse analysis of two daily newspapers reporting on the Asian Flu in 1957

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Historiska studier Asiaten en pandemi gör entré En diskursanalys av två dagstidningars rapportering kring den asiatiska influensan 1957 Asian Flu" - A Pandemic Enters A discourse analysis of two daily newspapers reporting on the Asian Flu in 1957 Susanne Nilsson Historia med kulturanalys, hp C-uppsats, 15 hp, Examinator: Nils Andersson Handledare: Irene Andersson

2 2

3 Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar sanningar. I studien framgår explicit massmedias roll som ideologisk meningsskapare. Med hjälp av det journalistiska nyhetsspråket, och då speciellt i rubriker och i ingresser, konstruerar massmedia verklighet, en verklighet som kan skilja sig markant ifrån det reella förhållandet. Syftet är givetvis att fånga läsarens intresse men i förlängningen också kommersiellt, då tidningar produceras med ett vinstgivande ändamål. Nyckelord: Den asiatiska influensan, kritisk diskursanalys, massmedia, pandemier, språket som handling 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Forskningsläge Epidemier och pandemier Epidemiska hot och pandemier i nyhetsmedia Källmaterial och källkritiska aspekter Källkritiska reflektioner Diskursanalys Allmänt om det diskursanalytiska fältet och kritisk diskursanalys i synnerhet Det massmediala nyhetsspråket Journalistik institution, ideologi och makt Tillvägagångssätt, disposition och textanalytiska verktyg Reliabilitet och validitet Huvuddel Disposition Epidemiska katastrofer genom historien Isolering av influensavirus och framställning av vaccin Undersökning Asiaten eller den asiatiska influensan Den asiatiska influensan medierad i YA och SDS Spridning och farlighetsgrad Förebyggande åtgärder och beredskap Vaccin Råd och information till allmänheten Asiaten som ett hot Skolor och militärförläggningar Jämförelse av de båda tidningarnas rapportering En bredare social praktik Slutdiskussion Fortsatt forskning Käll- och litteraturförteckning

6 6

7 1. Inledning I april 2009 kom de första rapporterna från FN:s världshälsoorganisation (WHO) att mer än 800 människor i Mexico drabbats av en influensaliknande sjukdom och att minst 50 dödsfall inträffat. En intensiv bevakning följde från olika myndigheters sida men också i massmedia av hur influensan, benämnd svininfluensan eller den nya influensan, spred sig över världen. I början av maj konstaterades det första fallet av influensan i Sverige och första veckan i juni kom rapporter om att sjukdomen börjat sprida sig över landet. Under sommaren blev flera yngre och medelålders personer så svårt sjuka i influensa att de måste behandlas med ECMO-lunga, det vill säga konstgjord lunga. Det första svenska dödsfallet som en misstänkt följd av svininfluensa inträffade i slutet av augusti. 1 Influensan var då sedan den 12 juni klassad som en pandemi av WHO, till följd av den omfattande geografiska spridningen i världen. Vid oktober månads ingång rapporterade samma organ om totalt dokumenterade fall av den nya influensan (A/H1N1) och mer än dödsfall globalt. Totalsiffran för antalet insjuknade ansågs dock osäker. Det togs för troligt att betydligt fler människor fått sjukdomen, men att man om den varit av lindrig art, kanske inte alltid sökt sjukvård. I samband med läkarbesök hade det inte heller varit rutin med en konsekvent virusdiagnostik. Statistiken var därför ofta baserad på stickprovskontroller. Denna osäkerhet gällde också för de siffror som presenterades för Sveriges räkning i början av december, då antalet bekräftade fall var medan man i verkligheten trodde att mellan och insjuknat. Antalet dödsfall uppgavs till 18 vid denna tidpunkt. Den nya influensan blev i Sverige kategoriserad som en allmänfarlig sjukdom. Vaccin fanns tillgängligt från mitten av oktober 2009 och rekommendationen var att hela befolkningen borde vaccinera sig. 2 Enligt en rapport från WHO den 18 december 2009 uppgick antalet bekräftade dödsfall till följd av svininfluensan vid tillfället till minst i världen. 3 Ovanstående uppgifter bygger på Dagens Nyheters rapportering kring en annalkande influensaepidemi. Som framgår finns det mycket osäkerhet i den information som ges kring influensans spridning och farlighetsgrad, både avseende Sverige och globalt. 1 DN.se, Svininfluensan: Detta har hänt, ( ), tillgänglig Nationalencyklopedin Lång, Den nya influensan A/H1N1 från våren tillgänglig DN.se, Över dödsfall i svininfluensa, ( ), dodsfall-i-svininfluensa , tillgänglig

8 Massmedias intensiva bevakning av den nya influensan väckte mitt intresse för vad som lyfts fram i dagspressen då ett hot som en pandemisk influensa står vid dörren. Är det information, skrämselpropaganda eller rentav hysteri som möter mottagaren? Denna reflektion ligger till grund för följande studie. För att få ett historiskt perspektiv har jag valt att förlägga undersökningen till nyhetsrapporteringen kring den asiatiska influensan, även benämnd Asiaten, som härjade i världen Skälet till att jag valde nyhetsmediernas rapportering kring just den asiatiska influensan, var att detta var den första pandemiska influensan sedan den fruktade spanska sjukan som drabbade världen Spanska sjukan medförde att en tredjedel av befolkningen i världen insjuknade i influensa och antalet döda uppgick till mer än 20 miljoner. Kanske kan så många som 50 miljoner människor ha dött i denna farsot. 4 Min tanke var att detta faktum borde påverka nyhetsrapporteringen kring nästföljande pandemi. Enligt Socialstyrelsen föreligger en pandemi när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor del av befolkningen i varje land Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att utifrån dagstidningarna Sydsvenska Dagbladet Snällposten (SDS) och Ystads Allehanda (YA) undersöka vilka röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den pandemiska asiatiska influensan Dessutom intresserar jag mig för vad man talade om, hur man talade om detta, vilka mottagaren var och om det går att urskilja några speciella budskap. Syftet är också att undersöka om det finns några skillnader i de båda dagstidningarnas rapportering då SDS till största delen kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd. Mer konkret blir mina forskningsfrågor följande: Vems röster gjordes hörda i de båda tidningarna och vem var mottagarna? Vad talade man om och hur talade man om detta? Kan några speciella budskap urskiljas? Finns det några skillnader i tidningarnas rapportering kring den asiatiska influensan? 4 Elgh, Fredrik, Pandemiers påverkan på samhället ( , s. 3), tillgänglig Arne Järtelius, När hela världen riskerar att bli smittad ( , s. 2), tillgänglig

9 2. Forskningsläge Tidigare forskning kring farsoter och nyhetsjournalistik är var för sig omfattande och nästintill oöverskådlig. Däremot har jag inte funnit så mycket forskning som behandlar just pandemier eller nyhetsrapportering av epidemiska sjukdomar och pandemier. Nedan redovisar jag den forskning som jag funnit om pandemier samt sådan forskning som involverar mediarapportering. Detta är också forskning som jag finner relevant för min studie. 2.1 Epidemier och pandemier Marie Clark Nelson gör i artikeln Frågor kring pest och kolera: Sverige, Europa och den svenska hälsopolitikens utveckling vid 1900-talets början en för min undersökning intressant sammanfattning av hur man i Sverige från mitten av 1800-talet alltmer började engagera sig i hur den allmänna folkhälsan skulle kunna förbättras. Ett stort problem var olika infektionssjukdomar, med hög dödlighet som följd. Så härjade exempelvis kolera i landet 1857 varvid en epidemistadga instiftades, men först 1874 kom en mer omfattande hälsovårdsstadga. Vid samma tidsperiod inleddes i Europa försök till samarbete gällande hälsofrågor, inte minst avseende epidemiska infektionssjukdomar och vikten av att angripa dem utan hänsyn till nationsgränser. Man insåg att stora epidemier krävde ett internationellt samarbete, där utbyte av hälsoinformation och statistik samt regler om karantän är några exempel. Nationernas förbunds (NF) kommission för epidemier grundades och 1946 övertogs ansvaret av Världshälsoorganisationen (WHO). 6 Dick Harrison redogör i Stora Döden Den värsta katastrof som drabbat Europa för digerdödens härjningar under åren I pestens historia var detta den andra pandemin och dess första utbrott, och den kom inte att släppa sitt grepp förrän på 1800-talet. Harrison beskriver hur människor i olika tider försökt förklara orsaken till pestens spridning, allt ifrån att det skulle vara osunda utdunstningar i luften till att sjukdomen smittade vid direktkontakt med andra människor. Vad man inte förstod förrän långt senare var att loppor och råttor var de egentliga smittspridarna. Harrison skildrar sjukdomens snabba förlopp och den skräck farsoten spred bland medeltidens människor. Det första tecknet på smitta var en känsla av kyla och stelhet. Nästa symtom var att en böld växte fram antingen i ljumsken eller i armhålan, och i takt med att bölden växte drabbades den smittade av hög feber och huvudvärk. Därefter kunde sjukdomsförloppet variera. Det var vanligt att den sjuke 6 Nelson Clark, Marie (2006): Frågor kring pest och kolera: Sverige, Europa och den svenska hälsopolitikens utveckling vid 1900-talets början. I: Att se det osedda: vänbok till Ann-Sofie Ohlander, s. 98 f. 9

10 utsöndrade en olidlig stank, hostade blod eller så kunde stora svullnader uppstå på kroppen. Döden inträffade ibland samma dag som de första symtomen på pestsmitta visat sig, men vanligast var att de sjuka avled efter tre till fyra dagars sjukdom. Dödligheten var mycket hög och för dem som hostade blod var hoppet ute. Det finns två varianter av pestsjukdomen, böldpest och lungpest, men i grunden är det samma sjukdom. 7 Harrison diskuterar digerdödens bedrägliga karaktär med ständigt återkommande utbrott, med några års mellanrum, för att ibland utebli under flera årtionden. Men den kom alltid tillbaka, med ond bråd död som följd för ett otal människor. 8 Harrison skriver att [av] Europas omkring 80 miljoner invånare dog mellan 26 och fyrtio miljoner under åren Det gör digerdöden till den största enskilda katastrof som vår världsdel har drabbats av i historisk tid. 9 Harrison för ett resonemang om faran i att tro att vi människor vunnit kampen mot mikroberna och därför kan luta oss tillbaka. Tvärtom kan virus och bakteriers förmåga att utveckla resistens snabbt gäcka läkarvetenskapen. Som exempel nämner Harrison misslyckandet att utrota malaria och likaså aids som det ännu inte finns något botemedel för. 10 Liksom Harrison har Bodil E B Persson forskat om pestens framfart i vår värld. I avhandlingen Pestens gåta Farsoter i det tidiga 1700-talets Skåne fokuserar hon, som framgår av titeln, på vilka verkningar pesten och andra farsoter hade i Skåne under åren Precis som Harrison beskriver hon hur människor trodde att pestsmittan fanns i luften eller att den kunde tillföras utifrån. Som medicinare menar hon att det var svårt att tänka sig in i den roll som religionen hade i 1700-talsmänniskans medvetande. Viktigast var inte medicinska åtgärder, utan att blidka Guds vrede så att det grymma straffet över mänskligheten kunde lindras. 12 Persson gör en regional analys av pestens uppträdande i Skåne samtidigt som denna jämförs med andra farsoter i tiden. Som en del av forskningsarbetet har Persson undersökt begravningslängder i Skåne och där funnit att smittkoppor numerärt var den vanligast uppgivna dödsorsaken vid 1700-talets början. Mässling och kikhosta var andra sjukdomar som gracerade i epidemisk form vid denna tid. De flesta som föll offer för kikhostan var spädbarn, bland koppornas offer var majoriteten under fem år, medan mässlingen tog flest liv i åldersgruppen upp till de lägre tonåren. Fältsjukan 13 var en annan 7 Harrison, Dick (2000): Stora döden Den värsta katastrof som drabbat Europa, s.24 ff. 8 Harrison (2000) s. 60 f. 9 Harrison (2000) s Harrison (2000) s. 425 f. 11 Persson, Bodil E. B. (2001): Pestens gåta Farsoter i det tidiga 1700-talets Skåne, s Persson (2001) s Jfr Persson (2001) s

11 vanlig epidemi som har fått sitt namn till följd av att den uppträdde under kriget Fältsjukan motsvarade troligen vad man idag, med moderna diagnostiska termer, benämner epidemisk lusburen fläcktyfus. 15 Fältsjukan drabbade till största delen medelålders och äldre. Samtliga dessa sjukdomar hade ett utdraget sjukdomsförlopp, där det vanligen tog minst en till två veckor innan döden inträffade. Persson påpekar att de flesta som drabbades av dessa sjukdomar ändå verkar ha överlevt. Samma förhållande gällde inte för pesten. Sjukdomsförloppet var extremt kort, och för de insjuknade som dog, inträffade dödsfallet inom tre dygn. Dessutom var de flesta som dog i åldern fem till femton år, den åldersgrupp som annars uppvisade lägst dödlighet. Till detta kom att dödligheten bland pestsjuka var avsevärt högre än hos dem som insjuknat i smittkoppor eller fältsjuka. Persson menar att det inte går att uppge någon mer exakt siffra på pestens dödlighet eftersom det i dåtida källor inte finns uppgifter om antalet insjuknade som blev friska. Hon konstaterar också att det faktum att flera epidemier härjade samtidigt gör det svårt att urskilja dödligheten för en enskild farsot. Speciellt eftersom dödsorsaken inte alltid angivits i begravningslängderna. 16 I Spanska sjukan Berättelsen om den stora influensa-epidemin 1918 och jakten på det virus som orsakade den belyser Gina Kolata hur forskare ständigt förhåller sig till spanska sjukans utbrott 1918 i bedömningen av farlighetsgraden hos efterföljande influensaepidemier. Kolata menar att vi har vant oss vid att influensan kommer åter varje vinter och att den därför kan verka oskyldig. Men spanska sjukan var inte oskyldig, dess framfart kan snarare liknas vid något monstruöst, som världen över tog mellan 20 miljoner och 100 miljoner människors liv. Jämfört med en vanlig influensa hade spanska sjukan en dödlighet som var tjugofem gånger högre. Ingen vet med säkerhet varifrån influensan kom eller hur den så drastiskt kunde förvandlas till att bli en veritabel mördare. I en första våg på våren 1918 hade spanska sjukan karaktären av en vanlig influensa med några dagars feber och förkylningssymtom. Människor reagerade över dess väldiga smittsamhet, men de flesta tillfrisknade och endast ett fåtal dödsfall rapporterades. Då influensan återkom i en andra våg under hösten hade dess egenskaper förändrats radikalt. 17 Ungefär en femtedel av de insjuknade fick även vid detta utbrott förhållandevis lindriga symtom. För övriga sjuka kunde sjukdomsbilden utveckla sig på två sätt. En del blev dödssjuka nästan genast och på bara några timmar eller dagar inträdde döden, till följd av att lungorna fyllts med vätska. Eller så kunde sjukdomen inledningsvis 14 Persson (2001) s Persson (2001) s Persson (2001) s. 429 f. 17 Kolata, Gina (2000): Spanska sjukan Berättelsen om den stora influensa- epidemin 1918 och jakten på det virus som orsakade den, s.15 ff. 11

12 utveckla sig som en vanlig influensa, för att sedan övergå i en elakartad lunginflammation, ofta med dödlig utgång. Höga dödssiffror noterades främst bland unga vuxna. 18 Kolata beskriver hur ett militärläger i Boston, blev först att drabbas av denna andra influensavåg i slutet av augusti. Efter en snabb smittspridning inträffade de första dödsfallen efter en dryg vecka. Vid militärförläggningen befann sig man som plötsligt dog som flugor. Läkare slog larm att de totalt förlorat kontrollen över epidemin. Sjukdomen spred sig snabbt till civilbefolkningen och vid september månads utgång hade amerikaner dött i spanska sjukan. Första veckan i oktober var pandemin ett faktum, influensan hade spridit sig över hela världen. 19 Medicinsk expertis stod maktlösa inför vad som hände. Vid denna tid visste forskare att bakterier orsakade sjukdom och att virus fanns. Men elektronmikroskopet var inte uppfunnet, man hade aldrig sett ett virus, och därför förstod man inte heller riktigt vad det var. Kolata påtalar att trots de stora framgångar som senare gjorts inom läkarvetenskapen, så är virussjukdomarna och influensa i synnerhet nästan omöjliga att behandla. Den gåta som fortfarande gäckar forskare världen över är hur ett läkemedel, som likt penicillinets verkan på bakterier, ska kunna framställas för att angripa virus. Mot en influensapandemi är så här långt det bästa bekämpningsmedlet vaccin. Men det kräver framförhållning då en ny virusstam är på väg, så att tillräckligt mycket vaccin hinner framställas. 20 Vidare skildrar Kolata hur forskare från mitten av 1990-talet gjorde upptäckten att bortglömda vävnadsprover, med lungceller från spanska sjukans offer, fanns bevarade i ett stort arkiv i Washington. Dessutom fann man i Alaska 1997 kroppen efter en fet kvinna i trettioårsåldern, också hon död i spanska sjukan, där lungorna bevarats till följd av att hon legat begravd på mer än två meters djup och att fettlagret hindrat kroppen från att tina upp då permafrosten tillfälligt försvagats. Hon beskriver hur forskare alltsedan dessa fynd, gjort otaliga försök att identifiera det virus som brutalt dödade så många människor, i hopp om att kunna tillverka ett vaccin som kan skydda mänskligheten mot ett nytt angrepp av denna virusstam. 21 Kolata belyser också den märkliga tystnad som spanska sjukan förde med sig i dåtida tidningar, tidskrifter, läroböcker och i historieskrivningen. Detta trots att ingen annan infektion, inget krig eller hungersnöd någonsin tagit så många människors liv på så kort tid. 22 Hon hänvisar till historikern Alfred W. Crosby och hans teori om denna kollektiva glömska: 18 Kolata, (2000) s. 22 ff. 19 Kolata, (2000) s. 27 ff. 20 Kolata, (2000) s. 36 f. 21 Kolata, (2000) s. 254 ff. 22 Kolata, (2000) s. 55 ff. 12

13 [ ] att epidemin helt enkelt var så gräslig och så sammanfogad i människors medvetande med krigets fasor, att de flesta inte ville tänka på den eller skriva om den när det förfärliga året 1918 äntligen var över. Influensan fogades in i första världskrigets totala mardröm [ ]. Dessutom hade epidemin ingen uppenbart dramatisk effekt. Den dödade inte en världsledare. Den varade inte under en lång period där döden i influensan var ett nytt och konstant hot. Den lämnade inte efter sig legioner av handikappade och lemlästade eller vanställda överlevande som kunde tjäna som efterhängsna påminnelser om sjukdomen. 23 I Ett monster vid vår dörr Fågelinfluensan som globalt hot visar Mike Davis på fågelinfluensans potential att utvecklas till en lika omfattande pandemi som spanska sjukan. Fågelinfluensan upptäcktes för första gången i Hongkong 1997 då det stod klart att smitta överförts från sjöfåglar till människor. Arton personer insjuknade vid tillfället och sex av dem dog inom kort. Efter en masslakt av stadens hönsfåglar försvann smittan tillfälligt, för att återvända 2003, och då med en spridning till hela Kina och Sydostasien. Forskare förfärades över upptäckten att viruset blev alltmer elakartat, både hos människor och bland hönsfåglar. Problematiskt var också att en stor del av befolkningen i de drabbade områdena försörjde sig på uppfödning av kycklingar och ankor. Trots att det var lag på att underrätta myndigheterna vid misstänkt smitta och trots att man visste att det kunde vara farligt för den egna familjen, drog man sig för att berätta, eftersom man då visste att hela besättningen av fåglar kom att slaktas, mot en usel ersättning. Två av tre människor som har insjuknat i fågelinfluensa i dess nuvarande form, där en direktöverföring av smitta sker från fågel till människa, har avlidit. Om viruset förändras så att det också kan överföras mellan människor är det enligt WHO, stor risk för en ny pandemi som kan kräva uppemot 100 miljoner människors liv. Davis menar att det sedan länge finns förutsättningar för en sådan utveckling. Han visar på hur den industrialiserade kycklingindustrin underlättar för virus att mutera. Likaså belyser han problemet med trångboddheten i tredje världens städer och hur eländiga sanitära förhållanden tillsammans med en bristfällig hälsovård, skulle göra dessa människor till lätta offer vid ett utbrott av fågelinfluensa. Dessutom kritiserar han regeringar och läkemedelsföretag för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att skydda mänskligheten mot en kommande pandemi. 24 Som exempel nämner han att Thailands premiärminister vid ett utbrott av fågelinfluensa sommaren 2004, vägrade att importera vaccin från Europa för att skydda utsatta grupper av befolkningen, trots vädjanden från folkhälsoexperter. Davis kritik mot 23 Kolata, (2000) s Davis, Mike (2006): Ett monster vid vår dörr Fågelinfluensan som globalt hot, s. 10 ff. 13

14 läkemedelsindustrin avser att tillverkarna av vaccin enbart var villiga att åta sig uppdraget om goda vinstmarginaler kunde garanteras Epidemiska hot och pandemier i nyhetsmedia På uppdrag av styrelsen för psykologiskt försvar har Håkan Hvitfelt i Difteri i pressen En analys av nyhetsbevakningen och informationen om difterismitta i Göteborg gjort en studie av i vilken utsträckning nyhetsmedierna återspeglar verkligheten. Med utgångspunkt i några fall av difterismitta som utbröt i Göteborg hösten 1984, undersöker han dels myndigheternas information kring dessa, dels hur dagspressen tog emot, bearbetade och förmedlade denna information samt vad detta fick för betydelse för den sammantagna bilden av smittan. Dessutom studerar han vad som var orsak till att myndigheternas information behandlades som den gjorde i dagspressen. 26 Hvitfelt menar att en av orsakerna var att dagspressens huvudsakliga källa, myndigheterna, bidrog med bristfällig och tvetydig information, vilket i sin tur skapade oro och gav utrymme för fria spekulationer från dagspressens sida. Resultatet blev enligt Hvitfelt, att trots att medicinsk expertis upprepade gånger bedyrade att ingen epidemi av difteri förelåg, och att det inte heller fanns någon fara att en sådan skulle utvecklas, framstod det ändå i tidningarnas nyhetsrapportering som att ett hot om en difteriepidemi förekom. Hvitfelt menar att dagspressens överdrift av difterismittans smittsamhet och spridning gav en förvrängd bild av verkligheten, som gjorde att difteriepidemin existerade, men bara i massmedia. 27 Debra E. Blakely gör i Mass Mediated Disease A Case Study Analysis of Three Flu Pandemics and Public Health Policy en jämförande studie av samtida nyhetsrapportering kring utbrotten av spanska sjukan 1918, asiaten 1957 och Hongkonginfluensan 1968 med utgångspunkt i The New York Times, The Times (London) och amerikansk populärpress. Utifrån den massmediala rapporteringen kring ovan nämnda pandemier, konstaterar hon att den samhälleliga tolkningen av influensautbrotten förändrades över tid. Vid utbrottet av spanska sjukan kännetecknades det sammantagna budskapet i nyhetsrapporteringen av en intensiv oro och maktlöshet, medan rapporteringen av den asiatiska influensan förmedlade vetenskaplig optimism där tilltron till vaccin och antibiotika var stark. I nyhetsförmedlingen av Hongkonginfluensan gavs åter en ny tolkning och ett nytt budskap, där vetenskapens oförmåga att besegra epidemiska utbrott av influensa, förklarades med att sjukdomen var en 25 Davis (2006) s. 130 ff. 26 Hvitfelt, Håkan (1986): Difteri i pressen En analys av nyhetsbevakningen och informationen om difterismitta i Göteborg, s. 3 ff. 27 Hvitfelt, (1986) s. 144, 153 ff. 14

15 del av naturen och att det enda man kunde göra var att hålla sjukdomen i schack med hjälp av vaccin. Ett övergripande tema i rapporteringen av samtliga pandemier var enligt Blakely kontroll, vilket hon menar är en spegling myndigheternas främsta mål, att utrota förekommande hot mot mänskligheten. 28 I Reporting a Pandemic A Comparative Study of AIDS News Coverage in African and European Prestige Dailies har Admassu Tassew, som titeln avslöjar, gjort en jämförande studie av nyhetsbevakningen kring AIDS i Europa och Afrika. Med avstamp i fyra dagstidningar, Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien), Daily Nation (Kenya) och The New Vision (Uganda) studerar Tassew under åren , den bild som ges av AIDS i massmedia samt den uppmärksamhet som rapporteringen ger nyheter kring AIDS. Dessutom försöker han klargöra om de olika tidningarnas nyhetsbevakning korresponderar med den verkliga utbredningen av AIDS i respektive land. 29 Tassew konstaterar att nyheter kring AIDS gavs störst uppmärksamhet i de båda europeiska tidningarna. Tassew noterar också att nyhetsbevakningen av AIDS stadigt ökade under åren , och att det också i verkligheten skedde en stadig ökning av utbredningen av AIDS i de undersökta länderna, under åren Vad som dock är förvånande, menar Tassew, är att trots att antalet fall av AIDS inte minskade i de olika länderna efter 1987, så minskade nyhetsmediernas intresse. Tassew anser att man då måste ställa sig frågan, om det beryktade nyhetsvärdet var mindre till följd av att nyheten inte längre ansågs lika spännande. 30 Det finns också en medicinsk uppsats, Samhällets reaktioner på influensapandemierna och där Erik Holmer inom ramen för ett projektarbete på Läkarprogrammet vid Umeå universitet, undersökt det svenska samhällets reaktioner vid utbrotten av Asiaten respektive Hongkonginfluensan. Med utgångspunkt i Dagens Nyheters (DN) rapportering kring de båda influensautbrotten och den debatt som där fördes av medicinsk expertis samt i relation till den forskning som publicerades i svensk samtida medicinsk fackpress, jämför Holmer DN:s nyhetsbevakning av influensapandemierna 1957 och Holmer ställer bland annat frågan hur den samhälleliga beredskapen påverkades av erfarenheter från tidigare pandemiska influensautbrott. Dessutom studerar han kommunikationen mellan massmedia 28 Blakely, Debra E. (2007): Mass Mediated Disease A Case Study Analysis of Three Flu Pandemics and Public Health Policy, s Tassew, Admassu (1995): Reporting a Pandemic A Comparative Study of AIDS News Coverage in African and European Prestige Dailies, s Tassew (1995) s. 193 f. 15

16 och representanter för sjukvård, forskning och övriga samhällsorgan. Undersökningen fokuserar antalet insjuknade i Stockholm och de samhälleliga åtgärder som där vidtogs. 31 Holmer konstaterar att DN:s rapportering kring den asiatiska influensan var omfattande och att hänvisningar till spanska sjukan och dess konsekvenser var vanliga. De personer som efter en utlandsvistelse förde in smittan i Sverige pekades enligt Holmer ut i DN på ett helt annat sätt 1957 än vid 1968 års influensapandemi. Han noterar att antalet nyhetstexter i DN gällande Hongkonginfluensan var starkt begränsade och då den berördes var det uteslutande tillgången på vaccin som var ämnet. Holmer observerar också att ingen av pandemierna fick någon större uppmärksamhet i samtida svensk fackpress. Det som fördes fram i medicinska publikationer rörde främst studier av antalet komplikationer till följd av influensa samt forskning rörande vaccin. I ett fåtal artiklar gjordes en beskrivning av pandemiernas omfattning där försök till beräkningar av antalet insjuknade utfördes. Vidare menar han att den medicinska expertisens åsikter om det förväntade epidemiförloppet mer direkt borde ha fått framträda i DN:s nyhetsrapportering. En mer nyanserad information hade då kunnat förmedlas, vilket kunde ha fått en lugnande verkan på allmänheten. Holmer konstaterar att den expertis som främst kom till tals i tidningen vid båda influensautbrotten, var utsedda representanter från Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) och Medicinalstyrelsen (SoS). Detta menar han gav en ytterst begränsad debatt, inte minst eftersom experterna ofta yttrade sig enbart genom att besvara de av reportern ställda frågorna. Holmer finner också att det vid båda influensautbrotten fördes en samhällelig debatt om hur smittspridningen skulle kunna begränsas. I det inledande skedet 1957 var rekommendationen att utlandsresenärer som uppvisade influensasymtom skulle isoleras. En åtgärd som enligt Holmer dock inte verkar ha realiserats praktiskt eftersom influensavirus ofta smittar innan sjukdom bryter ut fördes också en diskussion om att skolor skulle stängas vid influensautbrott liksom att regementen skulle isoleras. En debatt om liknande åtgärder förekom inte vid 1968 års pandemiska influensa. Dock var det vanligt vid båda influensautbrotten och över hela landet att besöksförbud rådde på sjukhus och andra vårdinrättningar var tillgången på vaccin mycket begränsad och därför vaccinerades enbart personal som utifrån Medicinalstyrelsen bedömning var nödvändig för att upprätthålla viktiga samhälleliga funktioner. Medicinska riskgrupper omfattades alltså inte av denna prioritering, vilket de däremot kom att göra Den inhemska vaccinproduktionen täckte dock inte heller denna gång behovet, varför stora mängder vaccin fick importeras från främst USA Holmer, Erik (2006): Samhällets reaktioner på influensapandemierna och , s Holmer (2006), s. 36 ff. 16

17 3. Källmaterial och källkritiska aspekter Källmaterialet för denna undersökning utgörs av ett historiskt tidningsmaterial, närmare bestämt nyhetstexter ur Sydsvenska Dagbladet Snällposten (SDS) och Ystads Allehanda (YA) från 1957, som behandlar den asiatiska influensan. Tidningarna är kvarlevor men också berättande källor från en svunnen tid. 33 Tidningarna berättar om den tidens viktiga händelser, som exempelvis Asiaten och dess förlopp, men också en rad andra berättelser från världens olika hörn. I forskningssyfte läser jag dem dock som kvarlevor, som lämningar av ett journalistiskt arbete, där urval gjorts och där språket har använts på ett speciellt sätt. Båda tidningarna finns tillgängliga i mikrofilmsarkiv, SDS på Malmö stadsbibliotek och YA på Ystads stadsbibliotek. Som framgår av syftesformuleringen, ämnar jag undersöka om det finns några skillnader i dessa tidningars nyhetsrapportering, vid ett hot som en pandemisk influensa. SDS får i denna studie huvudsakligen representera stad medan YA får representera landsbygd. SDS grundades i Malmö år Vid tidpunkten för den asiatiska influensans utbrott hade tidningen en moderat beteckning och den utkom alla veckans dagar. Upplagan var runt på vardagar medan den uppgick till ungefär exemplar på söndagar. 34 YA etablerades i Ystad 1873 och utkom sex dagar per vecka. Dess politiska beteckning var folkpartistisk och i slutet av 1950-talet uppgick upplagan till omkring exemplar. 35 Tidningen nådde alltså betydligt färre läsare än SDS. De båda tidningarnas politiska beteckning kommer inte att vidare diskuteras i denna uppsats då jag anser det vara av mindre relevans för studien. För avgränsningen av källmaterialet hade jag god hjälp av Holmers uppsats där det framgår att DN i maj månad 1957 publicerade enstaka kortare artiklar om den asiatiska influensans spridning i Asien. Allteftersom influensan närmade sig Europa intensifierades DN:s nyhetsbevakning därefter, vilket innebar att den i juni var ganska intensiv, inte minst som en följd av att de första misstänkta fallen av influensa då rapporterades från USA och Europa. Likaså framgår det i uppsatsen att influensautbrotten i Stockholm, och DN:s nyhetsbevakning i takt med den, klingade av i slutet av november och i början av december samma år. Dock fortsatte nyhetsartiklarna i DN att sporadiskt dyka upp eftersom en andra våg av influensan konstaterades i Stockholm från mitten av december månad där kulmen nåddes kring nyåret. Holmer konstaterar att oron bland stockholmarna höll i sig till följd av de uppblossande influensautbrotten och att DN fortsatte att skriva flera artiklar om influensan 33 Thurén, Torsten (2005): Källkritik, s. 100 f. 34 Tollin, Sven (1967): Svensk Dagspress , s Tollin (1967) s

18 även i början av Jag förmodade att SDS och YA följde ungefär samma mönster i sin rapportering av influensan, vilket visade sig stämma förutom att den andra influensavågen inte bevakades som i DN. Därför valde också jag att bortse från denna andra influensavåg. Avgränsningen omfattar samtliga nyhetstexter gällande Asiaten, som publicerades i de båda tidningarna, under tidsperioden juni 1957 till och med början av december samma år. Samtliga dessa nyhetsartiklar, som till antalet uppgick till 34 i SDS och 32 i YA har närlästs och granskats. Utifrån detta kvantitativa material har jag sedan gjort ett urval där nedslag gjorts i de texter som enligt min uppfattning belyser sådant som svarar mot studiens syfte och frågeställning. Detta innebär att samtliga texter inte genomgått en mer ingående analys, vilket motiveras med att jag inte funnit att det skulle tillföra studien något ytterligare av relevans. Det kan exempelvis handla om att vissa av nyhetstexterna är snarlika till innehåll och konstruktion. Denna avgränsning har också varit nödvändig ur tidsaspekt samt med hänsyn till omfånget av denna uppsats. 3.1 Källkritiska reflektioner Enligt den socialkonstruktionistiska utgångspunkten, vilken diskursanalysen innefattas av, räknas all kunskap som diskursivt producerad, vilket blir problematiskt ur forskarsynpunkt. För hur ska man då som forskare kunna hävda att den sanning som man själv presenterar är mer riktig än alla andra tänkbara versioner? Winther Jørgensen och Phillips menar att detta ställer krav på forskarens reflexibilitet, det vill säga att forskaren tar den egna rollen i beaktande och redogör för den egna positionen gentemot den undersökta diskursen och hur detta perspektiv kan ha påverkat forskningsresultatet. 37 På så sätt försöker man ta hänsyn till att forskaren aldrig bara är en fluga på väggen som kan se tingen som de egentligen är, och att forskarens kunskapsproduktion liksom all annan diskurs är produktiv den skapar verklighet samtidigt som den avbildar den. 38 Självklart är det som forskare omöjligt att hävda att man förhåller sig fullständigt neutral och objektiv till det som studeras. Alla är vi påverkade av samtidens ideologier och värderingar, vilket ofelbart kommer att speglas i de tolkningar vi gör. De tolkningar som jag gör i denna studie är därför avhängiga mina tidigare erfarenheter av världen. Resultatet är således att betrakta som en möjlig tolkning, där anspråk inte görs på att denna skulle vara den enda rätta eller att det skulle vara en objektiv representation av verkligheten. 36 Holmer (2006) s Winther Jørgensen & Phillips (2000) s Winther Jørgensen & Phillips (2000) s

19 Winther Jørgensen och Phillips uppmärksammar även svårigheten att som forskare studera diskurser i den egna närheten, i den egna kulturen och att kunna se dem som diskurser, alltså som socialt konstruerade betydelsesystem som kunde ha varit annorlunda. 39 För att få syn på det som i källmaterialet konstrueras som självklarheter, påtalar de vikten av att i det inledande skedet, i möjligaste mån, främmandegöra sig inför källmaterialet för att få distans. 40 Då jag har valt ett historiskt källmaterial för studien, gör den tidsmässiga distansen troligen det lättare för mig att upptäcka konstruktioner av sanningar i nyhetstexterna. Litteraturstudier inför denna undersökning har gett mig en viss förförståelse om händelserna kring den asiatiska influensan, varför man på ett sätt kan säga att facit delvis redan finns. Samtidigt är den massmediala diskursen i högsta grad en del av vår kultur som ständigt finns i vår närhet. Detta gör att vi blivit så vana vid språkbruket i massmedia, att det är lätt att glömma att det är rutinmässigt skapat av journalister, och att det därför inte är verkligheten som återges även om framställningen antyder detta. Den största utmaningen för min del tror jag därför blir just att skapa distans till det så välbekanta nyhetsspråket. Men jag tror också att textanalysen här kan vara en god hjälp, i syfte att upptäcka hur betydelser konstrueras i massmediala texter och i en vidare reflektion över vilka sociala konsekvenser detta kan få. Enligt sedvanliga källkritiska kriterier är mitt källmaterial starkt tendensiöst 41, dels till följd av tidningarnas politiska beteckning, dels för att dagstidningar produceras i kommersiellt syfte, varför man kan anta att urval och vinklingar gjorts för att dramatisera nyhetstexterna, i avsikt att fånga publiken. Men det är just dessa premisser, och speciellt den senare, som är intressant för min uppsats. Hur språket utifrån ett specifikt syfte, konstrueras på ett visst sätt, i ett visst sammanhang och vilken betydelse detta får för den kunskap eller det budskap som förmedlas till läsaren. 39 Winther Jørgensen & Phillips (2000) s Winther Jørgensen & Phillips (2000) s Jfr Thurén (2005) s

20 4. Diskursanalys Utifrån syftet att undersöka diskurser i medias nyhetsrapportering kring en pandemi, blir diskursanalys och mer specifikt, Norman Faircloughs kritiska diskursanalys den metod jag kommer att använda mig av. Men diskursanalys är inte bara en metod utan också en teori. Därför är det viktigt att se ett diskursanalytiskt perspektiv som en helhet där teori och metod är sammankopplade. 42 I denna studie använder jag Faircloughs diskursanalys såsom Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips presenterar den, och utifrån min tolkning. Faircloughs modell tillhandahåller för min del användbara lingvistiska verktyg för att kunna gå på djupet i en textanalys. Denna möjlighet tror jag kan vara värdefull för att i texten få syn på sådant som inte lika tydligt eller inte alls framgår vid en närläsning. Kritisk diskursanalys erbjuder även en möjlighet att visa på förändring inom sociala praktiker och social struktur, en möjlighet jag dock inte kommer att kunna använda mig av, då min studie inte är av jämförande art över tid och därmed inte kan visa på förändring. Likaså kommer jag inte att kunna behandla konsumtionstemat som en del av den diskursiva praktiken, eftersom jag inom ramen för denna undersökning inte kan nå mottagaren, det vill säga läsaren. Detta medför att jag i analysens andra dimension enbart ser på produktionen. Jag har sålunda anpassat modellen så att den ska svara mot mitt syfte och frågeställning samt utifrån källmaterialets karaktär. Detta innebär att jag omfattar modellen teoretiskt men inte fullt ut metodiskt. 4.1 Allmänt om det diskursanalytiska fältet och kritisk diskursanalys i synnerhet Winther Jørgensen & Phillips menar att begreppet diskurs ofta är vagt definierat men att vad som vanligen åsyftas är en eller annan idé om att språket är strukturerat i olika mönster som våra utsagor följer när vi agerar inom olika sociala domäner [ ] ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. 43 I den konkreta diskursanalysen är forskarens uppgift inte att ta reda på den egentliga verkligheten bakom och utanför diskursen, det vill säga att försöka räkna ut vad människor innerst inne menar med olika uttalanden eller att försöka söka nå den sanna verkligheten bortom diskursen. I stället är det själva diskursen som analysen riktar sig mot. I texters utsagor undersöks vilka mönster som kan urskiljas och vilka sociala 42 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000): Diskursanalys som teori och metod, s Winther Jørgensen & Phillips (2000) s. 7 20