Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland"

Transkript

1 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 1 av 11 Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. Granskat av Processägare Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning/Beskrivning Utarbetad av Smittskyddsenheten, Version 4.0 Ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på webben Handläggare Britt Forslund (bfd003) Diarienummer/Dokumentnummer 09LS1582/17374-R3 Relaterade dokument Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Det finns olika typer av influensavirus och ett exempel på högpatogent virus är A(H5N1), fågelinfluensan. Den nya influensan A(H1N1), svininfluensan klassificerades som en pandemi, 11/ /8-10 men ses som en ganska mild variant av influensa. Nya varianter av virus kan leda till en världsomfattande influensaepidemi där effekterna på samhället kan bli dramatiska. Tidigare erfarenheter från pandemier under 1900-talet, Spanska sjukan ( ), Asiaten ( ) och Hongkong ( ) talar för att alla samhällssektorer kan drabbas av en pandemi i form av bl.a. platsbrist inom vården och en omfattande sjukfrånvaro bland de anställda. Denna pandemiplan är kopplad till Regional katastrofmedicinsk beredskapsplan för

2 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 2 av 11 Innehållsförteckning Ansvarsområden för myndigheter/organisationer... 3 Sammanfattning av ansvarsområden för myndigheter/organisationer vid pandemisk influensa i... 4 Åtgärder och ansvarsfördelning under en influensapandemis olika faser... 6 Vaccinanvändning... 8 Användning av antivirala läkemedel vid influensapandemi... 8 Information... 9 Övervakning av influensasjukligheten... 9 Rapportering av vaccinationstäckning och -biverkningar Smittvägar, inkubationstid och symtom Hygienrutiner inom sjukvården Hygienråd att tillämpa i samhället Ickemedicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi Relaterade dokument

3 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 3 av 11 Ansvarsområden för myndigheter/organisationer Varje myndighet/organisation har ansvar för pandemiplanering inom sitt verksamhetsområde. Smittskyddsläkaren beslutar om beredskapslägen (stabs-, förstärknings- eller katastrofläge, se Regional katastrofmedicinsk beredskapsplan för ) utifrån epidemins olika faser. Pandemins olika faser, åtgärder och ansvarsområden, se s. 6. Beredskapsläget kan över tid variera geografiskt inom länet. Smittskyddsläkaren bedömer beredskapsläget och beslutar om beredskapsplanens ikraftträdande. Smittskyddsläkaren meddelar Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL)/Tjänsteman i beredskap (TiB) vid eventuell beredskapshöjning. Samverkan med t.ex. primärkommuner och myndigheter söks för att begränsa spridningen av smittsam sjukdom. Sjukhusen och primärvården kommer att vara överbelastade. En stor del av vårdpersonalen kommer att vara borta från arbetet p.g.a. sjukdom. Tillgången på vaccin och antivirala läkemedel kan vara begränsad. De största problemen kommer att vara under en tidsperiod på 6-8 veckor. En andra pandemivåg kan komma att uppträda inom 3-9 månader efter första vågen. Psykosocial katastrofledning, PKL, finns inom landstinget. Motsvarande organisation inom kommunerna är POSOM. Samordning av information till allmänheten sker via uppbyggt informationsnätverk mellan landsting, kommuner och länsstyrelsen.

4 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 4 av 11 Sammanfattning av ansvarsområden för myndigheter/organisationer vid pandemisk influensa i Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) Består av: Krisledningsnämnd vid extraordinär händelse Ordinarie ledamöter Smittskyddsläkare Samverkan kan sökas med: Länsveterinären Länsstyrelsen Representant från primärkommunen Lokal särskild sjukvårdsledning vid Sollefteå sjukhus, Länssjukhuset Sundsvall- Härnösand och Örnsköldsviks sjukhus Smittskyddsläkaren, Landstinget Länsstyrelsen Se även Länsstyrelsens pandemiplan Kommuner i Se även respektive kommuns pandemiplan RSSL har överblick över situationen i länet, samordnar insatser samt har mandat att ta beslut om omfördelning av resurser. Följer influensapandemins olika faser, se s. 6. Smittskyddsläkaren meddelar Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL)/Tjänsteman i beredskap (TiB) vid eventuell beredskapshöjning. Förmedlar regional, nationell och internationell information. Nationell återrapportering om sjuklighet och vaccinationstäckning i länet, information och övervakning, se s. 9 Vaccinanvändning, se s. 8 Antivirala läkemedel, se s. 9 Följer Socialstyrelsens och MSB:s prioritering avseende vaccination och distribution av antivirala läkemedel Vid behov representant i Landstingets RSSL Samordningsansvar för information i länet Planerar resurser från frivilligorganisationer Identifierar samhällsviktig verksamhet för att kunna fördela en begränsad resurs under en pandemi Vid behov representant i Landstingets RSSL Samordning av information Ger nödvändig utbildning till personal samt tillhandahåller den rekommenderade skyddsutrustningen enl. Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2005:1 Planerar personal för ökad belastning och hög sjukfrånvaro

5 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 5 av 11 Landstinget (utom smittskyddsläkaren) Identifierar samhällsviktig verksamhet för att kunna fördela en begränsad resurs under en pandemi Omhändertagande av avlidna Landstingets beredskapschef ingår i RSSL Landstingets kansli, Kommunikation Ingår i Informationsnätverket, som är representerat i RSSL Samordnar information Kan hänvisa till relevanta dokument Vårdhygien Informerar om gällande rutiner och rekommenderad skyddsutrustning inom sjukvården, se s. 11 Slutenvården Se respektive förvaltnings katastrofmedicinska plan och pandemiplan Planerar för omställning av sjukvården till att omfatta mycket akut sjukvård Planerar personal för ökad belastning och hög sjukfrånvaro Ger nödvändig utbildning till personal samt tillhandahåller den rekommenderade skyddsutrustningen enl. Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2005:1 Planerar för separata vårdavdelningar för isolering av influensasjuka Ca 120 vårdplatser i länet kan behövas under 6 veckor, vilket dessutom kan behöva fördubblas under en del av perioden Ca 30 respiratorplatser kan komma att behövas i länet Primärvården Se även Primärvårdens pandemiplan Omfördelar vårdresurser till det ökade behovet av hembesök, i beräknas ca 80 hembesöksgrupper behövas Organiserar öppna mottagningar (febermottagningar) i isolerade lokaler Utför massvaccination Planerar personal för ökad belastning och hög sjukfrånvaro Utökad telefonrådgivning Laboratoriemedicin Inventerar laboratorieresurser Definierar prioriterade prover Inför ev. utökad dygnet-runt-service Inför snabbt ev. nya provanalyser Att läsa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Vägledning för kriser Del 2 Att planera för en pandemi. Socialstyrelsen Beredskapsplanering för pandemisk influensa Socialstyrelsen Kommunikationsplanering för pandemisk influensa Socialstyrelsen Vårdrelaterad smittspridning vid pandemisk influensa ett kunskapsunderlag

6 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 6 av 11 Socialstyrelsen Lagstiftningsstöd för icke- medicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi Socialstyrelsen Influensa A (H1N1) Utvärdering av förberedelser och hantering av pandemi Åtgärder och ansvarsfördelning under en influensapandemis olika faser Tabellen beskriver de olika faserna som en influensapandemi genomgår enligt den indelning som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar. Det framgår av tabellen vilken organisation som har ansvaret för de definierade åtgärderna vid varje fas. Se Socialstyrelsens dokument Beredskapsplanering för pandemisk influensa. Period WHOfas Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Interpandemiperiod Pandemivarningsperiod Definition Nationella åtgärder Regionala åtgärder Inga nya influensavirussubtyper har upptäckts bland människor. En influensavirussubtyp som orsakat infektion bland människor kan förekomma bland djur. Risken för infektion och sjukdom bland människor bedöms som låg. Inga nya influensavirussubtyper har upptäckts bland människor. En influensavirussubtyp cirkulerar bland djur och utgör en påtaglig risk för sjukdom hos människor. Infektion med en ny virussubtyp hos människor har bekräftats men den har endast i sällsynta fall spritts från människa till människa. Små anhopningar av mänskliga fall med begränsad smitta mellan människor Socialstyrelsen följer utvecklingen i EU och globalt via WHO. Folkhälsomyndigheten följer den epidemiologiska utvecklingen och rapporterar fortlöpande till Socialstyrelsen. Smittskyddsläkarna informeras fortlöpande av Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Berörda myndigheter utvecklar metoder och strukturer för att minska effekterna av den årliga influensan som också kommer att vara användbara under en pandemi. Åtgärder som i fas 1 fortsätter. Nationella pandemigruppen (NPG) sammankallas. Socialstyrelsen följer utvecklingen i EU och globalt via WHO. Folkhälsomyndigheten följer den epidemiologiska utvecklingen och rapporterar fortlöpande till Socialstyrelsen. Smittskyddsläkarna informeras fortlöpande av Socialstyrelsen. NPG sammankallas. Socialstyrelsen uppdaterar den nationella planen med fokus på riktlinjer för hur antivirala Smittskyddsläkaren följer information från nationell nivå och distribuerar den inom. Smittskyddsläkaren följer information från nationell nivå och distribuerar den inom. Smittskyddsläkaren följer information från nationell nivå och distribuerar den inom. Uppdatering av planer. Smittskyddsläkaren följer information från nationell nivå och distribuerar den inom.

7 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 7 av 11 identifieras vilket antyder att virus är dåligt anpassat till människor. läkemedel och vaccin ska användas utifrån epidemiologiska data om de nya virustyperna. Fas 5 Större anhopningar av fall men spridningen fortfarande lokaliserad, vilket antyder att virus blir mer och mer anpassat till människa (påtaglig pandemirisk). NPG sammankallas. Samtliga myndigheter ser över sin verksamhet och de funktioner som är särskilt viktiga att säkerställa. Folkhälsomyndigheten anpassar sin övervakning efter varje fas enligt en särskild plan. Socialstyrelsen samordnar smittskyddsläkarnas och landstingens arbete med planer för användning av vaccin och antivirala läkemedel samt provtagning och hantering av smittsamma patienter. Socialstyrelsen informerar regeringen fortlöpande från denna fas och under de efterföljande faserna av epidemin. Socialstyrelsen följer arbetet i WHO och EU och vidarebefordrar de riktlinjer för att förhindra smittspridning som tas fram i form av reseråd med mera. Smittskyddsläkaren följer information från nationell nivå och distribuerar den inom kontakt med länsstyrelsen om stöd för deras arbete med skyddet av samhällsviktiga funktioner åtgärder vid landets gränser handläggning av febersjuka från epidemiskt område utarbetar en plan för vaccination och användning av antivirala läkemedel informerar om ökad provtagning på patienter med influensaliknande symtom och förbereder för rapportering av sjuklighet, sentinelsystemet. Se Socialstyrelsens: Vårdrelaterad smittspridning vid pandemisk influensa Icke-medicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi Beredskapsläkemedel - tillgång och tillgänglighet Strategi för fördelning och distribution vid en influensapandemi SOSFS 1997:21 Socialstyrelsens allmänna råd Vaccination mot influensa. Landsting och kommuner ser över tillgången på vårdplatser ser över tillgången på extra personal aktualiserar planer om vårdhygien planerar för prioriteringar. Pandemiperiod Fas 6 Pandemi: ökad och oavbruten smitta mellan människor i Åtgärder som i fas 5 fortsätter. Landsting och kommuner skall sätta tidigare planering i verket genom att:

8 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 8 av 11 samhället. minska planerad verksamhet inom den slutna vården överföra vårdresurser till hembesök och vård i hemmet starta distribution av antivirala läkemedel och vaccin när detta blir tillgängligt starta rapportsystem från primärvård och sjukhusen för nyinsjuknade, beläggning och IVAvårdade för influensa Modifiera planeringen efter pandemins förlopp. Vaccinanvändning Vaccinationsrekommendationerna vid en influensapandemi kommer av flera skäl att skilja sig väsentligt från dem som tillämpas under normala influensasäsonger, bl.a. genom att: tillgång av influensavaccin kan komma att vara begränsad en ny virusstam kan betyda att andra grupper i samhället än normalt löper en större risk att drabbas av allvarlig sjukdom och av det skälet behöver prioriteras för vaccination. Smittskyddsläkaren skall i samarbete med Primärvården göra en vaccinationsplan för länet, som: skall bygga på centrala direktiv för vaccinanvändning kan komma att behöva revideras beroende på epidemins förlopp och tillgång på vaccin. Det vaccin som kommer att utvecklas för en pandemisk virusstam kommer att skilja sig från säsongsinfluensavaccin. Åtminstone för vissa grupper kommer det sannolikt att behövas två vaccindoser för att uppnå en skyddande effekt. Intervallet mellan dessa vaccinationer kommer då att vara åtminstone några veckor. Det kommer att krävas en logistik för administration och system för rapportering av vaccinationstäckning samt biverkningar. Se SOSFS 1997:21, Socialstyrelsens allmänna råd Vaccination mot influensa. Användning av antivirala läkemedel vid influensapandemi Samtliga tillgängliga antivirala läkemedel har en dokumenterad effekt mot influensa, såväl vid behandling av redan sjuk som vid bruk i förebyggande syfte.

9 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 9 av 11 Smittskyddsläkaren i samverkan med RSSL kommer att prioritera, utifrån nationella riktlinjer, användningen av vaccin och antivirala läkemedel till anställda inom sjukvården samt som riktad postexpositionsprofylax eller behandling i tidigt skede, speciellt till grupper med hög risk för komplikation eller allvarligt förlopp. Ett nationellt lager, framför allt av Tamiflu, har byggts upp av Socialstyrelsen. Vid behov kan enskilda landsting, genom smittskyddsläkaren, rekvirera från detta lager. Se Socialstyrelsen Beredskapsläkemedel- tillgång och tillgänglighet Information Allmän information och kommunikation av specifika budskap till allmänheten kommer att vara viktiga under en pandemi. Informationen till allmänheten skall förmedlas genom det nätverk som finns uppbyggt mellan kommuner, landsting och länsstyrelsen i s län. I RSSL skall representant från nätverket finnas med. Länsstyrelsen har ett samordningsansvar i länet. Smittskyddsläkaren förmedlar nationell och internationell information till representant för nätverket. Se separat plan, Landstingets kansli, Kommunikation. Övervakning av influensasjukligheten För att kunna styra och bedöma olika motåtgärder krävs kontinuerlig information om influensasjukdomens spridning i samhället. Inom fungerar ett sentinelsystem som under influensasäsongen rapporterar influensaförekomst i primärvården till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Rapporteringen inom systemet utökas under hotande pandemi för att möjliggöra en skärpt övervakning av sjukligheten. Information inhämtas vidare från 1177 sjukvårdsrådgivningen samt rapporteringssystemet Influensakoll. Rapportsystem från sjukhusen över nyinsjuknade, beläggning och IVA -vårdade för influensa får upprättas, som rapporteras till smittskyddsläkaren som i sin tur informerar RSSL vid behov.

10 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 10 av 11 Rapportering av vaccinationstäckning och -biverkningar Vaccinerande enheter måste rapportera uppgifter om antalet utförda vaccinationer till smittskyddsläkaren. Eventuella vaccinationsbiverkningar rapporteras enligt sedvanliga rutiner. Smittvägar, inkubationstid och symtom Smittämnet, influensaviruset, finns hos den sjuke i svalget och sprids till andra främst som fin, luftburen droppsmitta men även genom kontakt. Vid hostning och nysning vid normala rumsoch ventilationsförhållanden har dessa luftburna droppar dock begränsad spridning i rummet och når 1-2 meter från personen. Smittsamheten är mycket stor. Inkubationstiden är kort, 1 3 dygn. Influensa börjar ofta akut med frossa, snabbt stigande feber (ofta upp över 40 C), allmän muskelvärk, huvudvärk och därefter tilltagande symtom från luftvägarna, främst hosta. Ibland, och mest hos barn, förekommer symtom från mag- och tarmkanalen som kräkningar och diarré. Efter några dagar brukar tillståndet ge med sig och de flesta har tillfrisknat efter c:a 1 vecka. Sjukdomsbilden är ofta lindrigare än så och kan mer likna en vanlig förkylning. Hos vuxna och äldre är det ganska vanligt med en komplicerande lunginflammation, orsakad av bakterier som finns inom luftvägarna normalt, t.ex. pneumokocker. Det är dessa sekundära lunginflammationer som är den främsta orsaken till överdödligheten hos äldre personer i anslutning till influensa. En annan, sällsynt men allvarlig komplikation, som drabbar alla åldrar, är den specifika lunginflammation som orsakas av virus i sig. Tillståndet kan kräva respiratorvård. Små barn kan ibland drabbas av pseudokrupp som komplikation. En framtida pandemisk influensa kan tänkas ha en symtombild som avviker från den ovan beskrivna i större eller mindre utsträckning. Behandlingen vid influensa är främst "symtomatisk", d.v.s. riktas mot patientens symtom. Antivirala medel finns som kan ges i vissa situationer (bör ges tidigt i sjukdomsförloppet) och även användas som profylax. En bakteriell komplikation behandlas med antibiotika. Diagnosen ställs vanligen utifrån klinisk bild och epidemiologi. Influensavirus kan laboratoriemässigt lätt påvisas från svalget (nasofarynx).

11 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 11 av 11 Hygienrutiner inom sjukvården God vårdhygienisk arbetsmiljöpraxis (se AFS 2005:1) skall tillämpas vid vård- och omsorgsarbete. Basala hygienrutiner ska tillämpas för att förhindra direkt och indirekt smittspridning. SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso-och sjukvården Som skydd mot droppsmitta kan vårdpersonalen i vissa fall använda munskydd av klass I R eller II R (enl. SS-EN 14683) vid patientnära arbete. Skyddet fungerar då som dropp- och stänkskydd, men skyddar inte mot luftburen smitta. I situationer där risk för luftburen smitta är förhöjd kan andningsskydd komma i fråga. Andningsskydd av typ FFP3 eller FFP2 skyddar personalen mot att andas in små droppar eller droppkärnor. Vårdlokaler ska hålla en god hygienisk standard och lokalens användning avgör städfrekvensen. Vid utbrott av pandemisk influensa måste ställning tas till om städfrekvensen ska utökas. Se Städning av vårdlokaler (SIV) Vårdform: Patienten bör vårdas på enkelrum med stängd dörr, flera patienter med influensa kan vårdas i samma vårdrum. Väntrum på akutmottagning, primärvårdsmottagning eller annan öppen mottagning medför en ökad risk för spridning av smitta mellan patienter. Tillgång till handdesinfektion minskar risken för smittspridning. Se Socialstyrelsen Vårdrelaterad smittspridning vid pandemisk influensa. Hygienråd att tillämpa i samhället Influensa är höggradigt smittsamt. För att minska risken för smitta bör man undvika handslag, vistelse på platser där mycket folk samlas. Både direkt och indirekt smittöverföring minskar med en god handhygien. En god hosthygien minskar risken för smittspridning. Hostande och nysande personer bör uppmanas att hosta i en pappersnäsduk för att hindra spridning av smitta via droppar. Ickemedicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi Beträffande informationsinsatser, som är en viktig del i att förhindra smittspridning, se separat informationsplan. Stängning av skolor diskuteras i: Socialstyrelsens dokument Icke-medicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi- stängning av skolor och förskolor.

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 1 (15) Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 2 (15) Innehåll 1 Inledning och planeringsförutsättningar...3 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget...4 2.1 Regional

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning

Läs mer

Policy och handlingsplan för pandemisk influensa i Älmhults kommun

Policy och handlingsplan för pandemisk influensa i Älmhults kommun Antagen av KF 1 (10) Policy och handlingsplan för pandemisk influensa i Älmhults kommun Antagen av KF 2 (10) Innehållsförteckning 1. Utgångspunkt för dokumentet... 3 2. Inledning... 3 2.1 Planeringsförutsättningar...

Läs mer

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar 1 Kapitlets innehåll Detta kapitel beskriver dels bakgrunden till varför en pandemiplanering

Läs mer

Pandemi vad innebär r det?

Pandemi vad innebär r det? Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt

Läs mer

Influensa. Fredrik Idving

Influensa. Fredrik Idving Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2009-09-04 SID 1 (29) ÄLDREFÖRVALTNINGENS RIKTLINJER VID EN BEFARAD INFLUENSAPANDEMI

ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2009-09-04 SID 1 (29) ÄLDREFÖRVALTNINGENS RIKTLINJER VID EN BEFARAD INFLUENSAPANDEMI ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2009-09-04 SID 1 (29) ÄLDREFÖRVALTNINGENS RIKTLINJER VID EN BEFARAD INFLUENSAPANDEMI SID 2(29) Innehåll 1. SYFTET MED EN PANDEMIPLAN... 3 2. FAKTA OM PANDEMI... 3 Historik... 3 Influensapandemi...

Läs mer

Planering för beredskap mot pandemisk influensa

Planering för beredskap mot pandemisk influensa Planering för beredskap mot pandemisk influensa Planering för beredskap mot pandemisk influensa Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms

Läs mer

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund INFLUENSAPANDEMI Anders Österlund Vilda fåglar f är r naturlig reservoir för r influensavirus Fågelinfluensa H5N1 hos fåglarf Fågelinfluensa H5N1 hos människorm 387 sjuka (2008-09-10) Influensa Smittämne:

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet

Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Anders Tegnell 1 Innehåll Hotet Mediastrategi Legemidler og medisinsk

Läs mer

Epidemiplan för Norrbottens läns landsting

Epidemiplan för Norrbottens läns landsting Epidemiplan för Norrbottens läns landsting INNEHÅLL Inledning... 2 Epidemi med många sjukdomsfall... 2 Enstaka höggradigt smittsamma patienter... 7 Massflykt... 9 Utredningsgrupp Bilaga 5:1... 10 Rådgivningsgrupp

Läs mer

Beredskapsplanering för en pandemisk influensa

Beredskapsplanering för en pandemisk influensa Kf 2009-09-22, 125 Sida 1 av 28 Beredskapsplanering för en pandemisk influensa Marks kommun Kf 2009-09-22, 125 Sida 2 av 28 Innehåll Förord... 3 Mål... 3 Bakgrund... 3 Planering... 3 Förutsättningar för

Läs mer

Regional epidemi- och pandemiplan för Jämtlands läns landsting. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Regional epidemi- och pandemiplan för Jämtlands läns landsting. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören för Jämtlands läns landsting Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-05-27 Nyutgåva Smittskyddsläkare Micael Widerström 2011-05-27

Läs mer

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden ZA5222 Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden FLASH 287 INFLUENZA Q1. Avser du att vaccinera dig mot vanlig influensa i år? Ja, jag är redan vaccinerad... 1 Ja,

Läs mer

RiR 2008:1. Pandemier hantering av hot mot människors hälsa

RiR 2008:1. Pandemier hantering av hot mot människors hälsa RiR 2008:1 Pandemier hantering av hot mot människors hälsa ISBN 978 91 7086 137 6 RiR 2008:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2007 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2008-02-22 Dnr: 31-2006-1417

Läs mer

Landstinget Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Landstinget Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ägare: Landstinget Dalarna Dokumentets Titel 0BInfluensapandemiplan för Landstinget Dalarna Framtaget av (förf) Torsten Gudmunds, Distriktsläkare, VC Norslund Britt Knutas, Beredskapssamordnare Nils Kuylenstierna,

Läs mer

Beredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland

Beredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland Riktlinje 2014-07-07 Hans Boman (hbn007) 1 av 12 Gäller fr.o.m Gäller t.o.m Granskat av Processägare 2014-07-07 2016-07-07 Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna! Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids

Läs mer

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun

Läs mer

Influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram

Influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram 00076-2016-1.1.3 Influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 Varför influensavaccinera? För de flesta är influensa en ofarlig sjukdom Riskgruppsbaserad strategi Vaccination avser att förebygga

Läs mer

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

Att planera för en pandemi -en vägledning för verksamhetsansvariga

Att planera för en pandemi -en vägledning för verksamhetsansvariga Verktyg som stöd för verksamhetsansvariga i planeringen inför en extraordinär händelse Del 2 Att planera för en pandemi -en vägledning för verksamhetsansvariga Version 2, maj 2007 2007-05-15 0176/2007

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 (9) Datum 2009-08-17 Dnr AA-201-9797/09 Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 Inledning Socialstyrelsen har i samråd med smittskyddsläkarna och Smittskyddsinstitutet beslutat att ändra den

Läs mer

Riktlinjer för hantering av Pandemi (Version 1.2)

Riktlinjer för hantering av Pandemi (Version 1.2) 1(25) Tjänsteskrivelse Datum 2009-08-19 Kommunledningskontoret Patrik Annervi 0346-88 60 14 patrik.annervi@falkenberg.se Dnr: 2009-KS0237 Riktlinjer för hantering av Pandemi (Version 1.2) Utgör (bilaga

Läs mer

Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009. Preliminära resultat

Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009. Preliminära resultat Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 29 Preliminära resultat Artikelnr 29-126-245 Publicerad Hwww.socialstyrelsen.se, september 29, reviderad sid 11 2 Förord

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2014-2015 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din nyckelroll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigast när din patient ska fatta beslut om

Läs mer

Influensavaccinationsrekommendation

Influensavaccinationsrekommendation Influensavaccinationsrekommendation 2005 Kansanterveyslaitoksen julkaisuja C 18/2005 1(6) Kommuner och samkommuner för folkhälsoarbete som upprätthåller hälsocentraler, samt sjukvårdsdistrikten Influensavaccination

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016 INSTRUKTION 1 (15) INFLUENSAVACCINATION ORDINATION RISKGRUPPER Inför säsongen 2015/2016 har sammansättningen av säsongsvaccinet ändrats jämfört med föregående år så att en influensa A-stam och influensa

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION REKOMMENDATION Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2011 2012 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 60 00 www.thl.fi 5 2011 Rekommendation

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Information till ansvariga för boenden

Information till ansvariga för boenden Från: Sahlin Skoog Lotta Skickat: den 29 december 2015 14:26 Till: Kommuner/miljökontor i Västra Götalands län Ämne: Tillsyn över asylboenden och andra tillfälliga boenden för flyktingar Prioritet: Hög

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Det nya influensan och hur det blev. Annika Linde Statsepidemiolog

Det nya influensan och hur det blev. Annika Linde Statsepidemiolog Det nya influensan och hur det blev Annika Linde Statsepidemiolog H, N Influensasjukdom Orsakas av två typer av influensavirus; A, B Influensa A: Finns i mer än 80 undertyper (subtyper med olika kombinationer

Läs mer

VACCINATION PÅ VILHELMINA KOMMUNS SÄRSKILDA BOENDEN

VACCINATION PÅ VILHELMINA KOMMUNS SÄRSKILDA BOENDEN VACCINATION PÅ VILHELMINA KOMMUNS SÄRSKILDA BOENDEN 2010 Innehållsförteckning 1. INFLUENSA 2. SMITTSPRIDNING 3. SÄSONGENS INFLUENSAVACCIN 4. SKYDDSEFFEKT AV INFLUENSAVACCIN 5. RISKGRUPPER 6. INFLUENSAVACCIN

Läs mer

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland. Oktober 2009 Nr 2. Årgång 3. Sid 1 (6) Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland. Mitt i kampanjen... 1 Vaccinationsinformation Waranpatienter... 5 Beredning av vaccindos... 5

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga

Läs mer

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag

Läs mer

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland 2014-10-14

Ebola. Olle Wik. Smittskyddsläkare. Smittskydd Värmland 2014-10-14 Ebola Olle Wik Smittskyddsläkare Historik Första tillfället viruset kategoriserades var 1976. Södra Sudan/Norra Zaire (nuvarande Kongo Kinshasa). Namnet taget efter floden Ebola som finns i ovanstående

Läs mer

Information till försökspersoner i studie med vaccin mot pandemi (H1N1) och säsongsinfluensa

Information till försökspersoner i studie med vaccin mot pandemi (H1N1) och säsongsinfluensa Deltagarnummer: Information till försökspersoner i studie med vaccin mot pandemi (H1N1) och säsongsinfluensa Du tillfrågas härmed om att delta i en vaccinstudie mot influensa orsakad av H1N1 (svininfluensa)

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Influensa A H1N1. SvFFs råd under hösten 2009

Influensa A H1N1. SvFFs råd under hösten 2009 Influensa A H1N1 SvFFs råd under hösten 2009 Undvik nära kontakt med personer som du vet är sjuka Om du är sjuk, stanna hemma från arbetet eller skolan Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:199

Regeringens proposition 2005/06:199 Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

Pandemiplan. för. Lilla Edets kommun. LILLA EDETS..KOMMUN kommu nled ni ngsfõrval tni n gen. Antagen avkommunstyrelsen 2009-10-07, 131

Pandemiplan. för. Lilla Edets kommun. LILLA EDETS..KOMMUN kommu nled ni ngsfõrval tni n gen. Antagen avkommunstyrelsen 2009-10-07, 131 LILLA EDETS..KOMMUN kommu nled ni ngsfõrval tni n gen LILLA ÊDÊTS KafvfMUN Kornmunstyrelsen 2009-10- 1 6 Pandemiplan för Lilla Edets kommun Antagen avkommunstyrelsen 2009-10-07, 131 Pandemiplan för Lilla

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa)

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Med influensapandemin avses i denna anvisning en epidemi förorsakad av

Läs mer

Beredskap inför en befarad influensapandemi

Beredskap inför en befarad influensapandemi Smittskyddsenheten Bo Svenungsson Beredskap inför en befarad influensapandemi Planering för SLL Planen beslutad av Landstingsfullmäktige 2007-12-11 och uppdaterad senast 2009-06-10 Influensapandemiplan

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6

2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6 Bilaga 1. Slutlig Rådspromemoria 2005-12-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte (jordbruks- och fiskerådet) den 20 22 december 2005 Dagordningspunkt Punkt 6 Rubrik: Aviär influensa

Läs mer

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

Pandemisk influensa - beredskapsplan för Blekinge

Pandemisk influensa - beredskapsplan för Blekinge Pandemisk influensa - beredskapsplan för Blekinge Rev jan 2014 Smittskyddsläkaren Pandemisk influensa beredskapsplan för Blekinge, reviderad januari 2014 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Smittskydd Västra Götaland 2015-05-19 Dnr: 00025-2015 Smittskydd Västra Götaland har analyserat om det finns sådan sårbarhet, eller sådana hot och risker inom sitt ansvarsområde, som synnerligen allvarligt

Läs mer

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19). 2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.

Läs mer

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Barnhälsovården Metodbok BHV Kap 10:2 Sid 1 (8) Landstinget Sörmland Reviderad: 2008-10-20 K.Segnestam / A.Ehrlemark Ersätter: 2006-09-01 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Infektioner. Infektioner. Sammanfattning

Infektioner. Infektioner. Sammanfattning 15 Infektioner Sammanfattning Historiskt sett var smittsamma sjukdomar de största hoten mot folkhälsan i både krigs- och fredstid. Dessa utgör fortfarande de vanligaste dödsorsakerna i fattiga länder.

Läs mer

Pandemi hur kan vi förbereda oss? lars.skog@esri-sgroup.se

Pandemi hur kan vi förbereda oss? lars.skog@esri-sgroup.se Pandemi hur kan vi förbereda oss? Influensans offer Spanska sjukan 1918 (2% av infekterade) Asiaten 1956 Hongkong 1968 Den årliga influensan 50 M 2-4 M 1 M 0,5 M Influensa/Pandemi Influensa typ A, B och

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v. Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v. Checklista framtagen av Vårdhygien SÄS, modifierad efter WHO Patient Care Checklist June 2009 Version 090820 För komplett handläggning

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Att möta en pandemi. Mikrosim: en individbaserad simulering av smittspridning i Sverige. Lisa Brouwers ICT-skolan, KTH Smittskyddsinstitutet

Att möta en pandemi. Mikrosim: en individbaserad simulering av smittspridning i Sverige. Lisa Brouwers ICT-skolan, KTH Smittskyddsinstitutet Att möta en pandemi Mikrosim: en individbaserad simulering av smittspridning i Sverige Lisa Brouwers ICT-skolan, KTH Smittskyddsinstitutet Körschema Modell Traditionella modeller inom epidemiologi Individbaserade

Läs mer

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Fråga 1 : Hur fungerade vaccinationskampanjen mot den nya influensan A(H1N1) i Värmland?

Fråga 1 : Hur fungerade vaccinationskampanjen mot den nya influensan A(H1N1) i Värmland? Fråga 1 : Hur fungerade vaccinationskampanjen mot den nya influensan A(H1N1) i Värmland? Svar: Mycket bra efter de förutsättningar som gavs. Men Vilken nytta gjorde den? (Fråga 2). Planering Värmland,

Läs mer