Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard
|
|
- Ulrika Svensson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1
2 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability Country Scorecard är ett nytt analytiskt verktyg som bidrar till en mer effektiv utvärdering av hur länder svarar mot HIV och AIDS. Country Scorecard är huvudsakligen tänkt att vara en resurs för aktivister i civila samhället, för globala organisationer som arbetar med AIDS, samt för andra politiska aktörer som strävar efter att hålla regeringar ansvariga för vad de har gjort, eller underlåtit att göra, på AIDS-området. Det belyser starka och lyckade insatser från vissa länder, och misslyckanden från andra. Det skapar debatt kring de komplexa strukturella och politiska faktorer som driver AIDS epidemin och hur dessa kan bäst bemötas i olika kontexter. Country Scorecard syftar också till att förbättra länders utvärdering av de insatser som görs mot AIDS samt hur dessa utvärderingar rapporteras och diskuteras såväl mellan aktörer inom länderna som mellan aktörer på global nivå. Det är bara genom sådana utvärderingar och diskussioner som insatserna mot HIV och AIDS kan bli mer effektiva. Då Förenta Nationernas medlemsländer antog Declaration of Commitment om HIV/AIDS i 2001 lovade man att regelbundet rapportera till FN-systemet kring vilka insatser man gjorde mot AIDS. Detta löfte upprepades år Country Scorecard bygger på data som samlades in av United Nations Joint Programme on HIV/AIDS (UNAIDS) i Den data som UNAIDS samlar in finns tillgänglig på dess hemsida, men information är spridd över enskilda landrapporter vilket gör den svårtillgänglig och oöverskådlig. AIDS Accountability Country Scorecard har för första gången sammanställt detta material på ett analytiskt och överskådligt sätt som möjliggör jämförelser mellan olika typer av insatser och mellan olika länder. AIDS Accountability Country Scorecard har arbetats fram genom omfattande diskussioner mellan internationella experter på bland annat utvärdering, folkhälsa, samt representanter från det civila samhället från olika delar av världen. Country Scorecard Element Country Scorecard bygger på analyser av åtta olika element som alla är nödvändiga delar av ländernas insatser. Dessutom innehåller Country Scorecard en sammanställning av hur val länderna rapporterade information på alla de åtta elementen. AIDS Reporting Index visar tydligt vilka länder som var dåliga på att rapportera sina insatser mot AIDS. Varje element bygger på en eller flera frågor i UNAIDS utvärdering. Länderna poängsatts efter sina svar på frågorna och dessa poäng översätts sedan till betyg, från A (mycket bra) till E (mycket dåligt). Länder får 0 poäng för varje fråga som de inte rapporterar ett svar på, vilket drar ner den sammanlagda poängen och betyget. Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 2
3 De åtta elementen i Country Scorecard är: Element 1: Datainsamling Detta element visar huruvida länderna har samlat in den nödvändiga informationen om de mest centrala epidemiologiska och beteendemässiga aspekterna av HIV/AIDS, t.ex. vilka grupper av befolkningen som är smittade och hur smittan sprids. Sådana faktorer kan variera starkt mellan olika länder och mellan regioner inom länder. Endast om länderna har denna information kan de formulera ett effektivt svar mot epidemin. Element 2: Fokusering på riskutsatta grupper Detta element visar hur stor del av de finansiella resurser som satsas på HIV/AIDS som går till insatser riktade mot de grupper som löper störst risk för HIV-smitta, t.ex. män som har sex med män, prostituerade samt intravenösa drogmissbrukare. I många länder är dessa grupper marginaliserade och diskriminerade, och de får därför inte så stor del av resurserna som vore motiverat för att stoppa en fortsatt spridning av HIV. Element 3: Behandling Behandling med bromsmediciner kan förlänga livet på en HIV smittad person med åtskilliga år. Detta element visar hur stor del av dem som behöver mediciner som verkligen får dem. Marginaliserade och utsatta grupper i befolkningen har ofta sämre tillgång till mediciner. Ett effektivt svar mot AIDS kräver att alla som behöver bromsmediciner också har tillgång till dem. Element 4: Prevention Detta element visar hur stor del av särskilt riskutsatta grupper som nås av olika insatser för att förhindra ytterligare smittspridning. Omfattande och långsiktiga preventionsprogram på nationell nivå är en nödvändig del av ett lands svar mot AIDS. För att vara effektivt måste sådana program anpassas till varje lands specifika typ av epidemi. Element 5: Koordinering Detta element visar i vilken grad ländernas insatser mot AIDS är koordinerade genom den institutionella modell som kallas 'Three Ones'. Modellen syftar till att säkerställa att ett lands olika insatser mot AIDS kompletterar varandra och implementeras på det sätt som är mest effektivt. De tre komponenterna är: En nationell övergripande policy som samordnar olika statliga och samhälleliga insatser. En nationell myndighet med mandat att agera inom alla relevanta politikområden. Ett nationellt system för utvärdering av landets samlade insatser. Element 6: Det civila samhället Regeringar kan inte hantera insatserna mot HIV/AIDS på egen hand. För att insatserna skall bli effektiva krävs ett nära samarbete med olika aktörer i det civila samhället. Detta element visar i vilken grad dessa aktörer spelar en aktiv roll i insatserna mot AIDS. Element 7: Finansiering Detta element visar hur mycket pengar som investeras i insatserna mot AIDS. Ett effektivt svar mot AIDS kräver att nödvändiga resurser görs tillgängliga och att de används effektivt. Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 3
4 Element 8: Integrering av mänskliga rattigheter Detta element visar i vilken grad som den formella AIDS-politiken tar hänsyn till grundläggande mänskliga rättigheter. Elementet säger dock ingenting om huruvida mänskliga rättigheter respekteras i genomförandet av insatserna mot AIDS. AIDS Reporting Index Bristen på transparens är den viktigaste orsaken till svagt ansvarsutkrävande. Länders insatser mot AIDS kan bara utvärderas om länderna själva rapporterar informationen i FN:s utvärderingsprocess. Den sista komponenten i Country Scorecard är därför ett index, AIDS Reporting Index, som tydligt identifierar de länder som inte rapporterade några som helst svar på de frågor som bygger upp ett eller flera av de åtta elementen. Länderna rankas på en skala A- E, där de som rapporterade information på alla element får A, och de som rapporterar på 1-2 element får E. De som inte gav information på något element betecknas med No data. Generella slutsatser: brister och behov som identifieras av Country Scorecard Arbetet med Country Scorecard och analysen av dess resultat har tydligt visat på tre övergripande problem som bör prioriteras av nationella och globala aktörer. Om dessa problem åtgärdas kan nationella politiker ställas till svars på ett effektivt sätt för bristande insatser. Detta skulle stärka den globala utvärderingen av länders insatser vilket leder till bättre förståelse av vilka insatser som är mest effektiva i kampen mot AIDS. Behov av oberoende validering av information Den information som länderna skickar till FN reflekterar endast hur regeringarna bedömer sina egna insatser. Visserligen kan aktörer i civila samhället påverka rapporteringen till viss del, men i huvudsak kontrolleras rapporteringen av regeringarna. De flesta regeringar försöker förmodligen ge en sann bild, men det finns för närvarande vet vi inte om eller på vilket sätt som informationen kan vara missvisande. De betyg som Country Scorecard ger länderna skall därför tolkas med försiktighet eftersom vi inte vet hur hög validitet den ursprungliga informationen har. AAI menar att validiteten av den information som länderna rapporterar bör bedömas av oberoende experter. Till en del görs detta av UNAIDS då det gäller data om epidemin och sexuellt beteende, men det är oklart hur pass omfattande den processen är, vilka länders data som kontrollerats, samt precis vilken data som har granskats. UNAIDS har inget mandat att kritiskt granska den information som länderna skickar in om de mer politiska aspekterna av AIDSarbetet. AAI skall därför utveckla en konsultativ process for att förstärka informationens validitet med hjälp av en panel av oberoende experter. Som ett komplement till Country Scorecard har AAI tagit fram ett antal landprofiler där olika problem med rapporteringen belyses mer i detalj. AAI kommer att ta fram sådana landprofiler för alla länder under Behov av bättre och mer komplett rapportering Fler länder skickade in rapporter till FN i början av 2008 än vad som skedde Men ännu är det alltför många länder som inte skickar in någon data alls, eller som rapporterar mycket bristfälligt. Vissa länder redovisar orsakerna till sin bristfälliga rapportering, men långtifrån alla. Den metod som Country Scorecard bygger på ger lägre poäng till de länder som inte rapporterar. Det innebär att den bedömning som Country Scorecard gör på basis av ett lands rapportering i vissa fall kan ge en orättvis kritik av landets faktiska insatser mot AIDS. Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 4
5 AAI är väl medvetet om att bristfällig rapportering från ett land inte nödvändigtvis motsvarar en lika bristfällig AIDS politik. Dock är det så att bristfällig rapportering bryter mot de löften som länderna gav i FN:s Declaration of Commitment att på ett tydligt och komplett sätt utvärdera och rapportera sina insatser mot AIDS. Utan en sådan rapportering kan inte insatsernas effektivitet bedömas, och inga politiker kan ställas till svars för slöseri med knappa resurser. Genom att dra ner betyget för länder som inte rapporterar som de borde vill AAI främja bättre och mer komplett rapportering i framtiden. Behov av ytterligare utvärderingsindikatorer De 25 indikatorer som FN använder i utvärderingen av länders svar mot HIV/AIDS är nödvändiga men inte tillräckliga. Fler indikatorer behövs om vi riktigt skall förstå vad som händer i olika länder. Till exempel frågar man i utvärderingen om den formella politiken respekterar mänskliga rättigheter men man frågar inte efter information om eventuella problem och brott mot dessa rättigheter då insatserna genomförs. Därutöver menar AAI att det borde finnas indikatorer som på ett tydligare sätt utvärderar insatserna med utgångspunkt från genus, barn och ungdomar, samt omsorg- och stödinsatser. AAI kommer att utveckla metoder för att integrera dessa aspekter i framtida versioner av Country Scorecard. Osäkerheten kring informationens kvalitet, bristen på oberoende validering av data, och ländernas bristande rapportering kring flera aspekter av insatserna mot AIDS förhindrar ett effektivt ansvarsutkrävande av politiker och regeringar. Genom att kontinuerligt utveckla förbättrade och mer omfattande versioner av Country Scorecard vill AAI bidra till en förbättrad utvärdering av länders svar mot AIDS i syfte att ställa regeringar till svars för brutna löften och bristande politik. Country Scorecard kommer att förstärkas ytterligare genom att den information som länder rapporterar granskas av en oberoende expertpanel, samt genom att ytterligare element tillförs till Scorecard. AAI kommer att bidra till det arbete som redan pågår med att förstärka och samordna FN:s utvärderingsprocess av länders svar mot AIDS. AAI hoppas att Country Scorecard skall stimulera intresse och debatt kring länders svar mot AIDS och deras utvärdering och rapportering till FN, och att Scorecard skall förstärka krav på politiskt ansvarsutkrävande. Om AIDS Accountability International AIDS Accountability International (AAI) är en svenskbaserad insamlingsstiftelse med syfte att öka ansvarstagande och ledarskap på HIV/AIDS området. Vår strategi är att mäta och ranka i vilken grad offentliga, privata och civila samhällets aktörer uppfyller sina åtaganden inom HIV/AIDS. AAI:s ratingverktyg skall stimulera diskussion och debatt kring hur olika aktörer kan förbättra sina insatser på HIV/AIDS området. AAI stöds av Svenska UD, Sida, Danska UD, Norska UD och Ford Foundation Ladda ner hela Country Scorecard, och jämför länder och element på egen hand på Ge oss feedback och ta reda på hur du kan delta i processen Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 5
6 AIDS Accountability International Telefon: Eriksbergsgatan Stockholm Webb: Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 6
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala
2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet
Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers
Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016
Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005
Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter
Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2009 16891/09 (Presse 358) Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) Idag, på Världsaidsdagen 2009, erinrar
Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort
Att sprida gratis kondomer är det samma som att uppmuntra till sex utanför äktenskap. Kondom förstör ju hela grejen med sex! Visst borde man kunna avskeda någon som visar sig ha aids! Hiv är ett biologiskt
Aids Impact. Öppningsceremonin. 13th international Aids Impact conferense, november What will it really take to end the epidemic?
Aids Impact 13th international Aids Impact conferense, 13-15 november 2017 What will it really take to end the epidemic? Vilka ansträngningar kommer krävas för att avsluta epidemin? Studenter från Stellenbosch
Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017
Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk
FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet
2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun
2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy
Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa
Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund Enheten för hivprevention och sexuell hälsa torsten.berglund@smi.se MSM prioriterad målgrupp i Nationella
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Smittskyddsinstitutet; SFS 2010:604 Utkom från trycket den 22 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter Allmänna
Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete
Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport (2010 2011)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2012 COM(2012) 775 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Årsrapport (2010 2011) om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande
Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)
REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker
Barnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport ( )
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.12.2014 COM(2014) 737 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Årsrapport (2012-2013) om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande
Stadsutveckling Den goda staden projektet
2008-10-17 Vägverket 1 Stadsutveckling Den goda staden projektet NVF 8 oktober 2008 Torbjörn Suneson I veckan blev Louise Eriksson doktor i psykologi Vardagsrutinen styr bilisters beteende Attityder och
Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikplats: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikperiod: 30 augusti 2010 14 januari 2011 Handledare: David Holmertz
Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.
Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.
I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter
Kvalitetsutveckling av hivprevention Viveca Urwitz Frida Hansdotter Vad ska vi prata om idag? Introduktion till kvalitetsarbete Metoder för kvalitetsarbete Bakgrund och innehåll i EU projektet QI-Action
Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad
PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...
Vad är Global Compact?
Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma
Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning
utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar
Migration, sexuell hälsa och hivprevention. HIV och migration i EU/EEA
Migration, sexuell hälsa och hivprevention HIV och migration i EU/EEA Teymur Noori Nationella Hiv/STI-konferensen Stockholm, 21-22 October 2013 Översikt Epidemiologisk översikt ECDC projekt kring migration
UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas.
Bilaga K UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET DELPROGRAM MILJÖ 1. Utvärderingen. ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. 1.2 Förhandskontroll
Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.
Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning
Uppdrag till Statistiska centralbyrån om statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030
Regeringsbeslut III 3 2017-02-16 Fi2017/00692/SFÖ (delvis) Finansdepartementet Statistiska centralbyrån Uppdrag till Statistiska centralbyrån om statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda
Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet
Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan
2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,
2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet
Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)
- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.
ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Etisk kod och hållbarhetspolicy
1 (6) Etisk kod och hållbarhetspolicy 1 Syfte 2 2 Ansvar 2 3 Övergripande mål 2 3.1 Miljömål... 4 4 Strategi för att nå målen 4 4.1 Generella principer... 4 4.2 Strategi affärsetik... 4 4.3 Strategi miljö...
Digitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda
Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH11 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-11-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-11 Sid 2 (7)
November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Känner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.4.2015 2014/2204(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ebolakrisen: långsiktiga lärdomar och hur hälso- och sjukvårdssystemen i utvecklingsländer kan stärkas
Kursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Lägesrapport om det förebyggande arbetet mot hiv i Sverige
Jag lever med hiv. Och med dina fördomar. Jag lever med hiv. Och med dina fördomar. Jag lever med hiv. Och med dina fördomar. Vi lever alla med hiv. www.hivportalen.se/wad Vi lever alla med hiv. www.hivportalen.se/wad
SVERIGE. OECD Regulatory Policy Outlook 2015: Landprofil. Länkar. regulatory-policy-outlook en.
OECD Regulatory Policy Outlook 5 Landprofil SVERIGE Länkar OECD Regulatory Policy Outlook 5: www.oecd.org/publications/oecd- regulatory-policy-outlook-5-97896877-en.htm Indicators of Regulatory Policy
Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016
Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet
BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING
BÄSTA HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Agenda Välkomna! Dan Brännström, FARs Generalsekreterare Bästa hållbarhetsredovisning 2013 Åse Bäckström, juryns ordförande Årets pristagare "Hur bra är företags hållbarhetsredovisningar
En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0
En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor
Kyrkans pensionskassas policy för hållbara investeringar
Kyrkans pensionskassas policy för hållbara investeringar Fastställd av styrelsen 2017-05-12 Kyrkans pensionskassa har antagit en hållbarhetsstrategi för alla sina placeringar som: Ingår i Placeringsriktlinjer
DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas
Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande
JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens
rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013
Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer
Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management
Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets
Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.
Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer
Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer Den 29 augusti år 2010 samlas ett trettiotal ideellt engagerade personer på Tällberg foundations En dag för Framtiden mitt i centrala
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Seminariet om Överenskommelsen inom integrationsområdet. Eskilstuna 1 mars 2014
Seminariet om Överenskommelsen inom integrationsområdet Eskilstuna 1 mars 2014 Disposition Överenskommelsen inom integrationsområdet (ÖKI) Organisationernas utgångspunkter SIOS deltagande i ÖKI 2011-10-132010-09-11
En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens
2016-01-01 2016-12-31
1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:
Våldsförebyggande arbete med män
Våldsförebyggande arbete med män en kunskapsöversikt Maria Eriksson 25 april 2012 Innehåll 1. Från privatsak till politiskt problem och kunskapsområde 2. Perspektiv på mäns våld 3. Att förebygga våldets
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Master s Programme in Global Health, 120 credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN G 2015/132 Utbildningsplan för masterprogram i global hälsa, 120 högskolepoäng Master s Programme in Global Health, 120 credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2015-09-23
Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete
Regeringsbeslut I:5 2017-02-16 Ju2017/01526/KRIM Justitiedepartementet Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen
Expertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.
Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun
Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Utdrag ur FN:s barnkonvention
Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och
Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för
Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger
Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige
Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Mötesplats social hållbarhet 5 december 2016 Johan Carlson, gd Folkhälsomyndigheten Agenda 2030 för en hållbar utveckling People Planet Prosperity Peace
Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden
Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat
Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176
Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i
Framgångsfaktorer för samverkan
Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens
Rollbeskrivning. sociala investeringar
Rollbeskrivning sociala investeringar Ett utvecklat arbete med sociala investeringar kräver en organisation som kan hantera de olika delar som ingår. Som i allt strategiskt drivet arbete behöver samtliga
Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad
Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas
Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument
handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning
Hälsa vid funktionsnedsättning
Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning
Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 maj 2015 (OR. en) 9140/15 DEVGEN 75 ACP 79 RELEX 412 OCDE 11 FIN 376 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Rådets slutsatser om Europeiska
Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.
PM 2016:209 RVI+IX (Dnr 110-1564/2016) En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remiss
RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!
RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:
Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Bolagen har ordet. Atlas Copco
Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta
Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna
Smittskyddsinstitutet Enheten för hivprevention och sexuell hälsa 171 82 Solna RFSU:s yttrande om Nationell handlingsplan mot hiv och andra STI bland homo- och bisexuella män och andra män som har sex
Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Svar på motion från Miljöpartiet de gröna om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys
1(5) BUN: 2011/0114 Svar på motion från Miljöpartiet de gröna om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys Bakgrund På uppdrag av Kommunfullmäktige (2011-03-14) ska Kommunstyrelsen och nämnderna yttra
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv
Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Sophie Linghag, Klara Regnö Mäns föreställningar om kvinnor och Företagsledning
Sammanfattning Rapport 2011:10. Förskolans pedagogiska uppdrag
Sammanfattning Rapport 2011:10 Förskolans pedagogiska uppdrag 1 Sammanfattning Den här granskningen handlar om förskolans pedagogiska uppdrag, det vill säga hur förskolor arbetar för att stimulera och