Bästa optotyp för retinoskopi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bästa optotyp för retinoskopi"

Transkript

1 Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Bästa optotyp för retinoskopi Lucien ElAwad Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2011: O4

2

3 Bästa optotyp för retinoskopi Lucien ElAwad Examensarbete Optometri 15hp. VT 2011 Grundnivå Handledare: Oskar Johansson Leg. Optiker (BSc optom.) Universitetsadjunkt Examinator: Baskar Theagarayan BS optom Lecturer in optometry Institutionen för naturvetenskap Linnéuniversitetet Kalmar Kalmar Institutionen för naturvetenskap Linnéuniversitetet Kalmar Kalmar Examensarbetet ingår i optikerprogrammet 180 Hp. Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om resultatet vid statisk retinoskopi varierar om man använder olika fixationsobjekt, och i så fall vilket objekt som ger ett resultat som är närmast till den subjektiva refraktionen. Metod: 30 patienter i åldrarna år undersöktes. Patienterna fick först genomgå en subjektiv refraktion varpå deras styrkor ställdes in i foroptern. Därefter utfördes en objektiv refraktion (retinoskopi) på dessa patienter medan de fokuserade på en av de tre olika fixationsobjekten. (En rödgrön tavla, en bokstav två rader större än bästa visus på patientens sämsta öga samt en LED-lampa) Testet upprepades sedan två gånger medan patienten fokuserade på resterande fixationsobjekt. Resultat: Resultatet från den objektiva refraktionen jämfördes med resultatet från den subjektiva refraktionen, och någon skillnad mellan fixationsobjekt kunde inte påvisas i denna studie. Den rödgröna tavlan hade en medelavvikelse på -0,05 dioptrier, LED-lampans medelavvikelse var -0,025 dioptrier medan tavlan som visade en bokstav två rader större än bästa visus i sämsta ögat hade en medelavvikelse på 0,012 dioptrier. Däremot uppfattade undersökaren den röd-gröna tavlan som ett bättre alternativ för retinoskopi, tack var sitt dämpade ljus som inte gav upphov till jobbiga reflexer i foroptern. Slutsats: Vilken av dessa fixationsobjekt som är mest lämpad för retinoskopi är en bedömningsfråga, resultats mässigt är den ingen skillnad fixationsobjekten emellan dock föredrog både undersökaren och patienterna den röd-gröna tavlan.

4 Summary Retinoscopy is a fundamental part of the optometrist s examination, and it can be applied to all patients. It is especially suitable for children and patients that are mentally disabled. The objective refraction procedure is not significantly demanding for the patient as the optometrist does not have to ask questions requiring an answer from the patient. The most common chart used in the retinoscopy procedure is the bichrome chart on which the patient should visually focus during the entire procedure. The purpose of this study was to compare three different fixation targets for retinoscopy. One of these targets was the above mentioned, bichrome chart. The remaining two iwas a LED-lamp and a chart that shows one letter, two lines larger than the best visual acuity on the patient weaker eye. The study group consisted of 30 patients ranging from 17 to 40 years of age. The patients underwent a subjective refraction whereas their corrections were adjusted in the phoropter. An objective refraction (retinoscopy) was then conducted on the patients while they focused on one of the three different objects. The test was later repeated twice while the patient focused on the remaining objects. The results from the objective refraction were then compared with the results from the subjective refraction. No difference in the results was noted between the charts and that is presented in the results part. However the optometrist felt that the bichrome chart was better in other aspects. For example the optometrist did nt feel as mush annoying reflexes in the phoropter while using the bichrome chart compared to the other two charts. In addition the patients could better tell when the optometrist covered more than half of the screen. Which one of these three charts that is most useful for retinoscopy is simply a matter of opinion. But after this study it s the bichrome chart that is recommended.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Introduktion Retinoskopet Statisk retinoskopi Dynamisk retinoskopi Myopi Hyperopi Astigmatism Ackommodation Tidigare studier Syfte Material och Metod Urval Resultat Diskussion Felkällor Slutsats Tackord Referenser 22 Bilagor: 1, 2 och 3.

6 Introduktion Retinoskopi är en metod som används för att mäta ögats refraktionsfel objektivt. ( Elliott 2007 s.97). Vid en subjektiv refraktion förlitar sig optikern på att patienten kan se skillnaden i synskärpa mellan de olika refraktiva glas som sätts framför ögonen och ge svar på om förändringen mellan två olika glas är till det bättre eller till det sämre. Vid retinoskopi förlitar sig optikern helt på sin egen förmåga att kunna detektera reflexen som kommer från patientens pupill och neutralisera den, och på så sätt är retinoskopi en bra metod att använda på patienter som inte är kapabla att själva svara, exempelvis små barn eller personer med någon form av handikapp (Elliott 2007 s. 98). Retinoskopi ger även ett mer noggrant resultat på refraktiva fel hos de flesta patienter om man jämför med en autorefraktor, dock ska det tillägas att även dessa kan vara ett bra alternativ för de flesta vuxna patienter man stöter på (Elliott 2007 s.98). Enligt en studie av Harvey, Lumb, Sparrow och Williams (2000) ger en autorefraktor av märket Top Con PR 2000 användbar information för 98 % av patienterna. Den största skillnaden mellan autorefraktorvärdet och retinoskopi värdet kunde påvisas hos hyperopa ögon där autorefraktorn hade en tendens att underkorrigera hyperoper. Retinoskopi ger även en bra bild av kvaliteten på ögats optiska media. Exempelvis kan katarakt och även keratokonus upptäckas vid retinoskopi. Sen att utrustningen är portabel och även relativt billig i jämförelse med en autorefraktor är förstås en stor fördel (Elliott 2007 s. 98). Objektiv refraktion kan utföras medan patienten fokuserar på sex meter avstånd, vilket kan liknas vid oändligheten ur optiskt perspektiv och kallas då för statisk retinoskopi, men den kan också utföras på arbetsavstånd, exempelvis 40cm och kallas då för dynamisk retinoskopi (Grosvenor 2007 ss.191 och 197). Det finns många olika optotyper som kan användas till olika ändamål, exempelvis Snellen tavlan som är den mest använda tavlan för synskärpa bestämning runt om i världen. En annan vanlig optotyp är stråltavlan som används vid mätning av astigmatism (Grosvenor 2007 ss. 10 och 194). Röd-grön tavlan används normalt för att kontrollera att patienten inte är över eller under korrigerad, men kan även användas vid retinoskopi då den har ett dämpat ljus som inte ger jobbiga reflexer i phoroptern. ( Grosvenor 2007 s.194). 1

7 Retinoskopi Retinoskopet: Retinoskopet är ett handhållet instrument som har en stark positiv lins, en så kallad kondensator lins som samlar ihop ljusstrålarna från ljuskällan och riktar ut dem med hjälp av en spegel. Optikern ser reflexen i patientens pupill genom ett litet hål precis ovanför öppningen där ljuset lämnar retinoskopet (Grosvenor 2007 s. 191). Figur 1. Ett retinoskop av märket Heine Beta. Utvecklingen av retinoskopet kom till efter att Sir William Bowman år 1859 upptäckte att en plan spegel som används i exempelvis oftalmoskopi resulterar i rörelse av ljuset i en människas pupill då man drar den fram och tillbaka. (Grosvenor 2007 s. 191). Ett retinoskop är som dem flesta optiska system byggt med en ljuskälla, och ett observationssystem. Den enklaste varianten av ett modernt retinoskop är spotretinoskopet (punktretinoskopet) som använder sig av en stark positiv lins för att samla ihop ljusstrålarna från ljuskällan och skicka ut dessa med hjälp av en plan spegel. Det moderna retinoskopet skiljer sig från tidigare retinoskop på framförallt två punkter, där den första är användningen av en konkav spegel och en plan spegel och den andra punkten är ljusknippets form som liknar en spalt till skillnad från tidigare retinoskop vars ljusknippe var punktformad. Konkavspegeleffekten får man genom att ändra avståndet mellan ljuskällan och spegeln (Grosvenor 2007 s. 193). 2

8 Förändringen av ljusknippets form i dessa moderna retinoskop, som även kallas spalt retinoskop gör det lättare att upptäcka även små mängder astigmatism och korrigera den. I och med att ljusspalten kan vridas ett helt varv, alltså 360 grader är det möjligt att hitta astigmatismen i alla olika axellägen (Grosvenor 2007 s. 192). Förutom rotationen av ljusspalten så har optikern även möjligheten att variera bredden på denna med ett spalt retinoskop. Detta genom att variera avståndet mellan ljuskällan och kondensatorlinsen. Samma mekanism ger även möjligheten att snabbt variera mellan planspegel och konkavspegeleffekten (Grosvenor 2007 s. 194). Statisk retinoskopi Statisk retinoskopi är ett sätt att objektivt mäta en patients refraktionsfel på avstånd. Optikern ställer in retinoskopet på divergent ljus, sen ger man patienten följande instruktioner (Grosvenor 2007 s. 194): Fokusera på tavlan (sex meter från patienten) hela tiden för att minimera ackommodationen. Säg till om optikern täcker mer än halva tavlan. Fokusera inte på ljuset från retinoskopet. Så kallade retinoskopi linser på +1,50 dioptrier kan användas för att kompensera för arbetsavståndet på 0,67 meter. Efter det börjar optikern att svepa ljusspalten från retinoskopet över patientens öga och tittar på reflexen som kommer från pupillen. Om reflexen rör sig med ljusspalten får man en s.k. medrörelse, vilket indikerar på att mer pluslinser behövs för att korrigera ögats styrka. Rör sig reflexen istället mot ljusspalten får man en s.k. motrörelse som indikerar på att mer minuslinser behövs för att korrigera ögats styrka. Är reflexen neutral, alltså orörlig och bara lyser upp hela patientens pupill indikerar det att retinoskopet befinner sig på samma plan som ögats fjärrpunkt, alltså ljuset från retinoskopet bryts precis på näthinnan. Ett emmetropt öga kommer därför inte att ge upphov till några rörelser i reflexen om linser som kompenserar för arbetsavståndet används. 3

9 Vid utförande av retinoskopi kommer optikern att upptäcka att reflexen rör sig långsamt vid en stor okorrigerad hyperopi eller myopi, och snabbare ju närmare emmetropi ett öga är (Grosvenor 2007 ss ). Figur 2, 3 och 4. Medrörelse, motrörelse och blänk som de syns bakom foroptern. Dynamisk retinoskopi Vid dynamisk retinoskopi används inga linser för att kompensera för arbetsavståndet. Patienten informeras att titta på ett objekt på samma plan som retinoskopet befinner sig i medan optikern neutraliserar rörelsen i ljusreflexen från patientens pupill. Om patienten ackommoderar fullt för avståndet där optotypen befinner sig kommer den dynamiska retinoskopin att vara den samma som den statiska retinoskopin, alltså inga fler plus eller minus linser behöver adderas. Så medan statisk retinoskopi ska utföras när patientens ackommodation är avslappnad utförs dynamisk retinoskopi medan patienten ackommoderar aktivt (Grosvenor 2007 s. 197). Myopi Myopi är ett tillstånd där ackommodationen är avslappnad, och ögats fjärrpunkt hamnar framför näthinnan. Fjärrpunkten för ett öga är den punkt till vilket ett objekt kan flyttas utan att skärpan går förlorad. Ju högre myopi, desto mindre blir avståndet från ögat, och vice versa. En emmetrop har sin fjärrpunkt i oändligheten. Minusglas framför ögat gör att ljuset från oändligheten hamnar på näthinnan hos myoper och på så sätt behåller sin skärpa (Grosvenor 2007 s. 13). När ljusspalten från retinoskopet träffar högra sidan av näthinnan i ett myopt öga syns dess reflex på vänstra sidan av patientens pupill och vice versa. Detta ger upphov till en motrörelse (Grosvenor 2007 s.192). 4

10 Figur 5. Hur ljuset bryts i ett öga med myopi. Hyperopi Hyperopi är ett tillstånd där ögats fjärrpunkt befinner sig bakom näthinnan. Dock kan ett hyperopt öga ändå få en klar och tydlig bild på näthinnan genom att ackommodera. Alltså öka linsens brytstyrka till mer plus och på så sätt se klart på de flesta avstånd om ögats brytningsfel inte är för stort. Detta blir dock svårare och svårare att utföra med åldern då den kristallina linsens flexibilitet minskar och då även ackommodationen. Genom att använda pluslinser framför ögat så bryter man de inkommande ljusstrålarna så att de fokuserar på näthinnan utan att ögat behöver ackommodera (Grosvenor s. 16 ). När retinoskopi utförs på ett hyperopt öga syns reflexen på högra sidan av patientens pupill då ljusspalten reflekteras från högra sidan av patientens näthinna, detta syns som en medrörelse (Grosvenor 2007 s.193). Figur 6. Ett öga med hyperopi som bryter ljuset bakom näthinnan. 5

11 Astigmatism Astigmatism är ett tillstånd där ögats optiska system inte är kapabelt att forma en punkt av ett punktformat objekt. Detta för att den refraktiva styrkan i det optiska systemet varierar mellan de olika meridianerna. Oftast är dessa meridianer 90 grader från varandra, och storleken på astigmatismen är just skillnaden i styrka mellan dessa meridianer. Kornean är oftast orsaken till en större astigmatism fastän den kristallina linsen även kan bidra med en liten astigmatism fast inte nödvändigt i samma meridianer (Grosvenor 2007 ss 17-18). Figur 7. Här syns hur ljuset brys olika i ett öga med astigmatism. Ackommodation Ackommodation är definierat som processen där den kristallina linsen varierar sin fokallängd i respons till skillnader i vergens från det infallande ljuset. År 1847 upptäckte både Bowman och Bruke (i separata projekt) ciliarkroppen och identifierade att den var orsaken till ändringar i den kristallina linsen form och således dess brytningsstyrka. (Grosvenor 2007 ss. 6-7 ). Ciliarkroppen utövar sin påverkan på linsen med zonula trådarna som fäster över ett stort område på linskapseln, och vid ackommodation så spänns ciliarkroppen vilket leder till att zonula trådarna slappas av och det i sin tur leder till att den kristallina linsen får en rundare och mer konvex form med högre brytningsstyrka. Vid avslappnad ackommodation är zonula trådarna spända och håller därför den kristallina linsen i sin tunnaste form (Saude 1995 ss ). 6

12 Ackommodationprocessen kräver att linsen är mjuk och flexibel. Dock ändras detta med åldern och linsen blir både hårdare och mindre elastisk vilket så småningom leder till presbyopi. Glasser och Campbells teori är att detta sker på grund av att linsens densitet ökar med åldern vilket gör linsen hårdare och mindre transparant. Detta är för nuvarande den mest accepterade teorin. (Bergmanson 2008 s. 145). Följande ändringar sker i ögat vid ackommodation: Pupillen drar ihop sig. Främre delen av linsen rör framåt och blir mer konvex. Bakre delen av linsen blir mer konvex. På grund av gravitationen sjunker linsen ner. Åderhinnan rör sig framåt. Ackommodation kan mätas på olika sätt. Ackommodationsamplituden är den ackommodation som en människa sammanlagt har tillgång till. Detta får man fram genom att mäta det närmaste avståndet en patient kan se ett objekt skarpt på och räkna fram ackommodationen som krävs för det avståndet (ex. 10cm kräver 10 dioptrier) och minska det med ackommodationen som behövs för att se ett objekt i oändligheten. (1 /0,1 1 / = 10). Hur mycket en patient faktiskt ackommoderar för ett visst avstånd kallas istället för den ackommodativa responsen och kan mätas med dynamisk retinoskopi. (Grosvenor 2007 s. 8). Det finns två metoder dynamisk retinoskopi kan användas på för att mäta den ackommodativa responsen. Nott-metoden som använder avståndet som ackommodations stimuli och MEMmetoden som använder sfäriska provglas som ackommodations stimuli. En studie gjord av Casho och Garzia (2002) visar på en signifikant skillnad i resultaten mellan dessa två metoder. Enligt deras studie var värdet på underackommodation mätt med Nott metoden ungefär hälften så stor som mätningar gjorda med MEM metoden. Slutsatsen från deras studie var att Nott metoden är att föredra framför MEM metoden då den inte använder refraktiva provglas som kan påverka resultatet. 7

13 Tidigare studier Trots många studier om retinoskopi så fanns där inga tidigare studier som jämförde olika optotyper för objektiv refraktion att hitta. Sökningar gjordes i pubmed.gov och scholar.google.com utan framgång. Dock hittades studier som jämför retinoskopi med subjektiv refraktion och autorefraktorvärdet, för att se hur dessa värden förhåller sig till varandra. Bland annat en studie av Almeida, Jorge, Parafita och Quieros (2005) som jämför retinoskopi och Autorefraktorn (Nidek ARK 700A). Syftet med deras studie var att visa förhållandena mellan retinoskopi och autorefraktorn och avgöra vilken av dessa metoder som är lämpligast att använda som startpunkt. 192 höger ögon testades på 192 friska patienter. Resultatet visade att autorefraktormedelvärde för sfären var mer negativt (-0,44 D) i jämförelse med den subjektiva refraktionen. Medan retinoskopirefraktionens medelavvikelse från den subjektiva refraktionen enbart var 0,02 D. En möjlig anledning till skillnaderna i resultatet kunde hänvisas till högre graders aberrationer i det mänskliga ögat på grund av pupillstorleken, vilket kan påverka resultatet i både retinoskopin och autorefraktorn. Slutsatsen var att retinoskopi ger ett mer noggrant startvärde än autorefraktorn och således är en bättre startpunkt för en subjektiv refraktion. I samma studie visades även att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan värdena för den subjektiva refraktionen och retinoskopin. En intressant aspekt i denna studie är metoden som användes. Den sfäriska styrkan, cylinderstyrkan och även axelläget var täckta så att undersökaren inte kunde se de, och istället lästes dessa data av en annan medverkande. På så sätt kunde så kallad bias utesluta i så hög grad som möjligt. (BIAS innebär att undersökaren medvetet eller omedvetet är partisk, och på så sätt får samma resultat i de olika testerna då han redan vet vad det förväntade resultatet ska bli). En annan studie som är gjord av Millodot och O Leary 1978 jämför skillnaderna mellan retinoskopi värdena och värdena från den subjektiva refraktionen för personer i varierande åldrar. Deras resultat visar att skillnaderna var positiva och cirka 0,3-0,4 D för unga ögon, men skillnaderna minskade med åldern och blev till och med negativa för personer över 60 års ålder. Data samlades in från Francis John 328 ögon, R. B. Rabbets klinik bidrog med data från 477 ögon och D. O leary 273 ögon. Vilket gav totalt 1078 ögon. Patienterna fixerade på en röd-grön tavla på sex meters avstånd, medan det ögat som fixerade på tavlan alltid var dimmat med en svag positiv lins. Skillnaden mellan retinoskopi och subjektiv refraktion blev 8

14 analyserad för varje grupp. Första gruppen (J.F) hade en standardavvikelse på 0,27-0,41 D för alla åldrar. Det var tydligt att retinoskopi på yngre personer tenderade att visa för mycket hyperopi ( för lite myopi), men detta avtog med åldern. I den äldsta åldersgruppen var resultatet till och med det motsatta. Andra gruppen ( R. B. R) hade en standardavvikelse mellan 0,24-0,37 D för alla åldrar. Då antalet testpersoner var fler i den här gruppen så kunde dessa delas upp i fler åldersgrupper än första gruppen. Även här visade det sig att de yngre testpersonerna fick ett högre plusvärde och att det avtog med åldern. Den tredje och sista gruppen (D.O) hade en standardavvikelse mellan 0,24-0,37 D och med amma trend som tidigare grupper. Skillnaden i resultatet antogs bero på att ljuset reflekterades från ett lager bakom fotoreceptorerna i det åldrade ögats näthinna medan de yngre ögonen reflekterade ljuset från ett lager framför fotoreceptorerna i näthinnan. 9

15 Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om resultatet vid statisk retinoskopi varierar om man använder olika fixationsobjekt, och i så fall vilket objekt som ger ett resultat som är närmast till den subjektiva refraktionen. I dagens optometrikurser så lär sig optikern att använda röd-grön tavlan vid retinoskopi och syftet var att testa om andra optotyper är lika bra eller kanske även bättre. 10

16 Material och Metod Undersökningarna genomfördes i samma undersökningsrum i Optikcentralens (www.optikcentralen.se) lokal i Helsingborg. Följande instrument användes vid testerna: Autorefraktor (Top Con KR8800), foropter (Top Con CV.3000), provbåge med tillhörande refraktions glas för mätning av patientens refraktion samt patientens visus. Ett retinoskop (Heine Beta 200) och en PD-mätare. Retinoskopin utfördes med tre olika fixationsobjekt. Vanlig röd-grön tavla som finns i projektorn (Top Con ACP. 8) och som normalt används vid retinoskopi. En optotyp (Bokstav) två rader bättre än bästa visus i patientens sämsta öga, denna optotyp valdes då den skulle stimulerar ackommodationen och förhoppningsvis göra det lättare att hitta en skillnad mellan optotyperna på grund av ackommodationen. Samt en LED-lampa som motsvarar visus 1,0 på sex meters avstånd. Detta motsvarar en diameter på 8.7mm (Grosvenor 2007 s.10). Detta fixationsobjekt valdes för att få ett objekt som gav ett ackommodationslöst tillstånd hos patienten. Undersökningen gick till i följande ordning: Autorefraktormätning. Anamnes. PD mätning. Fri visus. Monokulär refraktion med korscylinder. Binokulär avstämning. Bästa Visus. Retinoskopi tre gånger, med de olika optotyperna som patienten fixerar vid. Undersökningen började med en vanlig anamnes där patienten fick svara på frågor om eventuella läkemedel de tar, hereditet eller andra sjukdomar som kan påverka ögonen och\eller refraktionen som diabetes, högt blodtryck etc., sysselsättning samt antal timmar patienten spenderar vid datorn dagligen för att genom dessa data kunna hitta möjliga anledningar till en eventuell stor avvikelse från andra resultat. Exempelvis ackommodationsspasm som kan uppstå hos okorrigerade hyperoper, eller hos emmetroper som spenderat lång tid på närarbete (Grosvenor 2007 s.267). Därefter mättes patientens PD och fria visus och sen genomfördes en vanlig synundersökning på patienten med autorefraktorvärdet som startpunkt. 11

17 Den subjektiva refraktionen utfördes monokulärt för att så bra som möjligt efterlikna förhållande mellan den subjektiva och den objektiva refraktionen (Grosvenor 2007 s. 196). Den objektiva refraktionen (Retinoskopin) utfördes monokulärt då undersökaren var i vägen för ett av patientens ögon under hela testet, men ackommodationen som uppstår i det ögat som fixerar på avstånd kommer även att synas i ögat som retinoskoperas, då båda ögonen ackommoderar lika (Grosvenor 2007 s.195). När anamnesen och den subjektiva refraktionen var klar utfördes retinoskopin på patientens ögon, med de tre ovan nämnda fixationsobjekt som slumpades fram. (Röd-grön tavla, Bokstav två rader bättre än bästa visus hos patienten för att minimera risken för ackommodation samt LED-lampa). Undersökningen gick till i denna ordning för att försöka eliminera fel orsakade av undersökarens ringa erfarenhet med retinoskopet, istället blev det en större risk för bias. ( Se Jorge et al 2005). Patienten satt bakom foroptern i alla tre testerna och provtavlan var på ett avstånd av sex meter från patienten (3m x 2). Avståndet mellan undersökaren och patienten var 0,67 m och för att resultatet inte skulle påverkas av arbetsavståndet användes så kallade retinioskopi linser på +1,50 D i foroptern för att neutralisera för arbetsavståndet. För att eliminera ackommodation i så hög grad som möjligt var ögat som fixerade på avstånd dimmat med minst + 1,50 D. 30 patienter undersöktes, och ett medelvärde på avvikelse från den egentliga refraktionen togs fram för varje optotyp, för att se vilken som gav minst procentuell avvikelse. Urval Patienterna var i åldrarna 17 till 40 år. Framför allt för att dessa oftast är friska och krya, de har heller inte kommit in i presbyopi åldern vilket skulle kunna leda till ännu en felkälla då vissa patienter i så fall skulle ha en tendens att kunna ackommodera mindre. Målet var att få ihop minst 30 stycken patienter. Journalen som användes finns att se som bilaga 1. 12

18 Resultat 30 personer deltog i studien, varav 23 visade sig vara myoper och resterande 7 personer var hyperoper. Personer som hade minst ett öga med positiv sfärisk refraktion räknades som hyperoper i denna studie. Alla som deltog i studien var under 40 år och således behövde ingen uteslutas på grund av presbyopi. Då ingen astigmatisk skillnad kunde uppvisas mellan den subjektiva refraktionen och den objektiva med någon av de olika optotyperna har patienternas astigmatism inte tagits med i resultatet. Alla resultaten finns att se som bilaga 3. Tabell 1 visar att vid användandet av LED-lampan så var medelavvikelsen för båda ögonen från den subjektiva refraktionen -0,025 dioptrier, medan röd-grön tavlan hade en medelavvikelse på -0,05 dioptrier. Tavlan som visade en enda bokstav två rader större än bästa visus i sämsta ögat hade en medelavvikelse på -0,012 dioptrier. Tabell 1: Medelavvikelsen från den subjektiva refraktionen för de olika fixationsobjekten i dioptrier (D). Test Antal Medelavvikelse(i D) HoV: Röd-grön: 30 H: +0,017 V: -0,116-0,05 Bokstav: 30 H: +0,008 V: -0,033-0,012 LED: 30 H: +0,008 V: -0,058-0,025 13

19 Medelavvikelse 0,40 0,30 0,20 0,10 Dioptrier 0,00-0,10-0,20 Röd-grön Bokstav LED -0,30-0,40-0,50 Figur 1: Medelavvikelse från subjektiv refraktion i dioptrier för de tre olika fixations objekten för både höger och vänster öga. Medelavvikelsen från den subjektiva refraktionen syns i figur 1. För den röd-gröna tavlan var medelavvikelsen -0,05D med en standardavvikelse på 0,325D, för tavlan med en bokstav två rader större än bästa visus på sämsta ögat var den istället 0,012D och standardavvikelsen var 0,314D medan LED-lampan hade en medelavvikelse på 0,025D och en standardavvikelse på 0,2348D. Värdet för de olika staplarna i figuren är ett medelvärde för båda ögonen. P-värdet mellan skillnaderna för den röd-gröna tavlan och tavlan med en bokstav var 0,26 och mellan den röd-gröna tavlan och LED-lampan var den istället 0,38. Detta tyder på att ingen signifikant skillnad kunde hittas mellan de olika fixationsobjekten. ( Tvåsidigt, parat T-test i Excell 2010 användes.) Alla dessa värden finns att se i bilaga 3. 14

20 25 20 Antal ögon (st) ,75-0,5-0,25 0 0,25 0,5 0,75 1 Dioptrier Figur 2: Fördelningen på avvikelse i dioptrier fördelat över försökspersonernas ögon när den röd-gröna tavlan användes. (60 ögon) Antal ögon (st) ,75-0,5-0,25 0 0,25 0,5 0,75 1 Dioptrier Figur 3: Fördelningen på avvikelse i dioptrier fördelat över försökspersonernas ögon när tavlan med en bokstav användes. (60 ögon). 15

21 35 30 Antal ögon (st) ,75-0,5-0,25 0 0,25 0,5 0,75 1 Dioptrier Figur 4: Fördelningen på avvikelse i dioptrier fördelat över försökspersonernas ögon när LED-lampan användes. (60 ögon). Fördelningen på avvikelse i dioptrier från den subjektiva refraktionen för varje öga när de olika optotyperna användes syns i figur 2-4. Figur 2 visar avvikelsen när röd-grön tavlan användes. 7 ögon hade en avvikelse på -0,50 dioptrier, 21 ögon visade en avvikelse på -0,25 dioptrier från den subjektiva refraktionen, 19 ögon hade ingen avvikelse alls, 7 ögon hade en avvikelse på +0,25 dioptrier, 4 ögon avvek +0,50 dioptrier och 2 ögon +1,0 dioptrier. I figur 3 är det avvikelse i dioptrier från den subjektiva refraktionen när tavlan med en bokstav två rader större än bästa visus på det sämsta ögat användes. Där hade 1 öga en avvikelse på -0,75 dioptrier, 5 ögon hade -0,50 dioptrier i avvikelse, 16 ögon hade en avvikelse på -0,25 dioptrier medan 21 ögon inte hade någon avvikelse från den subjektiva refraktionen, 10 ögon hade en avvikelse på + 0,25 dioptrier, 6 ögon avvek +0,50 dioptrier och 1 öga avvek +1,0 dioptrier. I figur 4 kan man se avvikelsen i dioptrier när LED-lampan användes som fixationsobjekt, här kan man avläsa att 4 ögon hade en avvikelse på -0,50 dioptrier, 14 ögon hade en avvikelse på -0,25 dioptrier, 29 ögon hade ingen avvikelse alls, 11 ögon hade en avvikelse på +0,25 dioptrier medan 1 öga hade en avvikelse på +0,50 dioptrier respektive +0,75 dioptrier. 16

22 Diskussion Syftet med den här studien var att jämföra resultatet från retinoskopi med tre olika fixationsobjektet med den subjektiva refraktionen för att hitta det objekt som är mest lämplig att använda vid retinoskopi ur ett resultatmässigt perspektiv. Retinoskopi är ett användbart verktyg på alla patienter och i synnerhet barn och patienter med mentala handikapp, då dessa enligt Al-hamdrami, Khandekar, Natrajan och Vora (2010) har högre prevalens till refraktiva fel än normalt friska människor. Så den här studien gjordes för att ta reda på om resultatet från retinoskopin kunde bli bättre och mer exakt om man använde en specifik optotyp. Patienterna som ställde upp på dessa tester var alla mellan 17 och 40 år och därför kunde presbyopi uteslutas som en anledning till att resultaten eventuellt varierade. Hypotesen var att ackommodationen skulle vara den största orsaken till att resultatet kunde skifta, speciellt den instrumentala myopin som uppstår då patienten är bakom foroptern och ger upphov till ackommodation eller en undervärdering av patientens hyperopi (Grigoriov, Kokkolaki, Manius och Rotsos 2009). Därför var testet mer ett sätt att kontrollera om patienterna ackommoderade olika mellan dessa tre fixatonsobjekt trots att ögat som fixerade på avstånd alltid var dimmat med minst + 1,50 dioptrier. En provbåge hade kunnat användas istället för foroptern, då den inte ger upphov till ackommodation på samma sätt, men det gjordes inte i denna studie då foroptern ansågs vara smidigare att använda, men även mer bekväm för patienterna som skulle bli påfrestade med ljuset från retinoskopet vid tre tillfällen. Andra saker som antogs kunna påverka resultatet var patienternas förmåga att förstå och följa instruktionerna som gavs, som exempelvis att fokusera på objekten och inte på ljuset från retinoskopet. För att eliminera denna felkälla i så hög grad som möjligt gavs samma instruktioner till alla patienter. Ordningen för fixatonsobjekten som användes vid retinoskopin slumpades fram för varje patient. På det sättet kunde inte ordningen påverka resultatet till fördel för något av objekten. En anamnes togs för alla patienter för att kunna gå tillbaks till och hitta eventuella anledningar om något av värdena skiftade för mycket eller var orealistiskt. Dock fick man inget sådant resultat som stack ut väsentligt i den här studien, så hereditet, okulär hälsa och patientens allmänna tillstånd påverkade inte resultatet. 17

Binokulär balansering

Binokulär balansering Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Binokulär balansering Jämförelse mellan monokulär refraktion och två balanseringsmetoder Författare: Clara Larsson Ämne: Optometri Nivå: Grundnivå

Läs mer

Exempelsamling i Ögats optik

Exempelsamling i Ögats optik Exempelsamling i Ögats optik 1. Ett reducerat öga har n =1.336, F=62 och längden 26,2 mm. Vilken av följande linser fungerar bäst för a) avståndsseende och b) närarbete (0,5 m)? (i) +2 D (ii) -9 D (iii)

Läs mer

3/19/13. Refraktionslära. Refraktionering. Kontrollera visus. Uppskatta felsynthet. Mätning av sfärisk felsynthet

3/19/13. Refraktionslära. Refraktionering. Kontrollera visus. Uppskatta felsynthet. Mätning av sfärisk felsynthet Refraktionslära Refraktionering Maja Östlund 2013-03-20 Donders metod - Sfär Stråltavla - Korscylinder - Franciscus Cornelis Donders 1818-1889 Kontrollera visus Monokulärt och binokulärt Uppskatta felsynthet

Läs mer

Stenopeiskt hål - hur bra är denna metod som kontrollmetod?

Stenopeiskt hål - hur bra är denna metod som kontrollmetod? Stenopeiskt hål - hur bra är denna metod som kontrollmetod? Anna Sjöbeck Examensarbete i optometri Nivå: C Nr: 2009:O20 Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga institutionen Examensarbeten gjorda vid Högskolan

Läs mer

Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sida1/x Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap Kod: Enheten för optometri Tentamen 1 Optometrisk refraktion 2 Ht 10 Måndag 29/11 10 För att bli godkänd krävs att alla delmoment når

Läs mer

Emmetropisering och refraktionsutveckling hos barn samt förväntade värden vid 9-11 års ålder.

Emmetropisering och refraktionsutveckling hos barn samt förväntade värden vid 9-11 års ålder. Emmetropisering och refraktionsutveckling hos barn samt förväntade värden vid 9-11 års ålder. Dinah Blüthl - Larsson Examensarbete i optometri Nivå: C Nr: 2009:O9 Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga

Läs mer

Förekomsten av refraktionsfel i Nicaragua

Förekomsten av refraktionsfel i Nicaragua Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Förekomsten av refraktionsfel i Nicaragua Marcus Svensson Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 211:2 Förekomsten av refraktionsfel i Nicaragua Marcus

Läs mer

Rumsbelysningens betydelse för refraktionen

Rumsbelysningens betydelse för refraktionen Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Rumsbelysningens betydelse för refraktionen Författare: Frida Thelandersson Ämne: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2015:O5 i Rumsbelysningens betydelse

Läs mer

Utvärdering av skillnad i metod att mäta överrefraktion samt hur överrefraktionen skiljer sig mellan tre olika instrument

Utvärdering av skillnad i metod att mäta överrefraktion samt hur överrefraktionen skiljer sig mellan tre olika instrument Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Utvärdering av skillnad i metod att mäta överrefraktion samt hur överrefraktionen skiljer sig mellan tre olika instrument Caroline Wingren Huvudområde: Optometri

Läs mer

Hur skiljer sig ackommodationsamplituden mellan Nicaragua och Sverige?

Hur skiljer sig ackommodationsamplituden mellan Nicaragua och Sverige? Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Hur skiljer sig ackommodationsamplituden mellan Nicaragua och Sverige? Catrin Aronsson Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2011:O22 Hur skiljer sig

Läs mer

Bestämning av axelläget för astigmatism Jämförelse mellan tre objektiva metoder

Bestämning av axelläget för astigmatism Jämförelse mellan tre objektiva metoder Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Bestämning av axelläget för astigmatism Jämförelse mellan tre objektiva metoder Maria Elfström Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2011: O25 Bestämning

Läs mer

Vilken förbättring i visus ger begagnade glasögon hos hjälpsökande i Bolivia?

Vilken förbättring i visus ger begagnade glasögon hos hjälpsökande i Bolivia? Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Vilken förbättring i visus ger begagnade glasögon hos hjälpsökande i Bolivia? Malin Nordström Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2010:O10 Vilken

Läs mer

Visusskillnad med Air Optix och Air Optix for Astigmatism vid låg astigmatism

Visusskillnad med Air Optix och Air Optix for Astigmatism vid låg astigmatism Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Visusskillnad med Air Optix och Air Optix for Astigmatism vid låg astigmatism Malin Larson Optometri Grundnivå Nr: 2011:O8 Visusskillnad mellan Air Optix

Läs mer

En jämförande studie av förändring i ackommodation- och vergenskrav vid skifte mellan glasögon och kontaktlinser hos hög- och lågmyoper

En jämförande studie av förändring i ackommodation- och vergenskrav vid skifte mellan glasögon och kontaktlinser hos hög- och lågmyoper Institutionen för naturvetenskap Examensarbete En jämförande studie av förändring i ackommodation- och vergenskrav vid skifte mellan glasögon och kontaktlinser hos hög- och lågmyoper Isabella Nilsson Huvudområde:

Läs mer

Finns det skillnad på AK/A-värdet mellan glasögon- och kontaktlinsanvändning?

Finns det skillnad på AK/A-värdet mellan glasögon- och kontaktlinsanvändning? Finns det skillnad på AK/A-värdet mellan glasögon- och kontaktlinsanvändning? Hatice Isik Optikerprogrammet 180 hp Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga Institutionen Examensarbete 15 hp, VT 2008 Intern

Läs mer

Ögonoperation för att slippa glasögon - är det värt riskerna? Refraktiva IOL

Ögonoperation för att slippa glasögon - är det värt riskerna? Refraktiva IOL 1(5) Ögonoperation för att slippa glasögon - är det värt riskerna? Refraktiva IOL Vem ska INTE genomgå refraktiv kirurgi? - Den som vill ha perfekt syn Komplikationer efter refraktiva linsbyten - Amotio

Läs mer

Nystagmus går det att träna bort?

Nystagmus går det att träna bort? Att ha en hög synskärpa kräver att man har en god bildstabilisering på näthinnan Bildrörelsen på näthinnan: Nystagmus går det att träna bort? storlek < 0.5 grader hastighet < 5 grader/sek Om nystagmus

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

MLBINO MLBINO BIFO. Binokulär läsning på kort avstånd. Bifocal ML Bino. Vår instegsmodell

MLBINO MLBINO BIFO. Binokulär läsning på kort avstånd. Bifocal ML Bino. Vår instegsmodell MLBINO Binokulär läsning på kort avstånd ADDItionsomfång: +4 till +20 dioptrier Synfält: 70º total Vikt: 26 34 gram läsavstånd: 25 8 cm Genom att titta på något på kortare avstånd kommer bilden på näthinnan

Läs mer

Förekomst av hyperopi bland hjälpsökande på en VFA-resa i Bolivia

Förekomst av hyperopi bland hjälpsökande på en VFA-resa i Bolivia Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Förekomst av hyperopi bland hjälpsökande på en VFA-resa i Bolivia Ulrika Wogatai Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2010:08 Kalmar Växjö 391 82 Kalmar

Läs mer

Optik Synen och ögats behov. Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se

Optik Synen och ögats behov. Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se Optik Synen och ögats behov Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se Ögats synfält -50 o 2 o 30 o Syngropen Gula fläcken, centrala seendet Synnerven -70 o Sidled-

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Anders Giörloff Leg. Optiker

Anders Giörloff Leg. Optiker Anders Giörloff Leg. Optiker www.visuellergonomi.se www.foretagsoptikern.se Ögat Ögat Emmetropi - rättsynthet Hyperopi översynthet Myopi - närsynthet 1 Ögat Astigmatism Två fokuspunkter Enkelslipade Bifokala

Läs mer

Refraktivt linsbyte (RLE)

Refraktivt linsbyte (RLE) Refraktivt linsbyte (RLE) Anders Behndig, Professor Inst. för Klinisk Vetenskap/Oftalmiatrik Umeå Universitet [Bild] 1 Historik Kallades ursprungligen Clear Lens Extraction Från 2002: Refractive Lens Exchange

Läs mer

Katarakt Visus och subjektiv synupplevelse

Katarakt Visus och subjektiv synupplevelse Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Katarakt Visus och subjektiv synupplevelse Karolina Eisenschmidt Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2013:O23 Katarakt Visus och subjektiv

Läs mer

Oftalmologisk primer. Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes

Oftalmologisk primer. Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes Oftalmologisk primer Jan Ygge Sektionen för Ögon och Syn Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Refraktion och brytningsfel Oftalmologisk anamnes Definitioner

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

Oftalmologisk primer -- Jan Ygge 2012-03-08

Oftalmologisk primer -- Jan Ygge 2012-03-08 Oftalmologisk primer Jan Ygge Sektionen för Ögon och Syn Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Definitioner Reklam Internationellt Hur ser man? Definitioner Oftalmologi - läran om ögats fysiologi och

Läs mer

Binokulärseende hos elitidrottare

Binokulärseende hos elitidrottare Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Binokulärseende hos elitidrottare En studie om djupseende, ackommodationsfacilitet och vergensfacilitet Maria Abdulhusen Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

About the optics of the eye

About the optics of the eye About the optics of the eye Peter Unsbo Kungliga Tekniska Högskolan Biomedical and x-ray physics Visual Optics Innehåll Optiska begränsningar i ögat Hur mäter man ögats aberrationer? Hur skriver man vågfrontsrecept?

Läs mer

Undersökning av ackommodationsförmåga och brytningsfel hos varmblodiga travare

Undersökning av ackommodationsförmåga och brytningsfel hos varmblodiga travare Undersökning av ackommodationsförmåga och brytningsfel hos varmblodiga travare Anna Löf Handledare: Björn Ekesten Inst. För kliniska vetenskaper Sveriges lantbruksuniversitet Examensarbete 2007: nr 64

Läs mer

Relationen mellan synförmågan och läs- och skrivutvecklingen hos barn

Relationen mellan synförmågan och läs- och skrivutvecklingen hos barn Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Relationen mellan synförmågan och läs- och skrivutvecklingen hos barn Andrea Medina Asencio Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2011:O17 Relationen

Läs mer

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007

Syn och synprövning. Marie Fällmar. Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS. Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Syn och synprövning Marie Fällmar Ortoptist, Ögonkliniken, SÄS Studiedagar för Mödra- och Barnhälsovård 29 och 30 november 2007 Skelprocessen Bild 1 Bild 2 1-2 Mask för strabism hos barn, konvergent (1)

Läs mer

Hanteringsträning - tidsåtgång och trygghetskänsla för patienter vid isättning och urtagning av mjuka kontaktlinser

Hanteringsträning - tidsåtgång och trygghetskänsla för patienter vid isättning och urtagning av mjuka kontaktlinser Hanteringsträning - tidsåtgång och trygghetskänsla för patienter vid isättning och urtagning av mjuka kontaktlinser Linda Andersson Examensarbete i optometri Nivå: C Nr: 2009:O2 Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

Toriska Linser Förståelse för Rotationsåtergång

Toriska Linser Förståelse för Rotationsåtergång Toriska Linser Förståelse för Rotationsåtergång Gerard Cairns, PhD, MCOptom, FAAO Paul China, OD, BS, FAAO Tim Green, MS Bill T Reindel, OD, MS Bausch & Lomb Incorporated, Rochester, New York, USA Introduktion

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Effekten av reducerad pupill genom pinholekontaktlinser för emmetropa presbyoper

Effekten av reducerad pupill genom pinholekontaktlinser för emmetropa presbyoper Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Effekten av reducerad pupill genom pinholekontaktlinser för emmetropa presbyoper Författare: Max Thorwaldsson Ämne: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2015:

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Utfall av tre olika formler för beräkning av postoperativ refraktion vid kataraktkirurgi

Utfall av tre olika formler för beräkning av postoperativ refraktion vid kataraktkirurgi Utfall av tre olika formler för beräkning av postoperativ refraktion vid kataraktkirurgi Jennifer Lindquist Examensarbete i optometri Nivå: C Nr: 2009:O29 Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga institutionen

Läs mer

En studie om påverkan på kontrastkänsligheten vid olika additioner på en multifokal kontaktlins

En studie om påverkan på kontrastkänsligheten vid olika additioner på en multifokal kontaktlins Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete En studie om påverkan på kontrastkänsligheten vid olika additioner på en multifokal kontaktlins Bafrin Al-Mizori Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå

Läs mer

Din guide till Crystalens

Din guide till Crystalens Din guide till Crystalens den intraokulära linsen som gör mer än bara avlägsnar din katarakt, den ger dig din syn tillbaka Du ska inte bara se. Du ska se bättre. Innehållsförteckning 5 Inledning 7 9 10

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Asfäriska kontaktlinser vad är det som gäller?

Asfäriska kontaktlinser vad är det som gäller? Asfäriska kontaktlinser vad är det som gäller? Dr Trusit Dave Den här artikeln tittar på användningen av asfäriska kontaktlinser, går igenom jämförelser som gjorts av asfäriska och sfäriska linsers funktion

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Två olika tårsubstituts påverkan av synkvaliteten

Två olika tårsubstituts påverkan av synkvaliteten Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Två olika tårsubstituts påverkan av synkvaliteten Kristoffer Tigerström Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2010:O3 Två olika tårsubstituts påverkan

Läs mer

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj

Näthinnans uppbyggnad. Tappar 5-6 milj. Stavar 100-110 milj Periferseendet Näthinnans uppbyggnad Stavar 100-110 milj Tappar 5-6 milj By OpenStax College http://commons.wikimedia.org/wiki/file:1414_rods_and_cones.jpg via Wikimedia Commons Näthinnans uppbyggnad Stavar

Läs mer

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt! Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande Rita figurer och motivera ordentligt! Repetition av geometrisk optik 1. Ett objekt i luft ligger 400 mm innan en sfärisk gränsyta med krökningsradien

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att

Läs mer

Ovanstående figure beskriver ögonens konvergens vid två olika objektsavstånd (blått fall och grönt fall). Geometrin ger: 2 L

Ovanstående figure beskriver ögonens konvergens vid två olika objektsavstånd (blått fall och grönt fall). Geometrin ger: 2 L 3D-seende och 3D-visualisering Människans avståndsuppfattning bigger på flera olika stimuli från synsinnet. Det primära är emellertid konvergensen, dvs hur mycket ögonen behöver vinklas (skela), för att

Läs mer

32 VETENSKAP. Asfäriska kontaktlinser vad är det som gäller?

32 VETENSKAP. Asfäriska kontaktlinser vad är det som gäller? 32 VETENSKAP Asfäriska kontaktlinser vad är det som gäller? Den här artikeln tittar på användningen av asfäriska kontaktlinser, går igenom jämförelser som gjorts av asfäriska och sfäriska linsers funktion

Läs mer

LINSER ELLER GLASÖGON?

LINSER ELLER GLASÖGON? LINSER ELLER GLASÖGON? Många kämpar med denna fråga och behöver en hjälpande hand på traven. Därför har vi samlat nyttig information kring de två olika alternativen och vad du bör tänka på i ditt val.

Läs mer

Undersökning av ögats brytningsförmåga i ett svenskt hästmaterial

Undersökning av ögats brytningsförmåga i ett svenskt hästmaterial Undersökning av ögats brytningsförmåga i ett svenskt hästmaterial Sofia Östberg Handledare: Björn Ekesten Inst. för kliniska vetenskaper Sveriges lantbruksuniversitet Examensarbete 2007:2 Fakulteten för

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

Aquafloat 7x50 WP Compass

Aquafloat 7x50 WP Compass Vattentät 7x50 kikare med kompass Artikel 102849 Aquafloat 7x50 WP Compass Instruktion för användning och underhåll Manual Artikel 102849 Uppdaterad Focus Nordic AB Box 55026 400 52 GÖTEBORG INNEHÅLL Allmän

Läs mer

Kontrastseende. Bild 1

Kontrastseende. Bild 1 Kontrastseende Anatomi hur fungerar det? Människans näthinna innehåller 2 typer av fotoreceptorer, stavar och tappar. Dessa reagerar på ljusfotoner som omvandlas till strålningsenergi och elektrisk aktivitet.

Läs mer

Varför ska vi erbjuda linser till barn? Kontaktlinser och barn - när börjar vi? När börjar vi? Varför ska vi erbjuda linser till barn? När börjar vi?

Varför ska vi erbjuda linser till barn? Kontaktlinser och barn - när börjar vi? När börjar vi? Varför ska vi erbjuda linser till barn? När börjar vi? Varför ska vi erbjuda linser till barn? Kontaktlinser och barn - när börjar vi? Peter Karvik Leg optiker & kontaktlinskonsult Medicinska orsaker Afaki, amblyopibehandling, okulär trauma Vid refraktiva

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Neurovetenskap Avd för Optometri. Tentamen 2 Kontaktlinsteknik (T5-120p / Leg.

KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Neurovetenskap Avd för Optometri. Tentamen 2 Kontaktlinsteknik (T5-120p / Leg. Namn / Kod: KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Neurovetenskap Avd för Optometri Tentamen 2 Kontaktlinsteknik (T5-120p / Leg. Kurs) Måndag 04-03- 08 Max poäng: 81,5p Skriv tydligt

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011 Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark

Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark Upplysning Rasmus Hasselrot Benjamin Blomqvist Martin Lundmark Handledare: Jonathan Fagerström Kurs: Introduktion till ingenjörsarbete, 7.5 HP Sammanfattning Apoidea beställde en undersökning av olika

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Excentrisk korrektion vid centrala scotom

Excentrisk korrektion vid centrala scotom LICENTIATUPPSATS CERTEC, LTH. NUMMER 2:2001 Jörgen Gustafsson Excentrisk korrektion vid centrala scotom Avdelningen för rehabiliteringsteknik Institutionen för designvetenskaper Lunds tekniska högskola

Läs mer

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT

ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT ÖGON KÄNSLIGA FÖR GRÖNT EN PILOTSTUDIE AV ROXOR-FILTER MED FRÅGAN: KAN MAN FÖRSTÄRKA SYNINTRYCK OCH SAMTIDIGT MINSKA BLÄNDNING? av Krister Inde, synpedagog, Karlstad Det synliga ljuset och kantfilter Det

Läs mer

Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits)

Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits) Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av rektor 1993-12-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2005-04-05 Utbildningsplan

Läs mer

En Jämförelse av Olika Studier på Visus- och K-värdeförändringar vid Ortokeratologibehandling

En Jämförelse av Olika Studier på Visus- och K-värdeförändringar vid Ortokeratologibehandling En Jämförelse av Olika Studier på Visus- och K-värdeförändringar vid Ortokeratologibehandling Linus Magnusson Optikerprogrammet 180 hp Högskolan I Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen Examensarbete

Läs mer

Regler Övriga regler:

Regler Övriga regler: Introduktion Flamestorm Duals II är Legend Spelbutiks andra dubbelturnering i Warhammer Fantasy Battles och spelas i lag med två spelare på varje lag. Syftet med denna typ av arrangemang är att stärka

Läs mer

Operationsformulär BARNKATARAKT

Operationsformulär BARNKATARAKT *1. Personnummer - *2. Operationsdatum - - *3. Diagnosdatum - - 4. Postnummer *5. Varför remitterades patienten? välj ett eller flera alternativ Avsaknad av blickkontakt Skelning Ej röd reflex Hereditet

Läs mer

500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem.

500.000 svenskar bär på en ögonsjukdom. Nu har vi gjort det mycket enklare att hitta dem. EyeDiagnostics Scandinavia AB tillhandahåller ett program för att länka samman optikerns mätdata till ögonläkare för en ögonhälsobedömning. Ögonhälsoundersökningen består av följande produkter: - Diskussion

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide

Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide Laser Avståndsmätare Användarhandbok och användningsguide Inledning: Length Master LM 1000 cx mäter avståndet genom att sända ut infraröda strålar mot målet, som omedelbart beräknar avståndet genom att

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen Basalt introduktions-kompendie Fredrik Källmark och Marika Wahlberg 2007 Ögonlocken Ögonlockens uppgift är att skydda ögat från skador, men också

Läs mer

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Bildkonstruktion med linser. Generell Applet Information: 1. Öppna en internet läsare och öppna Optisk Bänk -sidan (adress). 2. Använd FULL SCREEN. 3. När applet:en

Läs mer

Den toriska kontaktlinsens rotation på ögat Prismaballast vs. Accelerated stabilization design

Den toriska kontaktlinsens rotation på ögat Prismaballast vs. Accelerated stabilization design Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Den toriska kontaktlinsens rotation på ögat Prismaballast vs. Accelerated stabilization design Författare:Linnéa Carlgren Ämne:Optometri Nivå:Grundnivå

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Gråstarrsoperation och sedan?

Gråstarrsoperation och sedan? Gråstarrsoperation och sedan? Eva Mönestam Docent, överläkare Ögonkliniken, Norrlands universitetssjukhus Operation av gråstarr är det vanligaste kirurgiska ingreppet i den industrialiserade världen. Under

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

ROSE ROSE K2. instruktion IRREGULAR CORNEA. Post Graft TM ROSE K2 XL. Semiscleral kontaktlins

ROSE ROSE K2. instruktion IRREGULAR CORNEA. Post Graft TM ROSE K2 XL. Semiscleral kontaktlins ROSE TM K TM ROSE K2 ROSE K2 Patient ROSE K2 IRREGULAR CORNEA instruktion ROSE K2 ROSE TM NC IC K2 XL Semiscleral kontaktlins TM Post Graft TM TM Isättning och urtagning av dina semisclerala Rose K2 XL

Läs mer

Prioritera synvård. Handledning för talare

Prioritera synvård. Handledning för talare Prioritera synvård Handledning för talare BILD 1 Presentation av talare. Syftet med den här presentationen är att informera om de synförändringar som kan inträffa när vi åldras och diskutera betydelsen

Läs mer