Mål för 2012 och måluppfyllelse SLUTMÅL 1 SLUTMÅL 2. heterna upplever att samverkan fungerar. Finsam Västerdalarna har dock inte hunnit komma igång

Transkript

1 Finsam Västerdalarnas styrelse har satt mål för verksamhetsåret i verksamhetsplanen för 2012, sedan Mål för 2012 och måluppfyllelse Deltagare Förutom dessa metoder/verktyg, så använder sig Finsam Västerdalarna av uppfljningsverktyget DIS under rubriken Må/för 2012 och inå/uppjj //e/se nedan, samt deltagarenkäter (se s 10). i samverkan av systematisk självutvärdering av verksamhetspian och teamkontrakt, se 8 Klart: 31i Antalet deltagare som tillhör arbetskraften eller deltagarna i egen försörjning ska öka. SMART mål 2a) Antalet deltagare som tillhör arbetskraften ska öka. Med tillhör arbetskraften avser vi att man är i egen försörjning helt/delvis eller uppnått sådan arbetsförmåga att man kunnat skrivas in hos Arbetsför medlingen och ffitt aktivitetsstöd. SLUTMÅL 2 Ansvariga för förverkligande och mätning av målet: Styrelsen förslagsvis med ett års mellanrum, för att det ska hinna ske någon förändring mellan mättillfällena. nerna skulle kunna vara att de ger argument och stöd och kanske ställer krav på ingående samverkans parter att samverkan är viktig och ska förbättras. vid första mättillfället. Det som var tydligast vad gäller hur man tycker att samverkan fungerar, var att C Dessutom kom man fram till att ett tänkbart förbättringsförslag till kommunstyrelsen i båda kommu som genomfördes i oktober borde kanske göras senare. Framtida mätningar bör ha längre intervall, kan till nivå 3 och 4, var det 88 % som upplevde ganska god eller hög grad av samverkan, och 89 % man vid båda tillfällena angav att man önskar mer samverkan med kommunerna, i Malung-Sälen De förbättringsförslag som framkom vid självutvärdering av verksamhetsplanen var att den mätning kommunanställda även önskar mer samverkan inom egna kommunen. Båda mätningarna har gjorts och vid senaste sammanställningen av hur många som upplevde samver Mätskala: 1 = Upplever i stort sätt ingen samverkan, 2 = Upplever samverkan i någon mån, 3 = Upp lever ganska god samverkan. 4 = Upplever samverkan i hög grad gällde det främst på chefsnivå och i Vansbro främst med Individ- och familjeomsorgen. 1 andra mät ningen framgick även att man önskar mer samverkan med LSS i båda kommunerna och att flera av de SMART mål la) Finsams samarbetsparter ska ha en väl utvecklad samverkan. Finsams samarbetsparter ska uppleva ökad samverkan. Mätning med enkät ska göras vid två tillf dllen. Första mätning klar: mars Andra mätning klar: oktober 2012 SLUTMÅL 1 teamets självutvärdering funnits med som en del i arbetet. Nedan följer en beskrivning av verksam hetspianens mål och måluppfyllelse. trakt, därefter har styrelsen gjort en självutvärdering av verksamhetspianen, där resultatet från Finsam-. gjorde Finsamteamet ett teamkontrakt där de bestämde hur de ska jobba för att nå målen, samt satte egna mål. Under hösten 2012 har sedan först Finsamteamet gjort en självutvärdering av sitt teamkon med att använda ORS/SRS under 2012, utan endast SUS och samverkansenkät. heterna upplever att samverkan fungerar. Finsam Västerdalarna har dock inte hunnit komma igång

2 Från mätning i juni 2011 (vilket var det mättillfälle som skulle vara riktmärke för detta mål) till juni och lämpliga (t ex att inte remittera personer med pågående missbruk). koppling till teamet blir att fortsätta jobba i samma goda anda. Styrelsen bedömer också att deras di 2012 var det 10 personer av de 16 som avslutats som tillhörde arbetskraften (62 %), 9 av dessa hade gått över i egen försörjning och en var inskriven på AF och fick aktivitetsstöd. Målet är därmed upp fyllt till grad 4 (på en 4-gradig mätskala). Man hade inga förbättringsförslag från styrelsens sida, utan bedömer att Finsamteamets kompetensprofil och arbetssätt är en framgångfaktor och i hög grad lämpligt för uppdraget och styrelsens åter rektiv till beredningsgrupperna vad gäller remittering av deltagare till Finsam har visat sig varit bra 9 Teamet hade satt ett mål på att minst 80 % skulle uppleva att de fått ett bra eller mycket bra bemö garna vad gäller innehållet i denna och bättre planering inför träffarna från personalens sida och även detta delmål uppfylldes. För att fortsätta mäta deltagarnas upplevelse av bemötandet, så kommer man framledes att använda en speciell metod med utvärderingsenkäter som heter ORS/SRS (Outcome Ra ting Scale/Session Rating Scale). gade upplever bemötandet som bra eller mycket bra. Målet är alltså uppfyllt. Man hade också, som en öka deltagandet i gruppverksamheten Social rehabilitering genom bl a ännu mer delaktighet för delta del i att deltagarna ska känna sig sedda och lyssnade på och uppleva gott bemötande, satt som mål att tande. Mätning av upplevelsen av bernötandet har skett via enkät till deltagarna, där samtliga tillfrå Ansvariga för att mäta eller kunna visa måluppfyllelse: Finsamteamet Ansvariga för förverkligande av målet: Finsamteamet Öka antalet deltagare som upplever att de får rätt stöd och hjälp och ett gott bemötande och att de upp lever sig sedda. SMART mål 4a) Att deltagarna får rätt stöd och hjälp och ett gott bemötande. Att de blir sedda och lyssnade på. SLUTMÅL 4 serna. hög grad lämplig och har haft en avgörande betydelse för förbundets tydlighet (både inåt och utåt) kring uppdrag, de olika rollerna i förbundet och beslutsordningen. Denna bör dock uppdateras årligen egna organisationerna och till övriga. Man bedömer därför att kommunikationsstrategin har varit i har blivit tydligt vad alla i Finsams organisation har för ansvar när det gäller information både till de och man konstaterar att ytterligare målgrupper kan behöva inkluderas i strategin, t ex kommunstyrel Det man var överens om vid självutvärderingen var att kommunikationsstrategin har varit viktig. Det Ansvarig för att ta fram förslag på kommunikationsstrategi: Ritva. Ansvariga för förverkligande av målet: Styrelsen, verkställande tjänsteman och Finsamteam. Öka förståelsen för Finsains uppdrag, roll och beslutsordn ing hos parterna i förbundet. SMART mål 3a) Styrelsen, verkställande tjänsteman och Finsamtearn ska jobba utifrån en för förbundet framtagen kommunikationsstrategi. Denna ska vara klar SLUTMÅL 3 Ansvariga för förverkligande av målet: Finsamtearnet Ansvarig för att visa statistik: Ritva

3 - smärtalvärk - regelbunden - antal - vårdkonsumtion oro, ångest för 9 deltagare mediciner 6 deltagare - stress, för 6 deltagare medicinering för 4 deltagare, varav 2 helt ring/minskning när det gäller gjort det mer än en gång (och som varit inskrivna under delar av eller hela 2012), visade det på förbätt slutat medicinera var sjätte månad och vid avslut. Vid genomgång av de 24 deltagare som valt att fylla i enkäten och 10 Värt att notera är också att så många som 21 personer (87,5 %) upplever att Finsam haft en positiv effekt på deras mående och livssituation. Känner mig respekterad. Får mycket hjälp och stöd av Finsam. Handledarna är lyhörda och samtidigt förstående. Underlättar vid problem i vardagen. Respekterad som människa. Finsam (Carita) har hjälpt mig jättemycket. skulle inte ha kommit så långt utan henne. att personalen finns till för dem. Svarsalternativen var mycket bra, bra, mindre bra och väldigt dåligt. några exempel på kommentarer till deras svar: 12 deltagare har hunnit besvara denna fråga, varav 10 svarade mycket bra och 2 svarade bra. Här är enkäten, vi frågade alltså om man upplever att man känner sig respekterad som individ, lyssnad på och Nytt sedan senaste mätningen är att vi lagt till en fråga om hur man upplever bemötandet i Finsam i rad/får något att göra. Starkare i sig själv/bättre självkänsla. Får rutiner. Får träffa folk/bryta social isolering. Blir gladare/mer positiv. Fått jobb! Får hjälp med diverse saker som privatekonomi, kontakter med vården. Sysselsättning/blir aktive någon form är: oro, ångest för 3 deltagare gör skillnad för ens mående och livssituation. Några av de saker som ofta nämns i kommentarerna i för 3 deltagare för 8 deltagare Något som noterades även vid förra sammanställningen är, att det är rätt många som ökat sin vårdkon mentarer i enkäterna där man påtalar att detta är en av faktorerna bakom att man upplever att Finsam upplevd livskvalitet för 3 deltagare (varav 2 gått motivationsnivå för 5 deltagare sumtion och/eller antal mediciner sen de startat i Finsam (även om det för ett ganska stort antal även - smärta/värk - stress, - regelbunden - antal - vårdkonsumtion - upplevd - upplevd - upplevt mediciner 8 deltagare från mycket bra till bra på skalan) medicinering 2 deltagare social situation för 2 deltagare mående och livssituation efter start i Finsam för 0 deltagare varit minskning av detta). En trolig orsak till denna ökning är att flera deltagare fått stöd från Finsam teamet att få kontakt med vården för att få den hjälp de behöver, vilket man ju även kan se i de kom och försämring/ökning när det gäller - upplevd - upplevd - upplevd - upplevt motivationsnivå för 7 deltagare social situation för 10 deltagare livskvalitet för 10 deltagare för 9 deltagare mående och livssituation efter start i Finsarn för 21 deltagare Finsamteamet använder en frivillig enkät (fr o ni sommaren 2010) som deltagarna fyller i vid start, ca DELTAGARENKALTER

4 2012 och man har under hösten genomfört ett par dialogträffar för att inventera behov och önskemål från deltagare i projektet, samt en dialogträff med bl a samordningsförbunden, befintliga och planerade det haft följande samverkansaktiviteter under året: sociala företag, samt kommun- och riksdagspolitiker kring hur man ska kunna underlätta socialt före Vansbro för handläggare/personal hos förbundets parter. andra nätverk och som Finsamteamet har med beredningsgrupperna och övriga nätverk, så har förbun Förutom de regelbundna möten som verkställande tjänsteman har med lokala samverkansgruppen och Samverkan tagande. Projektledaren har även informerat om projektet vid Finsam Västerdalarnas frukostmöte i 11 termin. tiker m fl i syfte att uppdatera om vad som händer och sker, man skickar också ut nyhetsbrev 2 ggr per Man har också haft diverse informationsmöten för personal hos de samverkande myndigheterna, poli pen och beredningsgrupperna, totalt 22 personer. draget för beredningsgrupperna och gemensam verksamhetspian för 2013 för lokala samverkansgrup En halvdagskonferens med lokala samverkansgruppen och beredningsgrupperna för att fastställa upp kan vi bli bättre på att samverka och samarbeta kring de personer som är i behov av KUR-projektet, en utbi Idningsinsats inom psyk iatriornrådet för personal hos kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget, där Försäkringskassan stått för föreläsarna och Finsam råde, totalt 55 stycken. Västerdalarna stått för lokal, lunch och fika för deltagarna som jobbar i förbundets upptagningsom En samverkanskonferens med temat lokala samverkansgruppens och beredningsgruppernas roll och Finsam Västerdalarna har dessutom, i samarbete med länets övriga förbund, genomfört en gemensam uppdrag - samlat stöd? Till denna samverkanskonferens var både handläggare i beredningsgrupperna och chefer i lokala samverkansgruppen inbjudna, totalt kom 23 personer. hur övriga samarbetspartners bjudits in och vi hade ca 20 besökare under dagen. Öppet hus i Vansbro, dit styrelsen, politiker och personal hos de samverkande myndigheterna och utbildningsdag för länets styrelseledamöter i Borlänge. gare. olika teman/föreläsare. Man har haft ett sådant i Vansbro och ett i Malung med sammanlagt 49 delta Frukostmöten för personal hos de samverkande myndigheterna och övriga sarnarbetspartners med ESF-projektet Kompetensbyrån som Finsam Västerdalarna är medfinansiär i, startade i september Kompetensbyrån

5 att bibehålla kontakten med övrig personal i Finsamteamet och bidra med sin kompetens från psykia trin och Arbetsförmedlingen i arbetet med deltagarna genom regelbundna möten med Finsamteamet, förmedlingen, har jobbat 25 % för Finsam under 2012, båda återgick från årsskiftet tillbaka till sina ordinarie jobb, men kommer att finnas kvar som adjungerade i Finsam. Detta innebär att de kommer har jobbat 75 % för Finsam under 2012, och Liselotte Hesseborn, som har sin anställning hos Arbets ning som man haft under en period. Anna Knuts, som har sin anställning hos Oppenvårdspsykiatrin, C 12 resor och telefon. Något som också påverkat resultatet är att det blev klart att samordningsförbundet sering med Malung-Sälens kommun. Däremot har man använt lite mer än beräknat till utbildning, då ). lande tjänsteman fria händer att omdisponera i budgeten vid behov (se i protokoll från styrelsemöte man under hösten såg att det skulle finnas ekonomiskt utrymme för detta, så styrelsen gav verkstäl lysningar. Man hade räknat med att använda kr av tidigare överskott, men använde teter, där man lagt till lite extra utrymme för den händelse att det hade blivit klart med ev samlokali nat. Dessutom förbrukades inte lika mycket som beräknat på förbrukningsmaterial och deltagaraktivi Förbundets resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupp åter ffir tillbaka momsen, detta gjorde att man förbrukade ytterligare kronor mindre än beräk kr lägre än beräknat och detta har dessutom i någon mån även inverkat på kostnaderna för tjänstgöringsgrad på 75 i stället för planerade 100 %, vilket gjorde att lönekostnaderna blev ca kr. En orsak till att det gick åt mindre än beräknat var att Anna Knuts i Finsamteamet ville gå ner på en Ekonomi Resultat perioden man kan bli bättre på att samverka och samarbeta. samverkan via den enkät som förbundet tagit fram, denna är ett bra redskap i diskussioner kring hur Förbundet ska också fortsätta arbeta för utvecklad samverkan, både genom frukostmöten, samver kanskonferens, Öppet hus o dyl som tidigare, men även genom årliga mätningar om hur man upplever man först enats om att försöka ta nya grepp inom befintlig samverkan först för att sedan se om en spe fortsätta att göra många aktiviteter med detta i fokus. Till skillnad mot förut så kommer vi däremot troligtvis inte att ha speciella gruppaktiviteter för friskvård och Grön rehab, utan detta kommer att Planerna på ett utökat samarbete och ev samlokalisering med Malung-Sälens kommun finns kvar, men finns hos de för tillfället aktuella deltagarna och även hos förbundets målgrupp i stort. Fortfarande riktad mot unga med aktivitetsstöd i Vansbro finns också kvar, men i samråd med övriga parter har Den individuella coachningen, som alla deltagare ingår i, kommer även fortsättningsvis att vara basen ta över handläggningen av samtliga Finsamdeltagare som är/kommer bli aktuella hos Arbetsför medlingen, i och med detta upplägg kommer förbundet fortfarande att ha kvar kunskapen och kompe tensen från alla myndigheterna i arbetet med Finsams deltagare. för verksamheten. Liksom tidigare, kommer man att anpassa verksamheten utifrån det behov som inkluderas i den sociala rehabiliteringen i större utsträckning. där har deras egen omorganisation dragit ut på tiden, men dialogen fortgår. Planerna på en ev insats men ej jobba coachande i Finsam. Anna kommer även att vara den som håller i de Finsamärenden som ska tas upp vid behandlingskonferenserna på Öppenvårdspsykiatrin i Malung och Liselotte kommer att finns dock ett påtagligt behov av social rehabilitering/träning hos deltagarna och vi kommer därför att ciell insats verkligen behövs. att man förbrukat stor del av det tidigare överskottet och därmed inte kan ha samma personalbeman från 30 till ursprungsnivån 20 och personalstyrkan i Finsamtearnet från 2,5 tjänst till 1,5. Detta p g a Den stora förändringen för 2013 är att man krympt målsättningen när det gäller antal aktiva deltagare Framtiden

6 RESULTATRÄKNING (kr) Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Finansiella intäkter Finansiella kostnader SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER l ÅRETS RESULTAT

7 Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Budget och avvikelser Avvikelse Budget Utfall 14 Summa Intäkter SUMMA Summa Kostnader Revision Arvode samordnare 75% Lokalvård Landstinget Dalarna Malung-Sälens- och Vansbro kommun Försäkringskassan, Arbetsi örmedlingen Arvode,reseers. styrelse och revisorer Administrativa tjänster Elkostnader Resor Samverkansprojekt / - C Samverkansktiviteter Dator, telefon Lönekostn team 1 st a50%±1 st ä25% + 2 a 100% 107 -l Lokalhyror Försäkringar Övrigt (förbrukningsmaterial mm) C Utbildning Kostnader Intäkter RE Deltagataktiviteter (inki friskvård) Budget och avvikelser per resultatenhet Avvikelse Fik & dyl till möten, arbetsplatsträffar l insatser Budget Utfall SUMMA Finansiella kostnader 0 -l 237 -l 237 BUDGET OCH AVVIKELSER (kr)

8 SUMMA TILLGÅNGAR Kassaoch bank GÅNGAR SUMMA OMSÄTTNINGSTILL Fordringar Omsättningsti1Igngar 3 TILLGÅNGAR 15 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER SUMMA SKULDER Kortfristiga skulder SKULDER SUMMA EGET KAPITAL Ingående eget kapital Årets resultat EGET KAPITAL OCH SKULDER Not BALANSRÄKNING (kr)

9 Medel från verksamheten fl5re förändring av rörelsekapital ter 0 0 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering tur övriga ej likviditetspåverkande pos 16 Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut Likvida medel vid årets början ÅRETS KASSAFLÖDE Kassaflöde från den löpande verksamheten Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder KASSAFLÖDESANALYS (kr)

10 Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Rådet fbr kommunal redovisning samt Sveriges kommuner och landstings rekommendationer. sed i överensstämmelse med Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:6 14), gällande rekommendationer från Samordningsf&bundet Finsam Västerdalarnas årsredovisning har upprättats enligt god kommunal redovisnings Redovisningsprinciperna är ofbrändrade i jämfbrelse med föregående år. 17 haft en person som är anställd hos Landstinget Dalarna, en personal som är anställd hos Försäkringskassan och medlingen fakturerar i sin tur förbundet för faktiska lönekostnader. en personal som är anställd hos Arbetsförmedlingen. Kommunen, landstinget. försäkringskassan och arbetsför Två av samordningsförbundet personal är anställd hos Malung-Sälens kommun. Samordningsförbundet har även Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar med fbrfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga Redovisningsprinciper

11 Summa Ersättning från försäkringskassan Not 1 Verksamhetens intkter Driftsbidrag kommuner & landsting Summa Uppiupna löner Övriga upplupna kostnader Leverantörsskulder Not 4 Kortfristiga skulder Summa Plusgiro Fordran mervärdesskatt Fordringar hos leverantör Bank (övriga konton) 0 0 Not 3 Omsättningstillgångar en. Reviderad kontoplan från 2012 som harmoniserar med använda resultatenheter. Summa Konsult- och andra tjänster Arvoden styrelsen Övriga kostnader Samverkansaktiviteter (2011 Köp av huvudverks. från kommun) (2011 Köp av huvudverks. statliga myndigheter) (2011 Köp av stödverksamhet frän företag) (2011 Köp av stödverksamhet frän kommun) Arvode samordnare plus del av lön team Samverkansprojekt, Admin. Tjänster Samordningsfiirbundet Finsam Västerdalarna köper tjänsten ffir personal från Malung-Sälens kommun, Landstinget Dalarna, Försäkringskassan och Arbetsförmedling Deltagaraktiviteter (2011 social träning) Lönekostnader team Not 2 Verksamhetens kostnader Noter (kr)

12 / Kurt Podgorski, Malung-Sälens kommun 7 1 /1,ZJ ;/r /7 Hans Unander, Landstinget Dalarna Ingo Tnerby, Försäkriskan< / - Marika Sundqvist, Arbetsförmedlingen.c- -.: (r) ( Annika Smm-Eriksson, VanSbro kommun Ort och datum j Lt - & )! 2 19

13 Ort och datum tc 2/3 - c 20 Bengt Nilsson, revisor Malung-Sälens kommun, Vansbro kommun och Landstinget Dalarna ;I4:7 )Jt - Nils Romberg, Auktorise d revisor Deloitte AB, utsedd av Försäkringskassan och Arbetsf&medlingen Vår revionsberättelse har avgivits:

14 Kommunfullmäktige Vansbro kommun 1 Landstingsfullmäktige i Dalarna Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Kornmunfullniäktige i Malung-Sälens kommun är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utlhrma granskningsåtgärder som revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedörnn ing beaktar annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras. bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, Vår granskning innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och rehabiliteringsinsatser. kommunallagen. förbundsordningen samt god revisionssed 1 kommunal verksamhet. Vi har utfört vår granskning enligt Lag om finansiell samordning av kommunallagen samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och Förbundsordningen pä grundval av vår granskning. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen är upprättad i enlighet med Re visorns ansvar i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsen ansvarar också för att verksamheten bedrivs rättvisande bild och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att Det är förbundsstyrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en Styrelsens ansvarför arsredovisningen och förvaltningen verksamheten Samordn ingsförbundet Fl nsam Västerdalarna, org nr för verksam hetsåret Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet Finsani Västerdalarna Organisationsnummer REVISIONSBERÄTTELSE för år 2012 Samordn ingsrörbundet F insam Västerda lama Till

15 föreskrifter som gäller för verksamheten. kunna bedöma verksamheten i förhållande till gällande mål. beslut och riktlinjer samt de övergripande presentationen i årsredovisningen årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet rör att Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår granskning av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den De sakkunnigas rapporter Bilagor: Utsedd av staten samt Landstinget Dalarna Nils Romberg Bengt Nilsson Deloitte AB Malung-Sälens kommun. Vansbro kommun Auktoriserad revisor Vald revisor utsedd av / Vansbro den 22 mars 2013 Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning. samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och och verksamhetsmål som är uppställda enligt förbundsordning och verksamhetsplanen varit tillräcklig, att resultatet enlkzt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt Enligt vår uppfattning har styrelsen i Sarnordningsft5rbundet Finsam Västerdalarna Uttalanden tillfredsställande sätt. rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av uttalande om effektiviteten i ft rhundets interna kontroll. Granskningen innefattar också

16 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 273 Ärende KS 2011/11 Mottagande av ensamkommande flyktingbarn Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar 1. att teckna överenskommelse med Migrationsverket om ensamkommande flyktingbarn 2. att Rädda Barnens dokument "checklista" för ensamkommande flyktingbarn under 18 år ska följas tills staten kommer med egna riktlinjer till kommunerna, Kommunstyrelsen beslutar att under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut uppdra till kommunstyrelsens ordförande att underteckna överenskommelsen. Reservationer Wahan Harutun reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut att avslå att-sats två i Wahan Harutuns förslag. Ärendet Genom att teckna en överenskommelse med Migrationsverket före årsskiftet 2013/14 får kommunen 500 tkr för att förbereda mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Då Migrationsverket med stor sannolikhet kommer att placera barn i Vansbro kommun oavsett om överenskommelse finns eller ej, bör kommunen förbereda sig på bästa möjliga sätt. De pengar som utfaller vid en överenskommelse behövs för att kunna sätta igång förberedelserna. Förslag till beslut Utskottet utbildning och arbete föreslår att kommunstyrelsen beslutar att teckna överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Wahan Harutun, Marja Kilpiö och Bibbi Westhed yrkar bifall till utskottets förslag. Justerare Utdragsbestyrkande

17 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Wahan Harutun föreslår tilläggsförslaget: 1. att Rädda Barnens dokument "checklista" för ensamkommandde flyktingbarn under 18 år ska följas tills staten kommer med egna riktlinjer till kommunerna, 2. att mottagandet av ensamkommande flyktingbarns placering koncentreras till familjehem. Torsten Larsson föreslår: 1. att kommunfullmäktige beslutar att teckna överenskommelse med Migrationsverket om ensamkommande flyktingbarn 2. att kommunstyrelsen beslutar att under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut uppdra till kommunstyrelsens ordförande att underteckna överenskommelsen. Beslutsgång Ordförande ställer utskottets förslag mot att-sats ett i Torsten Larssons förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Torsten Larssons förslag. Ordförande ställer Torsten Larssons tilläggsförslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordförande ställer att-sats ett i Wahan Harutuns tilläggsförslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller Wahan Harutuns tilläggsförslag. Ordförande ställer att-sats två i Wahan Harutuns tilläggsförslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår Wahan Harutuns tilläggsförslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerare Utdragsbestyrkande

18 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE ang ensamkommande.docx TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Utbildning och arbete KS 2011/11 Verksamhetschef Erik Wallander Kommunstyrelsen Mottagande av ensamkommande flyktingbarn Rekommendation till beslut att fatta beslut om att teckna överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Sammanfattning Genom att teckna en överenskommelse med Migrationsverket före årsskiftet 2013/14 får kommunen 500 tkr för att förbereda mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Då Migrationsverket med stor sannolikhet kommer att placera barn i Vansbro kommun oavsett om överenskommelse finns eller ej, bör kommunen förbereda sig på bästa möjliga sätt. De pengar som utfaller vid en överenskommelse behövs för att kunna sätta igång förberedelserna. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade att uppdra till förvaltningen att skyndsamt ta fram ett beslutsunderlag för ställningstagande om mottagande av ensamkommande barn. Riksdagen har sedan dess beslutat om en lagändring, gällande från , som innebär att Migrationsverket ges möjlighet att anvisa ensamkommande barn också till kommuner som inte har en överenskommelse med verket. Utredningsarbetet har påbörjats av verksamhetschef Erik Wallander och ska vara slutfört före årsskiftet. Ledningsgruppen för Utbildning och arbete utgör arbetsgrupp. Det är angeläget att beslutet tas i tid så att en överenskommelse kan komma till stånd före den sista december om kommunen ska kunna komma i åtnjutande av de 500 tkr. Det är vidare angeläget att förberedelsearbetet kan komma igång så snart som möjligt. Utredningen har att belysa flera områden och många av de åtgärder som behöver vidtas tar tid att genomföra såsom att ta fram lämpligt boende, organisera skolgång, rekrytera socialsekreterare med flera personer, sörja för meningsfull fritid etc. Konsekvenser Oavsett av vad kommunen beslutar kan Migrationsverket komma att placera ensamkommande flyktingbarn i Vansbro. Konsekvensen av att inte teckna en överenskommelse blir att kommunen går miste om 500 tkr för att vidta nödvändiga åtgärder. Beslutet expedieras till : Ledningsgruppen för Utbildning och arbete Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

19

20

21 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 279 Ärende KS 2011/491 Direktiv för kompetensbolag Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att upphäva fattat beslut ( 21/2011) kring bildande av ett gemensamt fastighetsbolag för fastighetssamverkan. Ärendet fattade KF ( 21/2011) beslut att Vansbro kommun tillsammans med stiftelsen Vansbrohem skulle bilda ett gemensamt kompetensbolag med syfte att, genom samordnad förvaltning, optimera den ekonomiska effektiviteten och öka kundnyttan ( 158/2011) fastställde KS direktiv för det fortsatta arbetet utifrån det av KF fattade beslutet. Den fortsatta processen har visat på en rad svårigheter vilket i praktiken gör det omöjligt att fullfölja beslutet. Förslag till beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att upphäva fattat beslut ( 21/2011) kring bildande av ett gemensamt fastighetsbolag för fastighetssamverkan. Wahan Harutun yrkar bifall till utskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Utredning daterad Justerare Utdragsbestyrkande

22 TJÄNSTEUTLÅTANDE FASTIGHETSSAMVERKAN.docx 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2011/491 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNSTYRELSEN Fastighetssamverkan mellan Vansbro kommun och Stiftelsen Vansbrohem Rekommendation till beslut att föreslå kommunfullmäktige att upphäva fattat beslut ( 21/2011) kring bildande av ett gemensamt fastighetsbolag för fastighetssamverkan Sammanfattning fattade KF ( 21/2011) beslut att Vansbro kommun tillsammans med stiftelsen Vansbrohem skulle bilda ett gemensamt kompetensbolag med syfte att, genom samordnad förvaltning, optimera den ekonomiska effektiviteten och öka kundnyttan ( 158/2011) fastställde KS direktiv för det fortsatta arbetet utifrån det av KF fattade beslutet. Den fortsatta processen har visat på en rad svårigheter vilket i praktiken gör det omöjligt att fullfölja beslutet. Bakgrund Vansbro kommun och stiftelsen Vansbrohem har sedan 2002 arbetat med att hitta samverkansformer för verksamheterna med syftet att skapa bästa möjliga förutsättningen för en effektiv fastighetsförvaltning ur ett koncernperspektiv. Ett antal utredningar och arbetsgrupper har arbetat med frågan utan att komma fram till en lösning som har känts helt rätt. En gemensam organisation har sammantaget bedömts skapa bättre förutsättningar för att klara det framtida underhålls- och investeringsbehovet med en lägre hyresutveckling än vad som varit fallet i nuvarande separata organisationer. Vidare att öka effektiviteten, utveckla kvaliteten och säkerställa kompetensförsörjningen inom verksamheterna fattade KF ( 21/2011) beslut att Vansbro kommun tillsammans med stiftelsen Vansbrohem skulle bilda ett gemensamt kompetensbolag med syfte att, genom samordnad förvaltning, optimera den ekonomiska effektiviteten och öka kundnyttan ( 158/2011) fastställde KS direktiv för det fortsatta arbetet utifrån det av KF fattade beslutet. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

23 TJÄNSTEUTLÅTANDE FASTIGHETSSAMVERKAN.docx Arbetet fortsatte därefter i en gruppering bestående av representanter för Stiftelsen Vansbrohem samt Vansbro kommun. Som stöd anlitades SWECO. En rad frågeställningar lyftes och i början av 2013 tillställdes dessa PWC. 1. Kan Stiftelsen Vansbrohem vid ombildandet till kommunalt allmännyttigt bostadsaktiebolag erhålla befrielse från stämpelskatt i enlighet med Kammarkollegiets PM? 2. Kan kommunen med stöd av in house-undantaget i LOU utan upphandling tilldela bostadsaktiebolaget uppdragsavtal gällande fastighetsförvaltning? 3. Vilka möjligheter och begränsningar finns enligt lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag för bostadsaktiebolaget att på uppdrag utföra fastighetsförvaltning åt kommunen? PWC gjorde följande bedömning: 2(3) 1. 1 januari 2012 ersattes lag om allmännyttiga bostadsföretag av lag om allmännyttiga kommunala bostadsföretag. I den senare anges att verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer samt bestämmelserna i kommunallagen att en kommun inte får driva verksamhet i vinstsyfte och att självkostnadsprincipen inte är tillämplig på allmännyttiga bostadsföretag. Eftersom regeringen angett att en av förutsättningarna för dispens är att det av förvärvande bolagets bolagsordning ska framgå, eller annars vara uppenbart, att bolaget ska drivas utan enskilt vinstintressen, har Kammarkollegiet från 2011 avslagit ansökningar om dispens vid omstrukturering av kommunala bostadsföretag eftersom dessa ska drivas enligt samma principer som andra aktörer på bostadsmarknaden. Stämpelskatten beräknades vid detta tillfälle att uppgå till ca 5 miljoner kronor. 2. Vad gäller möjligheten att utan upphandling tilldela bostadsaktiebolaget uppdragsavtal ska två kriterier uppfyllas; kontrollkriteriet samt verksamhetskriteriet. Detta faller på att det i princip är omöjligt för allmännyttiga kommunala bostadsföretag att uppfylla verksamhetskriteriet eftersom bolagen huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt åt enskilda. Vansbro kommun skulle således inte kunna tilldela bostadsbolaget kontrakt på fastighetsförvaltning utan föregående upphandling. 3. Av den lag som tillkom 2012 framgår att verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. I bakgrundsarbetet till lagen framgår De kommunala bostadsbolagen ska inte erhålla villkor som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privata konkurrenter, t ex kommunala garantier utan att marknadsmässig avgift tas ut eller avstående från marknadsmässiga avkastningskrav. Vidare: Det centrala perspektivet för ett affärsmässigt företag är företagets bästa. Det är viktigt att företaget har ett ordenligt underlag och dokumentation för att visa att det i sammanhanget inte förekommer någon form av statsstöd och även varför en viss åtgärd anses affärsmässigt. Det gäller för investeringar och åtgärder i den löpande driften. Relationerna mellan kommunen och dess bostadsföretag måste vara affärsmässiga och deras ekonomier helt åtskilda. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

24 TJÄNSTEUTLÅTANDE FASTIGHETSSAMVERKAN.docx 3(3) Konsekvenser Ett fortsatt arbete bedöms ej meningsfullt utifrån den lagstiftning som nu gäller. Dock har ett arbete inletts som syftar till en samlokalisering av Vansbro kommuns fastighetsenhet samt Stiftelsen Vansbrohem. Detta är ett viktigt steg för att skapa en kompetensöverföring mellan parterna och kan eventuellt på sikt leda till delade tjänster. Slutsats Det är i dagsläget inte möjligt att fullfölja fattat beslut. Dock kan den samlokalisering som planeras utgöra en grund för ett närmande mellan parterna, inte minst vad gäller kompetensöverföring. Beslutsunderlag Utredning daterad av PWC. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se