Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial"

Transkript

1 Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial Av Karin Kockum, SGI Den 5 november 2003 hölls på Renovas avfallskraftvärmeverk i Göteborg ett seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial, vilket anordnades av Renova, RVF, Renhållningsbolaget i Halmstad, Lidköpings Värmeverk, Karlstads Energi och Borås Energi. Syftet med seminariet var att informera om slaggrus från avfallsförbränning och dess egenskaper som anläggningsmaterial. Ett 60-tal personer främst från energi- och avfallsbolag, tillsynsmyndigheter, entreprenör- och konsultföretag deltog i seminariet. Föredragshållare var Jan Hartlén (JH GeoConsulting), Maria Paijkull (Scandiaconsult), Jan Christiansson (Naturvårdsverket), Annika Ekvall (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) och Åsa Lindgren (Vägverket). Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall - Jan Hartlén Jan Hartlén redogjorde för hur man har gått tillväga för att kvalitetssäkra slaggrus från Sysavs avfallsförbränningsanläggning i Malmö inför användning av slaggrus till bl a parkeringsplatser och vägbyggnad. Detta tillvägagångssätt finns redovisat i rapport Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall (RVF Rapport 02:10). Med slaggrus menas här bottenaska där material större än 55 mm har siktats bort och som därefter har lagrats i ca 6 månader. Enligt Jan Hartlen är en viktig utgångspunkt för användning och kvalitetssäkring att slaggrus betraktas som en produkt och inte som ett avfall. Genom att upprätta varuinformationsblad och kvalitetssäkringssystem på motsvarande sätt som i byggbranschen kan slaggrus jämföras på samma sätt som andra byggvaror. Detta innebär att tekniska och miljömässiga egenskaper ska kontrolleras, dokumenteras och kvalitetssäkras såsom: Provtagningsstandard - har utförts enligt Nordtest standard Miljöanalyser - t ex kemisk sammansättning och utlakningsegenskaper Fysikaliska analyser - t ex kornstorleksfördelning och glödgningsförlust Det är här viktigt att beakta eventuella variationer av egenskaper i slaggruset under året. När det gäller miljöaspekter är slaggrusets utlakningsegenskaper viktiga. För slaggruset från Sysavs avfallsförbränningsanläggning har riktvärden för användning av slaggrus som anläggningsmaterial tagits fram för olika metaller. Dessa riktvärden är baserade på tillgänglighetsförsök, som utförts på ett stort antal slaggrusprov från anläggningen, samt på erfarenheter om slaggruset egenskaper och variation. Riktvärdena gäller specifikt för dagens slaggrus från Sysavsanläggningen, vilket innebär att om slaggrusets karaktär förändras måste nya riktvärden tas fram och att riktvärdena inte kan användas för slaggrus från andra anläggningar. 1 (8)

2 För att säkerställa att slaggruset har rätt kvalitet är det viktigt att det finns ett väl fungerande kvalitetssystem i alla steg. Leverantören ska kvalitetssäkra produkten slaggrus Entreprenören ska kvalitetssäkra tillståndsförfarandet, utförande samt kontroll och uppföljning Detta görs bl a genom att leverantören följer checklistor för provtagning, analyser etc och entreprenörernas miljö- och kvalitetsplaner. Exempel på objekt där slaggrus från Sysav har använts som anläggningsmaterial är: Törringevägen i Malmö förstärkningslager Svedala kommun förstärkningslager för en kompostplatta Svågetorp i Malmö parkeringsplatser Inom område för Sysavs nya förbränningsanläggning - fyllnadsmassor Inför varje projekt har en anmälan gjorts till tillsynsmyndigheten innehållande en enklare miljöriskbedömning, geoteknisk undersökning och förslag på kontrollprogram. Sysav har åtagit sig att utföra kontrollen i de aktuella projekten. Miljöförvaltningen i Malmö anser att det är möjligt att slaggrus från Sysav, som är kvalitetssäkrad, kan användas inom industriområden men att en anmälan och en bedömning i varje enskilt fall behövs för övriga markområden. Avfallslagstiftning i Sverige och EU - Maria Paijkull Utgångspunkten för Maria Paijkulls föredrag var att ur ett juridisk perspektiv besvara frågorna: Vad är avfall? När upphör avfall att vara avfall? Behöver jag som verksamhetsutövare anmäla? Vad är avfall? I Miljöbalken kap 15:1 anges avfallsdefintionen: Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. I några europiska miljömål ( t ex C-129/96, C-418/97, C-419/97, C-9/00 och C-114/01) görs bedömningar om begreppen göra sig av med och avfall : Irrelevanta värden: - ekonomiskt värde - plats för lagring - materialsammansättning och miljöaspekter 2 (8)

3 Indikationer på att det rör sig om avfall: - lagring på obestämd tid i avvaktan på ev framtida bruk - gängse bearbetningsmetod - allmänhetens uppfattning - slutlig omhändertagning enda tänkbara användningsområdet - särskilda försiktighetsåtgärder är påkallade Ej avfall om: - faktisk och laglig återanvändning utan föregående bearbetning - tillräckliga garantier för identifiering och användning Maria påpekade att det är viktigt att göra en samlad bedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet. När upphör avfall att vara avfall? Enligt några mål ( C-418/97, C-419/97) från Holland upphör avfall att vara avfall när återvinningsförfarandet är fullständigt eller när avfallet motsvarar en råvara. I mål C-444/00 anges att ett avfall upphör att vara avfall när det har använts av ståltillverkaren för framställning av stålprodukter däremot inte om avfall har beretts för användning som råvara. En konsekvens av dessa domar när det gäller slaggrus kan vara att slaggrus slutar att vara avfall först när det är placerat i en konstruktion (väg, parkeringsplats) och frågan är då om entreprenörer behöver tillstånd för avfallshantering. Tillstånds- och anmälningsplikt Prövningsförfarandet, som regleras i Miljöbalken är olika för inert avfall, icke-farligt avfall och farligt avfall och beror också på vilken hantering som planerats; t ex transport, mellanlagring, sortering, återvinning eller bortskaffas. Till exempel om inert avfall ska användas som anläggningsändamål krävs tillstånd av länsstyrelsen om föroreningsrisken ej är ringa och en anmälan till kommunen om föroreningsrisken är ringa. Viktiga övervägande vid prövning av t ex slaggrus som konstruktionsmaterial är: - Samordning med prövning av anläggningar enligt andra regelverk - Avfall som konstruktionsmaterial måste komma in i ett tidigt skede i prövningsprocessen - Avvägning mellan hänsynsreglerna i Miljöbalken (kretslopps- resp försiktighetsprincipen) Sammanfattning Maria Paijkulls sammanfattande synpunkter var följande: Det som tidigare benämnts användning av restprodukter är numera återvinning av avfall. Oklarheter med definitioner och prövningsystemet leder till olika tillämpningar bland landets tillsyns- och tillståndsmyndigheter. Viktigt med en enad strategi och aktivt agerande inom EU för den fortsatta utvecklingen. 3 (8)

4 Dagens och framtidens regler gällande alternativa material för anläggningsändamål - Jan Christiansson Jan Christiansson påpekade att framtidens miljöregler gällande alternativa material för anläggningsändamål inte är fastställda och i föredraget redovisade han Naturvårdsverkets pågående översynsarbeten och aktiviteter inom området. Pågående regeringsuppdrag och offentliga utredningar: Översyn av bilagan över miljöfarliga verksamheter till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899); den sk FMH-bilagan. Kretsloppsproppen 2002/ som nyligen antagits av riksdagen kommer ge NV flera uppdrag. Miljöbalkskommittén, nytt betänkande i december 2003 NV har yttrat sig (Dnr Rp) om EU- kommissionens meddelande om Strategi för förebyggande och återvinning av avfall. Översyn FMH-bilagan Naturvårdsverket håller nu på en översyn av FMH- bilagan. Vid denna översyn kommer hänsyn tas till praxisutveckling på länsstyrelser och kommuner samt resultat från forskning och utvecklingsprojekt från verksamhetsutövare och intressenter. Några utgångspunkter för översynen är: Missnöje med den sk uppläggningspunkten ( Uppläggning av -inert avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken är ringa (anmälan krävs) resp icke ringa (tillstånd krävs) Miljöbalkskommittén ska se över möjligheterna att effektivisera och förenkla miljöprövningen utan att hälso- och miljöskyddskraven åsidosätts. Naturvårdsverkets ståndpunkter på utnyttjande av restmaterial och avfall för anläggningsändamål, som redovisades vid SGFs seminarium den 19 maj När det gäller uppläggningspunkten kan det bli aktuellt med ändringar i skrivningar som rör begreppen uppläggning, inert avfall och anläggningsändamål. Det kan även eventuellt bli ett tillägg med lämplig användning från nyttosynpunkt för att bättre klargöra ibland ifrågasatta behov som utformning och lokalisering av t ex bullervallar och pulkabackar. Några av Naturvårdverkets synpunkter vid SGF seminariet var: Miljömålet God bebyggd miljö! kan inte nås utan att vi även uppnår miljömålet Giftfri miljö Säkerställandet av en giftfri miljö måste ligga steget före, d v s miljöhänsynen väger tyngre än resurshänsyn då föroreningsrisken bedöms vara ej ringa Utnyttjande av restmaterial och avfall måste stimuleras. Resursaspekterna bör därför överväga om föroreningsrisken bedöms vara ringa Samma miljökrav bör gälla oberoende av om ett restmaterial betraktas som avfall eller ej 4 (8)

5 Producenten av ett restmaterial har det primära ansvaret för att karaktärisera materialet och bedöma dess lämplighet för anläggningsändamål Användaren av ett restmaterial har ansvaret för att bedöma om föroreningsrisken vid den aktuella användningen förväntas bli ringa eller ej. Naturvårdsverket planerar att 2004 ge ut en handbok/allmänna råd till den nya FMH-bilagan med bl a följande innehåll: Närmare definition av begrepp i bilagan Användning av hänsynsreglerna i MB vid jämförelser mellan material- checklista Kvalitetssäkringsaspekter Exempel på material som kan komma ifråga för anmälan liknande de kriterier som nu används i Danmark. Kommer baseras på erfarenheter från beprövade material i fullskaleförsök Metoder för att bedöma miljöpåverkan Kretsloppspropositionen Några uppdrag som kan bli aktuella för Naturvårdsverket till följd av den nyligen antagna kretsloppspropositionen är; reglering av avfall till förbränning egenkontroll, kvalitetssäkring av inkommande avfall, åtgärdspaket för att få bättre kontroll över flödena av farligt avfall och utveckla strategin för resurssnåla och giftfria kretslopp och förtydliga avfallsdefinitionen. Certifiering av slaggrus Hur och varför? - Annika Ekvall Annika Ekvall tog i sitt föredrag upp frågeställningarna: Vad är produktcertifiering och varför är det bra? Hur certifierar man sin produkt? Hur gör man certifieringsregler? Pågående projekt på SP avseende alternativa material är bl a certifieringsregler för hyttsten och stålslagg till vägbyggnad, certifieringsregler för anläggningsmaterial, kvalitetskriterier för aska för anläggningsändamål. När det gäller slaggrus finns idag ingen certifiering men Annika menar att det är möjligt att ta fram på samma vis som för andra alternativa material. Produktcertifiering Produktcertifiering är ett system för att säkra att produkten uppfyller externt ställda krav på t ex säkerhet, miljö och livslängd. Kraven ställs av samhället (t ex Vägverket och Boverket) och branschen ( t ex ATB Väg, VÄG 94) och kraven gäller bl a kontroll att produkten uppfyller externa krav, krav på anläggning, maskiner, kompetens, leverens samt krav på kvalitetssystem. Certifieringen kan vara en tidkrävande process som ofta tar flera år och det är viktigt att i ett tidigt skede samråda med berörda parter. 5 (8)

6 Certifiering av produkten leder bl a till: Jämnare kvalitet Kontroll över produktens ofarlighet och lämplighet för sitt ändamål Spårbarheten; hur, var, när, av vad är produkten tillverkad Mindre behov av mottagningskontroll hos kunden Lättare att ställa krav på leverantörer När det gäller alternativa material, t ex slaggrus, är spårbarheten mycket viktig och möjligheten att spåra medför att man kan förhindra kvalitetsproblem som kan äventyra kretsloppstanken. Ett kvalitetssystem är en systematisk styrning av produktionen, t ex kontroll av råvaror, produktionskontroll ( typprovning, egenkontroll, och övervakande kontroll) och analyser på den färdiga produkten. Vägverket ställer krav på vägmaterial och för vägmaterial görs olika tester m a p: - styvhet och stabilitet - beständighet - allmänna geotekniska egenskaper - miljöegenskaper Omfattningen av dessa tester beror på vad vägmaterialet ska användas till, t ex krävs för bullervall ett fåtal tester medan mer omfattande tester krävs för förstärkningslager och skyddslager. Nordcerts regler är utformade för naturballast. Kopplingen mellan laboratorieresultat och funktionen är dålig för alternativa material jämfört med Nordcerts regler för naturballast, t ex med avseende på vattenmättnad, sprödhet, densitet och kornform. Certifieringsregler Vid upprättandet av certifieringsregler görs inledningsvis ett utkast till regelverk som innebär inventering och sammanställning av bl a befintliga krav, krav på närliggande material, branschstandarder, myndighetskrav, utveckla ev nya krav och provningsmetoder tillsammans med branschen, provning av material för bakgrundsfakta. Inför fastställande av certifieringsreglerna förankras de i en referensgrupp med tillverkare, användare, experter och myndigheter och med remiss till berörda. Efter bearbetning av remissvar fattas beslut om fastställelse av SPs certifieringsstyrelse och gällande certifieringsregler läggs ut på SPs hemsida (www.sp.se). För upprätthållandet av certifieringsreglerna görs besiktningar ca 2 ggr/år av besiktningsmän. En expertgrupp med tillverkare, användare, experter och myndigheter har som uppdrag att tolka, uppdatera och utveckla reglerna. Ändringar skrivs under av certifieringsenhetens chef på SP och läggs ut på hemsidan. När det gäller eventuella certifieringsregler för slaggrus menar Annika att det är viktigt att ta fram miljökriterier, provnings- och analysmetoder i samråd med miljömyndigheter. 6 (8)

7 Användning av alternativa material ur Vägverkets perspektiv Åsa Lindgren Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö anger att 2010 ska den totala användningen av naturgrus i Sverige högst ska uppgå till 12 miljoner ton per år och andelen återvunnet material utgöra 15 % av ballastanvändningen, som idag totalt uppgår till ca 70 miljoner ton per år. Även transportpolitiska mål delmålet en god miljö (giftfria och resurssnåla kretslopp) stimulerar återvinning. Vägverket har egna program och handlingsprogram för att uppnå miljömål, t ex Vägverkets nationella miljöprogram (Publ 2001:57). Under 2002 förbrukades totalt ca 14 miljoner ton ballastmaterial inom statlig väghållning varav andelen naturgrus var ca 18 % och andelen alternativa material är mycket liten. Vägverket återvinner idag egna restprodukter såsom t ex asfalt men är försiktiga med andras förutom hyttsten i Norrland. Vägverket ställer krav på färdig produkt och funktionskrav i ATB Väg (Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion) och godkänner därmed inte ett material (t ex slaggrus). ATB Väg tar inte upp mycket om alternativa material. Idag ansvarar producenten för karaktärisering av materialet medan användaren ska bedöma miljörisken. Åsa Lindgren pekade på några frågor/faktorer som måste klargöras bättre för att öka intresset för alternativa material vid vägbyggnad: Metodik för miljöbedömning saknas ( ringa resp ej ringa ) Materialmängderna för små eller på fel plats Liten erfarenhet Materialvalet för sent i processen, borde föreslås i MKB-skedet Ansvaret. Risk för att VV projektledare kan bli personligt åtalad Miljölagstiftningen Kostnad miljörisk. Får inte kosta mer än vid användning av vanliga material Dokumentation vad och var Aktuella FUD- projekt som Vägverket deltar i angående användning av alternativa material är: Forskning/provning av materialegenskaper Byggande av provvägar Utredningar av miljöfrågan Vidare gör Vägverket och Banverket tillsammans en avfallsutredning för deras verksamhet för att avfallsbegreppet är så omfattande och vissa lagar är svårtolkade. Åsa Lindgren gav exempel på hur man skulle kunna styra mot större användning av alternativa material vid vägbyggnad; t ex miljökrav i upphandling, utformning av förfrågningsunderlag, resursplaner lokala materialförsörjningsplaner och produktcertifiering. 7 (8)

8 8 (8)

P-märket är SPs kvalitetsmärke

P-märket är SPs kvalitetsmärke KVALITET SPs P-märke har länge använts som kvalitetsmärke för exempelvis fabrikstillverkade småhus och fjärrvärmecentraler. Nu utvidgas användningen inom byggområdet. Varje produktområde har särskilda

Läs mer

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2001/5278/Kn Remissvar Naturvårdsverkets

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Att kunna återanvända och återvinna avfall som anläggningsmaterial är positivt ur miljösynpunkt. Det kan röra sig om schaktmassor, en

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117)

Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117) Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117) Regeringen anser att det är viktigt med en avfallslagstiftning, både på EU-nivå och nationellt, som ställer höga

Läs mer

Kommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm

Kommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med anledning av det fortsatta arbetet med de 15 miljökvalitetsmålen

Läs mer

Utvinningsavfallsförordningen (SFS 2008:722)

Utvinningsavfallsförordningen (SFS 2008:722) Utvinningsavfallsförordningen (SFS 2008:722) En orientering om förordningen och besluten från EU-kommmissionen Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen Oskarshamn 7 maj 2009 2009-05-07 Naturvårdsverket

Läs mer

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2004-12-20 RH0325 Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE) (SFS 1998:901) gäller för

Läs mer

P-märkning av byggprodukter

P-märkning av byggprodukter P-märkning av byggprodukter Certifieringsregel CR BBR - Generella regler avseende krav i BBR 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord 2 1 Inledning 3 2 Villkor för certifiering 3 2.1 Allmänt

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod 90.50 B, 90.

Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod 90.50 B, 90. 1(9) Miljöprövningsdelegationen NEMAX Miljöhantering AB Skoftesta Gård 692 93 KUMLA Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för

Läs mer

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län Ett samverkansprojekt mellan länets 26 kommuner, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms Län. www.miljosamverkanstockholm.se Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan

Läs mer

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljönätverket (tidigare miljövårdsdirektörernas förening) att driva Miljösamverkan

Läs mer

Projektförslag 1: Utsläpp av organiska flyktiga ämnen, VOC 0 1 2 3 Poängsumma 6 20 12 38 Antal/omdöme 5 6 10 4

Projektförslag 1: Utsläpp av organiska flyktiga ämnen, VOC 0 1 2 3 Poängsumma 6 20 12 38 Antal/omdöme 5 6 10 4 Projektförslag 1: Utsläpp av organiska flyktiga ämnen, VOC Poängsumma 6 20 12 38 Antal/omdöme 5 6 10 4 Se kommentar Se kommentar Kristianstad 1 Se kommentar Lund 1 Nivå 3, se kommentar Se kommentar Nivå

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

INFORMATION OM EGENKONTROLL

INFORMATION OM EGENKONTROLL INFORMATION OM EGENKONTROLL Väl fungerande rutiner i verksamheten gör att fel på utrustning och felaktig hantering kan upptäckas innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är ett verktyg för att skapa

Läs mer

Vad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Vad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet En lägesrapport av Annika Ekvall & Matz Sandström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Dagens föredrag: 1. Manual och certifieringsregler för

Läs mer

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM Miljörapport 2014 PC Öster KATRINEHOLM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 2 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 2 2 TEXTDEL 3 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 3 2.2 LOKALISERING 3 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Läs mer

Yttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Yttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER

OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER OMVÄRLDSANALYS AVSEENDE REGELVERK FÖR ANVÄNDNING AV BOTTENASKOR FRÅN AVFALLS- FÖRBRÄNNING I FEM LÄNDER ASKDAGEN 2015 Anders Hedenstedt SP Sveriges Tekniska ForskningsinsItut KORT OM SP 1920 grundades Statens

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning Bilaga 17:6 till kommunstyrelsens protokoll den 5 oktober 2005, 10 PM 2005 RVIII (Dnr 303-1967/2005) Formaterat: Centrerad Formaterat: Teckensnitt:Times New Roman, Fet Naturvårdsverkets rapport Kvalitet

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015

Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015 PM 2015: RV (Dnr 001-1811/2014) Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att

Läs mer

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken Bild: Kristina Roupé Återvinningsindustrierna Oktober 2007 Kapa lagen! Enligt Miljöbalken har kommunerna monopol på allt avfall

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet.

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet. GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV ASBESTAVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid

Läs mer

Anmälningspliktiga och icke anmälningspliktiga drivmedelsanläggningar i Haninge, Tyresö och Nynäshamn

Anmälningspliktiga och icke anmälningspliktiga drivmedelsanläggningar i Haninge, Tyresö och Nynäshamn Sida 1 Anmälningspliktiga och icke anmälningspliktiga drivmedelsanläggningar i Haninge, Tyresö och Nynäshamn Tillsynsprojekt inom målen Friska vatten och Giftfri miljö RAPPORT, 2012 Sida 1 Datum: 2012-12-17

Läs mer

Boverkets svar och kommentarer följer direkt efter respektive rekommendation enligt nedan.

Boverkets svar och kommentarer följer direkt efter respektive rekommendation enligt nedan. Datum 2014-03-14 Diarienummer 1229-5625/2013 Ert diarienummer O-06/12 1(6) Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Statens haverikommission Sveavägen 151 102 29 Stockholm info@havkom.se

Läs mer

Farligt avfall - vad gäller?

Farligt avfall - vad gäller? Farligt avfall - vad gäller? Olika avfallsslag inte ska blandas? Du är skyldig att föra anteckningar över mängden avfall som uppkommer i din verksamhet? Tonerkasetter och lysrör räknas som farligt avfall?

Läs mer

Övergripande synpunkter och ställningstaganden

Övergripande synpunkter och ställningstaganden YTTRANDE 1 (6) MILJÖENHETEN Ann-Charlotte Duvkär Telefon 010-224 94 41 ann-charlotte.duvkar@lansstyrelsen.se m.registrator@regeringskansliet.se kopia till niclas.damm@regeringskansliet.se Yttrande över

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening

Svenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M 2001/4953/Kn Remissvar på Resurs

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

1.1 Syftet med en periodisk besiktning enligt miljöbalken

1.1 Syftet med en periodisk besiktning enligt miljöbalken Uppdragsnr: 10095928 1 (7) PM Kommentarer till periodisk besiktning av RagnSells, Fagerliden deponi och avfallsanläggning 2011 1 Allmänna 1.1 Syftet med en periodisk besiktning enligt miljöbalken Med besiktning

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Workshop om remiss för riskbedömning

Workshop om remiss för riskbedömning Workshop om remiss för riskbedömning Den 26 januari höll Nätverket Renare Marks en workshop om Naturvårdsverkets remissversion av vägledning och beräkningsmodell för riskbedömningar. Intresset var stort

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning

Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning GUIDE # 9 Maj 2014 Juridiska förutsättningar för förebyggande och återanvändning I korthet Det finns inte något legalt hinder mot att kommunen eftersorterar avfall som har lämnats i till exempel en återvinningscontainer

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Process Guide Rensmuddring

Process Guide Rensmuddring COPENHAGEN MALMÖ PORT AB Process Guide Rensmuddring Myndighetsgodkännande i Sveriges Hamnar 2013-07-04 Innehåll 1. Generellt om beslutsordning... 1 2. Rensmuddring... 1 3. Utfyllnad av muddermassor på

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

Välkomna till VBF:s miljödag. 2013-11-30 Roland Örtengren

Välkomna till VBF:s miljödag. 2013-11-30 Roland Örtengren Välkomna till VBF:s miljödag 0930 Inledning Avsikten med dagen. Miljöverksamheten inom SBU och VBF 09:40 Presentationsrunda Deltagande klubbar presenterar sig och nämner kort vilka miljöfrågor man arbetar

Läs mer

Information om MIFO-inventering

Information om MIFO-inventering Information om MIFO-inventering I den här broschyren kan du läsa om hur inventeringen ska gå till och vad som förväntas av dig som verksamhetsutövare. Du får också kort information om vad MIFO innebär

Läs mer

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall. RVF rapport 2002:10 ISSN 1103-4092. rapport

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall. RVF rapport 2002:10 ISSN 1103-4092. rapport Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall RVF rapport 2002:10 ISSN 1103-4092 rapport RVF Rapport 02:10 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2002 Upplaga: 1000 ex Kvalitetssäkring

Läs mer

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersbruken

Läs mer

Att söka tillstånd. 2. Samråd

Att söka tillstånd. 2. Samråd Bilaga 1 Att söka tillstånd Arbete pågår inom MPD-nätverket med att ta fram en länsstyrelsegemensam informationsbroschyr Att söka tillstånd. Miljösamverkan Sveriges projekt Samråd enligt 6 kap. miljöbalken

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall BESLUT Aktbilaga 15 1 (9) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Hans Sjöberg 026-17 12 12 hans.sjoberg@x.lst.se SMA Svenska Mineral AB Box 27 820 22 Sandarne Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden

Efterbehandling av förorenade områden Efterbehandling av förorenade områden John Lotoft, Naturvårdsverket Lägesbeskrivning 80 000 potentiella områden 23 områden med akut påverkan 1400 områden i riskklass 1 Roller i arbetet med miljömålen Riksdagen

Läs mer

Avfallsanläggningar och avslutade deponier

Avfallsanläggningar och avslutade deponier Bilaga 4 Avfallsanläggningar och avslutade deponier Avfallsplan 2011-2015 för 2010-12-01 SYSAV:s ar (Avfallsanläggningar i hela SYSAV-regionen) Hedeskoga Hedeskoga 3:10 Ystads kommun 90.300 Brännbart industri-

Läs mer

Yttrande över Miljö- och energidepartementets utkast till förordning om effektreserv

Yttrande över Miljö- och energidepartementets utkast till förordning om effektreserv Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41)

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) REMISSVAR 1(6) Stockholm 9 september 2014 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) Lärarnas Riksförbund har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på rubricerad remiss. Utredningens

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Varmt välkomna öppet hus!

Varmt välkomna öppet hus! Varmt välkomna öppet hus! Nu är förslaget till Orsas vatten- och avloppsplan färdigt! Information Möjlighet att ställa frågor! Varför Kommunal VA plan Kommunen har ett ansvar för att planera och arbeta

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

HANDLEDNING FÖR SVEMO:s OCH SBF:s MILJÖREVISION PÅ PERMANENT ANLÄGGNING

HANDLEDNING FÖR SVEMO:s OCH SBF:s MILJÖREVISION PÅ PERMANENT ANLÄGGNING HANDLEDNING FÖR SVEMO:s OCH SBF:s MILJÖREVISION PÅ PERMANENT ANLÄGGNING Inledning I enlighet med SVEMO:s och SBF:s handlingsplaner för miljöarbetet skall samtliga anläggningar vara certifierade. Detta

Läs mer

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut Diarienummer VERK 2011/472 Rubrik Ändring av Statens folkhälsoinstituts föreskrifter (FHIFS 2011:1) om teknisk sprit A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och

Läs mer

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelningen Egenkontroll - ditt ansvar som verksamhetsutövare Som företagare är det ditt ansvar att veta hur din verksamhet påverkar omgivningen. Detsamma gäller även

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - KRAV-certifiering utanför EU Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka

Läs mer

2. Minnesanteckningar från förra mötet Minnesanteckningarna från mötet den 25/8 gicks igenom. Inga ändringar noterades.

2. Minnesanteckningar från förra mötet Minnesanteckningarna från mötet den 25/8 gicks igenom. Inga ändringar noterades. Minnesanteckningar AU-gruppens möte 091103 Närvarande: Lennart Färje, Claes Rosengren, Krister Rosendahl, Magnus Eriksson, Anna Lindström, Håkan Sternberg 1. Mötet öppnas Vi hälsade Lennart välkommen till

Läs mer

EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN

EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och byggenheten informerar om EGENKONTROLL ENLIGT MILJÖBALKEN En kort vägledning om egenkontroll Alla som bedriver en verksamhet måste ha egenkontroll. Den är ett verktyg för att skapa rutiner och

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11

Läs mer

Remissyttrande. Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning

Remissyttrande. Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning Miljödepartementet Ert dnr M2003/3979/Knb 103 33 Stockholm Vårt dnr 327/2003 Stockholm, 2004-03-17 Remissyttrande Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning REACH Föreningen Svenskt Näringsliv

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Från avfallshantering till resurshållning. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2012-11-20

Från avfallshantering till resurshållning. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2012-11-20 Från avfallshantering till resurshållning 1 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för avfallsförebyggande Bygg- och rivningsavfall Workshop alla bidrar med

Läs mer

Arbetsdokument 2013-03-01. Bilaga 1 Uppföljning av delmål 2009-2012

Arbetsdokument 2013-03-01. Bilaga 1 Uppföljning av delmål 2009-2012 Arbetsdokument 2013-03-01 Bilaga 1 Uppföljning av delmål 2009-2012 2(32) Innehåll 1. SAMMANFATTNING 3 2. MÅL 2020 3 3. DELMÅL 2009-2012.. 4 3.1. Gemensam uppföljning, SÖRAB och kommunerna 4 3.2. Danderyds

Läs mer

Nr 36 Ta fram och sprida information om farligt avfall-infa

Nr 36 Ta fram och sprida information om farligt avfall-infa MILJÖFÖRVALTNINGEN Nr 36 Ta fram och sprida information om farligt avfall-infa Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholms stad En rapport från Miljöförvaltningen Nanna Spett Juni 2007 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00) Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning

Läs mer

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m./avfall 1

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m./avfall 1 Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m./avfall 1 av den 31 mars 2011 om kriterier för fastställande av när vissa typer av metallskrot upphör att vara avfall enligt Europaparlamentets och rådets

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av åtaganden. Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun. Remisshandling 2012-08-24

BILAGA 1. Sammanställning av åtaganden. Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun. Remisshandling 2012-08-24 BILAGA 1 Sammanställning av åtaganden Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun Remisshandling 2012-08-24 Förslag till avfallsplan för Eskilstuna kommun 2013. Remisshandling 2012-08-24 1 Bilaga 1 Sammanställning

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag 1 (13) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Innehåll Energikartläggning i stora företag... 1 - Frågor och svar... 1 Om detta dokument... 4 Definition

Läs mer

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har

Läs mer

för fuktsäker byggprocess

för fuktsäker byggprocess Väderskydd betonas i ByggaF, liksom i AMA AF 07 under AFH.51 Skydd av arbete: Arbete får inte utan betryggande skyddsåtgärder bedrivas under väder som kan orsaka skada. ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess

Läs mer

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt,

Läs mer

Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr 2012-387

Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr 2012-387 Beslutsförslag H Kommunstyrelseförvaltningen Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk Dnr 2012-387 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Projektbeskrivning 2013-09-16 sid 1 (1) Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Under 2013 påbörjades ett MÖTA-projekt med inriktning på tillsyn av dagvatten. Fokus i projektet har varit verksamheters

Läs mer

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013 MILJÖPOLICY Fastställd av styrelsen den 6 december 2013 Inledning I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa

Läs mer

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt till kommunerna Hur går vi vidare med alla 1:or och 2:or? Projekt 2012-2013 - Bedömning av tillsynsmyndighet (320 objekt) - Informationsmöten ute hos kommunerna

Läs mer

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Bilaga 6 Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 Omfattning av samrådet Denna samrådsredogörelse omfattar hela Renhållningsordningen, dvs

Läs mer

En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03

En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03 En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03 INNEHÅLL MIFID 2 Bakgrund 2 Tidsplanen för MiFID 2 Finansinspektionens arbete med MiFID 3 Värdepappersföretagens arbete med MiFID 3 NYA TILLSTÅNDSPLIKTIGA

Läs mer

Kvalitetssäkring och Produkttester

Kvalitetssäkring och Produkttester Kvalitetssäkring och Produkttester 1 2013 51004 3.0 Kvalitetssäkring och produkttester Uponors kvalitetsstyrningssystem omfattar alla faser av en produkts livslängd. Systemet säkerställer alltså inte bara

Läs mer

EGENKONTROLL enligt miljöbalken

EGENKONTROLL enligt miljöbalken egenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrolleg enkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegenkontrollegen

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO), har ägare och nyttjanderättshavare av byggnader eller andra anläggningar det fulla ansvaret för

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer