Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall. RVF rapport 2002:10 ISSN rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall. RVF rapport 2002:10 ISSN 1103-4092. rapport"

Transkript

1 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall RVF rapport 2002:10 ISSN rapport

2 RVF Rapport 02:10 ISSN RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2002 Upplaga: 1000 ex

3 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Förord Bottenaska från avfallsförbränning, så kallad slagg generas vid förbränning av avfall. Slagg som behandlas genom sortering och lagring benämns slaggrus. Slaggrus genereras vid ett antal avfallsförbränningsanläggningar i Sverige idag. RVF:s arbetsgrupp Avfallsförbränning har under många år arbetat med att finna former för avsättning av slaggrus från avfallsförbränning. Huvudsyftet med denna rapport är att ta fram riktlinjer för att kunna kvalitetssäkra slaggruset och därigenom kunna finna generella former för avsättning i Sverige. För att detta ska vara möjligt erfordras att man kan betrakta slaggrus på liknande sätt som andra produkter inom anläggningsområdet. Detta innebär att tekniska och miljömässiga egenskaper skall dokumenteras och kvalitetssäkringssystem etableras. Vid kontakter med miljömyndigheter skall man vidare kunna visa inom vilka gränser egenskaperna varierar. På motsvarande sätt skall underlag ges till tekniska konsulter och entreprenörer, så att de kan bedöma om och hur produkten slaggrus kan användas i ett specifikt projekt. Erfarenheterna från SYSAV har varit vägledande för arbetet inom detta projekt. En viktig del av projektet består av ett förslag till varuinformationsblad. Avsikten är att de enskilda förbränningsanläggningarna skall utarbeta sina egna dokument utifrån det presenterade förslaget. Projektet har genomförts med professor Jan Hartlén, JH GeoConsulting som projektledare. Som biträdande projektledare har Raul Grönholm vid SYSAV fungerat. För vissa arbetsuppgifter har tekn dr Peter Flyhammar vid LTH varit engagerad. Till projektet har varit knutet dels en styrgrupp för övergripande frågor, dels en projektgrupp som tagit aktiv del i arbetet. Deras respektive sammansättning har varit enligt nedan. Styrgrupp: Carl-Arne Pedersen, Renova Håkan Westas, Vattenfall värme, Uppsala Håkan Rylander, SYSAV Projektgrupp: Henrik Bristav, Umeå Energi Lars Dahlgren, Stockholm Energi Sven Englund, VMR AB Johan Ericsson, Vattenfall värme, Uppsala Åsa Hagelin, RVF Anna Hedman, Renova Stig-Olof Taberman, Tekniska Verken i Linköping Malmö april 2002 Svenska Renhållningsverksföreningen Weine Wiqvist VD Håkan Rylander Ordförande i RVF:s arbetsgrupp Avfallsförbränning

4

5 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Innehållsförteckning 1. Inledning Produkten slaggrus Kvalitetssäkring och varuinformationsblad Miljöbelastande egenskaper Allmänt Laboratorieförsök... 2 Totalhaltsanalys... 3 Tillgänglighetstest... 3 Lakförsök Organiska ämnen... 3 Allmänt... 3 Dioxiner... 4 Klorerade fenoler och bensener... 4 PCB... 4 PAH Kommentar Fältverifikationer Miljökonsekvenser Arbetsmiljöfrågor Informationsblad om utförda projekt Varuinformationsblad Kvalitetssäkringssystem Allmänt Provtagning Miljöanalyser Fysikaliska analyser Databaser Fortsatta insatser Referenser... 11

6 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Bilagor Antal sidor 1 Kvalitetssäkringssystem Varuinformationsblad Provtagningsstandard Projektinformationsblad 4.1 Törringevägen - Slaggrus som förstärkningslager i en gata Svågertorp - Slaggrus i parkeringsplatser SYSAV Avfallskraftvärmeverk - Slaggrus som återfyllnad rörgravstäckning och förstärkningslager Svedala Kompostplatta Slaggrus som förstärkningslager Slaggrusvägen, Dåvamyran Hovgården, Uppsala: Lakförsök på väg med slaggrus som vägbyggnadsmaterial. 3 5 Miljöundersökningar 5.2 Totalhalt Totalt utlakbart Utlakning Ledningsförmåga och ph Organiska ämnen i slaggrus Tekniska egenskaper Statistiska samband... 3

7 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall 1. Inledning Att spara på naturresurser och samtidigt minska behovet av deponering ligger i linje med ett uthålligt samhälle. Detta projekt skall ses i det sammanhanget. Genom att finna avsättning för slaggrus från avfallsförbränning kan naturgrusförekomster sparas. Det pågår ett antal aktiviteter för att finna avsättning för slaggrus från avfallsförbränning. Kravet är att kvaliteten uppfyller brukarens krav och att miljöstörningar inte uppkommer. Svenska Renhållningsverksföreningen (RVF) har igångsatt detta projekt med syfte att ta fram ett förslag på kvalitetssäkring av egenskaperna hos slaggrus från olika förbränningsanläggningar i Sverige samt baserat härpå ta fram förslag till system för kvalitetssäkring. För att ge underlag att bedöma slaggrus egenskaper och hur dessa kan variera hos en enskild anläggning över tiden och mellan olika anläggningar har en stor databas sammanställts från undersökningar på slagg från de flesta förbränningsanläggningarna i Sverige. Man kan konstatera att egenskaperna är likartade mellan de olika förbränningsanläggningarna, om än med vissa miljömässiga variationer troligen främst beroende på industriavfallets sammansättning i avfallsbränslet. Detta motiverar att ett gemensamt system för branschen används. I denna rapport har egenskaperna sammanställts. Baserat härpå med koppling till miljökonsekvenserna har ett förslag till kvalitetssäkring av slaggrus utarbetats och testats. Därtill har varuinformationsblad och ett antal projektbeskrivningar tagits fram. 2. Produkten slaggrus I samband med förbränning av avfall erhålls dels slagg, dels rökgasreningsrester. Den större volymen utgörs av slaggen (ca 28% av mängd avfall före förbränning). Slaggen som matas ut från förbränningsanläggningen innehåller även metallskrot och material som inte kunnat förbrännas, såsom betongskrot. Slaggen homogeniseras därför genom siktning och metallavskiljning. Siktningen innebär att material större än 40 à 50 mm avskiljs. Grovkornigt material läggs normalt på deponi. Metallerna kan säljas även om marknadspriset varierar över tiden. Fördelningen av de olika fraktionerna var för en anläggning ca 14% grovskrot, 4% finskrot, 75% slagg och 7% rejekt (tegel, betong m.m.). För att erhålla bästa kvalitet skall inte aska från rökgasgångarna (mellanaska), flygaska eller andra rökgasreningsrester blandas in i slaggen. Slagg från avfallsförbränning har egenskaper som förbättras under den första tiden efter utmatningen från förbränningskammaren. Slaggen oxiderar. Oxidation sker av metalliska former av metaller samt hydrolys av oxider under värmeutveckling. Karbonatisering av hydroxider leder till ett minskat ph, ner till intervallet 8-9. Puzzolana processer torde då också ske. Denna stabilisering sker när slaggen lagras i slagghögar under några månader. Olika länder har olika krav, men normalt krävs minst tre månaders lagring upp till sex månader. Stabiliseringen medför att partiklarnas hårdhet ökar och utlakningen av föroreningar reduceras markant.

8 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Man framställer genom denna behandling en homogenare och stabilare produkt, som brukar gå under benämningen slaggrus. 3. Kvalitetssäkring och varuinformationsblad Slaggrus har funnit stor användning i flera europeiska länder (Born, 1995, Chandler et al, 1997). Således är graden av återanvändning ca 100% i Holland, ca 70% i Danmark och ca 50% i Tyskland. I dessa länder finns regelverk som reglerar användningen. I Danmark presenterades en ny Bekendtgörelse den 27 juni 2000, som reglerar användningen av jord, schaktmassor och rester med samma regelverk. Olika grad av skyddsåtgärder krävs beroende på produkternas miljöstörande egenskaper. För att kunna finna generella former för avsättning av slaggrus i Sverige erfordras att man kan betrakta slaggrus på liknande sätt som andra produkter inom anläggningsområdet. Detta innebär att tekniska och miljömässiga egenskaper skall dokumenteras och kvalitetssäkringssystem etableras. Vid kontakter med miljömyndigheter skall man kunna visa inom vilka gränser egenskaperna varierar. På motsvarande sätt skall underlag ges till tekniska konsulter och entreprenörer, så att de kan bedöma om och hur produkten slaggrus kan användas i ett specifikt projekt. För att möjliggöra detta har ett förslag till varuinformationsblad utarbetats. Avsikten är att de enskilda förbränningsanläggningarna skall utarbeta sina egna dokument utifrån presenterade förslag. I enskilda fall kan det troligen behövas kompletterande analyser på det egna slaggruset. 4. Miljöbelastande egenskaper 4.1. Allmänt De miljöbelastande egenskaperna hos slaggrus har studerats för att utreda möjligheterna att använda slaggrus i anläggningsarbeten. Hit hör i första hand fyllningsmaterial och förstärkningsmaterial för lokala gator, parkeringsplatser m.m. Undersökningarna omfattar såväl laboratorie- som fältförsök. Dessa undersökningar finns redovisade i bl.a. Fällman & Hartlén (1994), Carling (1997) och Fällman et al. (1999). Risken för miljöpåverkan skall i första hand kopplas till utlakning av föroreningar, främst salter och metaller, som kan förorena grundvattnet. SYSAV har låtit Inst. för geoteknologi vid LTH ställa samman alla mätdata från lab. och fält, som är relaterade till SYSAVs slaggrus (Hartlén & Flyhammar, 2000). En detaljerad beskrivning finns av olika metallers utlakning under såväl aerob (över grundvattenytan) som anaerob miljö (under grundvattenytan). phvärdet har visat sig ha stor betydelse för utlakningsbenägenheten, varför slaggrus skall vara lagrat innan det återanvänds, så att ph understiger värdet 9, Laboratorieförsök För att bedöma den miljöpåverkan som slaggruset kan tänkas ge upphov till måste materialets kemiska sammansättning (föroreningspotentialen) samt hur stor andel av denna som är tillgänglig för utlakning i såväl ett kort som ett långt tidsperspektiv beaktas. Analyserna skall därför ge information om vilka emissioner som kan förväntas genom utlakning och hur hal- 2 (11)

9 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall terna i lakvattnet kan komma att förändras med tiden. Miljöbedömningen kan baseras på olika försök såsom: Totalhaltsanalys (mäter total mängd av huvud- och spårämnen) Tillgänglighetstest (mäter totalt utlakbart och är ett lakförsök utifrån ett 1000 års perspektiv) Lakförsök (utifrån det kortare tidsperspektivet, ca 100 år) Totalhaltsanalys Vid en totalhaltsanalys bestäms det undersökta materialets kemiska sammansättning. Totalhalterna visar att slaggruset domineras av Si, Ca, Al och Fe. Variationen i spårämnen varierar något mellan de olika undersökningstillfällena. Om halten av spårämnen i slaggruset jämförs med innehållet av spårämnen i ett naturmaterial, i detta fall morän, så framgår att tungmetallhalterna hos slaggrus är ca 5 till 200 gånger högre för tungmetallerna. Data för svenska anläggningar återfinns i bilaga 5.1. Tillgänglighetstest Tillgänglighetstestet ger information om den totala utlakbara mängden av olika ämnen, dvs. den mängd som kan laka ut då kornstorlek, alkalinitet, koncentrationsskillnader eller tid inte begränsar utlakningen. Ett standardiserat förfarande (Nordtest NT ENVIR 003) används. I Fällman et al. (1999) presenteras också resultat av tillgänglighetstester som utförts under starkt oxiderande förhållanden. Undersökningar av de tillgängliga mängderna för utlakning av tungmetaller visar att mängden Cr, Cu, Pb och Zn var klart högre i slaggrus än i naturmaterialen. Data för svenska anläggningar återfinns i bilaga 5.2. Lakförsök Utlakningen från lakförsök (mängd och halt) beror på vattenomsättningen, dvs. tidsberoendet, vilket undersöks på laboratorium i ett sekventiellt skakförsök enligt den s.k. CEN-metoden. Metoden innebär att ett prov skakas med avjoniserat vatten vid L/S=2. L/S är kvoten mellan den mängd vatten (L) som varit i kontakt med en viss mängd material (S). Lakvätskan avskiljs och provet tillsätts ytterligare vatten motsvarande till L/S=10. De utlakade halterna varierar mellan olika undersökningar. En viktig orsak kan vara varierande grad av stabilisering (karbonatisering) under lagringen. Utlakad mängd överstiger normalt bakgrundsnivåer i grundvatten med en förhöjning motsvarande ca 10 gånger och i något fall upp till 100 gånger (Hartlén & Flyhammar, 2001). Data för svenska anläggningar återfinns i bilaga Organiska ämnen Allmänt Det organiska innehållet i slaggen och därmed även i slaggrus kan variera kraftigt. I väl utbränd slagg tenderar andelen organisk material att vara 2 5%. Det organiska materialets sammansättning är dock dåligt känd. Studier i elektronmikroskop tyder på att huvuddelen av det organiska materialet utgörs av oförbränt organiskt material, som cellulosa, växtfibrer och plast (Chandler et al., 1997). Det har också utförts ett flertal undersökningar på slaggrus som inriktats på ämnesgrupper som innehåller speciellt miljöfarliga organiska ämnen, s.k. organiska miljögifter (Tabell 1). 3 (11)

10 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Ämnena kan skada levande organismer redan vid låga halter eftersom de är mycket giftiga, svårnedbrytbara (persistenta) och/eller bioackumulerbara. Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenad mark (Naturvårdsverket, 1999) baseras bl.a. riktvärden för dessa ämnen/ämnesgrupper. Tabell 1. Organiska ämnesgrupper. PCDD PCDF CP CB PCB PAH Polyklorerade dibenso-p-dioxiner Polyklorerade dibenso-p-furaner Klorerade fenoler Klorerade bensener Polyklorerade bifenyler Polycykliska aromatiska kolväten Dioxiner Halten dioxiner i slagg har analyserats (enligt Eadon och I-TEQ) vid 7 svenska avfallsförbränningsanläggningar. Medianvärdet uppgick till 0,03 ng/g. Sex prover uppvisade halter som var <0.04 ng/g och tre var <0.005 ng/g (RVF, 2001). Analyserna bekräftar resultat från tidigare undersökning som visat att dioxinhalterna i slagg är mycket låga. Medianvärdet ligger strax över Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning (10 ng I-TEQ per kg jord eller 0.01 ng/g, Naturvårdsverket, 1999). Det svenska riktvärdet för förorenad industrimark är 250 ng I-TEQ per kg jord (RVF, 2001). Klorerade fenoler och bensener Typiska halter av klorerade fenoler i bottenaska är mellan 9 och 164 ng/g, medan halterna av klorfenoler varierar mellan 4 och 36 ng/g (Chandler et al., 1997), vilket är låga nivåer jämfört med Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (Tabell B 5.5.5, bilaga 5.5). Klorerade bensener är bland de mest termiskt stabila organiska ämnena. De används inom kemisk industri och som lösningsmedel för fetter och harts. PCB Typiska halter av PCB i slagg är från under detektionsgränsen till 8 ng/g (Chandler et al., 1997). Med dagens teknik kan halter som är <10 ng/g uppnås. Publicerade, högre halter kan orsakas av kontaminering med flygaska. PAH Typiska halter av PAH i slagg är ng/g. Polycykliska aromatiska kolväten bildas bl.a. vid olika pyrolytiska reaktioner och deras förekomst är därför en indikation på hur bra förbränningsprocessen fungerar. Bra skötta anläggningar kan lätt uppnå total halter som är <100 ng/g, vilket är halter som är typiska för rurala områden (Chandler et al., 1997). Dessa värden ligger också under Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (cancerogena PAH: <300 ng/g, övriga PAH: < ng/g) Kommentar Mot ovan beskrivna förhållanden, se även bilaga 5.5, har det i detta projekt bestämts att man inte behöver analysera de organiska föroreningarna. På årsbasis kan det dock rekommenderas en karakterisering. När bättre samlingsanalysmetoder finns, de utvecklas för närvarande, kan det bli aktuellt att ta med sådana i ett kvalitetssäkringssystem. 4 (11)

11 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall 4.5. Fältverifikationer Slaggrus har avsatts i flera olika användningsområde och det gör det möjligt att undersöka slaggrusets effekter under varierande yttre förutsättningar. Slaggrus har använts som förstärkningslager (SYSAV Kemi, SYSAV Spillpeng, Svågertorp, Törringevägen). Det har använts som utfyllnadsmaterial under grundvattenytan (Kombiterminalen) och över grundvattenytan (SYSAV AKV), Vid SYSAV AKV har slaggruset även använts som återfyllnadsmaterial i ledningsgravar. Miljöeffekterna har följts upp genom kontroll av grundvattnet i grundvattenrör. Törringevägen utfördes dels med bergkross enligt Väg 94, dels med slaggrus, krossad betong och krossat tegel i förstärkningslagret (AFR rapport 278). Delvis användes även krossad betong i bärlagret. Beställare var Malmö Gatukontor och entreprenör var SKANSKA. Resultat från analyser av grundvattnet i provtagningsrör intill provytan presenteras i tabell 2. Tabell 2 Halter av olika ämnen i grundvattnet intill Törringevägen. Ämn e Enhet Delsträcka 1 Betong Delsträcka 4 Bergkross Delsträcka 5 Slaggrus Ca mg/l 94,2 84,8 90,4 Fe mg/l 1,3 0,76 2,77 K mg/l 1,07 2,56 0,75 Mg mg/l 3,83 3,05 2,98 Na mg/l 56, S mg/l 7,35 3,19 9,24 Al µg/l As µg/l <5 <7 <8 Ba µg/l 44, ,6 Cd µg/l 0,184 0,132 0,182 Co µg/l 1,88 1,48 2,78 Cr µg/l 4,22 3,53 5,24 Cu µg/l 18,2 9,32 11,2 Hg µg/l <0,02 <0,02 <0,02 Mn µg/l 27,2 24,5 146 Ni µg/l 14,3 10,9 13,2 Pb µg/l 17,9 2,18 9,78 Zn µg/l 16,5 17,4 18,9 Cl mg/l SO 4 mg/l Det konstaterades inga markanta skillnader mellan föroreningar i grundvattenproverna i anslutning till delsträckan med slaggrus jämfört med övriga sträckor (även den med bergkross). Metallhalterna är något högre i lakvatten från slaggrus, speciellt halterna av Mn och Pb. Ännu högre koncentrationer av Pb uppmättes emellertid i provet från betongsträckan. 5. Miljökonsekvenser Under de senaste åren har ett flertal forskningsprojekt utförts för att utröna slaggrusets miljömässiga och vägtekniska egenskaper (Hartlén & Flyhammar, 2000, Arm (11)

12 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall m.fl.). Främst har slaggrus använts i vägar på avfallsupplagen eller för återställning av upplagen som ersättning för naturgrus. Användning har också skett i externa projekt utförda med slaggrus från SYSAVs anläggning i Malmö. Hit hör Hyllie återvinningscentral, Törringevägen, SJ kombiterminal, SYSAV Kemis utbyggnad, nytt kraftvärmeverk vid SYSAV, nya varuhus Bauhaus och On-Off, samtliga belägna i Malmö. För anläggande av kompostplatta i Svedala år 2000 användes också slaggrus. I samtliga fall har anmälan gjorts till aktuell tillsynsmyndighet, vilket i dessa fall antingen varit Länsstyrelsen i Skåne eller Miljöförvaltningen i Malmö. Till anmälan har medsänts information om användningssätt, beskrivning av geologiska och geohydrologiska förhållanden på platsen samt omfattning på kontrollen. I kontrollen ingår därvid dels undersökning av slaggruset, dels installation av kontrollrör för mätning av eventuell påverkan i grundvattnet. Den miljöpåverkan som kan uppstå vid användning av slaggrus skall således i första hand hänföras till möjlig utlakning av tungmetaller, vilka kan förorena grundvattnet. Lakegenskaperna för slaggrus har visat att föroreningshalterna i lakvattnen kan vara förhöjda i förhållande till normala grundvatten. Om man jämför halterna i naturliga grundvatten med dem i lakvatten från slaggrus vid laboratorieförsök, krävs det en utspädning med en faktor 10 för att nå jämförvärdet för normala grundvatten (Naturvårdsverket, rapport 4915) för flertalet metaller och aldrig mer än 100. Genom att placera restprodukterna under asfalt uppnås, på grund av asfaltens täthet, en utspädning med en faktor på minst 100 vid placering över grundvattenytan. Detta beror på att tätheten hos asfalt gör att regnvatten, även hos åldrad asfalt, normalt inte överstiger ca 2 mm regn/år. Vidare torde en viss fastläggning ske i den allra översta delen av jorden under slaggruset. Slutligen kan det vara troligt att lakförsöken i laboratoriet är avsevärt hårdare än utlakningen från en vägkropp. Detta torde förklara varför någon uppenbar påverkan inte noterats i grundvattenrör satta i ovan angivna objekt utförda av SYSAV. Å andra sidan har det i flertalet fall bara gått några år sedan utläggningen skedde. Detta gäller dock inte Kombiterminalen och väg inom SYSAV som båda utfördes längre sedan. Placering av slaggrus under grundvattenytan har visat sig ge lägre utlakningshalter än över. Detta beror sannolikt på reducerande förhållanden under grundvattenytan. I sådana fall krävs dock att man klargör att grundvatten inte kommer att strömma genom massorna, vilket kan leda till okontrollerad spridning. Risken för transport av organiska föroreningar till grundvattnet bedöms inte vara aktuell, se avsnitt 4.3 ovan. Dioxinhalter har bestämts vid Umeå Universitet för slagger från olika förbränningsanläggningar och överskrider inte halter för MKM (mindre känslig markanvändning) enligt Naturvårdsverket rapport 4638, ofta inte heller gränsen för KM (känslig markanvändning). Genom att slaggruset är fuktigt uppstår ingen damning och därmed inte heller diffus spridning. Erfarenheterna från ett antal objekt har således visat att användning av slaggrus inte lett till negativa miljökonsekvenser. Erfarenheten är således att den kemiska sammansättning som funnits i de slaggrus använts vid utförda fält- och laboratorieförsök skall innehållas vid andra tillfällen också. Halterna har i de fallen (Hartlén & Flyhammar 2001) konstaterats inte leda till oacceptabel miljöpåverkan. I det enskilda fallet kan det likväl vara motiverat att genomföra ett 6 (11)

13 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall mer omfattande lakförsök med karakterisering för att verifiera att risk för påverkan på omgivande grundvatten inte finns. 6. Arbetsmiljöfrågor För att bedöma hälsoriskerna att arbeta med slaggrus, särskilt i trånga utrymmen såsom en återfyllnad mot en vägg, där luftväxlingen är dålig så gjorde Previa en exponeringsmätning. I samråd med Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Lund gjorde Previa även en riskbedömning och en mätning på hur mycket bly och kadmium personal som arbetat i många år med slagg exponerats för. Totaldammhalten som uppmättes var mellan 2 och 4% av Hygieniskt gränsvärde (Hgv). Uppmätt kadmiumhalt var mindre än en promille av Hgv och uppmätt blyhalt var som mest 0,3% av Hgv. Previa bedömer att vad gäller totaldamm, bly och kadmium är riskerna för personal som arbetar med slaggrus utomordentligt små och arbetsmiljön helt tillfredsställande. 7. Informationsblad om utförda projekt Informationsblad presenteras för ett antal utförda projekt. Avsikten är att med stöd av dessa blad verifiera var slaggruset funnit avsättning och uppfyllt ställda tekniska och miljömässiga krav. Följande projekt presenteras i bilaga 4: Törringevägen - Slaggrus som vägbyggnadsmaterial byggd i kommunal regi. Slaggrus användes som förstärkningslager i en asfalterad väg med lite trafik. Bärigheten och miljöpåverkan har kontrollerats. Malmö kommun var byggherre. Svågertorp - Slaggrus i en stor parkeringsyta byggd i privat regi. Slaggrus har använts som förstärkningslager i parkeringsplatserna till två stora varuhus i Svågertorp, Malmö. Byggherrarna var privatföretag. AVK - Slaggrus som återfyllnad av ledningar under grundvattenytan. Slaggrus har använts som återfyllnadsmaterial kring ledningar och mot väggar. Kompostplatta Slaggrus har använts som förstärkningslagermaterial i en kompostplatta i Svedala, Skåne. Slaggrusvägen Dåvamyran- Möjligheterna att använda slaggrus i kallt klimat Slaggrus har använts som förstärkningslagermaterial i en väg utanför Umeå. Uppsala energi provväg - Resultat av undersökningar för 5 år sedan kan jämföras med dagsläget. En provväg där slaggrus använts som förstärkningslagermaterial. 7 (11)

14 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall 8. Varuinformationsblad För att möjliggöra användningen av slaggrus som en produkt erfordras att varuinformationsblad upprättas. I bilaga 2 ges förslag på hur sådant kan utformas. Varuinformationsbladet innehåller exempel på lämpliga arbetsområden liksom teknisk och miljömässig specifikation. Följande rubriker rekommenderas och kommer då att väl följa dem för byggvaror i allmänhet: Produkten slaggrus Användningsområden Hantering och lagring Kemiska egenskaper Tekniska egenskaper Dimensioneringsförutsättningar Kvalitetssäkring och kvalitetskrav Gällande bestämmelser Leverantör. Särskilt viktigt bedöms det vara att visa att miljöegenskaperna uppfyller erhållna tillstånd. Detta förslag bygger på att det är totalt tillgängligt som är den representativa testmetoden. Testmetoderna beskrivs närmare i kapitlet.miljöanalyser nedan. Varje anläggning bör anpassa varuinformationsbladet efter sina förutsättningar men upplägget i stort kan följas. 9. Kvalitetssäkringssystem 9.1. Allmänt Ett kvalitetssäkringssystem skall behandla hela kedjan från provtagning, laboratorieanalyser, hantering samt kontroll. Däremot behandlas inte om produkten är acceptabel för en viss användning. Det har i denna utredning placerats i varuinformationsbladet. Ansvaret för att slaggruset kvalitetssäkras ligger hos både leverantören (avfallsförbrännaren) och entreprenören. Leverantören av slaggrus skall kvalitetssäkra slaggruset där både provtagning och analyser ingår. Entreprenören skall kvalitetssäkra tillståndsförfarandet, utförande samt kontroll och uppföljning. Detta görs i entreprenörens miljö och kvalitetsplan I bilaga 1 finns ett system redovisat för kvalitetssäkring av slaggrus Provtagning Provtagning är ett komplicerat kapitel som ofta bagatelliseras. Det krävs kunskaper att ta prover som är representativa Miljöanalyser Det finns ett flertal parametrar man kan använda vid kvalitetssäkring av miljöegenskaperna. Dessa är i första hand Kemisk sammansättning Utlakbart 8 (11)

15 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Eftersom det konstaterats att det är risken för utlakning av föroreningar som kan orsaka skada så bör systemet bygga på laktester. För detta ändamål finns det ett stort antal som används. I detta system har valts att utgå från arbetena inom CEN TC 292 som är inriktade mot avfall och nyttiggörande. Det finns två typer Tillgänglighetstest Utlakningstest Tillgänglighetstestet baseras på att bestämma det som är maximalt utlakbart. Man brukar koppla det till ett tusenårsperspektiv. Lakningen sker vid stor vattenmängd så att lösligheten inte skall vara bestämmande. Vidare utförs lakningen vid två ph-värden för att eliminera dess påverkan. Vid utlakningsförsöket används ca 500 g slaggrus. Detta är en fördel jämfört med tillgänglighetstestet, då i det försöket används en avsevärt mindre mängd slaggrus. Vid utlakningsförsöket styrs utlakningen av ph-värdet i lakvattnet. Vidare kan koncentrationen styras av om mättnad erhölls i lösningen vid L/S = 2. I utlakningstestet krossas inte slaggruset finkornigare än till max 4 mm, varför matrixen i slaggruset påverkar utlakningen genom diffusion. Det betyder att ett flertal yttre faktorer styr utlakningen och därmed påverkar halterna i lakvattnet. Detta är en nackdel för ett försök, som skall kvalitetssäkra slaggruset. Å andra sidan ger utlakningstestet koncentrationer som, efter värdering av nämnda faktorer, kan användas vid en bedömning av omgivningspåverkan. Man kan också hävda att utlakningstestet är mest relevant för slaggrus, då faktorer som kornstorlek också är styrande för utlakningen i verkliga tillämpningar. Med detta som underlag, rekommenderar denna rapport att kvalitetssäkringen baseras på tillgänglighetstestet. Trots att en mycket liten mängd slaggrus undersöks vid tillgänglighetstestet ger det försöket ofta mindre statistisk spridning än utlakningsförsöket, se Tabell 3. Sannolikt beror detta på yttre nämnda faktorer som ph-värdet. Spridning över 100% kan synas vara stor men i beaktande av de låga halterna är den ändå acceptabel. Tabell 3. Variationskoefficienten för vissa metaller som bedöms styrande för miljöanalysen. Det skall också noteras rekommendationen av CEN TC 292, att en produkt bör i sin helhet karakteriseras första gången den skall användas, samt när förändringar sker som kan påverka restproduktens egenskaper. Det innebär att det kommer att finnas en koppling mellan tillgänglighetstestet och utlakningsförsöket till stöd för exempelvis arbete med miljökonsekvensbeskrivningar. Metall Totalhalt (48 prov) Totalt utlakbart (37 prov) Utlakning L/S 2 (21 prov) Utlakning L/S prov Cd 65% 82% 155% 136% Cr 50% 49% 139% 126% Cu 69% 74% 123% 110% Ni 79% 83% 51% 53% Pb 54% 126% 144% 176% Zn 43% 100% 121% 98% Vid de anmälningsärenden som hittills gjorts av SYSAV har kvalitetssäkringen också baserats på tillgänglighetstestet. Det har visat sig att de kvalitetskrav som ställts upp i några fall 9 (11)

16 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall överskridits. Detta har lett till nya analyser och värderingar. De riktvärden som hittills gällt för SYSAVs projekt framgår av tabell 4 nedan. Tabell 4 Riktvärden som använts i SYSAVs projekt under Metall Cd Cr Cu Ni Pb Zn Riktvärde <9,0 mg/kg <4,0 mg/kg <3000 mg/kg <200 mg/kg <1000 mg/kg <4000 mg/kg 9.4. Fysikaliska analyser Vilka fysikaliska parametrar som skall undersökas beror på användningsområdet. Man skall dock notera att vissa undersökningsmetoder som gäller för berg inte är relevanta för slaggrus. Hit hör kulkvarnsvärdet om slaggrus används som obundna vägbyggnadslager. Följande undersökningar bör normalt utföras av förbränningsanläggningen: Kornstorleksfördelning Halt oförbränt/glödgningsförlust I övrigt är det upp till användaren att utföra relevanta tester Databaser Underlaget som finns i databasen som nu upprättas används för att finna lämpligaste provningsmetoder. Exempel på provningsparametrar är packningsegenskaper där optimal vattenkvot och maximal packningsgrad kan bestämmas kornstorleksfördelning glödgningsförlust ph tillgänglighet utlakning med skakförsök. Data har sammanställts om spridningen i egenskaper hos olika anläggningars slaggrus, bilaga 5 och Fortsatta insatser Det har genom detta projekt sammanställts ett underlag som inbegriper slaggrus från flertalet av de svenska förbränningsanläggningarna. Det har visat sig att egenskaperna inte varierar särskilt mycket mellan de olika anläggningarna. Slaggrusanvändningen som skett i kommersiell omfattning vid SYSAV under de senaste två åren har också visat att, åtminstone i det korta tidsperspektivet, fås ingen negativ miljöpåverkan och tekniska brister. Projektet har således visat att det finns förutsättningar för att nyttiggöra slaggrus som en produkt. Mot denna bakgrund föreslås följande fortsatta insatser: 10 (11)

17 Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Databasen som byggts upp innehåller värdefull information om svenskt slaggrus. Framför allt gäller det laboratorieundersökningar. Denna bas bör uppdateras när ny information tas fram. Detta bör ske genom RVF:s försorg. Nya projekt där slaggrus kommer till användning bör föras in i databasen. Erfarenheter från föreslaget kvalitetssäkringssystem bör utvärderas och troligen förfinas om ca ett år. Framtida målsättningen med kvalitetssystemet är att hitta ett gemensamt och nationellt användningsförfarande samt nationella regler liknande andra länders. Kurs föreslås bli anordnad om provtagning och kvalitetssäkring. Det förslag till varuinformationsbladblad som redovisas i detta projekt bör testas mot marknaden. Erfarenhet bör samlas in och bladet revideras vid behov. Miljödata från utförda och framtida projekt bör följas upp via de kontrollprogram som fastställts i de enskilda fallen. EU:s arbete med regelverk för deponering och nyttiggörande bör beaktas vid en revidering. FoU inom bl.a. kompetenscentrat C-Res upprättat i Danmark med deltagande från SYSAV och LTH bör följas upp, vad avser möjligheter att förbättra slaggrusets kvalitet. 11. Referenser Arm, M, Egenskaper hos alternativa ballastmaterial- speciellt slaggrus, krossad betong och hyttsten. Lic-avhandling. KTH, Inst. för anläggning och miljö. ISBN Bekendtgørelse om genanvendelse af restprodukter og jord til bygge- og anlægsarbejder. Miljö- og energiministeriet, Köpenhamn. Lov nr 370 af 02/06/1999. Fällman, A-M & Hartlén, J, Kvalitetssäkring av sorterad bottenaska från avfallsförbränning. Reforsk rapport FoU 108. Fällman, A-M, Larsson, L & Rogbeck, J, Slaggrus Miljömässiga och materialtekniska egenskaper. Statens Geotekniska Institut. Carling, M, Laboratorieundersökningar på slaggrus. Statens Geotekniska Institut, dnr Hartlén, J & Flyhammar, P, Miljöbelastande egenskaper utvärdering av laboratorieförsök och praktisk användning på Spillepeng, SJ:s nya kombiterminal och Törringevägen. SYSAV Utveckling Projekt 005 Slaggrus. Malmö. 11 (11)

18

19 RVF-Projekt Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem

20

21 Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem 1. Överblick För att säkerställa att slaggrusets har rätt kvalitet är det viktigt att alla steg i kedjan kvalitetssäkras. Leverantören av slaggrus skall kvalitetssäkra Produkten slaggrus. Detta omfattar provtagningsprogram och analyser av miljöparametrar och fysikaliska parametrar som utgör en del i kvalitetssäkringssystemet. Entreprenören skall kvalitetssäkra Tillståndsförfarandet Utförande Kontroll och uppföljning Detta görs i entreprenörens miljö och kvalitetsplan Dessa fyra områden delas sedan ner i ett antal underområden som i sig måste kvalitetssäkras: Produkten slaggrus Provtagaren Provtagarens instruktioner Provtagarens utbildning Dokumentation Provtagning Prov Ålder på slaggruset Tid till provtagning Provtagningsmetod Provkärl Dokumentation Delprov Samlingsprov Dokumentation Hantering av samlingsprov Märkning Dokumentation 1 (8)

22 Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem Provtagningsprotokoll Analys Metod Laboratorium Analyssvar Dokumentation Lagring av slaggrus Mognad Dokumentation Tillståndsförfarandet Anmälan Myndighetskrav Regelverk Anmälans innehåll Myndighetsbeslut Dokumentation Rapportering till myndighet och slaggrusleverantör Uppföljning vid entreprenörsarbete Leverans av slaggrus Fordon Dokumentation Utläggning Utläggning & packning Skyddstäckning Entreprenörens kvalitetsplan Kontrollplan Dokumentation Kontroll och uppföljning Grundvattenbevakning Observationsrör Vattenprovtagning Vattenanalys Dokumentation 2 (8)

23 Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem 2. Produkten slaggrus För att säkerställa att kvaliteten på produkten slaggrus blir den rätta skall ett kvalitetssäkringsprogram upprättas. I kvalitetssäkringsprogrammet ingår att ett provtagningsprogram med erforderliga rutiner och instruktioner är framtaget. Detta provtagningsprogram kan vara av tillfällig art vid ett projekt eller permanent och bör då arbetas in i företagets kvalitets- eller miljöledningssystem, om sådant finns Provtagaren Betydelsen av provtagningen och provtagares kunskaper har länge undervärderats. Provtagarens utbildning och instruktioner är viktiga för att säkerställa att prover tas på rätt sätt. Felaktigt tagna prover medför att provet inte blir representativt vilket medför att alla analyskostnader är bortkastade pengar. Provtagarens instruktioner Provtagaren måste ha klart för sig hur provtagningsförfarandet skall ske. I hans instruktioner bör stå uppgifter om Provtagningsplats Provtagningssätt Provtagningstidpunkt Provets storlek Provets förvaring övrigt Provtagarens utbildning Provtagaren skall ha erforderliga kunskaper om provtagningsförfarandet och utrustningen. Detta bör säkerställas skriftligen genom t ex dokumenterad utbildning. Dokumentation Provtagarens instruktioner skall finnas lätt tillgängliga på provtagningsplatsen och vara skyddade från elementen. Originalinstruktionerna förvaras tillsammans med provtagningsprogrammet Provtagning Provtagningsmetoden är mycket viktig för att säkerställa att materialet som skickas till analys blir så representativt som möjligt. Tankearbete på hur provtagningen skall ske på bästa sätt är inte bortkastad tid. Provtagning sker i regel på tre olika sätt. Det är från stoppat transportband, från fallande ström eller ur upplag. Ålder på slaggruset Innan provtagning skall man bestämma om prover skall tas från åldrat eller på färskt slaggrus. Detta dokumenteras i provtagningsprogrammet 3 (8)

24 Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem Tid till provtagning Provtagaren måste få den tid som krävas att genomför provtagningen på ett lugnt och metodiskt sätt. Tidsbegränsning kan orsaka risk för skador men också att allt material inte samlas in till provet. Provtagningsmetod Var provtagningen sker har stor betydelse för provets representerbarhet. Provet tas helst från stoppat band, därefter från fallande ström. Provtagning ur upplag är den metod som är svårast att få representerbarhet i provet. Metodbeskrivningar för provtagning finns i bilaga 3 Provtagningsstandard. Provkärl Provkärlen skall vara anpassade för det material de skall innehålla, mängd och tyngd. I Provtagningsinstruktionerna föreskris vilken typ av kärl som skall användas. Provtagaren skall kontrollera att provkärlen är hela och rena. Kärlen skall vara av PE-plast. Provkärlen skall också kunna märkas med vattenfast text. Provkärls egenskaper beskrivs i Bilaga 3 Provtagningsstandard. Dokumentation Provtagningsförfarandet, märkningsförfarande och provkärl skall dokumenteras i Provtagningsprogrammet som skall vara tillgängligt Prov Delprov Varje prov som skickas till analys (samlingsprov) består i regel av flera delprover för att säkerställa att samlingsprovet representerar så stor mängd av materialet som möjligt. Det gör att risken för punktföroreningar minskar. Samlingsprov Delproven slås samman till ett samlingsprov med Kon och kvadreringsmetoden. Beräkningsförfarande av delprovs mängd och storlek för att få god representerbarhet finns i Bilaga 3 Provtagningsstandard. Där finns även metodbeskrivning för framtagning av samlingsprov. Dokumentation Beskrivning av hur många delprov som skall slås samman till ett samlingsprov, beskrivnings av delprovens antal och storlek skall dokumenteras i provtagningsprogrammet. Även beräkningarna som ligger till grund för antal prov skall dokumenteras. I provtagningsprogrammet skall även framgå hur stora samlingsproverna skall vara Hantering av samlingsprov Märkning Samlingsprov märks på liknande sätt som delprov. Märkningen bör dock vara utförligare så att provet kan identifieras efter analysen. Det är viktigt att märka behållarna så att de lätt kan 4 (8)

25 Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem identifieras både på provtagningsplatsen och i ett laboratorium. En tydlig märkning underlättar även identifikationen av analysresultaten. Vad som bör finnas med i märkningen finns i Bilaga 3 Provtagningsstandard. Dokumentation Hanteringen av samlingsproven skall framgå i provtagningsprogrammet. Där skall också framgå hur både del och samlingsprov skall lagras och under hur lång tid. Transportsätt bör också framgå Provtagningsprotokoll Ett provtagningsprotokoll skall föras kontinuerligt av provtagaren. Protokollet skall arkiveras med jämna mellanrum i provtagningsprogrammet. Se Bilaga 3 Provtagningsstandard för exempel på uppgifter som bör ingå i provtagningsprotokollet Analys Det är viktigt att ha klart för sig vad som söks vid val av analys. Likaså är det viktigt att laboratoriet ät pålitligt och har erfarenhet av materialet. Metod Slaggrus analyseras vanligen med avseende på miljömässiga och på tekniska egenskaper. Miljömässiga egenskaper är totalhalt, totalt utlakningsbart, utlakning, ph, ledningsförmåga. Tekniska egenskaper som är viktiga att känna till är halt organiskt material, kornstorleksfördelning och vattenkvot, se kap 4.2 för beskrivning av miljömässiga analysmetoder. Val av analysmetod, antal analyser och ursprung skall dokumenteras i provtagningsprogrammet. Vidare skall analysbeställningarna arkiveras i provtagningsprogrammet. Laboratorium Laboratoriet som väljs bör vara ackrediterat och ha erfarenhet av materialet. Vilket laboratorium som anlitas skall framgå ur provtagningsprogrammet. Analyssvar När analyssvaren kommer in skall det gå att utläsa på vilket samlingsprov som analysen gjorts, av vem och när. Uppgifterna bör finnas tillgängliga digitalt för bearbetning Dokumentation I provtagningsprogrammet skall det framgå vilket laboratorium som använts. Leverantören skall också dokumentera laboratoriets kompetens. Originalen från analysresultaten skall finns tillgängligt Lagring av slaggrus Slaggrus är ett material vars egenskaper förändras med tiden. Ett färskt slaggrus har sämre tekniska och miljömässiga egenskaper än ett lagrat slaggrus. Mognad Slaggruset måste lagras i minst sex månader innan det används. Leverantören måste garantera att det yngsta slaggruset i ett upplag är äldre än sagda sex månader. Dokumentera under vilken tidsperiod slaggruset lagrats. 5 (8)

26 Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem Dokumentation Leverantören skall dokumentera uppläggningstid, lagringstid, datum då slaggruset är leveransklart och mängden som är leveransklar Tillståndsförfarandet Den som skall använda slaggrus utanför en deponi är enligt lag skyldig att anmäla detta till en myndighet. Anmälan Varje gång slaggrus skall användas utanför en deponi skall det anmälas till aktuell tillsynsmyndighet som tar ställning till vilken negativ miljöpåverkan slaggrus kan ha på den plats där det skall användas. Myndigheten meddelar sedan i ett beslut om slaggrus får användas och om det finns några krav på kontroller av slaggruset och platsen där slaggruset skall användas. Tiden mellan det att entreprenören lämnat in en anmälan tills ett beslut kommit brukar vara minst sex veckor. Därför måste hänsyn tas till handläggningstiden hos myndigheten. Myndighetskrav Varje tillsynsmyndighet kan ställa egna krav på slaggruset. Därför är det viktigt att ha en dialog med tillsynsmyndigheterna. Myndigheten kan ställa krav på slaggrusets miljömässiga egenskaper, platsen där slaggruset skall användas, konstruktionen/vägens uppbyggnad, undergrunden, grundvattenförhållanden med mera. Regelverk I dag finns inget specifikt regelverk som reglerar användningen av slaggrus. Anmälans innehåll Anmälan skall innehålla förslag på hur myndigheternas krav skall uppfyllas. Lämpligen bör provtagningsprogrammet redovisas för att påvisa hur leverantören säkerställer att slaggruset har uppgiven kvalitet. Vidare bör det finnas med områdesbeskrivning där grundvattenförhållanden, geotekniska förhållanden anges. En materialbeskrivning av slaggruset bör infogas. Förslag på kontrollprogram för att säkerställa att eventuell negativ miljöpåverkan upptäcks. Myndighetsbeslut Det kan ta en till två månader innan anmälan behandlats av miljömyndigheten. Detta ställer större krav på framförhållning än vad ett normalt grusmaterial kräver. Dokumentation Anmälan och beslut skall arkiveras och finnas tillgängligt för kontroll. Kopia på anmälan och beslutet skall lämnas till slaggrusleverantören. Rapportering till myndighet och slaggrusleverantör Så ofta som anges i beslutet skall resultat på provtagning och uppföljning av kontrollprogrammet rapporteras till myndigheten. Kopia på rapporten skall arkiveras och vara tillgänglig. En kopia skickas till slaggrusleverantören. 6 (8)

27 Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem 3. Uppföljning vid entreprenörsarbete 3.1. Leverans av slaggrus Det åligger slaggrusleverantören att tillse att rätt slaggrus lastas och kontrollera att det finns ett beslut som reglerar användningen av slaggruset. Fordon Inga särskilda krav ställs på transportfordonen. Dokumentation Leverantören redovisar levererad mängd slaggrus till användaren. Utläggning En arbetsberedning på slaggrusets användning skall upprättas av entreprenören. Utläggning och packning Packningsarbetet skall dokumenteras och kontrolleras. Terrassen som slaggrus skall läggas ut på skall klara samma krav som ställs på den om ett grusmaterial skulle användas istället för slaggrus. Slaggrusets packning och bärighet skall dokumenteras. Skyddstäckning Slaggruset bör relativt omgående övertäckas med ett bärlagermaterial för att minska damning och inverkan av regn samt skydda slaggruset från att köras sönder Entreprenörens kvalitetsplan Kontrollprogram Slaggrus medför inga förändringar i entreprenörens kvalitetsplan. Likväl som att arbetet utförs till rätt kvalitet med naturmaterial skall det utföras till samma kvalitet med slaggrus. Slaggrus har egenskaper som medför att det är lättare att hantera och breda ut men det ställer samma krav på packningsarbetet som ett naturmaterial. Dokumentation Dokumentrationen skall följa arbetsplatsens upprättade rutiner. 7 (8)

28 Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem Kontroll och uppföljning Nedanstående kontroll och uppföljning är endast till för att verifiera att kraven i anmälan med avseende på miljöpåverkan uppfylls Grundvattenbevakning Kortroll och uppföljning skall uppfylla tillståndsmyndighetens beslut. För att säkerställa att utlagt slaggrus inte medför någon negativ miljöpåverkan bevakas normalt grundvattnet och förändringar rapporteras. Observationsrör Grundvattenförhållandena på platsen används som underlag för placering av observationsrör så att en eventuell påverkan av vattnet upptäcks. Om grundvattenförhållanden inte är kända i detalj bör observationsrör placeras ut runt platsen så att en miljöpåverkan kommer att upptäckas. Det kan exempelvis göras med fyra eller fler observationsrör runt om platsen. Observationsrören bör vara sådana att de inte kontaminerar vattnet, inte har för stor diameter, släpper igenom vattnet på önskat djup och förhindrar att föroreningar tränger ner från ytan. Observationsrörens namn och placering skall dokumenteras. Vattenprovtagning Provtagaren skall ha dokumenterad kompetens att ta vattenprover. Provtagningstillfälle, provtagningsmetod och provtagningsutrustning skall dokumenteras. Vattenanalys Laboratoriet som väljs bör vara ackrediterat för aktuella vattenanalyser. Vilket laboratorium som anlitas skall dokumenteras. När analyssvaren kommer in skall det gå att utläsa på vilket samlingsprov som analysen gjorts, av vem och när. Datan bör finnas tillgänglig digitalt för bearbetning Dokumentation Entreprenören skall också dokumentera laboratoriets kompetens. Analysresultaten skall finns tillgängligt i originalform. Kopior tillställs tillsynsmyndighet enligt beslut och slaggrusleverantör enligt överenskommelse. 8 (8)

29 RVF-Projekt Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Bilaga 2 Varuinformationsblad

30

31 Bilaga 2 Varuinformationsblad Slaggrus från SYSAV Varuinformation Beskrivning av Slaggrus Slaggrus är en produkt som är en del av den bottenslagg som uppstår vid förbränning av avfall vid SYSAVs avfallsförbränningsanläggning på Spillepeng. Slaggrus har genomgått följande behandlingssteg: magnetavskiljning varför merparten av magnetiska ämnen avskiljts siktning varvid partiklar större än 45 mm bortsiktats lagring under minst sex månader för kemisk stabilisering 1 (6)

32 Bilaga 2 Varuinformationsblad 2. Användningsområden Slaggrus kan användas som Förstärkningslager till lågtrafikerade gator Förstärkningslager till uppställningsytor och parkeringsplatser Fyllningsmaterial vid mark- och terrasseringsarbeten Återfyllning i ledningsgravar etc. 3. Hantering och lagring Lagring får endast ske inom avsett utfyllnadsområde. Produkten får inte användas utanför tillståndsgivna områden. Överskottsmaterial skall tas omhand och återföras till SYSAV. Transport kan ske med öppen lastbil. 4. Kemiska egenskaper Kemisk sammansättning och lakbarhet har bestämts i samband med forskningsprojekt samt i ett antal utförda projekt. De kemiska analyserna på ett stort antal prover under de senaste ca 10 åren visar på en förhållandevis liten variation i egenskaperna. Det som undersökts är Totalinnehåll (kemisk sammansättning), Totalt utlakbart utförs enligt NT ENVIR 003 (ph 7 i 3 timmar + ph 4 i 18 timmar) görs för att bestämma tillgängliga(utlakbara) mängder av metaller och mineraler. Undersökningen görs på samtliga 5 prover. Lakbart, typ tvåstegs kontrolltest vid L/S 2 och L/S 10 utförs på 2 prover enligt CEN/TC292/WG DRAFT pren l 3. Tabell B2:1. Huvudsammansättning hos slaggrus Förening (21 prov) Totalinnehåll g/kg SiO2 457 Al2O3 109 CaO 134 Fe2O3 98,8 K2O 13,2 MgO 19,4 MnO2 1,45 Na2O 39,6 P2O5 9,78 TiO2 11,7 Övrigt 107 ph värde (standard SS ): <9 Halt oförbränt (SS , bestämd vid 550 C) medel av 26 prov: 4,6 vikt-%. 2 (6)

33 Bilaga 2 Varuinformationsblad 4.1. Tungmetallinnehåll Innehållet baseras på de undersökningar som gjordes av Fällman et al för RVF (1998). Medelvärdet för några tungmetaller visas i tabellen nedan. Tabell B2:2. Tungmetallinnehåll i slaggrus från SYSAV Metall Cd Cr Cu Ni Pb Zn Totalhalt (17 analyser) 5, Tillgänglighetstest (21 analyser) 2,84 2, , Utlakat L/S 2 (9 analyser) 0,0012 1UD Utlakat L/S 10 (9 analyser) 0, UD UD: Under Detektionsgränsen 0,0170 2,821 0, UD 0,0320 4,209 0, UD 0,0067 0,0494 0,0151 0, Arbetsmiljö Undersökningar av Arbetsmiljöinstitutet och Previa visar att det inte finns hälsorisker förknippade med användning av slaggrus. Damning skall förhindras genom bevattning vid uttorkning av produkten. Personligt skydd skall omfatta arbetshandskar. 5. Tekniska egenskaper 5.1. Kornstorleksfördelning Slaggrus har en kornstorleksfördelning mellan 0-45 mm. Kurvan redovisas i figur B2:1 nedan. Gränskurvorna för förstärkningsmaterial enligt Vägverkets anvisning Väg 94 visar att kurvan ligger något högt eftersom material större än 45 mm siktas bort vid framställning av slaggruset, enligt internationell standard Halt av korn <d, vikt-% ,01 0, Fri Maskvidd, mm f-lager f-lager Slaggrus Figur B2:1 Kornstorleksfördelning 3 (6)

34 Bilaga 2 Varuinformationsblad 5.2. Vattenkvot Vattenkvoten varierar något med en normal variation 16-24% 5.3. Densitet Densiteten beror på om slaggruset är packat och hur mycket. Densiteten i opackat skick uppgår till 1,4 t/m 3 och vid maximal packning till ca 1,6 t/m Packningsegenskaper Packningsegenskaper bestämda med tung instampning anger att torrdensiteten varierar mellan 1,6-1,7 ton/m 3 och optimal vattenkvoten mellan 16 och 20 vikt-% Hållfasthet och elasticitetsmodul Hållfastheten bestäms normalt inte för slaggrus. Kravet är den skall vara sintrad vilket erhålls vid en god och kontrollerad förbränning. Elasticitetsmodul har beräknats till ca 100 MPa (Arm 2000) Bärighet Slaggrus från SYSAV användes som förstärkningslager i Törringevägen. Mätningar utfördes våren 1999, ca fyra månader efter utläggning, med statisk plattbelastningförsök enligt VÄG 94. Mätningar utfördes även på intilliggande referenssträcka där bergkross använts som förstärkningslager. Resultatet visas i tabell B2:2 Tabell B2:2 Ev2 för statisk plattbelastning på provsträckor vid Törringevägen Referens Slaggrus Ev2 på bärlagerytan 69,3 73,9 Ev2 på förstärkningslagerytan 90,3 93,0 Båda sträckorna har ungefär samma bärighet Tjälfarlighet Slaggrus är inte tjällyftande vid frysförsök i laboratorium (Arm, 2000) 6. Dimensionering Dimensionering av väg- eller gatukonstruktion görs enligt Väg 94. Det förutsättes därvid att slaggrus motsvarar sand, således inte en krossprodukt. Vejdirektoratet i Danmark har gett ut rekommendationer för utförande. Vid användande som fyllningsmaterial kan produkten liknas vid ett D1 material enligt AnläggningsAMA Kvalitetssäkring och kvalitetskrav Endast magnetavskiljd slagg lagrad minst sex månader får användas. För att säkerställa slaggrusets kvalitet genomför SYSAV följande kontroll: 4 (6)

Foto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET

Foto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Kontroll- program Foto: Ulf Hansson för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Bearbetning och sammanställning: Ulf Qvarfort, FOI Mats Stoltz, SPSF Copyright: Svenska Pistolskytteförbundet Sättning och layout:

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg Varvsområde Förorenat område Blomstrande stadsdel Marie Börnell, Sweco 1 Utveckling av den goda staden Sannegården Eriksberg Lindholmen/ Lundbystrand

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial

Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial Referat från seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial Av Karin Kockum, SGI Den 5 november 2003 hölls på Renovas avfallskraftvärmeverk i Göteborg ett seminarium om Slaggrus som anläggningsmaterial,

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Process Guide Rensmuddring

Process Guide Rensmuddring COPENHAGEN MALMÖ PORT AB Process Guide Rensmuddring Myndighetsgodkännande i Sveriges Hamnar 2013-07-04 Innehåll 1. Generellt om beslutsordning... 1 2. Rensmuddring... 1 3. Utfyllnad av muddermassor på

Läs mer

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin 2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro

Läs mer

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes 2 Bakgrund Ca 6-9 millioner ton bygg- och rivningsavfall per år (?) Tidigare ofta samma riktvärden som för förorenad mark/jordliknande massor Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbete

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Att kunna återanvända och återvinna avfall som anläggningsmaterial är positivt ur miljösynpunkt. Det kan röra sig om schaktmassor, en

Läs mer

HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1-2014-11-06

HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1-2014-11-06 HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1 - Allmänt Denna handledning finns som ett stöd för tillsyn av fordonstvättar. Varje avsnitt i checklistan följs av anvisningar och detaljerade förklaringar mm.

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

RVF Utveckling 2004:12

RVF Utveckling 2004:12 Analys av värdet av hushållens materialåtervinning RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 24 Upplaga: 1 ex FÖRORD RVF:s arbetsgrupp för

Läs mer

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun NATURVÅRDSVERKET 1(6) 2003-03-14 Dnr: 642-1880-03-Rf Enheten för förorenade områden Fredrika Östlund Sollentuna kommun Miljö och hälsoskyddskontoret Att: Ann-Christin Granfors 191 86 Sollentuna Yttrande

Läs mer

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper Anja Enell, SGI På säker grund för hållbar utveckling Totalhalt Halt i lakvatten Vad är ett laktest? Lakning med vatten eller svag saltlösning

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/28 28-7-4 Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Bakgrund Tekniska förvaltningen

Läs mer

Avfallsanläggningar och avslutade deponier

Avfallsanläggningar och avslutade deponier Bilaga 4 Avfallsanläggningar och avslutade deponier Avfallsplan 2011-2015 för 2010-12-01 SYSAV:s ar (Avfallsanläggningar i hela SYSAV-regionen) Hedeskoga Hedeskoga 3:10 Ystads kommun 90.300 Brännbart industri-

Läs mer

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering

Läs mer

ENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL

ENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL 1 ENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSÄNDAMÅL MILJÖASPEKTER Innehållsförteckning Ordlista och begreppsförklaring Förord 0 SAMMANFATTNING... 5 1 INLEDNING... 8 2 ENERGIASKOR FÖR VÄG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT...

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

Sammanställning av laktester för oorganiska ämnen

Sammanställning av laktester för oorganiska ämnen Sammanställning av laktester för oorganiska ämnen Rapport 5207 maj 2002 Elektronisk publikation laddas ner som pdf-fil från Naturvårdsverkets bokhandel på Internet Miljöbokhandeln www.miljobokhandeln.se

Läs mer

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:

Läs mer

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd 1(7) Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Miljöövervakningen i Sverige är indelad i

Läs mer

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser Provtagning och analyser Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad ska provtas och hur? Utgå från den konceptuella modellen - Avfall - Ytvatten - Jord - Sediment - Grundvatten - Deponigas

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

ÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING. Undersökningsområde. Östersund 2008-01-10 SWECO VIAK.

ÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING. Undersökningsområde. Östersund 2008-01-10 SWECO VIAK. ÖSTERSUNDS KOMMUN STORSJÖSTRAND MILJÖTEKNISK M ARKUND ERSÖKNING Undersökningsområde Östersund 2008-01-10 SWECO VIAK AB Norra regionen Uppdragsnummer 1644249000 ra02s 2000-03-30 SWECO VIAK Ringvägen 2,

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

ARBETSMATERIAL Miljöteknisk markundersökning i Högsätra, Lidingö

ARBETSMATERIAL Miljöteknisk markundersökning i Högsätra, Lidingö Grap 15220 ARBETSMATERIAL Miljöteknisk markundersökning i Högsätra, Lidingö Geosigma AB November 2015 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: David Engdahl Uppdragsnr: 604044 Grap nr: 15220 Version:

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar Reviderad 2012-11-01 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet

Läs mer

Övre Bangården, Östersund - sammanfattning av miljöstatus samt rekommendation av fortsatt arbetsgång inkl. kostnader för dessa

Övre Bangården, Östersund - sammanfattning av miljöstatus samt rekommendation av fortsatt arbetsgång inkl. kostnader för dessa PM Sida: 1 (5) Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2012-10-17 602817 Handläggare Ert datum Er beteckning Sofie Lücke PM Övre Bangården, Östersund - sammanfattning av miljöstatus samt

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Christian Sandholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelnings tillsyn Miljöbalken med förordningar, Allmänna hänsynsreglerna, förordning om miljöstörande

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

Något om efterbehandling och sanering

Något om efterbehandling och sanering Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller

Läs mer

Haganäs Bostadsområde PM Miljö

Haganäs Bostadsområde PM Miljö Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt,

Läs mer

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning

Läs mer

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN Bakgrund och syfte I centrala Klippan, Klippans kommun, låg

Läs mer

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Katarina Ekblad, Skanska Sverige AB Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Syftet med lakning Urlakningsmetoder Återvinning av avfall

Läs mer

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2).

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april 2013. Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2). Motala kommun, Motala Datum: Bakgrund I området Hällalund/Olivehult i Borensberg, Motala kommun, håller Stadsbyggnadsenheten på att ta fram ett planförslag för nytt bostadsområde. Vid de geotekniska borrningar

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun. PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna

Läs mer

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP

Läs mer

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik)

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga

Läs mer

PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN. Södra Kronholmskajen. Version 2. Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11

PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN. Södra Kronholmskajen. Version 2. Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11 PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN Södra Kronholmskajen Version 2 Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11 Södra Kronholmskajen PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen

Läs mer

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10)

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10) Byggnadsnämnden GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10) Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad Genomförande Byggnadsnämnden godkände 2014-06-05 det i maj 2014 upprättade planförslaget som underlag för granskning.

Läs mer

Hantering av sopsand

Hantering av sopsand Hantering av sopsand En översyn av miljöaspekter kring hantering av sopsand. En rapport från miljöförvaltningen Kerstin Spångberg Mars 2013 Hantering av sopsand INNEHÅLL Bakgrund... 4 Miljö- och hälsopåverkan...

Läs mer

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge.

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge. NORRKÖPINGS KOMMUN Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge. UPPDRAGSNUMMER 1181099100 2016-04-25 SWECO ENVIRONMENT AB MILJÖ NYKÖPING/NORRKÖPING

Läs mer

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt I SEI LABORATORIET RAPPORT Sida 1(1) Beställare: Uppdrag: Provbeteckning: Maria Carling, SGI, 581 93 Linköping KIlfaIlsfäItet 1401A Registrerad Lab. undersökning Datum Datum Av 20 13-05-08 2013-06-17 Totalhalt

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING Tingstorget, Botkyrka kommun 2015-04-29 Upprättad av: Sanna Uimonen Granskad av: Inger Johansson Godkänd av: Maria Lindberg G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING, TINGSTORGET, BOTKYRKA

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten

Läs mer

BILAGA A.1. Grundläggande karakterisering av muddermassor

BILAGA A.1. Grundläggande karakterisering av muddermassor Sanering av Miljökonsekvensbeskrivning BILAGA A.1 BILAGA A.1 Grundläggande karakterisering av muddermassor Samlingsprover: 100296 Inre hamnen 1) 100297 Väster ön Rävsmålan 2) 100298 Öster ön Rävsmålan

Läs mer

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2014-03-11 603361 Handläggare Ert datum Er beteckning Kristoffer Gokall-Norman PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen,

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:12 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:12 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:12 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,1 Nya användningsområden för material från MinBaS branscherna Delprojekt nr 2,13 Deponier Resultatrapport MinBaS - Materialdatabas

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun BILAGA RA8:3 Brunnar - dagvatten, mm Y10 Y9 DNB301 DNB293 BILAGA RA8:4 DNB562 DNB561 DNB560 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 m WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Klippans kommun Kompletterande

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Riktlinjer beslutade av myndighetsnämnden Nybro kommun 2014-0 -0,

Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Riktlinjer beslutade av myndighetsnämnden Nybro kommun 2014-0 -0, Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Riktlinjer beslutade av myndighetsnämnden Nybro kommun 2014-0 -0, Nybro-logga Riktlinjer för fordonstvättar i Nybro kommun Spillvatten från fordonstvättar innehåller

Läs mer

Miljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län

Miljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län Miljöaspekter inför och under saneringen Ale kommun, Västra Götalands län Orientering Nationella miljökvalitetsmålen innebär att områden som hotar betydelsefulla vattentäkter skall vara utredda och vid

Läs mer

Miljökontrollprogram. Projekt f d Surte Glasbruk KONCEPT (2008-12-22) Ale kommun. Handling 13.1. Åtgärder för minskad miljöbelastning 2008-12-22

Miljökontrollprogram. Projekt f d Surte Glasbruk KONCEPT (2008-12-22) Ale kommun. Handling 13.1. Åtgärder för minskad miljöbelastning 2008-12-22 KONSULT Geoteknik Dnr 194/08 Projekt f d Surte Glasbruk KONCEPT (2008-12-22) Ale kommun Handling 13.1 Miljökontrollprogram Åtgärder för minskad miljöbelastning 2008-12-22 Upprättad av: Granskad av: Jan

Läs mer

Allmänna råd från RAÄ 1998:1

Allmänna råd från RAÄ 1998:1 Uppdragsarkeologi Allmänna råd till verkställighetsföreskrifter angående förfarandet vid vissa beslut m.m. enligt 2 kap. 10 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. () 1 Allmänna råd från RAÄ 1998:1 Riksantikvarieämbetets

Läs mer

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor

Läs mer

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00) Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie

Maria Kallvi. Kvalitet & Miljö, SMT. Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie Maria Kallvi Kvalitet & Miljö, SMT Skäliga och rimliga åtgärder - 1 fallstudie GUSAB, Mjölby - historik 1940, 50-tal metallavfall deponeras 1950-tal till 1970-tal metallavfall skickas iväg 1990 undersökning

Läs mer

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,

Läs mer

Metallåtervinning från avfallsaska

Metallåtervinning från avfallsaska Metallåtervinning från avfallsaska Britt-Marie Steenari Fredrik Björefors Linköpings Universitet Uppsala Universitet Avfall Sverige Bakgrund till projektet Avfallsaska produceras i allt större mängder

Läs mer

Förrådet 4, Sundsvalls kommun. Provtagningsplan. Sundsvall 2013-05-06. Mark- och exploateringsavdelningen. Astrid Göthe. Dnr SBN 2013-00107

Förrådet 4, Sundsvalls kommun. Provtagningsplan. Sundsvall 2013-05-06. Mark- och exploateringsavdelningen. Astrid Göthe. Dnr SBN 2013-00107 Förrådet 4, Sundsvalls kommun Sundsvall 2013-05-06 Mark- och exploateringsavdelningen Astrid Göthe Dnr SBN 2013-00107 Dnr SBN-2013-00107 Sida 2 (5) 1 Bakgrund och syfte Mitthem AB har begärt detaljplaneändring

Läs mer

ANVISNINGAR Grävning i allmän mark

ANVISNINGAR Grävning i allmän mark ANVISNINGAR Grävning i allmän mark 2014-04-29 Rev 2015-06-25 INLEDNING Allmän mark används till anläggningar som är till nytta för kommunens innevånare. På ytan finns t ex gator, vägar och parker, och

Läs mer

Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun

Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun Sida 1 av 5 P14-5358A Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun Uppdrag och syfte bsv har på uppdrag av fastighetsägaren, Mesulan AB, gjort en mer noggrann bedömning

Läs mer