(9) Samhällsbyggnadsförvaltningen

Transkript

1 (9) Detaljplan för VALLENTUNA CENTRUM omfattande fastigheterna Vallentuna- Rickeby 1:7, 1:472 och Vallentuna Prästgård 1:130 samt delar av fastigheterna Vallentuna-Rickeby 1:58, 1:99, 1:436, 1:474, och Vallentuna Prästgård 1:163, i Vallentuna kommun, Stockholms län. UTLÅTANDE Detaljplanen var utställd för granskning från den 28 mars 2011 till den 28 april ÄNDRINGAR EFTER UTSTÄLLNING Detaljplanen har efter utställningen ändrats så att det på plankartan och i planbestämmelserna framgår att de högsta tillåtna ljudnivåerna gäller utanför fasad. Prickmarken på Torghusets inlastningsgård har tagits bort. Nu möjliggörs en bebyggelse i tre våningar i vissa delar av inlastningsgården och i övrigt en bebyggelse med högsta totalhöjd om 19 meter över nollplanet, det vill säga i en våning. Den största möjliga byggrätten för handel och kontorsverksamhet angiven i m 2 BTA ovan mark inom användningsområdet har därefter justerats. Användningsområdet TORG(BH) har justerats så att det är möjligt att även inrymma bostadsförråd under allmän plats. Egenskapsgränserna inom området BH har justerats marginellt. Bestämmelsen högsta totalhöjd har justerats så att det framgår att det är höjd över nollplanet som åsyftas. Under rubriken PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE i planbestämmelserna samt i planbeskrivningen har texten ändrats så att det står: För utformning och utförande finns riktlinjer i gestaltningsprogrammet. Texten har även kompletterats så att det är möjligt att ordna balkonger som kragar ut över allmän plats. Planhandlingen har kompletterats med information om miljökvalitetsnormen för Vallentunasjön och hur den berörs av den planerade utbyggnaden. De sakägare som berörs av ökad exploatering inom Torghuset har underrättats. Underrättelsen ägde rum mellan 23 september och den 7 oktober Sakägarna hade inga synpunkter på de föreslagna förändringarna. INKOMNA YTTRANDEN Yttranden utan synpunkter Yttranden utan synpunkter har inkommit från: Lantmäteriet, Utbildningsnämnden, Barn- och ungdomsnämnden, Storstockholms brandförsvar

2 (9) ÖVRIGA YTTRANDEN Vallentuna Centrum AB: Har lämnat synpunkter med stöd av bifogade skisser. De efterfrågar besked om det enligt planförslaget är möjligt att iordningställa en balkong vid den planerade restaurangen vid Torghuset mot Banvägen. Balkongen kommer att behöva ha stöd på pelare. Enligt de önskemål de anser sig ha framfört tidigare så ska gården vid Torghuset vara möjlig att bebygga i en våning och delar av den i 2 våningar. De efterfrågar även tydligare besked vad gäller möjlig exploateringsgrad för kv Tärningen. De har även vissa ytterligare synpunkter om detaljer i detaljplanens utformning. Aktuellt planförslag möjliggör att balkong iordningställs så att den sticker ut över torgytorna, men pelare bör undvikas. Vissa befintliga balkonger finns idag med stöd av officialservitut. Dessa balkonger kan behållas så länge servitutet gäller. Vallentuna centrums synpunkter har behandlas vid separata möten med dem och har till viss del tillmötesgåtts. Planförslaget har justerats och sakägare har underrättats. Det reviderade förslaget avser att möjliggöra en byggnation av Torghusets gård i en våning och i vissa delar tre våningar. Länsstyrelsen: I planbeskrivningen framgår att det buller som omkringliggande fläktar alstrar överskrider gällande riktvärden för externt industribuller vid bostädernas fasader. Riktvärdena kan enligt genomförd bullerstudie innehållas om ett antal åtgärder görs. För att planen ska vara lämplig ur ett hälsoperspektiv behöver klargöras att det i avtal säkerställs att åtgärdsplanen följs. Länsstyrelsen anser att planbestämmelsen bör redigeras så att den anger högsta tillåtna ljudnivåer utanför fasad. Det bör också bli tydligare hur detta ska säkerställas. Vid hänvisning till gestaltningsprogrammet är det viktigt att det är tydligt vad som är bestämmelser och vad som är att betrakta som rekommendationer. Planhandlingarna bör redovisa hur föreslagen detaljplanen påverkar miljökvalitetsnormen för vatten. s kommentar: Detaljplanen har efter utställningen ändrats så att det framgår att det högsta tillåtna ljudnivåerna gäller utanför fasad. Under rubriken PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE i planbestämmelserna har texten ändrats så att det står: För utformning och utförande finns riktlinjer i gestaltningsprogrammet. Texten har även kompletterats så att det är möjligt att ordna balkonger som kragar ut över allmän plats. Planhandlingen har kompletterats med: Miljökvalitetsnormen för Vallentunasjön är god ekologisk status De ytor som bebyggs utgörs huvudsakligen av redan

3 (9) hårdgjorda ytor, och genom att ett fördröjningsmagasin anläggs bedöms inte dagvattenflödet ut från planområdet öka. Planen bedöms därmed inte medföra försämring av recipienten Vallentunasjöns ekologiska status, och inte motverka att miljökvalitetsnormen uppfylls. Kulturnämnden: Kulturnämnden pekar på vikten av det rumsliga sambandet mellan Tuna torg och det nya Kulturhuset Biblioteket. Om Tärningen byggs ut ska hörnen avfasas för förbättrad sikt och för att förstärka sambanden mellan torgytorna. I övrigt lämnas planen utan erinran. Kulturnämnden noterar med tillfredsställelse att gestaltningsprogrammet åter anger att en målsättning är att avsätta en procent av byggkostnaderna till konstnärlig utsmyckning av den offentliga miljön. Kulturnämndens synpunkter är noterade. Hörnen på Tärningsutbyggnaden kommer att vara avfasade i markplan. Elverket i Vallentuna AB Utbyggnaden av bottenvåning på Tunahuset kommer att påverka ledningsstråk med 400 V och optokabel. Dessa måste flyttas ut mot Banvägen, samt optokabel skyddas under utbyggnad. Torghusets utbyggnad mot Banvägen påverkar elkablar och kabelskåp som måste flyttas. Tärningens utbyggnad påverkar flera 400 V kablar samt skåp K47F39. Skåp måste flyttas till annan plats samt kablar flyttas fram till Alléhuset. Detta gäller även Optofiber som går in i Alléhuset. Nytt dagvattenmagasin är olämpligt placerat då de måste flytta våra kablar där detta är planerat. Elverket har inte kunnat tagit ställning till om kablar måste sänkas på grund av marksänkning. Elverket räknar med att Vallentuna kommun och Elverket kan avtala om hur Elverket kommer att kompenseras för kostnader för omläggning av el och optonät enligt ovan. Kapacitetsökning och nyförläggning på anläggningen bekostas av Elverket. Kommunen har noterat de anläggningar och byggnader som Elverket bedömer kommer påverkas vid utbyggnaden av detaljplanen. Kommunen förutsätter att erforderlig flytt av berörda anläggningar regleras med blivande exploatören i samband med byggnationen av fastigheten. Då regleras även vem som ansvarar för och bekostar dessa justeringar. Storstockholms brandförsvar: Ej nytt yttrande, se yttrande dnr/08/0088, daterat

4 (9) Synpunkterna är noterade och besvarade i redogörelsen för programsamrådet. Samråd har skett mellan kommunen och Storstockholms brandförsvar för att säkerställa att kraven på brandsäkerhet uppfylls. Trafikverket: Vägverket yttrade sig i samrådsskedet och påpekade då vikten av samordning av utbyggnaden av centrum med utbyggnaden av korsningen mellan väg 268 och Roslagsbanan. Då framfördes att trafikanalyser som analyserar hur trafiken påverkas av planerade exploateringar saknades. Trafikverket vidhåller Vägverkets framförda synpunkter att det är av största vikt att kommunens planer på utveckling av hela centrum inte medför kapacitetsbrist som innebär problem på väg 268. De kan inte acceptera att trafik köar ut i cirkulationsplatser på väg 268. Trafikverket tar gärna del av de analyser som kommunen gjort till följd av föreslagen exploatering och framtida utbyggnad av centrum som styrker kommunens syn att framtida exploatering inte kommer att innebära problem på väg 268. Trafikverket vill även påpeka att runt alla instrumentflygplatser finns höjdbegränsande ytor (MSA-ytor) med en radie av 55 km. Föremål och byggnader högre än 20 meter skall lokaliseringsprövas av berörda flygplatser samt LFV. Kommunens bedömning är att den planerade utvecklingen av centrum inte kommer att medföra någon kapacitetsbrist som innebär problem på väg 268 när trafikplatsen är utbyggd. Trafikverket har möjlighet att ta del av de analyser som gjorts i det avseendet. Trafikverkets yttrande angående byggnadshöjder och lokaliseringsprövning är noterad. Inga byggnader i centrum planeras för närvarande bli högre än 20 meter. Storstockholms lokaltrafik: SL delar inte kommunens vision om att utforma Vallentuna station likt en spårvägshållplats för tvärbanan. Roslagsbanan är enligt lag en järnväg med riksintresse i hela dess sträckning och trafikeras av tåg till skillnad från spårvagnar. En spårväg/duospårväg och en järnväg ställer helt olika krav på infrastrukturens utformning samt fordonstyper. SL och kommunen har träffats för att få samsyn i behovet av planskilda lösningar. SL önskar därför att kommunen i det fortsatta arbetet med att förändra och utveckla Vallentuna centrum i dialog med SL tar höjd för möjligheterna att i framtiden anordna planskilda korsningar med järnvägen, vilka kräver att det finns oexploaterad mark tillgänglig för anslutningsramper.

5 (9) I Europa så planerar och bygger man bort lösningar där fotgängare och tåg delar samma yta. Erfarenheten från Europa är att trots att tågen går långsamt så inträffar det tillbud frekvent. På andra platser i Europa gör man vad man kan för att eliminera "gamla synder". Övriga synpunkter: Vid nyplantering av träd i närhet av Roslagsbanan önskar SL att placering och typ av träd bestäms i samråd med SL. Byggtrafik under byggtiden ska ha in-/utfarter och uppställning som inte stör busstrafikens framkomlighet. Att köra busstrafik genom parkeringsytor med snedparkeringar såsom det är på Banvägen utanför Tunahuset utgör en säkerhetsrisk och bör undvikas. Utformningen av Vallentuna station ingår inte som en del av detaljplanen för Vallentuna centrum. Utformningen av stationsområdet ingår i en separat utredning. I samband med denna utredning har SL och samhällsbyggnadsförvaltningen diskuterat plankorsningarna vid Vallentuna station. Att anordna planskilda korsningar i centrum får stora konsekvenser för stadsrummet. vidhåller att det bästa för Vallentuna centrum vore om stationsområdet utformades likt en hållplats för Tvärbanan. Men denna fråga berörs inte av den aktuella detaljplanen. SL:s övriga synpunkter är noterade. Centrumföreningen: CF vidhåller samtliga ståndpunkter som CF bidrog med till samrådsredogörelsen (se tidigare inlägg från samråd 2009). Centrumföreningens grupp för centrumutveckling anser att formuleringen i gestaltningsprogrammet är opassande då det fortfarande saknas ett skyltprogram. Gestaltningsprogrammet går in på detalj om skyltars placering och utformning med skarpa formuleringar. Då inget skyltprogram har tagits fram av Vallentuna kommun har uppgiften att titta över detaljerna kring ett framtida skyltprogram fallit till gruppen för centrumutveckling (vid möte för centrumutveckling med närvarande tjänstemän från SBF). Detaljer kring ovanstående punkter och övriga riktlinjer i kapitlet om "Skyltning" sid 11 i Gestaltningsprogrammet kommer att inkluderas i skyltprogrammet och passar därför inte i Gestaltningsprogrammet med denna formulering. En första rapport om befintligt skyltprogramsmaterial har tagits fram i gruppen för centrumutveckling. Nästa rapport kommer att se över önskvärda detaljer om skyltars placering och utformning. Det är glädjande att Centrumföreningen arbetar med ett skyltprogram. Det är behövligt. De riktlinjer som finns i gestaltningsprogrammet bör dock inarbetas i

6 (9) programmet. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att de riktlinjer som finns i förslaget till gestaltningsprogram ska användas vid planering och bygglovhantering i centrumområdet tills det att gestaltningsprogrammet godkänns. COOP Konsumentföreningen Norrort: För att Vallentuna centrum ska bli den naturliga handels- och mötesplatsen i kommunen finns två viktiga förutsättningar. Tillfartsvägar och lättillgängliga parkeringsplatser! I dag lider centrum av dåliga anslutningsvägar. Det blir bättre när trafikplatsen är ombyggd men det behövs även bra förbindelser till centrums norra del från områdena öster om järnvägen. För att fler kunder ska vilja välja Vallentuna centrum är en fungerande kundparkering absolut nödvändig. Problemet är att parkeringen delas upp i mindre enheter och i huvudsak i parkeringsgarage. Vid kontroll av parkerade bilar i Coop-garaget under februari 2011 visade det sig att ett stort antal platser upptas av arbetande i centrum. Planen bör reglera vilka parkeringsytor som är till för handeln i centrum och vilka som får användas av arbetande i centrum som arbetsplatsparkering. Det är viktigt att de p-platser som ger en lätt tillgänglighet till butikerna enbart får användas av kunder till centrum. Parkeringskort för anställda ska ges till de p-platser som är minst intressanta för den kommersiella verksamheten. I planen sägs att p-platser ska tillskapas för de butiksytor som tillkommer på den obebyggda tärningstomten genom att 57 p-platser kan köpas i befintligt p-hus. Däremot inget om p-platser för den tillkommande butiksytan i f.d. biblioteket som motsvarar ytterligare 33 p-platser. Byggrätten för 800 m 2 kontor i Torghuset ger ett behov av ytterligare 18 p-platser. Alla dessa tillkommande byggrätter genererar inte någon tillkommande p-plats i centrum! I programmet står att Torghuset ska förses med rulltrappor och hiss till nedre planet. Om det är möjligt bör den kommunikationen kopplas till Coopgaraget. Det är positivt att det tillförs en butiksyta mellan Coop och Synsam samt mellan Coop-fasaden och brandtrappan vid Torghuset. I samband med att torgytorna förnyas bör en nivåutjämning göras mellan gångstråket och butiksentréerna i fastigheten. För att få ett trivsamt centrum är det också viktigt att kommunen svarar för tillgång till offentliga toaletter och att bänkar med bord finns på de allmänna torgytorna. Med förslaget till detaljplan följer ett gestaltningsprogram. Det är oklart vilken status detta program har. I gestaltningsprogrammet finns ett avsnitt om skyltning med ett antal riktlinjer. Som fastighetsägare kan de ha viss förståelse för de synpunkter som

7 (9) framförs, men de vet att deras lokalhyresgäster/butiker har mycket starka skäl för att sätta upp sina logotyper/kedjemärken på fasaden till sin förhyrda butik. Trafiksituationen runt centrum förändras ständigt och ses kontinuerligt över. Förbindelser till centrums norra del hanteras i planarbetet för Tellusområdet. I planarbetet för Tellusområdet utreds om det är möjligt att förlänga Åby gata till Smidesvägen. Konsumentföreningen Norrorts synpunkter om parkeringspolicy och parkeringstillstånd är noterad och mottages tacksamt men får hanteras genom samarbete och avtal mellan berörda fastighetsägarna i centrum. Detaljplanen kan inte reglera vilka som får utnyttja befintliga och tillkommande parkeringsplatser, på det sätt som Konsumentföreningen föreslagit. De butiksytor som omvandlas inom befintliga byggnader hade redan sen tidigare medräknats i underlaget för parkeringsberäkning och medför inga justeringar i parkeringsbehovet när användningen ändras från bibliotek till butik så länge inte lokalytan ökar. Nya parkeringsplatser tillkommer vid byggandet av det nya bibliotek och kulturhuset. För det utökade parkeringsbehov som uppkommer vid ombyggnaden av centrum finns en parkeringsreserv i parkeringshuset ovanpå ICA. Ytterligare parkering kan tillskapas genom att bygga på P-huset med en våning. anser även att en nivåutjämning vore lämplig. Detta förutsatt att det är tekniskt möjligt. När det gäller passagen mellan Coop-garaget och Torghuset så finns det förslag som visar en sådan lösning men det är inget som regleras i detaljplanen. Gestaltningsprogrammet är inte juridiskt bindande, men kan ses som kommunens viljeinriktning avseende byggande i centrum. Angående skyltning se svar till Centrumföreningen ovan. Brf Tärningen: Bostadsrättsföreningen Tärningen har 12 lägenheter som ligger mot den öppna parkeringen som begränsas av Tärningen, Alléhuset och Brf Tärningen. All onödig trafik, bilar som åker runt för att hitta parkeringsplats samt lastbilstrafiken för leverans av varor upplevs idag som störande ur bullersynpunkt. Transportbilar till ICA får ofta köa på parkeringsområdet på grund av att lastkajen är upptagen av leveranser. Lastbilarna står då ofta utmed deras hus och väntar endast 1,5-2 meter från lägenhetsfönstren med motorerna på tomgång. Många lastbilar kommer redan kl och backar med backvarningssignal påslagen. Varutransporter till de nya affärerna kommer att öka frekvensen av lastbilar och buller till området.

8 (9) Förslagsvis tas parkeringsplatserna bort och personbilar hänvisas till Allégaraget eller den nybyggda delen under Tärningen. Detta tar bort en del onödig trafik där bilar endast åker runt för att hitta parkeringsplats. Dessutom kommer det att ge en bättre möjlighet för chaufförer av transportbilar att manövrera sina fordon i denna trånga miljö. För att minska störande buller från backande lastbilar och urlastningar bör en större del runt lastkajerna vid ICA och den kommande lastkajen vid Tärningen täckas med ett bullerskyddande tak. Samhällbyggnadsförvaltningen noterar de synpunkter som BRF Tärningen lämnar. Parkeringssituationen runt centrum gör att befintliga parkeringsplatser inte kan tas bort. En bullerutredning har gjorts under planarbetet. Enligt denna bedömer man att gällande riktvärden för trafikbuller ska klaras. Detta förutsatt att varutransporterna sker mellan och Om trafikbullret överskrider gällande riktvärden mellan är det ett ärende för kommunens miljö och hälsoskyddsavdelning. Ägare till Vallentuna-Rickeby 1:114 : Det finns idag uttalade planer att bygga ut Roslagsbanan med dubbelspår norrut från Vallentuna station. En utbyggnad medför en breddning västerut av spårområdet, och den breddningen är inte beaktad i detaljplanen. Breddningen bör göras västerut av flera skäl, dels att SL själva anser att det är den bästa lösningen, dels att vägen mellan järnvägen och bion går i en onödig kurva som kan slätas ut och då medge att spåret breddas utan att det påverkar vägens framkomlighet, dels att det är kommunal mark som tas i anspråk och inte privat mark som ligger öster om järnvägen, dels att det medger att ett privat planerat parkeringshus kan byggas på den östra sidan om järnvägen. Eftersom detaljplanen omfattar det område som berörs av spårutbyggnaden, så kan inte detaljplanen antas innan den omarbetats så att spårutbyggnaden ritats in i detaljplanen. s kommentar till SL:s yttrande, att denna detaljplan inte skulle komma att påverka Roslagsbanan, är felaktigt. Detaljplanen har inte beaktat de ytterligare behov av parkeringsplatser som behövs. De förändringar som anges, att man kan köpa platser i befintligt p-hus, är inte något anordnande av nya parkeringar. SL har inte uttryckt några synpunkter på spårområdet i sina yttranden. Kommunen ansvarar för parkeringen i centrum. Det parkeringshus som finns innehåller 210 platser. Parkeringshuset byggdes med ett planerat överskott av platser. Parkeringsplatserna har sålts allt eftersom centrum har byggts ut och parkeringsbehovet har ökat. Nu finns 67 platser kvar i p-huset. Dessa kan säljas vid den tänkta exploateringen.

9 (9) Fastigheten Vallentuna-Rickeby 1:114 ingår inte i planområdet. Frågor som rör eventuell exploatering av denna fastighet hanteras därför inte i detta planarbete. KVARVARANDE SYNPUNKTER EFTER UTSTÄLLNING Brf Tärningen Fastighetsägare till Vallentuna-Rickeby 1:114 TIDIGARE INKOMNA YTTRANDEN FRÅN FASTIGHETSÄGARE Tidigare inkomna synpunkter redovisas i programsamrådsredogörelse och samrådsredogörelse. KVARVARANDE SYNPUNKTER EFTER PLANSAMRÅD Inga kvarvarande synpunkter KVARVARANDE SYNPUNKTER EFTER PROGRAMSAMRÅD Brf Vikingen Vallentuna kommun bör beakta de tidigare ramarna om att fastigheter i området maximalt ska vara tre våningar höga. Ny bebyggelse måste anpassas till befintlig bebyggelse. Denna riktlinje fanns också vid utformningen av Biblioteket och bör vara vägledande i utformningen av nu föreslaget område i centrum. Eva Anderling Plan & exploateringschef Oskar Pihl Planarkitekt