Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/2014

Transkript

1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/2014 Stiftelsen Umeå Waldorfskola Grundskola Dokumenttyp Redovisning Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Fastställd/Upprättad Version I Dokumentägare Stiftelsen Umeå Waldorfskola Dokumentansvarig Madeleine Öigaard Reviderad Giltighetstid 1 år Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete

2 INNEHÅLL Inledning 1 Förutsättningar 2 Kvalitet och måluppfyllelse Resultat av årets mål och förbättringsåtgärder Slutord Inledning Denna kvalitetsredovisning vänder sig till Stiftelsen Umeå Waldorfskolas styrelse, ledning, pedagoger, föräldrar, elever samt till kommunens politiska ledning och dess tjänstemän. Redovisningen grundar sig dels på samtal, diskussioner och utvärderingar vid skolans samlade kollegium, dels på utvärderingar från arbetslagen, ämnesutvärderingar av lärare, kommunens elevenkäter samt egna personal-, föräldra- och elevenkäter. Sammanställningar av måluppfyllelse åk 3, 6, 9 och resultat av Nationella prov har används i analysen av måluppfyllelsen. Skolan använder BRUK som redskap i de egna utvärderingsarbetet. Elevrådens synpunkter och samtal vid samrådsmöten med föräldrar har också beaktats. Redovisningen omfattar förskoleklass och grundskola och är upprättad av rektor/förskolechef Madeleine Öigaard samt biträdande rektor på grundskolan Samuel Holmlund. Umeå Waldorfskola arbetar efter läroplanen Lgr 11 samt använder den Waldorfpedagogiska kursplanen som vägledning för lärarnas pedagogiska planering. Skolan har detta läsår haft totalt 176 elever i F till åk 9. Fritidshemmet har haft 99 elever inskrivna. Sida 1

3 Förutsättningar Umeå waldorfskola är Umeå kommuns första friskola och har varit verksam i 36 år. Verksamheten drivs i stiftelseform och är politiskt och religiöst obunden. Stiftelsens samlade verksamhet innefattar grundskola, gymnasium, förskoleklass, fritidshem och förskola. Miljö och lokaler. Umeå Waldorfskolas skolområde består av tillsammans tretton hus vilka innehåller klassrum för olika åldrar och ämnen. Skolområdet har skapats med tanke på barnets utveckling i de olika åldrarna och har sina tillhörande uterum vilka inbjuder främst till den fria leken. Arkitekturen är genomtänkt och klassrummen utformade efter den Waldorfpedagogiska kursplanen. Samtliga klasser har hemklassrum i egen eller del av byggnad; klass 8 har ett klassrum som är länkat till en tekniskt fullt utrustad teaterlokal, vilket underlättar det pedagogiska arbetet med den klassiska teateruppsättningen som ingår i den lokala kursplanen för årskurs 8. Klass 9 har, av utrymmesskäl, inrymts i Gymnasiehuset, där gymnasiets data/studierum, bibliotek och cafeteria kommit eleverna till del. Klass 3 ligger i anslutning till växthus och skolträdgård, då bl. a odlingsprojekt och studier av uryrkena ingår i denna årskurs. Naturvetarhusets hörsal används vid föreläsningar, naturkunskapslektioner samt dataundervisning (utrustat med datorer för 16 elever). Huset innehåller också ett fullt utrustat kemilaboratorium, elevhälsa med mottagning och behandlingsrum. På övervåningen ligger den stora målningssalen tillägnad bildämnet där också fotolaboratorium finns. Hemkunskap bedrivs i tillredningsköket intill klassrum 3, där också fiolundervisningen sker i halvklass. Inomhusidrott bedrivs i den kommunala idrottsanläggningen Musköten på Umedalen. Hantverkslokaler för trä och textilslöjd ligger nära skolans smedja. Skolbarnsomsorgen har sin huvudsakliga aktivitet ute i fritidsskogen där skogen tas till vara som lekplats. På området finns en kåta, eldplats och inrättning för servering av mellanmål. Fritidshemmet har en fritidsbyggnad där klasserna 1-3 bedriver sin inomhusverksamhet. Klasserna 4-6; Fritidsklubben, har haft sin verksamhet i musiksalens lokaler samt klassrum 3 Förskoleklassverksamheten har under läsåret inrymts i s.k. Vingen lokalen på skolområdet. Eleverna i klasser 1-3 serveras lunch i respektive klassrum. Klasserna 4-9 äter sin lunch på Klockargården, Häradsvägen 14. Sida 2

4 Huvudman är stiftelsens styrelse vars huvuduppgift är att ansvara för att skollagens krav på Huvudmannaskap verkställs och uppföljs samt att föreskrifterna i stiftelseförordningen efterföljs. Styrelsen har utsett rektor/förskolechef som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium. Styrelsen har under året bestått av följande ledamöter: Elisabeth Zachrisson, ordf., Mikael Retsler, Annika Sandström, Karin Olofsson, Andreas Bergeli, Carl Åsemar och Martin Ericsson. Ledningen Madeleine Öigaard, rektor/ förskolechef har till biträdande rektor F-9 utsett Linda Zachrisson och som ledare för fritids Marie Sjöström. Samuel Holmlund har vikarierat för L. Zachrisson från och med september 2013 till läsårets slut. Ordförande från varje arbetslag, Bodil Svalberg F-3, Charlotte Kuisma 5-6 och Paula Pleje 7-9 har under året arbetat i nära samarbete med ledningen. Personal läsåret 13/14 28 grundskole-och ämneslärare 2 stödlärare 1 specialpedagog 3 elevassistenter 1 skolsköterska 1 kurator 1 skolläkare 1 IT chef 1 vaktmästare 1 elevregistrator 1 ekonomiassistent 1 löneassistent 1 matsalsansvarig 1 rektor 1 biträdande rektor Kompetensutveckling Lärarna har under året deltagit i följande föreläsningar; waldorfpedagogik med Godi Keller och Leif Tjernstig, formativ bedömning med Toruf Palm, anpassningar i undervisningen med Anna Tegström samt om allas lika rätt med RFSL 1 lärare har påbörjat Waldorflärarhögskolans ämneslärarutbildning på distans. Sida 3

5 4 lärare har deltagit i Oslo Steinerhögskolas veckokurser, 3 lärare har deltagit i Svenskt Waldorflärarmöte i Stockholm. Rektorsutbildning och rektorsrekryteringsutbildning har rektor respektive biträdande rektor under året genomfört. 1 lärare har deltagit i silversmide- och bokbinderikurs. Ansvarig för dyslexiutredningar har deltagit i en fortbildning inom området dyslexi. Personalenkät Resultatet av personalenkäten visar att trivseln bland medarbetarna är mycket hög. Många pedagoger indikerar dock att de upplever en ej tillfredställande arbetsbelastning vilket ibland innebär att man inte hinner med sina arbetsuppgifter så bra. Kommande läsår kommer mer tid till för bearbetning och klasslärar- föreståndarskap att läggas in i tjänsterna för att underlätta för lärare med hög arbetsbelastning. Också den organisatoriska lokalförändringen nedan kommer att ge lärarna större möjlighet till samarbete. Personalens arbetsmiljö Detta läsår har arbetslagstiden utökats med en timme för att säkerställa samlade diskussioner kring pedagogiska frågor, vilket har fallit väl ut och kommer att fortsätta kommande även läsår. Att skolan satsar på tidiga förebyggande stödinsatser innebär att lärarna tidigt får stöd av elevhälsan vilken också är en naturlig del av arbetslagen och klassrumslivet. Beslut har i år tagits om att skolan från och med förskoleklassen ht 2014 endast kommer att erbjuda 20 platser fram till och med årskurs 6 vilket förväntas stärka kvalitén för elever men också för pedagogerna. Att lärarna, är tämligen isolerade i sina klassrumshus och hänvisade till arbetslagens kollegiala mötesform har upplevts av många pedagoger som en negativ personalorganisatorisk faktor. Under efterarbetsdagarna i juni kunde en flytt av åk 6-8 till gymnasiehuset ske för att möjliggöra ett större samarbete lärarna emellan i åk 6-9. Gymnasiet fick istället flytta till Teaterhuset och Naturvetarhuset vilket både elever och lärare uppskattade. Ett fåtal ärenden avseende kränkningar i klasserna har meddelats vilket innebär ett tryggt arbetsklimat för såväl elever som medarbetare. Varje medarbetare på skolan har ett IKSU spa kort till sitt förfogande i hälsofrämjande syfte. Föräldraenkät I genomförd föräldraenkät uppger många av föräldrarna att de önskar att information om möten kommer ut i god tid och att möte läggs i anslutning till annan aktivitet på skolan. Önskvärda teman för mötena är framförallt det som rör det egna barnet. Föräldrarna uppger att frågor om klassrumsmiljö, trivsel, läxor och samarbete är viktiga för dem. Vidare vill de även vara med och diskutera förändringar som påverkar det egna barnet. De pedagogiska frågorna är inte de viktigaste enligt föräldrarna utan de överlåter det pedagogiska ansvaret till skolan, tillsammans med ansvaret för organisation, undervisningens upplägg, personalfrågor, pedagogiska frågor om bedömning. Sida 4

6 Kvalitet och måluppfyllelse Umeå Waldorfskola är en skola med som har en pedagogisk medvetenhet kring barnens och elevernas miljö.. Detta både vad gäller inomhusmiljö som utomhusmiljö. Skolgården delas mellan förskoleklass, fritids, grundskola och gymnasium. Vi arbetar aktivt med skolans närmiljö och har en skolskog som är utöver det vanliga, samt av en trädgårdsmästare välskötta grönområden och skolträdgård där även barnen själva odlar och skördar. Det finns en tydlig tanke med utomhusmiljöerna som stimulerar till lek och övande av olika färdigheter och som återspeglar den waldorfpedagogiska tanken kring kursplanen. Vi har ett nära och betydande samarbete mellan medarbetarna på förskoleklass, fritids, grundskola och gymnasium. Detta bidrar till att Umeå Waldorfskola sällan behöver anlita okänd personal som vikarier utan använder för barnen välkända och bekanta ansikten, vilket i sin tur skapar kontinuitet och bidrar till trygghet för barnen. För att bibehålla kvaliteten vid pedagogers frånvaro prioriterar skolan att alla lektioner är bemannade Vår utgångspunkt är att Umeå Waldorfskola skall erbjuda en miljö som ständigt förbättras för att på bästa sätt stödja alla barn- och elevers rätt att nå kunskapsmålen så långt som möjligt genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete av skolans kultur, struktur och ledarskap genom waldorfpedagogiken. Trygghet, trivsel och studiero Umeå Waldorfskola kännetecknas av mycket hög måluppfyllelse gällande trivsel och trygghet. Detta är troligtvis mycket på grund av skolans litenhet vad gäller små klasser, egna hus och hög lärartäthet samt lärarkontinuitet och slutligen med engagemang av föräldrar. Umeå Waldorfskola har under året arbetat med arbetslag som bas med uppdelningen F-3, 4-6 och 7-12 för att alla elever skall få möjlighet att nå målen så långt som möjligt. Vidare ger arbetslagens arbete en tydlig röd tråd och kontinuitet för elevernas skolgång och kunskapsinhämtande som ett led i den Waldorfpedagogiska F-12 tanken. Umeå Waldorfskola har vidare mycket hög måluppfyllelse gällande nyfikenhet och lust att lära i skolan. I skolans trivselenkät framgår det att skolan uppfattas av många elever som rolig och spännande och där de får en chans a tt utveckla sig själva och sina färdigheter. Detta kan förmodligen ses som ett uttryck och resultat av den pedagogik som drivs vid skolan. Åtgärder Skolan har en mycket stor skolgård och många ställen som kan skymmas från rastvärdarnas ögon. Vi bör förbättra information om resultatet av trygghetskartor till samtliga medarbetare på skolan, en samlad genomgång höst och vinter bör genomföras. Likabehandlingsplanen bör tydligare levandegöras för alla parter i verksamheten även om vi arbetar aktivt med vissa delar ur den skall kriterierna kontinuerligt följas upp i arbetslagen. Vi har en nolltolerans vad gäller kränkande behandling, trots detta upplever några elever att de blivit kränkta. Vårt mål är en fortsatt vision om nolltolerans. Vi fortsätter att tillsammans med eleverna och föräldrarna vidareutveckla medvetenhet om vad som sker och inte sker på skolan. Sida 5

7 Inflytande och elevdemokrati. De flesta elever vid Umeå Waldorfskola känner sig i hög grad delaktiga och lyssnade på i olika beslutsprocesser. De allra flesta känner att de vet vad som förväntas av dem och vilka de uppsatta målen är. Överlag upplever flickor i högre uträckning än pojkar att de får utöva inflytande, detta måste dock sättas i relation och paritet till viljan att vilja påverka och utöva inflytande. Elevråden upplevs av både lärare och elever som någonting viktigt och som någonting som skall prioriteras för att eleverna i så stor utsträckning som möjligt kunna påverka sin skolgång. En demokratiplan har utformats och i det samlade kollegiet har under tre torsdagar genomförs genomgång och diskussioner om elevinflytande i undervisningen utifrån skollagens skrivning. Åtgärder Vi behöver bli ännu tydligare att informera eleverna om vad elevinflytande innebär och vilka rättigheter de har då 26% upplever att de inte har möjlighet att påverka skolans verksamhet. Elevråden måste ges en tydligare insikt i vilja möjligheter de har att påverka. Mer regelbundna möten måste organiseras med elevråd och ledning så att eleverna med säkerhet alltid blir involverade i de frågor som de har rätt att ha inflytande över. IUP och utvecklingssamtal. Rutinerna för skriftliga omdömen har förändrats detta läsår i enlighet med ny lagförordning, från att ha utformats vid två tillfällen har ett av dessa ersatts med utvecklingssamtal. Arbetslagen har under året arbetat med att formalisera de skriftliga omdömena och detta arbete kommer att fortsätta under nästa läsår. Bedömning och betyg och skolans studieresultat. Umeå Waldorfskola har hög måluppfyllelse. Resultatet av screening och kartläggning läs- och skriv i åk 3 har visat fortsatt goda resultat i åk 3 och skolan har samma medelvärde som rikets. Samtliga elever i åk 3 som deltog i nationella proven i svenska och engelska har nått målen Samtliga elever i åk 6 som deltog i nationella proven i svenska, matematik, religion och kemi har nått målen. Samtliga elever har nått m ålen i de nationella proven i svenska, engelska, matematik och fysik i åk 9. Alla elever har inte nått lägsta kravnivån i historia. Resultaten i elevenkäten F-3 har mycket hög måluppfyllelse vad gäller eget ansvar, samarbete i grupp, trygghet på skolan, att bli lyssnad till av lärare samt kvaliteten på lärarnas undervisning och att eleverna får den hjälp de behöver samt får förklarat när de inte förstår. I ämnet matematik upplever eleverna till 97,8% att de får träna matematik på annat sätt än genom traditionell matematikboksundervisning. 91,3% av eleverna tror att de får kunskaper i skolan som de kan ha nytta av i framtiden. Sida 6

8 Elevenkäten 4-6 visar att eleverna är nöjda med skolan som helhet. Enkäten 7-9 visar att skolpersonalen bryr sig om eleverna och ger stöd. 89% anser att man är trygg i skolan. 80% att det man lär sig i skolan är viktigt. 85% tycker att man hinner med sitt skolarbete och 80% är nöjda med sitt skolresultat. Betygen i åk 9 visar ett genomsnittligt meritvärde på 227,3 vilket är högre än föregående år då vi hade ett meritvärde på 223,6. Umeå Waldorfskola har arbetat målinriktat med att höja meritvärdet. Detta arbete har gett resultat. Sedan 2012 till vårterminen 2014 har skolan höjt sitt genomsnittliga meritvärde med 13,6 p i årskurs 9. Eleverna på skolan har i mycket hög utsträckning hög närvaro vilket kan förklara de goda resultaten vad gäller måluppfyllnad. Endast ett fåtal elever har en låg närvaro. I dessa fall är elevhälsan inkopplad och stödinsatser finns. De ämnen som eleverna uppvisar svårigheter i är de traditionella naturvetarämnena i synnerhet fysik och kemi. Även matematiken som ofta uppfattas som ett svårare ämne återspeglas som svåra i våra resultat. I de ämnen som eleverna skrivit nationella prov korrelerar de nationella proven väl överens med vad eleverna får i slutbetyg. Endast i engelskämnet kan man finna elever som presterat högre på NP än vad de får i slutbetyg. I övrigt är slutbetyget högre än de Nationella provens mätningar i de övriga ämnena hos de elever där slutbetyget inte korrelerar med betyget från nationella provet. Åtgärder Ämnet historia i högstadiet har under de senaste åren inte haft en kontinuitet i lärartjänsten varför ämnet har påverkats negativt vad gäller progression och innehåll vilket kan vara en orsak till att inte samtliga elever i åk 9 klarade kravnivån vid nationella provet. En analys över hur vi hanterar nationella prov i SO ämnet måste genomföras. Skolan måste arbeta aktivt för att höja antalet elever som kan nå betyget B och A i enlighet med den nya betygsskalan. Den pedagogiska diskussionen kring den nya betygsskalan måste därför fördjupas. En prioritering bör ske av kompetenshöjande föreläsningar som ger pedagogerna fler verktyg vid anpassningar i undervisningen för att stärka att integreringen av undervisning i klassrummet sker inom ramen för ordinarie undervisning. Individuell hjälp och särskilt stöd. Umeå Waldorfskola arbetar med stöd i förebyggande syfte för de elever med särskilda behov. Detta för att så tidigt som möjligt ge eleverna de verktyg de behöver för sin fortsatta skolgång. Elevhälsan är en aktiv del i elevernas och lärarnas vardag. Detta då elevhälsan finns representerade i de olika arbetslagen som stöd för lärarna. Elevhälsan består av specialpedagoger, speciallärare, representant från ledningen (rektor eller biträdande rektor, oftast båda), kurator och skolsköterska. Detta medför att de barn som uppmärksammar svårigheter och är i behov av hjälp får sin situation belyst ur en mängd olika professioner och där ett helhetstänkande på eleven sätts i fokus. Genom detta helhetstänkande effektiviseras de åtgärder som sätts in till Sida 7

9 rätt plats och person. I förhållande till detta är de undervisande lärarna och pedagogerna vid Umeå Waldorfskola mycket skickliga på att anpassa sin undervisning till de behov som eleverna har. Vi kan påvisa hög måluppfyllelse för alla elever oavsett individuella förutsättningar. Ingen särskild undervisningsgrupp har förekommit detta läsår. Åtgärder Individuella anpassningar i ordinarie undervisning behöver förstärkas. Arbetslagens avsättning av tid till diskussioner kring uppföljningar av anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram är en process som påbörjats och som måste fortsatt utvecklas och fördjupas. Inbyggt i waldorfpedagogiken ligger ett givet förhållningssätt till barn med särskilda behov. Med utvecklingen av pedagogiken följer också förändringar som till exempel användandet av läroböcker, förhållande till Lgr 11 Fördjupade diskussioner kring waldorfpedagogiken idag, konsekvenser, styrkor-svagheter måste fortsatt ske i arbetslagen. Alla pedagoger har inte waldorfpedagogisk påbyggnad, ett mål är att dessa utbildas i snabb takt. Slutord Årets redovisning av skolans kvalitets- och måluppfyllese är en positiv läsning. Svaren från kommunens enkät visar att skolan har hög måluppfyllelse gällande trivsel och trygghet, eleverna känner en nyfikenhet och lust att lära. Skolan uppfattas också som rolig och spännande och att de får chans att utveckla sig själva och sina färdigheter. Måluppfyllelsen gällande färdigheter visar mycket goda resultat i nationella proven i åk 3 och 6 och betygen i åk 9 ligger över rikets snitt och verksamhetens tidigare resultat. En hög andel av eleverna känner sig trygga i skolan, där måste vi arbeta vidare för målet att 100% av eleverna känner sig trygga genom ett fortsatt värdegrundsarbete i klasserna och över klassgränserna. Fortsatt arbete måste dock ske vad gäller anpassningar i undervisningen och formativ bedömning för säkerställa att elever med särskilda behov får integrerad undervisning i klassrummet samt att lärarnas arbetsbelastning underlättas. Alla elever upplever inte att de känner sig delaktiga och lyssnade på i olika beslutsprocesser vilket behöver medvetandegöras i beslutsprocesser i klassrummet såväl som i arbetslagen och på kollegiet. Sida 8

10 Förbättringsområden och prioriteringar för ökad måluppfyllelse läsåret Fortsatt förankring av styrdokument sker i arbetslagen, samtidigt som diskussioner om waldorfpedagogiken prövas mot styrdokumenten. - Fortsatt kompetensutbildning i anpassningar och formativ bedömning. - Kontinuerlig utvärdering av arbetslagens struktur för att tillförsäkra pedagogiska utvecklingsfrågor. - Bredda arbetet med elevråden så att dessa i större utsträckning involveras i ledningens, arbetslagens och föräldraföreningens elevnära frågor, som berör deras lärande och arbetsmiljö. Större förändringar skall alltid förankras hos eleverna. Elevråden skall också ges tydligbeskrivning av elevrepresentantens uppgift i förhållande till övriga elever. - Möjliggöra att elever och pedagogisk personal tillsammans planerar aktiviteter som berör hela skolan i enlighet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. - Fortsatt kontinuerligt arbete med tolkning av mål, pedagogisk planering samt bedömning och betyg i arbetslag och studium. Sida 9

11 BILAGA GEMENSAM VISION Kreativitet, skapande och lärande. En väg till frihet. BARN & ELEVERS Mål Delmål Kännetecken för måluppfyllelse Ansvarig Uppföljning KUNSKAPER Åk 1-9 Alla elever ges möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Fortsatt implementering av nya styrdokument i grundskolans arbetslag. Samtal och diskussion kring Waldorfpedagogikens utveckling i förhållande till nationella styrdokument. Goda resultat vid screening/kartläggning läs- och skriv åk 3 NP åk 3,6 och 9 Elevenkäten åk 7-9 Utvärderingar åk F-9 Rektor och bitr. rektor samt medarbetare Efterarbetsdagar 2014 December 2013 Färdigställande av lokala kursplaner. Skriftliga omdömen och betyg Pedagogisk planering. Gemensam mall. Efterarbetsdagar 2014 Föreläsningsserie under våren som omfattar barns olika lärandebehov. Alla barn/elever deltar och lär i sin naturliga grupp, i så stor utsträckning som möjligt. Samsyn vad gäller inkluderat stöd. Tydliga och väl implementerade rutiner för stöd, särskilt stöd och individanpassning. Uppdaterade och väl fungerande utredningar och åtgärdsprogram. Hög måluppfyllelse för alla elever oavsett individuella förutsättningar och behov. Sida 10

12 ELEVINFLYTANDE OCH Mål Delmål Kännetecken för måluppfyllelse Ansvarig Uppföljning ELEVDEMOKRATI Alla barn och elever upplever att de har inflytande för sitt lärande och sin arbetsmiljö. Utvecklingsgrupp för elevdemokrati. Demokratiplan för grundskolan. Väl fungerande elevråd som verkar som remissgrupp till SL, arbetslagen, rastvärdsgruppen och utemiljögruppen i elevnära frågor. Färdigställd demokratiplan Trivselenkät Elevenkät Ökad måluppfyllelse Utvecklingssamtal Demokratigruppen: AS, PB, PP Rektor, medarbetare Elevrådssamordnare Medarbetare Maj 2014 VT 2014 Hela läsåret Väl förankrat och tydligt undervisningssyfte, innehåll och genomförande. Kontinuerlig uppföljning, utvärdering och återkoppling av undervisningen. Sida 11

13 NORMER OCH VÄRDEN Mål Delmål Kännetecken för måluppfyllelse Ansvarig Uppföljning Skolan skall erbjuda en lugn och trygg miljö där lärande kan växa och blomstra för alla barn, elever och vuxna. Väl förankrade ordningsregler Reviderad och väl förankrad plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tema: Rätten att vara olika. Se separat projektplan. Trivselenkät Elevenkät Utvecklingssamtal Föräldraenkät Projektutvärdering Rektor och all personal Rektor samt kurator Bitr. rektor, demokratigrupp samt kurator Bitr. rektor Efterarbetsdagar 2014 Juni 2014 Juni 2014 Kontinuerligt under läsåret Rastvärdsmöten Uppföljning av trygghetskartor Rektor Mars 2014 Trygghetskartor Sida 12

14 ARBETSLAGEN Mål Delmål Kännetecken för måluppfyllelse Ansvarig Uppföljning Arbetslagen som bas för barnens och elevernas individuella utveckling mot skolans kunskapsoch sociala mål. Arbetslaget tar ett gemensamt ansvar för alla barn/elever i arbetslaget och särskilt för de barn/elever som är i behov av särskilt stöd.. Utredningar och åtgärdsprogram genomförs och dokumenteras enligt skolans rutin för särskilt stöd. Samsyn och god kunskap i arbetslagen om utrednings- och åtgärdsporgramsprocessen. Samsyn och kunskap i arbetslagen kring elevernas behov. Vidareutbildning, information och inspiration för lärarna i arbetslaget. Bitr. rektor, speciallärare och lärare Bitr. rektor och speciallärare Bitr. rektor, speciallärare och lärare Speciallärare och bitr. rektor Medarbetarenkät i januari Medarbetarsamtal i mars Kontinuerliga stödschemamöten, var sjätte till sjunde vecka Rektorsmöte löpande varje tisdag hela läsåret EHT möten löpande varje onsdag hela läsåret Efterarbetsdagarna juni 2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I ARBETSLAGEN En röd tråd från styrdokument till pedagogisk planering och mötet med elev och förälder. Pedagogisk dokumentation. Samsyn kring styrdokumenten. Samsyn kring utformning och uppföljning av pedagogisk planering. Bitr. rektor Efterarbetsdagarna juni 2014 Sida 13