Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/2015

Transkript

1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/2015 Stiftelsen Umeå Waldorfskola Förskola Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Stift. Umeå Waldorfskola Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Madeleine Öigaard Fastställd/Upprättad Reviderad -- Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Version 1 Giltighetstid -- 1

2 Inledning Denna kvalitetsredovisning vänder sig till Stiftelsen Umeå Waldorfskolas styrelse, ledning, pedagoger, föräldrar samt till kommunens politiska ledning och dess tjänstemän. Redovisningen grundar sig dels på pedagogiska diskussioner och dokumentationer samt utvärderingar vid förskolans kollegier och arbetslag, dels på medarbetarsamtal, synpunkter från föräldra- och föräldrarådsmöten, kommunens enkät samt egna medarbetarenkäter. Redovisningen är upprättad av biträdande förskolechef Marie Sjöström samt rektor/förskolechef Madeleine Öigaard. Förskolan har under läsåret arbetat med: normer och värden, inflytande och jämställdhet, barns utveckling och lärande, systematiskt kvalitetsarbete och hållbar utveckling. Umeå Waldorfskolas förskola arbetar efter läroplanen Lpfö98 samt använder den Waldorfpedagogiska kursplanen som vägledning för lärarnas pedagogiska planering. Förskolan har i snitt haft 80 barn under läsåret 14/15. Verksamheten har varit öppen mellan och varje dag. Stängningen har ibland förskjutits utifrån föräldrars behov. Förskolan har haft 4 barn med 15 timmars placering, samt två barn som har haft utökad tid under vårdnadshavarnas föräldraledighet. Fördelningen av ålder och kön läsåret 14/15 Ålder Flickor Pojkar Förutsättningar Umeå waldorfskolas förskola startade 1974 som en liten byalekskola i byn Kassjö. Förskolan har under åren vuit successivt och är idag en stor förskola med 10 avdelningar som alla ligger utspridda på fyra olika enheter inom Backenområdet. Totalt 82 barn och ca 20 medarbetare arbetar i verksamheten varav tre medarbetare i det egna köket, vilket tillagar vegetarisk och så långt det är möjligt ekologisk, biodynamisk och närproducerad mat. Förskolan har under året inte haft möjlighet att ge plats åt alla barn som står i kö. Inom- och utomhusmiljön är varierande mellan de olika enheterna och välar mellan väldigt goda till lokaler som är i behov av omfattande verksamhetsanpassningar. Rummens utformning har ändrats under årens lopp utifrån verksamhetens och barnens behov. Skogen finns nära för alla enheter och används av alla grupper varje vecka vilket ger rika möjligheter till pedagogiskt arbete. Huvudman är stiftelsens styrelse vars huvuduppgift är att ansvara för att skollagens krav på att huvudmannaskap verkställs och uppföljs samt att föreskrifterna i stiftelseförordningen efterföljs. Styrelsen har utsett rektor/förskolechef som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium. Styrelsen har under året bestått av följande ledamöter: Elisabeth Zachrisson, ordf., Mikael Retsler, Annika Sandström, Karin Olofsson, Andreas Bergelin. 2

3 Ledningen Madeleine Öigaard, rektor/ förskolechef, har till biträdande förskolechef utsett Marie Sjöström. I ledningen har också ingått biträdande rektor för F-9 Linda Zachrisson och ordförande för gymnasiet Maria Ahlenhed. Marie Sjöström har under läsåret haft en samverkansgrupp som har träffats varje vecka bestående av en representant från varje enhet. I samverkansgruppen har pedagogiska frågor diskuterats och beretts innan de tagits upp och implementerats i kollegiet. Personal Kockar fördelat på 180 % (2 män, 1 kvinna) 9 Waldorfförskolärare/lärare (kvinnor) 7 Behöriga förskollärare (6 kvinnor) 4 Obehöriga förskollärare (3 kvinnor och 1 man) 2 Barnskötare (1 kvinna 1 man) 2 Assistenter till barn med särskilda behov (1kvinna 1 man) 1 Vikarieansvarig 25% (kvinna) 1 Biträdande förskolechef (kvinna) Personalfrånvaron har under året varit tämligen hög, den har varit känd men opåverkbar. Tillgång till vikarier har alltid funnits. Kompetensutveckling Fyra förskolepedagoger har deltagit i kursen Pedagogisk dokumentation som ges av Ideán. Samtliga pedagoger har deltagit i en studiedag med Anna-Rosa Perris (leg. läkare, specialist inom barn och ungdomspsykiatri) om barn som utmanar. Biträdandeförskolechef har deltagit i vintermötet med antroposofiska sällskapet som avhandlade helhetsantroposofi med barnet i centrum. Biträdandeförskolechef har även deltagit i Umeå kommuns utbildning i interkulturellt ledarskap, även RWS seminariemöte för Waldorfförskolechefer, och tillsammans med en förskolepedagog RWS vårmöte med fokus på Barn som utmanar oss, hur förstår vi den nya tidens barn och deras behov? En förskolepedagog har varit på kurs i Original Play med O. Fred Donaldson, Ph. D. Alla enheter har fått utbildning i livsmedelshantering anpassat för förskolor och egenkontroll. Utöver det har förskolan haft en studiedag med inriktning på resultatanalyser av kommunenkäten, samt utvärdering och framåtblickande av verksamheten. det är denna termin vi kommer att ha HLR med Lena Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Barnens arbetsmiljö Förskolan har ambitionen att hålla nere antal barn i barngrupperna för att därigenom också kunna öka möjligheterna till att anpassa verksamheten efter alla barns behov, intressen samt språkliga och kunskapsmässiga nivå. Storbarnsgrupperna har detta år haft mellan barn och småbarnsgrupperna 4-8. Den pedagogiska miljön är utformad i vackra lugna och harmoniska färger, möbler och leksaker är tillverkade av naturmaterial. För att främja och stimulera barnens kreativitet och fantasi har förskolan relativt få färdiga lekmaterial. Istället erbjuds material såsom biva, sidentyger i många färger, klossar kaplastavar och mycket mera. Genom att utgå från barnens egna önskemål och intressen kan en avdelning helt förändra sin lekmiljö från en stund till en annan. I en Waldorfförskola prioriteras den fria leken under tryggt överinseende av pedagoger som också ser till barnets bästa förutsättningar och behov. Pedagogerna arbetar nära barnen och stöttar vid behov de konflikter som uppstår och hjälper barnen att hitta verktyg för lösningar. Att uppmärksamma barnens goda handlingar leder till positivt klimat i gruppen, och stor vikt har lagts vid att ge barnen positiv förstärkning. Pedagogerna ser varje barn som unikt och uppmuntrar olikheter. Varje barn har olika behov och vår strävan har varit att alla behandlas utifrån dessa. 3

4 Under året har vi diskuterat hur vi arbetar med barns inflytande och delaktighet. På kollegiet och i arbetslagen har pedagogerna arbetat med att synliggöra den egna verksamhetens barninflytande. Resultatet har visat att ett stort inflytande stimuleras genom miljön, pedagogernas förhållningssätt till lärande och den barn- och kunskapssyn som pedagogerna har visat. Via pedagogisk dokumentation har processer kunnat åskådliggöras. Vi fortsätter att utveckla och synliggöra processer via pedagogisk dokumentation. Föräldraenkäten 2012 tydde på att barnen i alla situationer inte kände lugn och ro. För att komma tillrätta med det har vi anpassat gruppsammansättningen vid måltider och läsvila. Vi har samverkat mellan avdelningarna där det varit möjligt och därigenom anpassat verksamheten till att ge lugn och ro. Vi ser också att föräldraenkäten 2015 gav ett väldigt bra resultat gällande trygghet och trivsel samt lugn och ro. Bedömning av utvecklingsmöjligheter som påverkar barnens arbetsmiljö Ett större arbete gällande planen mot diskriminering och kränkande behandling gjordes under uppstartsveckan i augusti då pedagogerna fick arbeta, diskutera och reflektera utifrån skolverkets arbetsmaterial med husmodellen. Kollegiet diskuterade även fram en gemensam modell för föräldramöten, för att tydliggöra och ge en samsyn kring kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Det fortsatta arbetet med pedagogisk dokumentation förstärktes ytterligare under året då fyra av medarbetarna fick etern utbildning i pedagogisk dokumentation. Medarbetarna delgav och inspirerade kollegiet genom att redovisa de uppgifter de arbetat med. Kursen var mycket uppskattad och kommande läsår planeras för att ytterligare ett antal pedagoger kan erhålla samma utbildning. Pedagogernas planeringstid skall strukturerats och förbättrats ytterligare så att den är schemalagd. Detta för att säkerställa att tid finns till att systematiskt följa barnens utveckling och lärande. Barnens lärande I waldorfpedagogiken ser pedagogen att barnets lärande stimuleras och sker genom den pedagogiska miljön som skapas i barnets lek med de olika materialen, de dagliga återkommande sysslorna, den yttre miljön. Barnen skapar med stolar, skärmar och bord olika skapelser och övar teknisk färdighet i leken då de lär sig vad som håller och inte. I leken övas språk, samarbete och kommunikationen men också matematik. Efter lek skapas ordning där varje sak har sin plats, en fostran att vårda och bevara såväl som att skapa självständighet. För barnet som vill vara i mer enskildhet finns utrymme för lugnare aktiviteter. Böcker är en del av verksamheten som barnen har tillgång till. Förskolan har också ett gott samarbete med närliggande bibliotek. I skogen som är en naturlig del i den pedagogiska miljön skapas möjligheter till ett ekologiskt förhållningssätt och barnet får där möjlighet att utveckla sin förmåga att förstå naturvetenskap. Tanken om hållbar utveckling genomsyrar förskolan i allt från mat till material samt rutiner och rytm för barnen. Genom observationer och på arbetslagstiden har arbete skett med att förändra och anpassa verksamheten för att möjliggöra ett ökat individuellt stöd bland annat genom förändringar i den pedagogiska miljön, inköp av nya material, nya aktiviteter, samverkan med andra barngrupper eller schemaförändringar. På kollegietid har dokumentationer diskuterats och förskolan har blivit bättre på att synliggöra arbetet med barnen för vårdnadshavare och barn. Bedömning av utvecklingsmöjligheter som påverkar barnets lärande. Trots att förskolan har gjort förbättringar gällande information ut till vårdnadshavarna ser vi i kommunenkäten att vårdnadshavarna upplever brister i informationsflödet och hur vi arbetar med matematik, talspråk samt kommunikation och argumentation. Vid en analys med samverkansgruppen av resultaten på enkäten samt i diskussion med hela kollegiet är vi överens om att använda oss av veckobrev på ett bättre och mer informativt sätt. Att i veckobreven också förklara hur vi arbetar med dessa olika delar i våra olika aktiviteter under dagen/veckan och månaden. Att även använda delar av föräldramöten till detta, att berätta hur vi arbetar och varför. Detta arbete inleddes direkt resultat och analys av 4

5 kommunenkäten var klar. Resultatet på kommunenkäten presenterades på föräldramöten på de flesta avdelningar. Det visade sig också då att många vårdnadshavare inte hade en förståelse för hur vi arbetar. Detta ser förskolan som ett fortsatt utvecklingsområde. Under året bjöds även föräldraråd in till samverkansmöte där biträdandeförskolechef och en representant från varje avdelning sitter med för att skapa bättre föräldrasamverkan samt inhämta synpunkter från vårdnadshavarna, men också ge ut information om verksamheten. Tyvärr deltog aldrig föräldraråden på något av dessa möten, biträdandeförskolechef deltog på två föräldrarådsmöten. Ett utvecklingsområde är att se över föräldrasamverkan och information mellan förskola och vårdnadshavare. En hög frekvens av vikarier som inte är utbildade i waldorfpedagogik har inneburit en svaghet i den pedagogiska kontinuiteten och tryggheten för barnen. Det individuella stödet blir också lidande. En översyn av organisationen av pedagogisk samordning vid vikariebehov samt tjänstledighetsvillkor har gjorts under året och vi ser en kvalitetssäkring i och med att vi har en vikariesamordnare som är väl förtrogen med alla avdelningar och dess behov, i och med det försöker vikariesamordnare så långt det är möjligt matcha rätt vikare till rätt avdelning. Förskolan kommer fortsatt att arbeta med de höga sjukskrivningstalen och arbeta för att skapa en stabil arbetsplats med låg personalomsättning. Barnens personliga och sociala utveckling På Umeå Waldorfförskola arbetas aktivt både med hållbar utveckling och miljöarbete. Våra leksaker inomhus är uteslutande av naturmaterial och barnen får i den mån de kan hjälpa till att laga det som gått sönder. Barnen vistas ute två ggr per dag och många övriga aktiviteter förläggs utomhus som till eempel lucia, skördefest och skolavslutning Maten tillagas i eget kök och är vegetarisk och till största del ekologisk och eller biodynamisk. Förskolans motto är: Vi bryr oss om varandra vilket alltid relateras till i arbetet med barnen. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra och att prova själva och ger barnen stöd i att utveckla ett gott självförtroende och samarbete. Barnen uppmuntras också till att lyssna på och att respektera varandra. Pedagogen arbetar med att ge barn samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen och att ta ansvar för sina relationer och för sin miljö oavsett kön och etnicitet. Barnen blir lyssnad på och får säga sin mening, de har också ett reellt inflytande i den fria leken. Samverkan mellan husets samtliga enheter och medarbetare bidrar också till känslan av samhörighet och de vunas samarbete skapar trygghet. Bedömning av utvecklingsmöjligheter som påverkar barnens personliga och sociala utveckling. Ett kontinuerligt och aktivt arbete kring värdegrundsfrågor och våra olikheter skall fortgå. Genom att aktivt förebygga men också stärka det som fungerar bra kommer att ge ett fortsatt gott klimat i förskolan, vilket alltid också kan förbättras. Ett utökat samarbete med biblioteket har skett under året och kommer att fortsätta. Fokus kring arbetet med kulturell mångfald för att ge stöd till barn med utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska skall omfatta alla avdelningar. Ett påbörjat arbete med att i större utsträckning dela in barnen gruppvis efter ålder för att möta och utmana behov på ett åldersadekvat sätt kommer att fortsätta. Förskola och hem Förskolan har ett fungerande system vad gäller veckobrevs utskick via mail. Vårdnadshavare kan påverka verksamheten via föräldraråd, samrådsmöten, föräldramöten, utvecklingssamtal och via de samtal som sker dagligen. Utifrån föräldraenkäten 2015 där ett antal vet ej indikerar att vi bör förtydliga föräldrars möjlighet till inflytande/delaktighet och information. Att genom veckobrev, föräldramöten och dagliga samtal berätta om vår verksamhet. 5

6 Slutord Förskolans resultat har detta år varit mycket positivt. Barnen känner stor trygghet och trivsel och föräldrarna är nöjda med sina pedagoger. Det pågående arbetet med kontinuerlig dokumentation är en långsiktig process men man kan se en markant utveckling av pedagogernas utveckling inom området. Bland annat genom utbildning och schemaläggning har medarbetarna givits nya förutsättningar och resultat kan påvisas. Den psykosociala arbetsmiljön kan under kommande år kartläggas inom ett större område. Förskoleenkäten har visat att föräldrar inte är insatta i hur man i waldorfpedagogiken arbetar med måluppfyllelse, bland annat vad gäller barnens inflytande, matematiskt tänkande och talspråk. Utvecklingsområden för kommande läsår är att formulera informationen till föräldrar på ett sätt så att dessa förstår sammanhangen mellan den waldorfpedagogiska metoden och de statliga målen vad beträffar uppbyggnaden av barnets förmågor i enlighet med uppdraget. Organisatoriskt skall en översyn av det allmänna informationsflödet mellan föräldrar och pedagoger ses över. Förskolan har sammanfattningsvis en mycket hög måluppfyllelse i den väsentliga delen kring barnens dagliga verksamhet. Ett målinriktat fortsatt arbete med att tillförsäkra alla barns rätt till sin kulturella identitet kommer att betonas kommande läsår. Det systematiska kvalitetsarbetet är en del i detta arbete för att därigenom nå en sammantagen hög måluppfyllelse inom förskolans samtliga resultatområden.. Umeå den 1 september 2015 Marie Sjöström Madeleine Öigaard 6

7 FÖRUTSÄTTNINGAR ARBETSPROCESSER Bilaga 1 Förskolans kvalitet och måluppfyllelse BEDÖMNINGSSCHEMA lå Mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse anges där det är möjligt. STYRKOR = MCK TILLFREDS- STÄLLANDE GOD KVALITET = TILLFREDSSTÄL- LANDE SVAGHETER = EJ TILLFREDSSTÄL- LANDE Ej påverkbara tillgång till vikarier Påverkbara... på kort sikt (1 år) öka föräldrasamverkan på längre sikt X fasta husvikarier Barnens arbetsmiljö Fysisk miljö Trygghet, trivsel och likabehandling Inflytande och delaktighet Lugn och ro Beröm /uppmuntran fokus på utemiljön Fokus värdegrunden Barnens lärande Pedagogisk verksamhet Utvecklingssamtal Individuellt stöd Personlig och social utveckling Föräldrars skattning Hälsa och livsstil 7