Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/2015

Transkript

1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/2015 Stiftelsen Umeå Waldorfskola Grundskola Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Stift. Umeå Waldorfskola Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Madeleine Öigaard Fastställd/Upprättad Reviderad Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Version I Giltighetstid 1 år

2 Inledning Denna kvalitetsredovisning vänder sig till Stiftelsen Umeå Waldorfskolas styrelse, ledning, pedagoger, föräldrar, elever samt till kommunens politiska ledning och dess tjänstemän. Redovisningen grundar sig på: samtal, diskussioner och utvärderingar vid skolans samlade kollegium, arbetslagsutvärderingar, ämnesutvärderingar, kommunens elevenkät åk 7-9 samt egna personal- och elevenkäter. Sammanställningar av meritvärden för åk 9 samt resultat av nationella ämnesprov har används i analys av måluppfyllelse för Umeå Waldorfskola åk F-9. Skolan använder även KWAL (ett verktyg för kvalitetsarbete mot Waldorfpedagogiska mål) som redskap i det egna utvärderingsarbetet. Elevrådens synpunkter och samtal vid samrådsmöten med föräldrar har också beaktats. Redovisningen omfattar förskoleklass och grundskola och är upprättad av Linda Zachrisson, biträdande rektor samt Madeleine Öigaard, rektor/förskolechef. Umeå Waldorfskola arbetar enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, samt Waldorfskolans kursplan Skolan har detta läsår haft totalt 187 elever i F till åk 9. Fritidshemmet har haft 107 elever inskrivna. Förutsättningar Umeå waldorfskola är Umeå kommuns första friskola och dess grundskola har varit verksam i 37 år. Verksamheten drivs i stiftelseform och är politiskt och religiöst obunden. Stiftelsens samlade verksamhet innefattar grundskola, gymnasium, förskoleklass, fritidshem och förskola. Miljö och lokaler Umeå Waldorfskolas skolområde består av tillsammans tretton hus vilka innehåller klassrum för olika åldrar och ämnen. Skolområdet har skapats med tanke på barnets utveckling i de olika åldrarna och har sina tillhörande uterum, vilka inbjuder till lärande i den fria leken och utökade lärrum för klasserna. Arkitekturen är genomtänkt och klassrummen utformade i enhet med den Waldorfpedagogiska kursplanen. Samtliga klasser har hemklassrum i egen eller del av byggnad; Klass 1, 2 och 3 är samlade i hus med närhet till fritidsskog, fotbollsplan, skolans damm, samt den kulle som vintertid används som pulkbacke. Närheten underlättar och stimulerar samarbete mellan klasserna. Klassrummen är väl tilltagna för att möjliggöra en varierad undervisningsmetod med återkommande inslag av rytm och rörelse. Klass 3 ligger även i anslutning till växthus och skolträdgård, då bl. a odlingsprojekt och studier av traditionella yrken såsom smed, skogshuggare och bonde ingår i denna årskurs. I anslutning till klassrummen finns även ett tillredningskök då eleverna under läsåret följer råvarorna från jord till bord. Klass 4 och 5 är samlade på bottenvåningen i Heddagården. Klasserna har då närhet till skolbiblioteket och gemensamt aktivitetsområde med skateboardramp och basketplan. Klasserna har även tillgång till klassvisa studierum. Läsåret 2014/15 samlades klasserna 6-9 i ett gemensamt hus med närhet till slöjdsal och smedja. I huset inryms klassvisa studierum, rum för särskilt stöd samt cafeteria. Alla klassrummen är utrustade med tekniska hjälpmedel för varierad undervisning. Waldorfgymnasiets bild-, kemi-, biologi och fysiksal används i undervisningen av högstadiets elever vilka också utnyttjar huset som inrymmer klass 3 i Hem-kunskap. Hantverksämnena har tillgång till fyra skolsalar som är ändamålsenligt utrustade; 2 textilsalar, 2 träslöjdssalar och smedja, textiltrycket hålls i kemisalen på gymnasiet. Inomhusidrotten bedrivs i Umedalens IF sporthall Musköten på Umedalen. Sida 1

3 Skolbarnsomsorgen har sin huvudsakliga aktivitet ute i fritidsskogen där skogen tas till vara som lekplats. På området finns en kåta, eldplats och inrättning för servering av mellanmål. Fritidshemmet har en fritidsbyggnad där klasserna 1-3 bedriver sin inomhusverksamhet. Klasserna 4-6; Fritidsklubben, har haft sin verksamhet i en egen del av förskoleklassens lokaler Förskoleklassverksamheten har under läsåret inrymts i s.k. Vingen lokalen på skolområdet. Förskoleklassen får sin lunch från förskolans kök. Eleverna i klasserna F-3 serveras lunch i respektive klassrum. Klasserna 4-9 äter sin lunch på Klockargården, Häradsvägen 14. Organisation Huvudman är stiftelsens styrelse vars huvuduppgift är att ansvara för att skollagens krav på Huvudmannaskap verkställs och uppföljs samt att föreskrifterna i stiftelseförordningen efterföljs. Styrelsen har utsett rektor/förskolechef som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium. Styrelsen har under året bestått av följande ledamöter: Elisabeth Zachrisson, ordf., Mikael Retsler, Annika Sandström, Karin Olofsson, Andreas Bergeli Ledningen Madeleine Öigaard, rektor/ förskolechef har till biträdande rektor F-9 utsett Linda Zachrisson. Ledare för fritids och förskoleklass har varit Marie Sjöström och Maria Ahlenhed har representerat gymnasiet i ledningen. Under Linda Zachrissons föräldraledighet (augusti-november) har Samuel Holmlund och Paula Pleje vikarierat som biträdande och ställföreträdande rektor. Personal under läsåret 14/15 28 grundskole-och ämneslärare 2 stödlärare 1 specialpedagog (vt) 5 elevassistenter 1 skolsköterska 1 kurator 1 skolläkare 1 IT chef 1 IT assistent 1,5 vaktmästare 1 elevregistrator 1 ekonomiassistent 1 löneassistent 1 matsalsansvarig 1 rektor 1 biträdande rektor 1 ledare fritids De av skolans pedagogiska medarbetare som saknar waldorfbehörighet har statlig lärarexamen eller pågående lärarutbildning. Kompetensutveckling 1 lärare deltar i den distansbaserade klasslärarutbildningen vid Waldorflärarhögskolan. 2 lärare har påbörjat Waldorflärarhögskolans ämneslärarutbildning på distans och 1 lärare har avslutat sin Waldorfpedagogiska ämneslärarutbildning. Sida 2

4 3 lärare har deltagit i Oslo Steinerhögskolas veckokurser, 2 lärare har deltagit i Svenskt Waldorflärarmöte i Stockholm. Biträdande rektor har under läsåret påbörjat rektorsprogrammet vid Centrum för skolledarutveckling. Speciallärare och specialpedagog har under läsåret genomfört en fördjupningsutbildning i undervisningsanpassningar. Samtliga lärare har deltagit i återkommande föreläsningar med Torulf Palm om formativ bedömning. Föreläsningar har också skett med Anna Tegström Lärstilar och anpassningar i klassrummet, Leif Tjärnstig från Waldorflärarhögskolan Didaktik och kunskapssyn i waldorfskolan. Studiedagar har bland annat innehållit utvecklingsarbete kring värdegrundsfrågor i praktiken, elevinflytande i undervisningen samt utvecklingsarbete gällande waldorfpedagogikens värdegrund och gemensam vision. Specialpedagog har en halv dag ansvarat för kompetensutveckling i likabehandlingsarbete med samtliga medarbetare. Varje torsdag har bedrivits 60 min. studier i waldorfpedagogik ur olika aspekter. Personalenkät Resultatet av personalenkäten visar att medarbetarna trivs och känner sig trygga på arbetsplatsen. Framträdande är att personalen upplever att den fysiska arbetsmiljön är väl anpassad i förhållande till uppdraget. Vidare är personalen nöjda med rektor som pedagogisk ledare. Personalenkäten visar emellertid en osäkerhet hos pedagogerna vad gäller det gemensamma utvecklingsarbetet och den gemensamma Waldorfpedagogiska värdegrunden. Det finns även frågetecken kring transparens och informationsflöde gällande skolans ekonomi och budgetarbete. Utvecklingsområde Kommande läsår ingår en gemensam fortbildning i Waldorfpedagogik i den ordinarie mötestiden. Utbildningen riktar sig i första hand till nyanställda pedagoger och/eller personal som saknar Waldorfpedagogisk utbildning. I verksamhets- och arbetsplanen för skolan utökas det Waldorfpedagogiska värdegrunds- och visionsarbete. För djup och bredd i arbetsprocessen väljer varje arbetslag ett utvecklingsområde som sedan skall ingå som ett av fem övergripande fokusområden i verksamhetsplanen för läsåret För att öka transparensen och förståelsen för skolans yttre ramar, ekonomin, samt öka tydligheten och förståelsen inom och mellan skolans olika verksamhetsområden återinförs ordförandeskap i arbetslagen, administrativt kollegium samt regelbundna ekonomiska genomlysningar av verksamheten. Personalens arbetsmiljö I personalenkäten samt vid arbetslagssamtal framgår det att personalen har svårt att hitta tid till det egna planeringsarbetet. Personalen upplever vidare att planeringstiden äts upp av gemensamma mötestider och att mötesinnehållet i vissa fall är otydligt, vilket ger en känsla av tidsslöseri. Genomgående är att lärarna, särskilt klasslärare/klassföreståndare, upplever sina sammantagna arbetsuppgifter som tidsslukande. Utvecklingsområde Läsåret samlas den gemensamma mötestiden till torsdagar. Förhoppningen är att skapa möjlighet för en levande självförvaltningstanke att växa, samt öka tydligheten och precisionen i det kollegiala utvecklingsarbetet. Mentorstid för klasslärare/klassföreståndare utökas från 2 till 3 timmar per vecka och undervisningstiden för klasslärarnas/klassföreståndarnas heltidstjänster minskar från 24 till 22 lektioner. Lättnader i ämneslärartjänsterna görs genom maxtak på 15 löpande lektioner per vecka. Gemensamt samtals- och arbetsrum inrättas på Heddagården för att motverka den isolation som lätt kan uppstå som en följd av skolhusens placering, samt för att stimulera stadieövergripande möten och samarbeten. Sida 3

5 Enligt personalenkäten upplever medarbetarna att arbetsmiljön är god och att de känner sig trygga på arbetsplatsen. Ett fåtal ärenden avseende kränkningar i klasserna har meddelats vilket utgör ytterligare en variabel som visar på ett tryggt arbetsklimat för medarbetarna. Varje medarbetare på skolan har ett IKSU spa kort till sitt förfogande i hälsofrämjande syfte. Föräldrainflytande Läsåret samordnades skolans samverkansmöten med föräldraföreningens klassrådsmöten för att genom klassråden nå ut till fler föräldrar med information men också försöka skapa en dialog mellan ledning och föräldrar. Under läsåret har 3 samrådsmöten genomförts. Vid mötena öppnade rektor för dialog i skolaktuella frågor. Rektor har även månadsvis via rektorsbrev informerat samtliga föräldrar om vad som sker inomoch utanför verksamheten. Under läsåret har inte inkommit några klagomål från föräldrar till styrelsen för Umeå Waldorfskola. Sida 4

6 Kvalitet och måluppfyllelse Vår utgångspunkt är att erbjuda varje elev en utbildning av hög kvalitet med fokus på ämnesbredd och en egen djupförståelse för fenomen, företeelser och drivkrafter i världen runt omkring. Utbildningsmålet är tillika ett bildningsmål för alla elever. Skolans kompensatoriska uppdrag och varje elevs utvecklingsväg är ledstjärnor i skolans pedagogiska arbete. Vår vilja är att skolmiljö, utbildningsinnehåll och undervisningsmetoder skall följa och stödja den enskilda människan utifrån egna förutsättningar och behov. Vår målsättning är att genom ett levande kvalitetsarbete förbättra såväl den sociala- som ämnesmässiga måluppfyllelsen. Vi har under läsåret använts oss av KWAL, ett självskattningsverktyg utvecklat av och för skolor med Waldorfpedagogisk inriktning. Vid Umeå Waldorfskola är arbetet med den pedagogiska inom- och utomhusmiljön ett aktivt verktyg för lärande. Undervisningssalarna är anpassade efter elevernas ålder, behov och aktiviteter i fråga om; arkitektur, färgsättning, ljus, rymd och möjligheter till anpassningar. Den intrycksreducerade rumsgestaltningen skall verka koncentrationsfrämjande och därmed öka tillgängligheten i lärandet för elevers olika behov. Skolgården delas mellan förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasium. Skolgårdens utformning skapar rum för elevernas lärande i möte med den omgivande naturen. Centralt placerad är den så kallade skolskogen. I skogen möter eleverna naturelementen och miljön möjliggör såväl hantverks- som konstnärligt, och fysiskt övande av olika färdigheter kopplade till den Waldorfpedagogiska kursplanen och de nationella styrdokumenten. I anslutning till treans klassrum ligger skolträdgården och växthuset. Tillsammans med klasslärare och trädgårdsmästare ansvarar barnen i klass 3 för odling, skörd och förädling av grödor, blommor och örter. Skolträdgården ingår som en del i Waldorfskolans långsiktiga hållbarhetsarbete. Skolan omfattar flera verksamhetsområden; från förskoleklass till fritidshem, grundskola och gymnasium. Waldorfpedagogikens innehåll och metoder binder samman skolformerna och skapar en sammanhållen lärtråd från förskola till gymnasium, vilket gör att barnens och elevernas förståelse och utveckling av förmågor tillåts växa fram. Vår utgångspunkt är att Umeå Waldorfskola skall erbjuda en miljö som ständigt förbättras för att på bästa sätt stödja alla barn- och elevers rätt att nå kunskapsmålen så långt som möjligt genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete av skolans kultur, struktur och ledarskap genom waldorfpedagogiken. Begreppsdefinition Vi definierar styrkor som de verktyg som leder våra barn och elever till hög måluppfyllelse. Vi definierar svagheter som brister som vi måste åtgärda. Vi definierar utvecklingsområden som de åtgärder vi skall genomföra för ökad måluppfyllelse och genomgående förbättrad kvalitet. Trygghet och studiero Styrkor Eleverna känner en grundtrygghet på skolan, vilket är en god grund för trivsel. På skolan finns generellt en tillåtande attityd när det gäller elever som bryter mot samhällets normer gällande exempelvis könsuttryck, samt överlag för att leva ut den egna personligheten. Sida 5

7 Skolan har hög personaltäthet, vilket gör att eleverna har tillgång till flera vuxna under många lektioner, men även under raster, transporter samt luncher. Eleverna är engagerade i skolmiljön och deltar i arbetet för att gestalta klassrum samt forma skolgården, vilket bäddar för en god trivsel. Svagheter Elever i många klasser, i synnerhet på högstadiet, upplever att arbetsron och stämningen på lektionerna inte är god. Eleverna uppger att lärarna behöver bli bättre på att markera mot kränkningar när de uppkommer. I några av skolans klasser förekommer kränkningar mellan eleverna i en frekvens som såväl lärare och elever reagerar mot. Utvecklingsområden Att på ett tydligare sätt förankra ordningsreglerna samt konsekvenserna vid brott mot reglerna i elevgruppen, samt att i högre utsträckning använda lämpliga konsekvenser för att tillförsäkra sig om studiero och gott arbetsklimat. Att effektivisera likabehandlingsarbetet så att lärare får stöd i svåra ärenden, och så att de konsekvenser som sätts in blir rimliga och verkningsfulla. Att utveckla rutinerna när det gäller kränkningsärenden så att incidentrapporten blir mer lättanvänd och tillgänglig, samt så att rutinerna gällande åtgärdstrappan blir tydligare för samtliga medarbetare. Inflytande och elevdemokrati Styrkor På fritidshemmet erbjuds varje dag olika valbara aktiviteter, utelek och möjlighet till fri lek. Korta dialogvägar mellan elever och skolans olika medarbetargrupper såsom skolledning, husgrupp, lärarkollegium. Eleverna är trygga på skolan vilket gör att de i hög utsträckning vågar delge fritidspedagoger, lärare och skolledning sin mening. Stort elevrådsengagemang. Svagheter Organisatoriska brister vad gäller elevrådsansvar och husgruppsansvar. Eleverna upplever att de i väldigt låg grad får träna på att bedöma sitt skolarbete. Eleverna upplever att de inte vet vad som krävs av dem för de olika kunskapskraven. Utvecklingsområden Genom uppdragsbeskrivning tydliggöra det pedagogiska uppdraget för elevrådsansvarig. Genom fortbildning och kollegiala lärsamtal implementera självskattning som ett verktyg i elevernas lärprocesser. Genom bedömnings- och betygskonferenser, studium och eget fördjupningsarbete öka lärarnas kunskaper om formativ bedömning, så att det kan användas som ett levande verktyg i undervisningen. Löpande tydliggöra kunskapskraven i förhållande till undervisningen. Under läsåret införa en lärplattform för lärare, elever och föräldrar. Elevers lärande och skolans studieresultat Styrkor Majoriteten av eleverna når målen för de nationella proven i svenska och matematik åk 3 och SO åk 9. Eleverna förväntas nå, eller når, de ämnesvisa kunskapsmålen för respektive årskurs baserat på lärarnas kvalitetsutvärdering. Eleverna är som helhet nöjda med skolan och undervisningen. Sida 6

8 Svagheter Vid analys av nationella ämnesprov i matematik och svenska åk 3 framgår det att undervisningens centrala innehåll bör anpassas för att öka möjligheterna för alla elever att nå goda kunskapsresultat. Vid analys av nationella ämnesprov i SO åk 9 framgår det att undervisningens centrala innehåll bör anpassas för att öka möjligheterna för alla elever att nå goda kunskapsresultat. SO-undervisningens fördelning i timplanen upplevs även påverka negativa resultat vid nationella ämnesprov i SO för åk 9. Begränsning i det systematiska kvalitetsarbetet då sammanställning och analys av nationella ämnesprov i: matematik, svenska, engelska och NO för åk 6 och 9 ej kunnat avlämnas av ansvariga lärare. Utvecklingsområden Genomlysa och förbättra skolans screeningverktyg samt rutiner för att kartlägga elevernas kunskapsnivåer årskursvis. Med utgångspunkt från screeningresultat för grundskolans klasser utveckla undervisningens Waldorfpedagogiska metoder och innehåll. Terminsvis i arbetslagen tydliggöra rutinen för nationella ämnesprov. Terminsvis tydliggöra rutinen för måluppfyllelse åk 3,6 och 9. Individuell hjälp och särskilt stöd Styrkor Hög kompetens inom elevhälosteamet: skolsköterska, skolläkare, kurator, 2 speciallärare, psykolog på uppdrag. Under vårterminen utökades elevhälsoteamet med 1 specialpedagog för att på bättre sätt svara upp mot elevernas behov. Arbetslag med flera kompetenser; elevhälsa, fritidspedagog, klasslärare, ämneslärare och skolledning, vilket underlättar dialogen och möjliggör att stödåtgärder kan sättas in skyndsamt. Skolan prioriterar att alla lektioner skall vara lärarledda för att alla elever skall få det stöd, ledning, stimulans och utbildning de behöver. Umeå Waldorfskola ser pedagogerna som viktiga verktyg i framgångsrika lärprocesser där barn och elever känner sig trygga och där alla ges möjlighet att nå så långt de kan. Därför har skolan en generellt högre lärartäthet än kommunens genomsnitt. Svagheter Under läsårets gång ökade handledningsbehovet hos elevhälsoteam och arbetslag gällande extra anpassningar och åtgärder för särskilt stöd. Ett behov som enligt arbetslag 7-12 inte tillgodosetts under höstterminen Arbetslagen upplevde otydlighet vad gäller extra anpassningar. Lärarna upplevde att dokumentation och individanpassningar i undervisningen inte kunde uppfyllas inom gängse tidsramar. Svårigheter att genomföra rutinen för extra anpassningar och särskilt stöd skyndsamt. Stort behov av arbetsstöd hos högstadiets elever. Utvecklingsområden Genom specialpedagogkompetens tillgodose handledningsbehovet hos speciallärare och lärare för att förbättra grundundervisningen samt lärares kunskaper om adekvata extra anpassningar. Se över elevhälsoteamets och arbetslagens ansvarsfördelning vad gäller pedagogiska utredningar och särskilt stöd och genomföra adekvata förbättringar. Förbättra och tydliggöra elevhälsoteamets systematiska kvalitetsarbete. Sida 7

9 Waldorfpedagogiskt utvecklingsarbete Vid personalutvärderingar, ledningsgruppsamtal, arbetslagsmöten och vid KWAL-utvärdering framkom det att: Styrkor Skolan har en vision som är präglad av Waldorfpedagogiska värden och ideal. En timplan som är anpassad efter den Waldorfpedagogiska kursplanen samt Lgr 11. Vi använder färdigproducerade läroböcker endast i undantagsfall och kan därmed anses vara en läromedelsfri skola. Vi värderar hantverksämnet lika högt som andra ämnen och det finns adekvata lokaler för ämnet. Musik har en framträdande roll vid årstidsfester. Morgonperioden skyddas och bryts inte i så stor utsträckning om det är möjligt. Skolan upplevs som ett öppet kulturcentrum Svagheter Vi saknar ett kollegialt värdegrundsarbete sprunget ur ett antroposofiskt perspektiv. En lokal kursplan som fusionerar Lgr 11 med Waldorfskolans kursplan var vid utvärderingen ännu inte färdigställd, vilket påverkar pedagogerna arbete med pedagogisk planering, centralt innehåll och kunskapskrav negativt. Flera pedagoger uttrycker att de inte har god kännedom om Waldorfskolans kursplan. Vi uppfyller inte den Waldorfpedagogiska timplanen i eurytmi och religion. Alla lärare upplever inte att morgonperiodundervisningen genomsyras av ett konstnärligt perspektiv. Teater/drama/spel förekommer inte i samtliga årkurser. Enbart hälften av de svarande deltar i möjligaste mån i skolans självförvaltning. I skolans kollegium förekommer inte samtal om barns- och elevers utveckling i ett antroposofiskt perspektiv. Utvecklingsområden Tillgodose behovet av en Waldorfpedagogisk grundutbildning. Bredda och fördjupa det Waldorfpedagogiska värdegrundsarbetet. I ledningsgruppen belysa behov av organisatoriska förändringar för att verka för en levande självförvaltningstanke i en modern skolorganisation. Utvärdera timplanen ur ett bildnings- likväl ett utbildningsperspektiv. Sida 8

10 Beslutade mål Trygghet & studiero Mål Delmål Kännetecken på måluppfyllelse Ansvarig 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Förbättrade ordningsregler som är väl implementerade hos elever, medarbetare och vårdnadshavare. Återkommande förankring och arbete med skolans ordningsregler i kollegium, lag- och arbetsgrupper, elevråd, skolledning och vid samrådsmöten. 100% positiva svar i elevenkät och föräldraenkät. EG Tydliga och väl kända rutiner för disciplinära åtgärder. Arbetslagsmappar med uppdaterade rutiner för disciplinära åtgärder. 100% positiva svar i elev-, medarbetar- och föräldraenkät vad gäller information, tydlighet och konsekvenser av disciplinär regelbrott och skolans hållning. LZ Likebehandlingsteam som leds av specialpedagogen, vars målsättning är att arbeta förebyggande och åtgärdande vad gäller skolans övergripande skyldighet att garantera trygghet och studiero. Tydliga och väl förankrade rutiner vid kränkningsärenden och incidentrapporter.. Minskat antal kränknings- incidentärenden, samt snabb och precis utredningsprocess när kränkningar uppkommit EG Sida 9

11 Inflytande & elevdemokrati Mål Delmål Kännetecken på måluppfyllelse Ansvarig 4:9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Förbättra och utveckla elevrådsarbetet för att öka elevernas inflytande över arbetsmiljö, lärande och skolförbättring. Tydliggörande av elevrådets uppdrag och roll i organisationen genom: uppdragsbeskrivningar för såväl ansvarig pedagog som elevrepresentanter. Väl förankrade Uppdragsbeskrivningar LZ, PM, SF Möjlighet för alla elever att, i alla ämnen och för alla årskurser, förstå undervisningens: syfte, innehåll, arbetsmetoder och examinationsformer för att öka elevernas möjlighet och vilja att aktivt ta del av undervisningsförbättringar. Momentplan med syfte, innehåll, metod och kunskapskrav ges till eleverna inför varje nytt moment. Elevernas ska återkommande ges möjlighet till ämnes- och utbildningsutvärdering, samt självskattning. 100% positiva svar i elev- och föräldraenkät. Förbättringar av undervisningen och ökad måluppfyllelse samt högre genomsnittligt meritvärde. Minskat behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Lärarna Lärarna Förbättra elev-lärardialogen och förståelse för formativ och summativ bedömning och betygssättning. Implementera lärplattform. Ökad säkerhet hos pedagogerna vad gäller pedagogisk planering, kunskapskrav, examinationer, bedömningar och betyg. M Sida 10

12 Elevers lärande och skolans studieresultat Mål Delmål Kännetecken på måluppfyllelse Ansvarig 3:3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Färdiga lokala kursplaner för grundskolans alla ämnen som utgår från kunskapskraven för åk 1-9, samt tillhörande ämnes/årskursvisa bedömningsmatriser. Färdiga lokala kursplaner i sv, ma och eng, vilka också korrelerar mot de krav på centralt innehåll och förmågor som nationella ämnesprov samt kunskapskrav för åk 3,6,9 och 12 ställer. Positivt samband mellan undervisningen och nationella ämnesprov i sv, ma och eng. Positiv korrelation mellan nationella ämnesprov i sv, ma, eng och meritvärden för åk 9. Ökad andel elever som erhåller C-A i sv, ma och eng vid nationella ämnesprov samt betyg åk 9. LZ,LM/BS, KR/SE, E M-S/UH Screening i sv, ma och eng för hela grundskolan. Screeningplan för åk 1-9. Färdig genomlysning av aktuellt kunskapsläge för grundskolan i sv, ma och eng. EG, GL, UL Överföring av måluppfyllelse för åk 3,6,9 och 12. AH,KN, LM/PM,MA Analys av nationella ämnesprov åk 3,6,9 och gy med förslag på förbättringar för ökad måluppfyllelse samt höjda meritvärden. Ansvarig ämneslärare samt UL, GL Sida 11

13 Individuell hjälp och särskilt stöd Mål Delmål Kännetecken på måluppfyllelse Ansvarig Förbättra kunskaperna om extra anpassningar och särskilt stöd. Löpande diskussion, information och fortbildning som leds av specialpedagog alternativt speciallärare. Minskat antal pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Minskat behov av klassassistenter. EG, UL, GL Ökat antal positiva svar i elevenkäten. Snabba och precisa processer vid behov av anpassningar och särskilt stöd. Adekvat genomförda och formulerade pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram, vilka genomförs skyndsamt. Snabba utredningsprocesser, 2-3 veckor. Tydliga och adekvata åtgärder, vilket leder till ökad måluppfyllelse för alla elever. Waldorfpedagogik Gemensam Waldorfpedagogisk bas. Timplan som är anpassad till den för Waldorfskolan fastställda kursplanen. Waldorfpedagogiskt studium. Kollegialt Waldorfpedagogiskt värdegrundsarbete. Formulerad gemensam Waldorfpedagogisk skolvision. Positiv utveckling enligt KWAL. LZ Organisatorisk genomlysning och förändring som stödjer självförvaltnings- tanken. Nytt timplaneförslag. Tydlig ämnesintegration samt ökad/tydliggjord undervisningstid i timplanen för SO och NO. Levande Waldorfpedagogiskt utvecklingsarbete i arbetslagen. Administrativt kollegium samt arbetslagsordföranden. Formulerade Waldorfpedagogiska fokusområden. Positivt resultat vid medarbetarenkät och KWAL. Positivt resultat vid arbetslagens utvärdering. SL SE, KN Sida 12