FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. Årsredovisning"

Transkript

1 FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA Årsredovisning

2 Innehållsförteckning 1 Året som gått Sammanfattning av året Viktiga händelser Faktorer i omvärlden som påverkat oss under Uppföljning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet Hälsosam kommun Minskad alkohol- och tobakskonsumtion Trygg kommun Minskad energianvändning Ekologiska livsmedel Minskade koldioxidutsläpp Bra skola Ökad jämställdhet Attraktiv arbetsplats Uppföljning direktiv Samarbetsformer Vid detaljbudgetarbetet ska elever i behov av särskilt stöd särskilt prioriteras Lärares uppdrag, arbetsuppgifter och arbetstid ska utgå från att skolan är målstyrd Verksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid ska inledas Seminariedag med verksamhet och politik Effektivt lokalutnyttjande Budget i balans Kostnaden för förskolan i Kungsbacka Uppföljning inriktningar Värdegrund Valfrihet Systematiskt kvalitetsarbete Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer Synpunktshantering Kvalitetsdeklarationer Verksamhetsmått Analys verksamhetsmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Personalmått Analys personalmått Resursmått Effektmått Ekonomi med kommentarer Uppföljning driftbudget Uppföljning investeringsbudget Rättstvister Intern kontroll Kompetensförsörjning Nämndens årsredovisning 2

3 12.1 Attrahera/rekrytera Utveckla/behålla Avsluta Analys Analys Sammanfattande analys Förändringsområden Nämndens årsredovisning 3

4 1 Året som gått 1.1 Sammanfattning av året srapport i miljoner kronor Nämndens årsredovisning Intäkter 154,9 158,5 155,3 Kostnader , , ,7 Netto , , ,4 Budget, netto , , ,8 Avvikelse -3,3-8,9 1,4 Kommentarer till verksamhet och utfall Ökade intäkter från föräldraintäkter, Migrationsverket, dold moms, EU och Arbetsförmedlingen. Minskade intäkter från Skolverket för maxtaxa, Lärarlyftet och att statsbidraget Läsa, skriva, räkna inte längre finns. Därmed lägre intäkter jämfört. De ökade kostnaderna jämfört beror på årets löneökningar, indexuppräkning fristående verksamhet och för köp från Serviceförvaltningen som både beror på indexuppräkning och ökade volymer för framför allt måltider. Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 1.4 miljoner kronor, varav intäkter 3,4 miljoner kronor och kostnader -2,0 miljoner kronor. Detta innebär en avvikelse på 0,1%. Avvikelsen i intäkter förklaras av intäkter över budget från andra kommuner, Skolverket, Arbetsförmedlingen, dold moms och pedagogiska måltider. Lägre intäkter för föräldraintäkter och obudgeterade intäkter från Migrationsverket och EU. Avvikelsen i kostnader beror framför allt på ökat köp från Service beroende på ökade volymer och Teknik för Kungsbacka bredband. Investeringar Inkomster Budget Avvikelse Utgifter -14,0-58,7 44,7 Netto -14,0-58,7 44,7 Kommentar till investeringar Nämnden redovisar en budgetavvikelse på knappt 45 miljoner kronor som beror på pågående projekt som ska slutföras under kommande år. Under året har byggnation av förskola i Kolla Parkstad påbörjats och tillbyggnad av matsalen på Hedeskolan. Förvaltningen har haft fortsatta investeringar i inventarier, datautrustning, gjort handikappanpassningar och arbetsmiljöåtgärder samt standardiserat lekytor. 1.2 Viktiga händelser Viktiga händelser gemensamt Elevhälsa för all personal Under fortsatte satsningen på att utveckla elevhälsan. Två parallella projekt har varit aktiva under året, dels föreläsningar med psykolog Petri Partanen dels projektet med utveckling mot

5 tvärprofessionella team. Arbetet för att utveckla de tvärprofessionella teamen är en omfattande satsning där samtliga elevhälsoteam får stöd i den egna utvecklingen av två interna processledare. "En dörr in" s och region Hallands samverkansmodell En dörr in, har utvecklats under de senaste åren och fungerar nu som ett nationellt föredöme. Vi belönades med Psynkpriset för vårt uthålliga arbete och för att vi utvecklat rutiner och metoder för genomförandet av samverkan exempelvis genom samordnade individuella planer, som sätter barnet i fokus. Psynkpriset delas ut för förtjänstfulla insatser kring barns och ungas psykiska hälsa. Styrgruppen för En dörr in, har utvärderat insatserna i relation till övriga behov av samverkan för barn i behov av särskilt stöd. Styrgruppen har arbetat fram förslag till utvidgning av samverkan där En dörr in ingår som en del. Utveckling av E-tjänst inom Förskola & Grundskola Under året lanserades en E-tjänst för barnomsorgen. Den innebär att föräldrar närsomhelst kan ansöka om plats, ändra schema och mycket annat. E-tjänsten är flitigt använd och bidrar till minskad administration och en snabbare hantering av ärenden. Introduktionsteam för nyanlända Under startade projektet mobilt introduktionsteam. Det möjliggör ett likvärdigt mottagande av nyanlända barn/elever i förskolor och grundskolor i. Genom att eleven inkluderas i ordinarie grupp/klass där de bor blir de en del av den sociala gemenskapen och har möjlighet att utveckla det svenska språket. Eleven ges den utbildning det har rätt till med stöd av studiehandledning, svenska som andraspråk och tillgång till lärare med ämneskompetens. Genom projektet handleder och stödjer introduktionsteamet personal på samtliga förskolor/skolor i kommunen. Redan under 2014 kommer antalet nyanlända barn/elever att öka. Vilket gör att vår nuvarande organisation för mottagande behöver utökas. Karriärsjänster och vetenskaplig grund Under pågick ett förberedelsearbete för att införa karriärtjänster, förstelärare och lektorer. Tanken är att lärare med karriärtjänster huvudsakligen ska undervisa men också kunna leda utvecklingsarbete. Vidare ska reformen trygga god undervisning för elever samtidigt som skickliga lärare får en möjlighet att växa i yrket. Under första delen av 2014 kommer de första lärarna som ansökt och kompetensbedömts att anställas på skolorna. Det är främst förstelärare men också en lektor som disputerat under. REELL Under året har FG satsat på ett EU-projekt, Regionalt entreprenöriellt livslångt lärande, REELL. Syftet är att ta fram ny strategi/plan för att arbeta med nyckelkompetenserna för det livslånga lärandet i allmänhet och vill fokusera på entreprenörskap i synnerhet. För att stödja arbetet med att utveckla det entreprenöriella förhållningssättet har förvaltningen förstärkts med kompetens som i projektform ska stödja enskilda projekt och på den övergripande nivån. Skolutveckling med digitala verktyg -ny strategi beslutad Under året har satsningen på skolutveckling med digitala redskap fortsatt. Olika former av kompetensutveckling har genomförts både centralt och ute på enheterna. Distributionen av digitala redskap har fortsatt och för de äldre eleverna har det skett en förändring från datorer till Ipads. En nylansering skedde av webbplatsen Kungsbacka Delar. Det är en plats där s pedagoger i förskola och grundskola delar med sig. Det handlar om att dela inspiration, erfarenhet och kunskap runt skolutveckling med hjälp av digitala verktyg, men även annat som belyser allt spännande som händer i våra verksamheter. Effekterna av nylanseringen har varit påtaglig med en ordentlig aktivitetshöjning på webbplatsen. Nämndens årsredovisning 5

6 Ny organisation Nämnden beslutade under hösten om ny organisation för förvaltningen. Nuvarande organisation med sju pedagogiska enheter och tre kommunalt självstyrande enheter, KSS, övergår under 2014 i ny organisation. Tre geografiska enheter, norr, centrum och söder innehåller de tidigare pedagogiska enheterna och KSS-enheterna. I nämndens beslut om nämndbudget för 2014 ingår förutsättningen att en ny organisation för FG ska minska nämndens totala kostnader med 2,0 mkr. För att stötta lokala alternativ har nämnden i samband med beslutet gett direktiv om att förvaltningschefen ska arbeta för ett ökat handlingsutrymme för förskolechefer och rektorer. Nämndens förväntan är att förskolechefer och rektorer i den nya organisationen ges ännu bättre förutsättningar att självständigt och kreativt leda sina verksamheter och att man aktivt ska nyttja det friutrymme alla har genom skollagen. Utredning om skolsituationen i Vallda Under året konstaterades problem med fukt i Furulidsskolans lokaler. Det ledde till att en del av undervisningen bedrivs i Björkrisskolan och en del i tillfälliga lokaler på befintlig skoltomt. Från höstterminen 2014 kommer eleverna i årskurs 1-4 få sin undervisning i före detta Ekenässkolans lokaler i Särö. För eleverna i årskurs 5-6 kommer undervisningen genomföras i Varlaskolans lokaler. Barnomsorg på obekväm arbetstid Under året har verksamheten startat. I nämndsbudget 2014 beslutades om ett nytt direktiv där beskrivningen är att uppföljningen av efterfrågan ska styra den fortsatta utvecklingen. Levla lärandet Under året arrangerade Förskola & Grundskola tillsammans med Kultur &Turism och Region Halland en heldagskonferens med namnet Levla Lärandet. Syftet var att synliggöra den samtida ungdomskulturens betydelse för lärandet i vardagen där begreppet kultur inkluderar den digitala kultur som barn och ungdomar ofta tar del av och ägnar sig åt. Målgruppen var skolpersonal, kulturpersonal och kulturaktörer i samtliga Hallands kommuner. Kulturskola Alla elever har rätt till undervisning ett minsta antal timmar under sin grundskoletid. Under året uppstod en debatt både internt och i media kring hur elevernas undervisningstid i skolans ämnen kunde garanteras om de deltog i den av kulturskolan anordnade frivilliga musikundervisningen. Förvaltningsledningarna för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildningen träffades tillsammans med nämndspresidierna för samtal kring förutsättningar för den frivilliga musikundervisning och elevers rätt till utbildning. Förvaltningens utredning kom fram till att respektive rektor ansvarar för elevernas undervisningstid och att det inte finns något generellt förbud mot att ha den frivilliga musikundervisningen under skoltid, så länge den tid eleverna missar kompenseras vid annat tillfälle. Viktiga händelser från de pedagogiska enheterna och kommunalt självstyrande skolor, KSS Fjärås-Gällinge pedagogiska enhet Temporär förskoleavdelning som vid årsskiftet övergått i enskild regi. I januari öppnade vi på nytt en temporär vårförskola i Fjärås centrum. 17 barn, alla 1-2 åringar erbjöds plats. Verksamheten föll även denna gång mycket väl ut och både föräldrar och personal var mycket nöjda. Förskolan stängde i samband med semestern. Efterfrågan på barnomsorg är så stor inom vårt område att vi öppnade vårförskolan redan i september. I samband med nystart i höst Nämndens årsredovisning 6

7 beviljades tillstånd för två av våra förskollärare att starta förskoleverksamhet i privat regi med start januari Lokalanpassningar Bräckaskolan Bräckaskolan växer och är mycket trångbodd. Under flera år har lokaler omdisponerats så att verksamheterna har kunnat fungera någorlunda väl. Inför höstterminen stod vi ännu en gång inför samma problem. Två klasser saknade klassrum inför höstterminen. Efter ett intensivt arbete under sommaren stod paviljongen färdig till terminsstart. I samband med etablering av paviljong byggdes klassrum också om för fritidshemsverksamhet Smedingeskolan arrangerade en utbildningsmässa WETT Temat var Lärande i en digital tid vi visar hur! 150 anmälningar kom in till utbildningsdagen och responsen på dagen har varit mycket bra. Många undrade över hur skolan kunde få ihop så många bra föreläsare och det var stolta rektorer som svarade att alla föreläsare var skolans egna pedagoger. Några av programpunkterna: Appar i matematikens värld. De tio bästa apparna för dina elever. Youtube - inte så onyttigt som du tror. Lärande utanför tid och rum - så arbetar du mobilt. Svenska - mer än att bara skriva - podcasts, Ibooks & Imovie. Varla Vallda pedagogiska enhet I den pedagogiska enheten är vi inne i ett skede där vi bygger ut Kollaskolan och bygger en ny 6 avdelningsförskola i Kolla Parkstad! Dessa byggen är i full gång och båda verksamheterna startar i och med Ht Under året så fattade nämnden för FG och kommunstyrelsen beslut om att bygga ut skolorna i Vallda. Beslutet innebär att bygga en ny Furulidsskola efter fuktskador samt en ny skola i Torås för ca 350 elever. Detta har föranlett att mycket arbetstid har lagts av berörda rektorer på att utreda hur detta ska genomföras. Två av den pedagogiska enhetens skolor är sen tidigare inne i Our network projektet och finner detta stimulerande och utvecklande för verksamheten. Älvsåker/Hede pedagogiska enhet Vi påbörjade under ht 13 en försöksverksamhet på tre år enligt ett ingått lokalt kollektivavtal tillsammans med Lärarförbundet som innebär 40-timmars semestertjänst för lärare som tidigare haft Bilaga M (Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare) för Björkrisskolan, Vi har idag tre lärare som är anställda på detta avtal och vi kommer att utvärdera organisationen tillsammans med Lärarförbundet löpande under dessa tre år. Vi startade en helg- och kvällsomsorg på Signeshus Vi har haft två pedagoger på Hedeskolan med på en resa med Globala Skolan till Uganda för framtida utbyte och omvärldsspaning. Hålabäck Åsa pedagogiska enhet Rektorsutbildning Två rektorer och två förskolechefer går rektorsutbildningen. I december avslutar en rektor och en förskolechef utbildningen. OUR network Åsaskolan startade för all personal F-9 en utbildning i med hjälp av Our network. Målet är att nå högre måluppfyllelse. Pengar till utbildningen har kommit från EU-medel, som gynnar det entreprenöriella lärandet. Gullregnsskolan Rektor har organiserat om skolans arbetslag för att skapa nya lärmiljöer i syfte att nå högre Nämndens årsredovisning 7

8 måluppfyllelse. Onsala pedagogiska enhet Onsala skolutveckling En stor del av års arbete vilade på års beslut att förändra skolorganisationen inom Onsala pedagogiska enhet. Förändringen innebar att Fjordskolan, Iseråsskolan och Presseskolan omorganiserades för att omfatta ett elevunderlag från förskoleklass till årskurs sex och att Kapareskolan skulle omfattas av årskurserna 7 till 9. För att säkerställa att omorganisationen fortskred enlig plan genomfördes det i projektform, enligt Kungsbackas projektmodell. Projektets benämndes, Skolutveckling av Onsala pedagogiska enhet och leddes av en intern projektledare och en projektgrupp med representanter från Onsalas skolor (rektorer, lärare, administratör), informatör samt representanter från Service. Our Network Under året har ett omfattande visionsarbete startat inom enheten. Med hjälp av organisationen Our Education Network har alla skolor inom enheten påbörjat ett långsiktigt arbete med att se över vår verksamhet och våra mål. Samtliga anställda är delaktiga och medverkar i olika arbetsgrupper med olika inriktning, så som "Information/kommunikation, "Trygga ramar", "Professionell utveckling" mm. Sammanhållen elevhälsa Elevhälsopersonalen träffas regelbundet i APT tillsammans med Verksamhetschef. Här jobbar vi med den organisatoriska nivån av elevhälsoarbetet. Vi har ordnat två dagar med gemensamt arbete för hela EHT i Onsala där vi planerat utifrån förvaltningens Elevhälsodokument och med våra elevhälsoplaner. Vi har också arbeta med krisberedskap. Det är helt klart effektivt och bra att ta hand om detta gemensamma elevhälsoarbete i den pedagogiska enheten. Särö/Kullavik pedagogiska enhet Särö skola och förskolorna i Särö fortsätter med det treåriga forskningsarbetet, OUR education network. Projektet går ut på att skapa en delad vision, ledarskapsutveckling, koppla detta till forskningen, skapa en tydlig plan för arbetet samt höja måluppfyllelsen genom att fokusera på målen. Från och med hösten startade en verksamhetsförändring/omorganisation i Kullaviksskolan med en annan åldersindelning än tidigare. Skolan delades i tre stadier, F-3, 4-6 och 7-9. Arbetet hade planerats under ett halvår tillsammans med medarbetare, skolledare samt projektledare och kommunikatör från förvaltningen för Service. Verksamhetsutvecklingen pågår och fortsätter även Färre barn till våra förskolor på grund av ett vikande barnunderlag vilket påverkat förskolorna som fått slå samman avdelningar och med en minskning av förskolepersonal som följd. Förskolorna har under de senaste två åren minskat med sex avdelningar inom enhetens ansvar. Malevik KSS Det stora under året har varit den organisationsförändring som genomförts på skolan. Den föregicks av en stor process där både elever, vårdnadshavare och anställda fick delta, på många olika sätt. Detta ledde fram till att vi behöll F-1 och 2-3 (men minskade med en F-1) och därefter gjorde åldershomogena årgångar där alla elever i en årskurs går i samma "klass" men är uppdelade i mindre basgrupper. Fritidshemmen arbetar också annorlunda då de är organiserade i F-1 och 2-3 istället för i parallella F-3. Förskolan har fortsatt att utveckla samarbetet över avdelningsgränserna samt även arbetet Nämndens årsredovisning 8

9 med IKT. Det tredje är att det nu är beslutat att skolan/enheten inte längre kommer att vara en KSSenhet och att vi från 1/5-14 kommer ingå i ett stort verksamhetsområde. Det är för många en sorg att man inte längre får vara KSS men vi försöker också så de möjligheter som det nya för med sig och vad vi kan bidra med i det större området. Frillesås KSS Organisationsförändringoch ombyggnad av skolan till homogena åldersklasser och utifrån LGR 11, F-3, 4-6 samt 7-9 mot tidiagre F-5 och 6-9 och åldersblandade klasser. Organisationsförändring i ledningen samt ny rektor. Rektorerna för skolan har ansvar för F- 3 och skolbarnsomsorgen och en rektor är ansvarig för 4-9, förskolechefen har ansvar för förskolan, dagbarnvårdarna samt öppna förskolan. Två "enavdelningsförskolor" har blivit en "tvåavdelningsförskola". positivt att det blev en tvåavdelningsförskola vilket innebär att verksamheten inte är så sårbar vad det gäller personal och det blir en styrka i det pedagogiska arbetet i form av utbyte och diskussioner. Åsa Gårds skola Under föregående verksamhetsår har Åsa Gårdsskola preciserat sin arbetsmodell utifrån en utvärdering med samtlig skolpersonal. Utgångspunkt för utvärderingen var den programidé (2008) och arbetsplan (2010) som utarbetades i samband med skolans etablering. Arbetet analyserades och summerades i en reviderad "Åsa Gårdsmodell" med huvudsaklig fokus på tre områden; att återerövra Åsa Gårdsmodellen (vår arbetsmetod) samt fokus på höjda meritvärden på skolan och ökat brukarinflytande och delaktighet på förskolan. Pågående under verksamhetsåret har planering av nyetablerad förskola gjort sig gällande. Den nya förskolan kommer att omfatta två syskonavdelningar och förutsätts stå klar i april I samband med förskole etablering har analyser av kommande barngrupper, diskussioner kring köhantering och programidé ny förskola hanterats. Detta arbete har förts i samverkan med Åsaskolan och FG. Nämnden för för- och grundskola har under verksamhetsåret utrett KSS-skolornas (kommunalt självstyrande skolor) organisatoriska tillhörighet och gett förvaltning i uppdrag att organisera s skolor i tre geografiska områden. Detta har resulterat i att Åsa Gårdsskola kommer att ingå i skolområde "Syd" från och med maj Under året har detta resulterat i ett ökat engagemang både bland skolpersonal, elever och vårdnadshavare. Bland annat har protester/demonstrationer genomförts (från brukarråd) och brukarrådet har haft en sittande dialog med nämndens presidium. Skolledningen har arbetat mycket under verksamhetsåret för att bemöta vårdnadshavares och skolpersonals upplevda oro. Nämndens årsredovisning 9

10 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under Kommunens omvärldsanalys som upprättades hösten beskriver säkra trender i samhället som får konsekvenser direkt in i alla våra verksamheter; ökad individualisering, demografiska förändringar- färre ska försörja fler, samhällsutvecklingen ur ett holistiskt perspektiv, hållbar utveckling i ett bredare perspektiv än klimat och miljö, krav från invånarna på enkelhet, smidighet, öppenhet och transparens. Denna och vår egen omvärldsanalys kopplad till aktuell forskning, de nationella styrdokumenten och målen i kommunens verksamhetsstyrning och har utgjort grund för vårt arbete med att utveckla verksamheten. Kungsbacka - en bra skolkommun Mätningar av skolors resultat som en indikator på god kvalitet och en påverkan på Sveriges konkurrenskraft har ett stort fokus i den internationella och nationella skoldebatten. Att våra skolor i Kungsbacka är bra i ett jämförande perspektiv vet vi - vi har en jämn, stabil utveckling av våra resultat men har ännu inte nått målet att alla elever lämnar grundskolan med godkända resultat. Vi behöver ständigt fortsätta att följa upp och analysera våra resultat och utveckla lärandet och lärandemiljön så att verksamheten präglas av en helhetssyn på uppdraget; kunskap, demokrati och värdegrund. Vi har under året fortsatt med att utveckla vår lärande organisation så att de tre delarna i uppdraget än mer samspelar och bildar en helhet, bland annat med arbetet med att utveckla tvärprofessionella elevhälsoteam. Vi har på organisationsnivå arbetat med att utveckla vår analysförmåga, vi har prövat en ny modell för kvalitativa analyser av resultat där vi involverat hela skolledarorganisationen. Att göra skolan rolig, engagerande och attraktiv för både flickor och pojkar är en fortsatt utmaning där engagerade och kompetenta lärare, entreprenöriellt förhållningssätt, elevdemokrati och elevinflytande är viktiga ingredienser som vi arbetar med för den fortsatta utvecklingen. Forskarna beskriver idag en värdeförskjutning i barnen/elevernas attityder till skolan som handlar om värdet av att vara i skolan och intresset för kunskap och bildning. Det gör det extra intressant att på organisationsnivå arbeta med utveckling av en skola och skolkultur som utmanar dagens barn och ungdomar. " (John Hattie) Tre fokusområden också Våra tre fokusområden; implementeringen av de nationella reformerna, elevernas måluppfyllelse och förbättrade resultat och utvecklingen av den digitala kompetensen i hela organisationen, pedagogik, lärprocesser, teknik och miljö, ligger väl i linje med det som uppmärksammas som utvecklingsområden generellt inom skolområdet. Vår förra plan för utveckling av den digitala kompetensen har ersatts av plan för skolutveckling med hjälp av digitala redskap - en perspektivförskjutning där de digitala verktygen ses som stöd till undervisning och lärande, efter att vi blivit klara med infrastruktur för digital teknik. Under året har kommunen bytt inriktning och leasar digitala verktyg istället för investera. Bytet av inriktning är inte finansierad i driftsbudget. Vi har under avslutat den förvaltningsövergripande utvecklingsinsatsen kring formativ bedömning med förväntan om fortsättning på skolnivå. Detta arbete måste ständigt fortsätta för utvecklingen av kvaliteten i våra skolors arbete. Vi har påbörjat arbete med att utveckla modeller för feedback till och från elev-lärare, lärare-lärare Nämndens årsredovisning 10

11 och elev-elev i syfte att utveckla undervisningen i klassrummet. Detta är också ett långsiktigt utvecklingsarbete. Nya styrdokument och juridisk vägledning kring den nationella styrningen kommer ständigt och varje implementeringsinsats är omfattande och tar tid. Under året kom bland annat utredningen om lärares administrativa arbetsuppgifter. Den resulterade i en lagändring om lättnad i arbetet med med individuella utvecklingsplaner, IUP:er med skriftliga omdömen och åtgärdsprogram. Det nationella reformarbetet har krävt tid och fortsätter att göra så. Arbetsbelastningen upplevs som ansträngd och förvaltningen arbetar på olika nivåer för att sortera och underlätta i system för dokumentation och administration så att medarbetarnas arbete i så hög grad det är möjligt kan koncentreras till barnen och eleverna. Internationellt Det finns en stor samstämmighet över världen, bland forskare och profession, att det som mest påverkar elevernas resultat är det pedagogiska arbete som sker i förskolegruppen/klassrummet i det direkta mötet mellan pedagog - barn/elev, hur interaktionen uppstår och att båda påverkas av mötet. Lärarnas engagemang, kompetens och förväntningar på att alla barn/elever har förmågor och kan lyckas är de viktigaste komponenterna tillsammans med att det finns ett utvecklat system för att ge och få feedback mellan elev-lärare, lärare-elev, elev-elev, lärare-lärare. I rektors och förskolechefs ansvar från skollagen ligger att särskilt utveckla verksamheten och att ta de initiativ som krävs för att utveckling sker. Förvaltningen har påbörjat utvecklingsinsatser på organisationsnivå inom ovan som kommer att pågå under flera år. Nämnden har i nämndbudget 2014 fattat beslut om direktiv för utveckling av system för självvärdering och kollegabedömning. Mckinseys uppföljningsrapport från 2010, om hur skolan kan fortsätta att utvecklas, visar att skolsystem kan förändras och utvecklas radikalt på så kort tid som 6-7 år. Mckinseys rapport om utveckling av det svenska skolsystemet pekar på att de reformer som som genomförts i Sverige under de senaste 20 åren haft fokus på de strukturella och finansiella faktorerna och saknat fokus på processerna i klassrummet. I rapporten identifierades tre större nationella områden för utveckling; ökad attraktivitet till lärarutbildningen, utveckling av lärarprofessionen och samordning och spridning av framgångsrika metoder för en bättre skola genom ytterligare fokus på analys av goda resultat. EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, som beslutades dec 2006, har nu tagit plats i de nya svenska styrdokumenten, i såväl förskolans läroplan som grundskolans läroplan och kursplaner: Kompetens definieras som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens, med fyra perspektiv - Ett medborgerligt perspektiv - IKT i det pedagogiska arbetet och i lärprocessen - Digital kompetens för arbetslivet eller för fortsatta studier - IKT som innovativ kraft Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Nämndens årsredovisning 11

12 Initiativförmåga och företagaranda - entreprenöriellt lärande Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer We are currently preparing students for jobs that don t yet exist Using technologies that haven t been invented In order to solve problems we don t even know are problems yet. (Fish & McLeod; Shift Happens, Wikispaces.com). Vi har fortsatt utvecklingen av vår lärande organisation och skapat fler arenor för att dela kunskaper och erfarenheter med varandra i en modell vi kallar "Skolutveckling 2.0". I den ingår, utöver den traditionella styrningen ovanifrån, att ta tillvara initiativ som kommer underifrån - från rektorer/förskolechefer/enhetschefer. Modellen finns och ska utvecklas ytterligare och starkare kopplas till nyckelkompetenserna, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.. Ett starkt fokus har varit skolutveckling med stöd av digitala verktyg och entreprenöriellt förhållningssätt. Nationellt Staten har fortsatt sitt reformarbete och styr genom riktade och generella statsbidrag, förändringar i skollagen, med uppföljning, förstärkt kontroll och sanktioner genom Skolinspektionen. I skollagen har rektorer/förskolechefer fått ett starkare mandat och ansvar och uppdrag styrs i hög grad direkt från staten. Det innebär att vissa frågor som tidigare låg på huvudmannen inte längre gör det. Skollagen har fått ändringar under året, bland annat vad gäller lättnader i lärares dokumentation och administrativa uppgifter kopplade till elevernas måluppfyllelse, behörighetskraven för obehöriga lärare med många års undervisning i ämnet och ett utökat ansvar för fritidspedagoger. Staten förstärker kommunernas budgetar med både generella och riktade statsbidrag i syfte att ge förutsättningar för att genomföra de nationella skolreformerna. Vi har sökt och erhållit riktade statsbidrag inom de områden som går utifrån de riktlinjer som reglerar varje statsbidrag. De generella statsbidragen som kommer in till den totala kommunbudgeten för att stödja genomförandet av reformerna är underställda kommunens interna ekonomiprocess och kommer inte automatiskt nämndens verksamheter till del. Skolverket utarbetar allmänna råd och PM inom många olika fält. De är juridiska vägledning ar som ska ses som en lägsta kravnivå på arbetet i kommunerna såvida vi inte kan uppvisa ett ännu bättre sätt att tolka och utföra uppgifterna. Under året har följande råd kommit som påverkat vårt arbete; - Allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning - Allmänna råd med kommentarer om förskolan - Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen - Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan - Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Rapporten Forskning ger bättre resultat i skolan är en gemensam ansats, med problemformulering och vision, från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, Friskolornas Riksförbund och Svenskt Näringsliv. En skola med hög kvalitet är av största betydelse för att förbättra skolans resultat och att Sverige ska stå starkt i ett internationellt kunskaps- och konkurrensperspektiv. Att använda forskning på rätt sätt är en viktig faktor för att nå dit. Forskningen måste i ökad utsträckning handla om kunskap, färdigheter och kompetenser som behövs för elevens fortsatta utveckling i lärande och arbetsliv..den gemensamma visionen inför år 2020 är att: 1. Forskningen inom det utbildningsvetenskapliga området är omfattande, särskilt den praktiknära. 2. Lärare och skolledare står för en allt större del av den skolrelevanta forskningen. Nämndens årsredovisning 12

13 3. Vi har en god och systematisk kunskap om undervisningsmetoder och arbetssätt för att förbättra undervisningen och öka elevernas måluppfyllelse. Denna kunskap tar sin utgångspunkt i de forskningsområden som är relevanta för att förklara lärandeprocesser. 4. Forskning som är relevant för skolan sprids på ett systematiskt och lättillgängligt sätt 5. Alla lärare utvecklas genom att följa aktuell forskning och genom att enskilt och tillsammans med kollegor omsätta detta i det egna arbetet. 6. Alla skolledare utvecklas som chefer genom att följa aktuell forskning och utöva ett ledarskap som omfattar skolans hela uppdrag. 7. Lärarutbildningen är tydligt forskningsbaserad och lärarstudenterna kommer väl rustade ut i ett yrkesliv som kännetecknas av ständigt förbättrade arbetsresultat. Den framtidsvision som beskrivs i rapporten handlar om hur skolan om tio år förmår ge eleverna det stöd de behöver för att nå sin fulla potential. Eleverna lämnar sin utbildning väl rustade för ett fortsatt lärande och ett gott arbetsliv. De som arbetar i skolan drivs av vilja och nyfikenhet för reflektion och utveckling av sina arbetsmetoder. Hos skolledare, lärare, och företrädare för kommuner och fristående skolor finns det vilja, tid och utrymme till kontinuerligt lärande. Betydligt fler lärare än idag går vidare och tar master-, licentiat- eller doktorsexamen. Lärares möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling under hela yrkeslivet är självklar. Det finns tilltro till alla medarbetares möjligheter att ta del av varandras erfarenheter såväl som de erfarenheter som förmedlas. Skolhuvudmännen tar sitt ansvar för att utveckla lärarnas och skolledarnas kompetens och för att bygga organisationer och ledningsstrukturer som uppmuntrar och stödjer utveckling. Det kommer att finnas incitament och karriärvägar för lärare som fördjupar och breddar sin kompetens, till exempel genom forskarutbildning eller andra dokumenterade Behörighetsförordningen Vi har genomfört en behörighetsinventering av alla våra lärares kompetenser och genomfört uppdragsutbildningar från högskola och universitet inom matematik, teknik och för lärare i grundsärskola i specialpedagogik. Karriärtjänster för lärare Det nya karriärspåret för lärare, förstelärare och särskilt yrkesskickliga lärare är i hög grad kopplat till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har under arbetet fram avtal och förberett för införandet. Våra första förstelärare anställs första kvartalet 2014, likaså vår första disputerade lärare som särskilt yrkesskicklig lärare (lektorstjänst). Elevhälsa I skollagen har skolhälsovärd och samlade resurser för barn i behov av stöd sammanförts till ett eget obligatoriskt verksamhetsområde, elevhälsa. Elevhälsan som främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande omfattar tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Riktat statsbidrag fanns att söka och och Skolverket har följt upp hur det har använts. Skolhuvudmän blir återbetalningsskyldiga om förstärkningen inte är permanent. För en fortsatt utveckling av verksamhetsområdet och en likvärdighet inom kommunen behöver mer resurser styras till elevhälsan. Nämndens årsredovisning 13

14 3 Uppföljning Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 3.1 Ökat inflytande Analys Ökat inflytande är ett av våra ständiga förbättringsområden. Våra verksamheter har under många år arbetat för att barn, elever, föräldrar och medarbetare ska känna att de har reella möjligheter till inflytande. Vi arbetar för ett gott samarbete som innebär förståelse och insikt över uppdrag, mål och resultat. Det finns ett digitalt verktyg, Unikum, som innehåller den samlade dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling. Arbetet med att utforma lokala pedagogiska planeringar, LPP, har ökat tydligheten kring syfte och mål med undervisningen samt vad som ska bedömas. På många enheter pågår ett aktivt arbete med att utveckla och förändra samverkansformerna med elever och föräldrar. I Nämndsbudgeten beslutades att vi under 2014 ska genomföra en intern kontroll av hur skolenheter och förskolenheter har organiserat sina samråd. I Brukarundersökningen för upplevde 76% av eleverna att de kan vara med och påverka hur de ska arbeta i skolan. De yngre barnen upplever detta i högre grad än de äldre. Beslutats av Nämndens årsredovisning 14

15 KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning 2011 Målvärd e SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Bemötande och tillgänglighet Analys I juni lanserades e-tjänst för barnomsorgärenden; ansökan, schema mm. Tillgängligheten har under hösten utvecklats genom att det blivit möjligt att nå den via surfplatta. Sedan juni har FG tagit emot drygt 350 ansökningar om plats gjorda via e-tjänsten. I december kom 60% procent schemaändringar, totalt 360 stycken, in via e-tjänsten. I augusti startade FG omsorg på kvällar och helger för de föräldrar/barn som har behov. Omsorgen finns på förskola i Kungsbacka. Januari 2014 är åtta barn är inskrivna och ett finns i kö. FG är en av förvaltningarna som är med från start i kundtjänsten Kungsbacka direkt, juni Kundtjänsten kommer att hantera vanliga frågor och svar när det gäller placeringar i förskola, dagbarnvårdare och fritidshem. Vi har under året goda erfarenheter av att på ett mer utvecklat och strukturerat sätt, enligt vår kommunikationsplan, kommunicerat med föräldrar och elever om organisationsförändringar. Resultatet för frågor om bemötande i vår enkätundersökning ligger stabilt på höga nivåer. Senaste resultat: 99% av de tillfrågade föräldrar i åk 2 ger höga omdömen. För föräldrar till elever i åk 8 är siffran något lägre, 92 %. Minst nöjda är elever i åk 8, 80 %. Beslutats av KF:s formulering Andelen av de som har kontakt med kommunen ska uppleva ett gott bemötande och god tillgänglighet Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 2011 Målvärd e Hälsosam kommun Analys Det hälsofrämjande arbetssättet ska genomsyra arbete i hela verksamhetens. Läroplan för grundskolan 2011 lyfter fram detta som övergripande mål. På samma vis anges i Läroplan för förskolan, hälsa som en grundläggande idé för utvecklingen hos barnet. I Nämndsbudgeten för 2014 finns också en tydlig förväntan att arbetet ska vara inriktat på det hälsofrämjande och inkluderande förhållningssättet. Exempel på insatser: Nämndens årsredovisning 15

16 Elevhälsoteam är aktiva på samtliga skolor. Temadagar och hälsoveckor på skolorna är ett led att öka medvetenheten om betydelsen av kost, motion och frisk luft hos våra elever.förskolorna fortsätter med olika aktiviteter med rörelse och utomhusaktiviteter i syfte att stimulera lek, rörelse och att vara ute i friska luften i alla väder. Hälsosamtal inom skolhälsovården Förebyggande insatser finns mot kränkande behandling, för jämställdhet och för mångfald Fysisk aktivitet genom Idrott och hälsa samt frivilliga aktiviteter genom Skol IF. Skolgårdar och lekgårdar på förskolor som inbjuder till skilda fysiska aktiviteter Samarbete med Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism Förebyggande arbete mot droger Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun ska öka Mätning 2011 Målvärd e SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,8 6,6 7,2 6,8 3.4 Minskad alkohol- och tobakskonsumtion Analys EFFEKT. Efter inventering av arbetet med EFFEKT på skolorna har arbetet fortsatt genom samarbete med förvaltningen för Folkhälsa och Fritid kring aktivt förebyggande av drogbruk bland ungdomar. Visserligen ifrågasatt om FG ska fortsätta använda EFFEKT. Skolorna har följt handlingsplanen som är reviderad, vilket gör att skolorna behövt fundera över förändrat arbetssätt. Det är för tidigt att bedöma förväntad effekt - inga resultat kan avläsas förrän ny LUPP / Fritidsvaneundersökning genomförts. LAST N ombud på alla skolor. För närvarande finns inte LAST N ombud på alla skolor, LAST N ombud tydligen svårrekryterade. Under HT 13 genomfördes ombudsutbildning med deltagande från grundskolor.tillsammans med GV har handlingsplan då drogmissbruk upptäcks på våra skolor tagits fram och implementerats. Åtgärder mot Tobaksbruk. Utställningen "Tobakens effekter" arrangerades under hösten för elever i åk 6. På mässan får eleverna bland annat får lära sig om sjukdomen KOL, fundera över olika dilemman kring tobak, ställa frågor till andra skolungdomar, polis och andra vuxna som är specialister på tobaksfrågor. Beslutats av KF:s formulering Totalkonsumtionen av alkohol och tobak bland ungdomar ska minska Mätning 2011 Målvärd e Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar 78% 91% 87% 79% Nämndens årsredovisning 16

17 Mätning alkohol 2011 Målvärd e Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker 86% 94% 90% 86% 3.5 Trygg kommun Analys Arbetet med trygghetsfrågor ingår som en naturlig del i FGs uppdrag. I nämndens budget uttrycks att trygghetsfrågor är grundläggande för en god studiemiljö. En viktig del för att skapa trygga lärmiljöer är att varje år genomföra trygghetskartläggningar för att få reda på vilka situationer och fysiska platser som upplevs otrygga. Under ett par år har vi haft ett stort fokus på att granska och stödja enheternas arbete med att genomföra kartläggningar och upprätta planer för att motverka kränkande behandling. Resultat från de årliga brukarenkäterna är ett underlag kring upplevelsen av vår verksamhet. I brukarenkäten för uppger ca 96 % av eleverna att de är trygga i skolan. Motsvarande siffra för föräldrar med barn i förskolan är 97 %. Exempel på aktiviteter som stödjer det ständiga arbetet med att skapa trygga miljöer: Beslutats av Ökad vuxennärvaro på raster och tillsyn på specifika platser Fysiska förändringar i omklädningsrum/duschrum Bommar för minskad biltrafik Kamratstödjarverksamhet, elevskyddsombud och trygghetsteam Elevhälsoteam/barnhälsoteam som utvecklar det förebyggande arbetet, men också för att vara en resurs när det uppstår svårigheter kring barn/elever. KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning 2011 Målvärd e SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Minskad energianvändning Analys Insatser görs generellt från Serviceförvaltningen, fastighetsavdelningen kring energianvändningen inom våra lokaler. Vid nybyggnation är energianvändningen en faktor som vi lägger stor vikt vid. I vår reguljära verksamhet samtalar vi med barn och elever om vikten att hushålla med energi. Vi anstränger oss för att släcka lampor och att stänga av maskiner som inte nyttjas. Beslutats av Nämndens årsredovisning 17

18 KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning 2011 Målvärd e Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, temperaturkorrigerad Ekologiska livsmedel Analys Andelen ekologiska livsmedel har under fortsatt vara på 17%. Detta är något för lågt i förhållande till målet. En orsak är att det inte finns ekologiska livsmedel i den omfattning som behövs för att ge volym i inköpen Beslutats av KF:s formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning 2011 Målvärd e Inköpta miljömärkta livsmedel 13% 16% 17% 18% 3.8 Minskade koldioxidutsläpp Analys Inom hela Förskola & Grundskola åker vi i första hand med kollektiva transportmedel. Tågresor prioriteras för längre resor. Möten på distans är också ett arbetssätt som ökar. Det sparar både tid och bidrar till detta mål. Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska minska med 30 procent fram till år 2015 jämfört med 2009 års nivå Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Basår Målvärd e 10% -0,47% -6,5% -7,5% 3.9 Bra skola Analys Nämnden har brutit ner målet i ett antal resultatmål och direktiv som gemensamt syftar till att öka elevers måluppfyllelse i enlighet med fullmäktiges mål. Effekterna av insatserna tar dock tid att läsa av och vi har inte ännu kunnat se en generell resultatförbättring. Det är framförallt inom matematik Nämndens årsredovisning 18

19 och de naturvetenskapliga ämnena som flest elever inte når målen. Fortsatt är pojkarnas resultat lägre än flickornas. Under kan följande insatser särskilt lyftas. Nämnden styr medel till skolor utifrån olika socioekonomiska förutsättningar. I nämndens direktiv för uttrycks tydligt att resurser för barn/elever i behov av särskilt stöd prioriteras. Pågående arbete med att utveckla tvärprofessionella team inom elevhälsan En ökad grundutbildning i specialpedagogik och fler specialpedagoger till Specialpedagogiskt centrum. Forskningsanknutna projekt på flera enheter. Fortsatt satsning på att utveckla den digitala kompetensen i hela organisationen. Görs genom att satsa både på utrustning och kompetensutveckling i syfte att omdefiniera kunskaps- och lärandeuppdraget. Beslutats av KF:s formulering Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Mätning 2011 Målvärd e Placering sammanvägt resultat i öppna jämförelser, grundskola Andel elever i skolår nio som når målen i alla ämnen 87,4% 87,1% 86% 100% Under mandatperioden ska den pedagogiska personaltätheten öka till 2009-års nivå Beslutats av Mätning 2011 Målvärd e Antal elever per lärare 12,65 12,2 12,5 12,98 Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 5,4 5,2 5,1 5 Måttet för personaltäthet i skolan har i Skolverkets statistik ändrats under. Istället för antal lärare per 100 elever är måttet uttryckt i antal elever per lärare. och målvärde är omräknat till det nya måttet. Det har blivit fler elever per lärare jämfört med 2. utfallet är dock fortfarande under målvärdet. När det gäller antal barn per pedagogisk personal i förskolan har antalet minskat något i förhållande till men målet är ännu inte uppnåt Utveckla skolans kompensatoriska roll Beslutats av Nämndens årsredovisning 19

20 Mätning 2011 Antal förskole/skolenheter där skoldatateket gett stöd 50 Fler elever får tillgång till specialpedagogiskt stöd i den ordinarie undervisningsgruppen (inkluderande förhållningssätt). Andelen utbildningstillfällen på de pedagogiska cafeerna med specialpedagogiskt innehåll ska öka. Andelen pedagoger med utbildning i specialpedagogik i enlighet med handledningsutbildningens mål. Målvärd e 43,24% 30% Skoldatateket har utvecklats till planerad omfattning, 2,5 tjänster fördelat på 4 personer varav 50% är teknikstöd och resten pedagogiskt stöd. Denna satsning medger ett ökat utbud av specialpedagogisk kompetensutveckling inom det digitala området för samtliga pedagoger i FG vilket stödjer den pågående satsningen på skolutveckling med hjälp av IKT. Skoldatateket gör kontinuerliga förändringar i sina erbjudande om stöd utifrån efterfrågan vilket inneburit en ökad insats ute på skolorna och ett samarbete med skolbiblioteken. Modersmålslärna har fått utbildning inom sitt område där det finns många appar, tex för nyanlända barn/elever. De pedagogiska caféerna har under året erbjudit föreläsningar och workshops inom områderna elevhälsa, kommunikation, läs&skriv, matematik och IKT. Totalt har 1263 pedagoger deltagit i de pedagogiska cafeerna. En minskning i anmälningarna kunde märkas under året då utbudet övergått till den ordinarie kurskatalogen och att man där har haft möjlighet att avanmäla sig tom sista dag före programmet. Under 2014 kommer en förtydligad information om kursutbudet att utvecklas. Under året har projektet "Professionsutvecklande handledning till specialpedagoger och pedagoger" fortsatt. Syftet är att kompetensutveckla yrkesgruppen specialpedagoger/speciallärare och implementera handledning som modell i skolan. Bland de specialpedagoger som genomgått Steg 1 har några börjat att ha egna handledningsgrupper bestående av specialpedagoger/speciallärare från våra grundskolor i kommunen Ekonomisk styrning till grundskolor med olika socioekonomiska förutsättningar Beslutats av Mätning 2011 Omfördelade resurser Tillförda resurser Totalt fördelade resurser Målvärd e Arbetet är att betrakta som genomfört då nämnden tagit beslut i samband med resursfördelningsmodell 2014 om en modell för fördelning av strukturbidrag. Regeringen kommer i mars 2014 att lägga en propositionom om förändring i skollagen om differentierad resursfördelning, för såväl skola som förskola som ska träda i ikraft juli För vår redan beslutade resursfördelningsmodell återstår att följa hur de differentierade resurser som fördelats hittills påverkar elevernas resultat i respektive skolenheter. Nämndens årsredovisning 20

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Bästa förskola Bästa skola Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Kvalitetsutmärkelsen riktas till förskolor och skolor som med nytänkande,

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Gemensam programförklaring för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Gemensam programförklaring för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 2011-03-21 1 (9) Gemensam programförklaring för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund,

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka. Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2015 2017

Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning 2015-01-20 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning Innehållsförteckning Organisation Verksamhetsmål och aktiviteter

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Dialogmöten fristående verksamheter. April 2017

Dialogmöten fristående verksamheter. April 2017 Dialogmöten fristående verksamheter April 2017 Förskolorna Översikt över kvalitetsgranskningarna som skolinspektionen gjort Skolverkets riktmärke för mindre barngrupper i förskolan - forskningsrapporten

Läs mer

Skolverkets stöd för skolutveckling

Skolverkets stöd för skolutveckling Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall

Läs mer

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen 1 (8) Gluntens Montessoriskola Ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-5521 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Gluntens Montessoriskola i Uppsala kommun Skolinspektionen

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Analys av Dialogmöte

Analys av Dialogmöte Analys av Dialogmöte Runt 90 personer deltog på dialogmötet och var uppdelade på 7 grupper (elevhälsa, förskolechefer, förskolelärare, lärare, politiker, rektorer, skolchefer) Denna analys bygger på de

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef 2016-07-05 Kvalitetsrapport Hopprepets förskola Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Barn- och elevhälsoplan Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23, 32 Giltighetstid Tills vidare + årlig översyn Revidering beslutas av skoldirektör. Ansvarig funktion

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Elevhälsan enligt skollagen Sedan augusti 2010 står det i skollagen att det ska finnas en samlad elevhälsa med krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare,

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ekorren 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ekorren 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Ekorren 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 EFFEKTER OCH ANALYSER AV STADENS STYRANDE POLICYS... 5 Ansvarig...

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Malmö kommun. Beslut. Malmö kommun Dnr :4548

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Malmö kommun. Beslut. Malmö kommun Dnr :4548 r% Skolinspektionen Beslut Malmö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund Beslut 2(8) Tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Förstelärare på fritidshem. Vi utvecklar för framtiden!

Förstelärare på fritidshem. Vi utvecklar för framtiden! Förstelärare på fritidshem Vi utvecklar för framtiden! Botkyrka kommun 90 000 invånare, ca 100 olika språk ca 10 000 elever i kommunal grundskola 21 grundskolor 20 fritidshem Botkyrka är kommunen som har

Läs mer

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång Dagens innehåll Organisationsmöjligheter för modersmålämnet utifrån lag och förordning samt styrdokument Modersmålets och studiehandledningens

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:9598 Stockholms montessoriskola aktiebolag Org.nr. 556460-9666 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stockholms Montessoriskola Anne Frank belägen i Stockholms kommun 2 (9)

Läs mer

Kvalitetsplan

Kvalitetsplan Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Verksamhetsplan läsåret 2016/17. Häsängsskolan/Stråningstorpsskolan

Verksamhetsplan läsåret 2016/17. Häsängsskolan/Stråningstorpsskolan Verksamhetsplan läsåret 2016/17 Häsängsskolan/Stråningstorpsskolan Översikt/sammanfattning VAD behöver göras/prioriterade åtgärder HUR och av vilka VARFÖR?/ förväntat resultat Uppföljning (hur och när)

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings

Läs mer

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola. Elevhälsoplan 16 17 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i skolans

Läs mer