Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018"

Transkript

1 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan Del 3 Samarbete och ständiga förbättringar Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Generalläkaren

2 Innehåll 1 Inledning Samarbete och samordning Inledning Nationell kontrollplan och samordnad rapportering Nationell dricksvattensamordning Nationella nätverk om poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) Smittskyddssamordning Zoonossamverkan Epizootiberedskap Sjukdomar hos den vilda djurpopulationen Rapportering av matförgiftningar Allergener - samarbete vid registrering och utredning av oväntade allergiska reaktioner Samarbete mellan länsstyrelser Kommunal samverkan Större samarbetsprojekt mellan myndigheter Branschsamverkan Forskning och utveckling Konsumentkontakt Nordiskt samarbete Internationellt samarbete Beredskap och ömsesidigt stöd för hantering av kriser inom livsmedelskedjan Allmänt Beredskapsplaner Gemensamma stödfunktioner och samverkan vid kris Övningar och utbildning Omvärldsbevakning Aktuella händelser och konsekvenser Livsmedelsbrott Utbrott med Listeria monocytogenes Perfluorerande ämnen i dricksvatten Spridning av afrikansk svinpest i Östeuropa Utbrott av Newcastlesjuka i Östergötland Kloramfenikol i grisurin Utredningar och större förändringar Översyn av kontrollförordningen Förslag till ny djurskyddslag Livsmedelskontrollen tar staten sitt ansvar? En trygg dricksvattenförsörjning Generalläkarfunktionen inom Försvaret utreds Revision av kontrollmyndigheter Ständiga förbättringar Inledning NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 2

3 8.2 Resultat från rapportering och revisioner Utbildning och kompetensförsörjning Inledning Kontroll av växtskadegörare Foder Veterinärmedicinska preparat och restsubstanser Animaliska biprodukter (ABP) Djurhälsa - smittskydd Djurskydd Livsmedel Gränskontroll Ekologisk produktion Uppdateringar och förändringar i kontrollplanen Omslagsfoto: Ida Olofsson Svensk mjölk NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 3

4 1 Inledning Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan anger strategiska mål och prioriteringar för den offentliga kontrollen för perioden Målet med den nationella kontrollplanen är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa samt värna om konsumenternas intressen. Planen är ett vägledande dokument för kontrollmyndigheterna och har utarbetats av myndigheterna gemensamt. Planen har tagits fram i enlighet med artikel 41 i EU-förordning 882/2004 om offentlig kontroll i livsmedelskedjan. Planen ger också en beskrivning av det svenska kontrollsystemet genom hela livsmedelskedjan. Planen omfattar livsmedel, foder och animaliska biprodukter, djurhälsa och djurskydd samt kontroll av skadegörare på växter och växtprodukter 1. Planen består av Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen som är en sammanfattning av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan och introduktion till del 2, 3 och 4. I del 1 beskrivs syftet med den offentliga kontrollen, de gemensamma övergripande målen för kontrollen och hur kontrollen ständigt utvecklas. Den innehåller också en övergripande beskrivning av det svenska kontrollsystemet. Del 2 Genomförande, mål och prioriteringar anger specifika mål, prioriteringar och kontrollprojekt för perioden , inklusive satsningar för att utveckla kontrollen. Här anges hur den offentliga kontrollen bör genomföras, följas upp och utvärderas. Det ingår även hänvisningar till lagstiftning, vägledning och annat stöd för kontrollen som kompletterar kontrollplanen. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna beskrivs också. Del 3 Samarbete och ständiga förbättringar redogör för samarbeten i Sverige, nordiskt och internationellt, gemensamma aktiviteter, beredskapsplaner och samarbete i kris. Utveckling genom projekt, samverkan med intressenter, omvärldsbevakning, erfarenheter från aktuella händelser, revisioner, kompetensutveckling och utbildningsplaner för samt större utredningar och förändringar i lagstiftningen beskrivs också. Del 4 Organisation, revision och fördjupning av planens olika områden är en detaljerad beskrivning av den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan och kompletterar del 2 och 3. I del 4 beskrivs myndigheternas struktur och styrning, hur kontrollen är organiserad och det svenska revisionssystemet. Kontaktuppgifter till myndigheterna finns sist i del 4. I bilagor finns bl.a. information om nationella referenslaboratorier och en förteckning över de definitioner och begrepp som används i kontrollplanen. 1 Kontrollen omfattar alla slags växter och växtprodukter som kan sprida sjukdomar och skadedjur till odlingen. Kontrollen styrs till största delen av annan lagstiftning. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 4

5 2 Samarbete och samordning 2.1 Inledning För att säkerställa att det finns en fungerande kontroll i hela livsmedelskedjan sker mycket samarbete mellan olika myndigheter. Likaså finns etablerade samarbeten med branscher och organisationer, inom Norden och EU, men också med tredje land. Detta kapitel beskriver större projekt och aktiviteter som myndigheterna inom livsmedelskedjan genomför gemensamt. Etablerade samarbeten mellan myndigheter och organisationer av mer varaktig karaktär beskrivs också. Samarbete i krissituation beskrivs i kapitel 3 om beredskap och ömsesidigt stöd. Den samverkan som sker mellan nationella referenslaboratorier (NRL) beskrivs i bilaga 3 i del 4. Det samarbete och stöd som sker mellan central, regional och lokal nivå inom ett kontrollområde och inom en myndighet finns huvudsakligen beskrivet i del 4. Det administrativa stödet, som krävs enligt artiklarna (jfr artikel 42.2.k) i förordning (EG) nr 882/2004 anges i avsnitt i del 4. I bilaga 1 i del 4 finns en sammanställning över de myndigheter som är involverade i livsmedelskedjan i olika specifika frågor. 2.2 Nationell kontrollplan och samordnad rapportering Livsmedelsverket ansvarar för de uppgifter som ankommer på en medlemsstat enligt artiklarna i förordning (EG) nr 882/2004. Den samlade kontrollplanen och den årliga rapporten utarbetas efter samråd med Jordbruksverket. I arbetet med kontrollplanen och den årliga rapporten deltar, förutom Livsmedelsverket och Jordbruksverket, även länsstyrelserna, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och Generalläkaren. Ytterligare myndigheter bidrar med material till den nationella kontrollplanen, däribland Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Tullverket och Nationellt centrum för djurvälfärd. Under 2015 planeras en större översyn av kontrollplanen Strategisk grupp för livsmedelskedjan Sedan 2006 har en samordningsfunktion bestående av Livsmedelverket, Jordbruksverket, SVA, Generalläkaren, länsstyrelserna och SKL samordnat frågor och gemensamma aktiviteter för att utveckla kontrollen i livsmedelskedjan. Från den 1 januari 2015 får gruppen en tydligare strategisk inriktning och byter samtidigt namn till Strategisk grupp för livsmedelskedjan. Gruppen ska verka för strategisk utveckling av den offentliga kontrollen genom gemensamma mål och strategier så att Sverige uppfyller bestämmelserna i förordning (EG) nr 882/2204 och konsumenterna och företagen får ett högt förtroende för den offentliga kontrollen. Det strategiska arbetet ska bl.a. bidra till att uppnå planens gemensamma mål, som beskrivs i del 2 av den nationella kontrollplanen. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 5

6 Knutet till den strategiska gruppen finns fyra permanenta arbetsgrupper; arbetsgrupperna för nationella kontrollplanen och årliga rapporten, FVO-funktionen och beredskapsgruppen. Utöver dessa kan tillfälliga arbetsgrupper tillsättas för att genomföra gemensamma strategiska aktiviteter. Livsmedelsverket samordnar arbetet i den strategiska gruppen. Den strategiska gruppen lämnar förslag till gemensamma strategiska utvecklingsområden och återrapporterar resultat från de gemensamma aktiviteter och arbetsgruppernas arbete till Livsmedelsverkets, Jordbruksverkets och SVA:s generaldirektörer FVO-funktion Under 2014 har en FVO-funktion skapats. Det finns en FVO-funktion på Livsmedelsverket samt en på Jordbruksverket. FVO-funktionen är navet i arbetet med FVO:s (EUkommissionens Food and Veterinary Office) revisioner av myndigheterna och det svenska kontrollsystemet. Den har ett övergripande helhetsansvar för stöd och råd i samband med förberedelser, genomförande, efterarbete och uppföljning av FVO:s revisioner av Sveriges kontroll i livsmedelskedjan. Funktionerna vid de båda verken har ett nära samarbete. Alla myndigheter på central, regional och lokal nivå representerar Sverige vid FVOrevisioner. Varje myndighet har ett eget ansvar att kunna visa att man uppfyller gällande lagstiftning. Varje myndighet har också ett eget ansvar för att åtgärda eventuella rekommendationer så snart som möjligt. FVO-funktionens uppgift är att sprida information och erfarenheter från FVO-revisionerna till kontrollmyndigheterna och till sina myndigheters ledning i syfte att ännu bättre uppfylla EU:s regelverk Gemensamma prioriterade samarbetsområden i livsmedelskedjan Generaldirektörerna för Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA har identifierat fyra prioriterade samarbetsområden. Samordnad och effektiv kontroll för ett nationellt kontrollsystem för de områden som berör alla tre myndigheterna. Det ska vara enkelt att göra rätt från början. Stärkt krisberedskap. Kriser inom livsmedelsområdet måste ofta hanteras gemensamt. Vi ska arbeta tillsammans för att stärka beredskapen vid framtida livsmedelskriser. Snabbare åtgärder av EU:s synpunkter på den svenska kontrollen. Sverige behöver bli bättre på att åtgärda de avvikelser som FVO (EU-kommissionens Food and Veterinary Office) upptäcker. Därför ska vi gemensamt följa upp FVO:s rekommendationer. Effektivare uppföljning av djur- och livsmedelskontrollen även de nationella uppföljningarna ska bli mer effektiva och leda till förbättringar. Vi ska öka stödet till länsstyrelserna, så att de bättre kan följa upp kommunernas kontrollverksamhet. Myndigheterna i samordningsfunktionen/den strategiska gruppen har identifierat följande gemensamma utvecklingsområden/aktiviteter för NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 6

7 Vidareutveckla den nationella kontrollplanen så att mål och prioriteringar blir lättare att hitta, planen blir ett tydligare styrdokument och möjligheterna till förenkling av planen i sin helhet ses över. Resultat från workshopen den 1 oktober och den 28 oktober 2014 ska användas som underlag i utvecklingsarbetet. Genomförs under Ta fram gemensamma specifika mål för kontrollen i hela livsmedelskedjan, inkl. indikatorer för att mäta måluppfyllelse. Målen ska utgå från de tre gemensamma strategiska mål som finns i kontrollplanen och vara en länk mellan dessa mål och målen inom respektive område, livsmedel, djurskydd, foder osv. Genomförs under Utarbeta en sammanhållen beredskapsplan för hela livsmedelskedjan. Genomförs under Vidareutveckla det gemensamma FVO-arbetet under 2015 i syfte att minimera antalet nya rekommendationer och släcka så många som möjligt av de nuvarande rekommendationerna. Analysera Riksrevisionens rekommendationer, identifiera vilka brister som berör både Livsmedelsverket och Jordbruksverket och ta fram ett gemensamt underlag med förslag till åtgärder, inklusive underlag för dialog med departementet. Genomförs under Införa en gemensam modell för mål- och resultatdialog med kontrollmyndigheterna som en del av verifieringssystemet. Genomförs under Göra en bredare analys och ta fram gemensamma strategier för att utvärdera de myndigheter som inte uppfyller kontrolluppdraget, identifiera orsakerna till varför de inte uppfyller uppdraget samt ta fram nya strategier för effektivt stöd till dessa, inklusive uppföljning och verktyg för att vidta åtgärder. Genomförs under Årlig rapport om kontrollen i livsmedelskedjan Livsmedelsverket samordnar arbetet med att ta fram den årliga rapporten om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan. Rapporten omfattar de kontrollområden som ingår i den fleråriga kontrollplanen för livsmedelskedjan och utgör det underlag som krävs enligt artikel 44 i förordning (EG) nr 882/2004. Rapporten överlämnas till EU-kommissionen senast den sista juni varje år och publiceras på de centrala myndigheternas respektive webbsidor. Rapporten tas fram i samarbete med Jordbruksverket. SVA, Generalläkaren, Swedac, Tullverket och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar med material från sina verksamheter. Länsstyrelsen och SKL ges möjlighet att ge synpunkter på rapporten. 2.3 Nationell dricksvattensamordning Nationellt nätverket för dricksvatten stödjer strategisk och systematisk samordning inom dricksvattenområdet, i synnerhet inom tre prioriterade områden: NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 7

8 forskning och utveckling krisberedskap planering (och kontrollfrågor). Livsmedelsverket är samordnande myndighet för dricksvattenfrågor på nationell nivå och ordförande i styrgruppen Nationellt nätverk för dricksvatten. Utöver Livsmedelsverket har Boverket, Socialstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning (SGU), vattenmyndigheterna/länsstyrelserna, branschorganisationerna SKL samt Svenskt Vatten ingått i nätverket. Sedan 2011 har även Havs- och vattenmyndigheten och Smittskyddsinstitutet ingått i nätverkets styrgrupp. Folkhälsomyndigheten, som bildades 1 januari 2014, är en nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten är en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut och de delar av Socialstyrelsen som ansvarar för miljöhälsa och folkhälsorapportering. Som en konsekvens av den förändringen så ingår Folkhälsomyndigheten från 2014 i styrgruppen och ersätter där både Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet. I övrigt kvarstår övriga medlemmar i nätverkets styrgrupp. Permanenta arbetsgrupper har skapats för att ge stöd och ledning i det fortsatta arbetet inom tre prioriterade områden. I dessa grupper finns ytterligare nationella myndigheter, länsstyrelser, dricksvattenproducenter, kommuner och konsultföretag m.fl. representerade. Efter ett initiativ tillsammans med SKL har arbetet med att starta en ny arbetsgrupp för samverkan och utveckling av den offentliga kontrollen påbörjats. Ett uppstartsmöte med tilltänkta medlemmar planeras till första halvan av I samband med denna förändring kommer arbetsgruppen för planering följaktligen att kunna koncentrera sig på planeringsfrågor. Avsikten är att under 2015 arbeta med fyra permanenta arbetsgrupper inom nationellt nätverk. Inom ramen för nätverket kommer aktiviteter genomföras under ; regelbundna möten för nätverkets olika nivåer, tematiska seminarier och kurser med fokus på prioriterade frågor samt informationsinsatser som identifierar och lyfter dricksvattenfrågor inom nationella planer och program. Sedan 2014 finns en nationell strategi för hantering av korta kriser i dricksvattenförsörjningen i enlighet med Livsmedelsverkets uppdrag efter beredning i nätverkets arbetsgrupper. Under 2014 har kartläggning av perfluorerade alkylsyror skett efter att höga mängder uppmätts i dricksvattnet vid vattenverket i Kallinge. I samband med detta har nätverket använts för informationsspridning mellan myndigheterna. Löpande information om nätverkets aktiviteter publiceras på Livsmedelsverkets webbplats under rubrikerna Dricksvatten, Nationell samordning och Nationellt nätverk för dricksvatten. 2.4 Nationella nätverk om poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) Livsmedelsverket har tillsammans med Kemikalieinspektionen startade 2014 ett nationellt nätverk om poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS), med deltagande från berörda nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner, forskare, miljökonsulter och dricksvattenproducenter. Nätverket har till en början fokuserat på frågor kring problemet NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 8

9 med PFAS i dricksvatten, det vill säga hur kunskapsläget ser ut gällande PFASförorening av dricksvattnet och vilka de viktigaste föroreningskällorna är. Olika möjliga lösningar för att få bort PFAS i marken och dricksvattnet har också börjat diskuteras. Dessutom ska nätverket verka för att fler initiativ till forskning kring PFAS. Två möten har hållits med upp till 60 deltagare. Ett myndighetsnätverk för PFAS-frågor har också bildats, med deltagande av bl.a. Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökningar (SGU) och Statens geologiska institut (SGI). Syftet med nätverket är bl.a. att utbyta kunskaper och erfarenheter, samt att samordna det framtida arbetet gällande. PFAS-problematiken. 2.5 Smittskyddssamordning Livsmedelsverket har ett övergripande ansvar för beredskap vid livsmedelsburna smittor och för att landet har effektiva system för att förebygga, identifiera och bekämpa livsmedelsburna utbrott av dessa. Det förutsätter bl.a. kunskap om förekomsten av olika sjukdomsframkallande mikroorganismer och hur många som drabbas av livsmedelsburna sjukdomar. Det behövs också kunskap om vilka livsmedel som är kopplade till utbrott orsakade av olika mikroorganismer. Metoder behövs också för att kunna koppla sjukdomsutbrott till smittkällor samt omvärldsbevakning och uppföljning av den vetenskapliga utvecklingen på området. Jordbruksverket har ett övergripande ansvar för beredskap och hantering av smittsamma djursjukdomar hos levande djur. Jordbruksverkets Smittskyddsråd samordnar myndigheter och näring i smittskyddsfrågor. Frågor rörande zoonoser (infektioner som kan överföras mellan djur och människor) tas dessutom upp i zoonosrådet och campylobacternämnden. För följande smittämnen finns det framarbetade myndighetsgemensamma strategier: Salmonella Campylobacter Yersinia enterocolitica Listeria monocytogenes Ehec Cryptosporidium Jordbruksverket har också djurslagsspecifika referensgrupper som tar upp aktuella smittskyddsfrågor. SVA har i uppdrag att övervaka resistensläget hos bakterier från djur och på livsmedel av animaliskt ursprung. Detta görs inom ramen för programmet Svarm med samverkan inom vissa områden avseende lantbrukets djur med näringens organisationer. Livsmedelsverket och kommunerna medverkar på uppdragsbasis i insamlingen av en del av de prov som används i övervakningen. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 9

10 För övergripande samverkan mellan myndigheter rörande antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner finns en nationell samverkansfunktion som koordineras av Socialstyrelsen och Jordbruksverket. En ny permanent grupp Samverkan för utredning och bevakning av utbrott inrättades Syftet är att alla myndigheter ska kunna utbyta information om fynd eller utbrott orsakade av smittämnen som sprids till människa från livsmedel eller direkt från djur. Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och SVA ansvarar för mötesstruktur och administration av gruppen. Jordbruksverket och Socialstyrelsen inbjuds att delta och hålls fortlöpande informerade om verksamheten. LÄS MER Om zoonosrådet i avsnitt 2.5 och smittskyddsrådet i avsnitt Utöver de formaliserade kontakterna i råden har Jordbruksverket och SVA regelbundna kontakter och avstämningar i smittskyddsfrågor. Det finns ett antal MSB-projekt som knyter an till samordning av smittskyddsarbete, några av dessa beskrivs i avsnitt Zoonossamverkan Inom zoonosområdet finns flera strukturer för samverkan mellan myndigheter inom området. De behöriga myndigheterna för övervakning och kontroll av zoonoser och zoonotiska smittämnen hos människa, djur och i livsmedel är Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Smittskyddsenheterna vid landsting och regioner, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, SVA, länsstyrelserna och kommunerna. Jordbruksverket har ett övergripande ansvar för utredning och förebyggande kontroll samt bekämpning av zoonoser hos levande djur. Livsmedelsverket har ett övergripande ansvar för utredning av livsmedelsburna utbrott, men Jordbruksverket ansvarar för de utredningar som sker i animalieproduktionen och länsstyrelserna för utredningar i vegetabilieproduktionen. SVA ansvarar för sammanställning av den årliga zoonosrapporten till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Vid misstänkt smitta från livsmedel (inklusive dricksvatten) eller miljön, exempelvis badvatten, samarbetar smittskyddsläkaren och den lokala kommunala myndigheten i utredningsarbetet. Jordbruksverket har ett övergripande ansvar för beredskap och hantering av smittsamma djursjukdomar på levande djur. Det finns övervakningsprogram, t.ex. salmonellakontrollprogrammet och campylobacterprogrammet, där berörda myndigheter samverkar. När det gäller salmonella så finns en nationell samverkansgrupp i form av Salmonellanämnden, i vilken myndigheter och branscher finns företrädda. En nationell samverkansgrupp finns även för campylobacter. Inom det myndighetsgemensamma projektet Zoonossamverkan har strategidokument tagits fram för flera viktiga zoonotiska smittämnen: Salmonella, NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 10

11 Campylobacter, Yersinia enterocolitica, Ehec/Vtec, Listeria monocytogenes, Cryptosporidium. I händelse av ett utbrott av zoonotisk smitta samarbetar myndigheterna för att begränsa eller utrota smittämnet. Vilken myndighet som leder arbetet beror på om smittan påvisats i foder, hos djur, i livsmedel eller hos människa. Zoonosrådet är ett forum för myndighetssamverkan där de samverkande myndigheterna upprättar planer för långsiktigt arbete och diskuterar gemensamma problemställningar som rör folkhälsofrågor, livsmedelsfrågor samt veterinära frågor. Totalt deltar representanter för nio olika myndigheter: SVA som ständig sekreterare samt Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen samt representanter från Smittskyddsläkarföreningen, Länsveterinärföreningen och SKL. Zoonossamverkansgruppen sammankallas vid utbrott av zoonos av ovanlig art eller då det finns risk för en allvarlig zoonotisk smitta. I zoonossamverkansgruppen deltar Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och SVA samt vid behov andra myndigheter. Gruppen har sammankallats t.ex. vid fall av mjältbrand och salmonellaförorenat foder. Socialstyrelsen är sammankallande på förfrågan från annan myndighet. Det finns även en Samverkansgrupp för Utredning och Bevakning av Utbrott (SUBU) vars funktion är att fungera som en kommunikationsplattform för de zoonossamverkande myndigheterna i frågor rörande utbrott av mer rutinmässig karaktär. 2.7 Epizootiberedskap Jordbruksverket är ansvarig myndighet för epizootibekämpning och har tillsammans med SVA dygns- och rikstäckande beredskap. Livsmedelsverket deltar och ramen för samarbetet är fastlagt i en epizootiberedskapsplan. Myndigheterna har tillsammans tagit fram en webbplats, Epiwebb, med information om epizootisjukdomar, lagstiftning och om den organisation och beredskap som finns för att hantera dessa sjukdomar. 2.8 Sjukdomar hos den vilda djurpopulationen SVA ansvarar för att följa och analysera sjukdomstillståndet hos vilda djurpopulationer. Verksamheten finansieras genom anslag från staten och Viltvårdsfonden. Ytterligare medel kan sökas från exempelvis Jordbruksverket eller Naturvårdsverket. En samrådsgrupp, Viltsjukdomsrådet, som består av representanter från Naturvårdsverket och SVA möts med jämna mellanrum för informationsutbyte och diskussioner rörande sjukdomsläget bland vilda djur, aktiviteter inom SVA:s Viltsjukdomsövervakningsprogram samt behov av särskilda utredningsinsatser vid akuta sjukdomshändelser. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 11

12 2.9 Rapportering av matförgiftningar Mycket av kunskapen om matförgiftningar i Sverige bygger på sammanställningar av kommunernas rapportering till Livsmedelsverket av utredda matförgiftningar, kompletterat med uppgifter från Folkhälsomyndigheten om större utredningar. Livsmedelsverket rapporterar uppgifter om utbrott vidare till Efsa som en del i den årliga rapporteringen om zoonoser och livsmedelsburna utbrott inom EU. Rapportering från kommunerna görs i ett webbaserat rapporteringssystem. Under 2013 och 2014 genomfördes en utveckling av både rapporteringens innehåll och rapporteringssystem. Planen är att detta ska påverka rapporteringen av matförgiftningar som inträffar under Allergener - samarbete vid registrering och utredning av oväntade allergiska reaktioner En av de vanligaste hälsoriskerna med maten är att ämnen som orsakar allergi eller annan överkänslighet (allergener) inte deklareras. Det gör att personer med allergi och annan överkänslighet inte kan undvika livsmedel eller ingredienser de inte tål, vilket kan innebära allvarliga hälsorisker för dessa personer. Det finns två huvudsakliga anledningar till att odeklarerade allergener förekommer i livsmedel: En allergen ingrediens ingår utan att den anges i märkningen/informationen. Ett livsmedel kontamineras med allergen under produktion eller genom kontaminerad råvara. Livsmedelsverket har sedan 1990 registrerat uppgifter om oväntade allergiska reaktioner mot livsmedel (se bild 3.1). I registret finns bl.a. information om allergendoser som har utlöst reaktioner, reaktioners allvarlighetsgrad, samt nya allergener som är viktiga för riskvärderingar av allergena faror. Resultaten visar att det är ungefär lika vanligt att oväntade reaktioner sker till följd av att allergena ingredienser inte har deklarerats fullständigt som att livsmedel har varit kontaminerat med allergener. Det är dock bara ett fåtal av alla oväntade allergiska reaktioner mot livsmedel som Livsmedelsverket får kännedom om. Livsmedelsverkets undersökning om förekomst av livsmedelsincidenter bland vuxna konsumenter tyder på att oväntade allergiska reaktioner orsakade av livsmedel drabbar nästan lika många konsumenter som matförgiftningar. Livsmedelsföretagen ansvarar för att inte släppa ut icke-säkra livsmedel på marknaden. Livsmedelsverket kan bistå vid utredning av oväntade allergiska reaktioner mot livsmedel genom att analysera för det allergen som den reagerande personen är allergisk mot. Vanligtvis utreds oväntade allergiska reaktioner i samarbete med vårdpersonal, skolpersonal och livsmedelsinspektörer. På Livsteck.net finns en blankett som bör skickas tillsammans med det livsmedel som skickas för analys och som misstänks ha framkallat allergiska reaktioner hos personer med diagnostiserad allergi. Blanketten ger också vägledning om vilka frågor som bör ställas till konsumenten som tror sig ha drabbats av en allergisk reaktion mot livsmedel med odeklarerat allergen. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 12

13 LÄS MER Om kontroll av märkning, se avsnitt Livsmedelsinformation i del 2 av den nationella kontrollplanen. Bild 3.1 Sammanställning av allergiska reaktioner orsakade av livsmedel där den allergena ingrediensen inte framgått av märkningen (felaktig deklarerad) eller där livsmedlen har varit kontaminerade Samarbete mellan länsstyrelser Det finns ett antal nätverk mellan länsstyrelserna, inom olika verksamhetsområden, som syftar till att samordna och likrikta bedömningar och arbetssätt, utbyta erfarenheter samt att inringa problemområden. Bland dessa kan nämnas nätverket för djurskydd och veterinära frågor (även kallat 28-nätverket), i vilket cheferna för huvuddelen av de områden som rör livsmedelskedjan, t.ex. länsveterinärföreningen, lantbruksdirektörsgruppen, förprövargruppen m.fl., är representerade Inom den enskilda länsstyrelsen finns också nätverk för samordning etc. Hur det är organiserat varierar mellan de 21 länsstyrelserna beroende på den enskilda länsstyrelsens organisation. Nätverket för djurskydd och veterinära frågor hanterar bl.a. den volymmässigt största verksamhetsgrenen inom länsstyrelsernas arbete i livsmedelskedjan; djurskyddskontrollen. Nätverket arbetar på olika sätt för att likrikta den kontroll länsstyrelserna utför. Ett exempel på det är framtagandet av en gemensam mall för kontrollplan för djurskyddskontrollen i första hand, men som även ska kunna användas inom andra områden där det finns krav på att en kontrollplan ska finnas. Ett samarbetsprojekt rörande framtagande av ett datasystem för rapporteringen av resultaten från livsmedelskontrollen i primärproduktionen resulterade i datasystemet Primör som driftsattes sommaren nätverket hanterar också uppdrag som länsstyrelserna fått gemensamt genom regleringsbrevet, exempelvis att ta fram nyckeltal och indikatorer för djurskyddskontrollverksamheten samt att säkerställa länsstyrelsernas representation i olika samverkansgrupper inom 28- området. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 13

14 Inom 28-nätverket finns fyra undergrupper som arbetar med de olika sakområdena som ingår i ansvarsområdet, djurskydd, kontroll av livsmedel och foder i primärproduktionen, smittskydd och animaliska biprodukter (ABP), djurhälsopersonal och veterinära frågor samt en grupp som hanterar övergripande frågor etc. Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA deltar regelbundet vid möten med 28-nätverket och undergrupperna. Andra former av samarbete är när personal tillfälligtvis tjänstgör vid annan länsstyrelse vid arbetskraftsbrist eller när en länsstyrelse åtar sig att utföra arbetsuppgifter i ett annat län i ett särskilt ärende eller mer varaktigt. Flera länsstyrelser samarbetar även inom området livsmedelskontroll genom att t.ex. hålla gemensamma länsmöten för kommunernas livsmedelsinspektörer, utföra gemensamma revisioner av kommunal livsmedelskontroll hos miljökontor där två eller mer kommuner bildat förbund över länsgränserna, m.m Kommunal samverkan Möjligheter till samverkan mellan kommuner i myndighetsfrågor regleras bl.a. i kommunallagen och livsmedelslagen. Samarbetet kan ske på flera olika sätt. En kommun får t.ex. träffa avtal med en annan kommun om att kontrolluppgifter som kommunen har enligt livsmedelslagen ska skötas helt eller delvis av den andra kommunen. För närvarande har drygt 60 kommuner gått samman i gemensamma organisationer där livsmedelskontrollen ingår som en del. De flesta av dessa organisationer omfattar två kommuner, men även gemensamma organisationer om tre, fyra och fem kommuner förekommer. Kommunerna kan inte tvingas till samverkan, men från olika håll uppmuntras till en fortsatt och ökad samverkan för att på så sätt effektivisera kontrollen. Målet har varit att hela tiden förenkla reglerna och därmed underlätta för kommunal samverkan. Många kommuner har informella samordningsträffar i olika konstellationer, exempelvis förekommer gemensamma kontrollprojekt där två eller flera kommuner samverkar. Livssamverkan Sverige är ett exempel på frivillig nationell samverkansgrupp för livsmedelskontrollen. Gruppen består av kommunala chefer, en länsstyrelserepresentant samt ett par representanter för Livsmedelsverket. Gruppen träffas regelbundet och är en resurs i olika sammanhang där det kommunala perspektivet behöver lyftas fram, t.ex. i arbetet med den nationella kontrollplanen. LÄS MER Om principerna för kommunal samverkan beskrivs närmare i avsnitt i del 4 av den nationella kontrollplanen Större samarbetsprojekt mellan myndigheter Myndigheterna i livsmedelskedjan och berörda myndigheter genomför regelbundet större gemensamma projekt som löper under ett eller flera år. Flera av projekten syftar till att utveckla den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan eller att stärka krisberedskap, krishantering och smittskyddsarbetet i frågor som rör livsmedelskedjan. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 14

15 Projekt som drivs med speciella krisberedskapsmedel Den myndighet eller utförare som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har även ansvaret i en krissituation och finansieringen ska täcka båda situationerna. Regeringen har dock inrättat ett särskilt anslag för att finansiera särskilda satsningar inom prioriterade områden, krisberedskapsanslaget, som administreras av MSB. Från dessa särskilda medel kan myndigheterna söka bidrag för att finansiera åtgärder som stärker samhällets beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser. För livsmedelskedjan finns ett antal sådana projekt och några av de mer omfattande redovisas här Zoforisk ZOFORISK är ett MSB-finansierat projekt för operativa stöd för snabba riskvärderingar inom zoonosområdet och för riskprioritering inom fodertillsyn, samt systemanalys av central-regional-lokal zoonossamverkan. Syftena med projektet är att utveckla central-regional-lokal zoonossamverkan genom att definiera samverkansprocesser, rollfördelning, förbättringsområden i zoonossystemet samt hur systemets resultat kan följas upp, samt att utveckla och öva arbetssätt, verktyg och kommunikationsmetoder för myndighetsgemensamma snabba riskvärderingar avseende zoonotiska agens. Vidare skall ett kvantitativt verktyg för prioritering av risker i foderkedjan tas fram, till stöd för centrala och regionala myndigheter med tillsynsansvar på foderområdet. Projektet löper Myndighetsgemensam handbok för utredningar av vatten- och livsmedelsutbrott Målet med detta MSB-finansierade projekt är ett myndighetsgemensamt vägledande dokument en Utbrottshandbok som tar ett helhetsgrepp om utbrottsutredningar med utgångspunkt från problem som har identifierats i tidigare projekt. Bakgrunden till projektet är ett tidigare MSB-projekt, Vatten som smittkälla till djur och människor. Syftet med projektet var att stärka dialogen mellan de olika aktörerna på området och därmed förbättra förutsättningarna för det förebyggande arbetet och hanteringen av vattenburna smittor. Efter gemensam behovsidentifiering togs bl.a. initiativ till projektet Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur som leds av SVA i samarbete med SLU, SMHI, Chalmers tekniska högskola och Utvecklingscentrum för vatten på Campus Roslagen. Syftet med projektet är att stärka förmågan att göra riskbedömningar på området. I arbetet ingår också att ta fram strategier för hur SVA bäst kommunicerar sin kunskap på området till avnämare, samt att ta fram en utbrottshandbok. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 15

16 Handboken ska under en period testas på ett antal verkliga utbrott. Vidare ska en omfattande utbildningssatsning göras där samtliga kommuner och smittskyddsenheter i landet bereds möjlighet till diskussion om innehållet i handboken. På sikt ska insatserna leda till en ökad förmåga hos myndigheter att stötta beslutsfattare i frågor som rör smittspridning via vatten. Projektet löper från 2014 till början av Sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys av livsmedelskedjan, SRSA Myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) är utgångspunkten för deras beredskapsplanering. Under arbetet med RSA:n analyserar myndigheterna om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området (9 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Analyserna avgränsas alltså i enlighet med myndigheternas ansvarsområden, trots att områdena i många fall överlappar. Livsmedelskedjan är ett tydligt exempel, där Jordbruksverket, SVA, Livsmedelsverket, länsstyrelser och kommuner har beredskapsansvar, men där risk- och sårbarhetsanalyserna görs oberoende av varandra. Det innebär en osäkerhet om enskilda och gemensamma beredskapsbehov och prioriteringar, varför det är önskvärt med större systematik på området. För att angripa problemen initierades det MSB-finansierade projektet Sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys av livsmedelskedjan (SRSA). Projektets mål var att genomföra en RSA för livsmedelskedjan i alla led, från primärproduktion till tillverkning och försäljning till konsument i butiker och restauranger, genom att bredda och fördjupa frågor och problemställningar samt att ta fram verktyg för att samla in och integrera data och information som stödjer gemensamma risk- och sårbarhetsbedömningar i livsmedelssektorn. Detta skedde genom samverkan mellan kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, men även företag och branschorganisationer. Syftet var att stärka såväl aktörernas som samhällets krisberedskap. Under 2014, som var projektets sista år, har projektgruppen, i samarbete med Jordbruksverket och SVA vidareutvecklat metoder och applicerat dessa på livsmedelskedjan. Workshops och intervjuer med olika aktörer har genomförts för att identifiera sårbarheter i livsmedelskedjan som är svåra att upptäcka för den enskilda aktören. Resultaten av analysen kommer att redovisas i en sektorsövergripande RSA där ett antal utvecklingsförslag identifieras med syfte att stärka sektorns krisberedskap Epizootiutbrott samverkan, beslutsstöd och övningar Jordbruksverket har en bra beredskap för utbrott av smittsamma djursjukdomar men det är också viktigt att kunna göra en effektiv bekämpning till en rimlig kostnad. Epizootier är sådana sjukdomar som är mycket smittsamma mellan djur och som anses ge förödande ekonomiska konsekvenser, t.ex. mul- och klövsjuka och båda varianterna av svinpest. Projektet ska ta fram bättre underlag för beslutsfattande där det bl.a. ingår hur olika alternativa beslut påverkar smittspårning, bekämpning och kostnadsersättningar till djurägare. Projektet har också som mål att öka samarbetet med de nordiska länderna. Projektet startade i januari 2013 och avslutas i december NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 16

17 Oönskade ämnen i foder förbättrad beredskap och hantering i kris Syfte och mål med projektet är förbättrad beredskap och hantering av kriser inom foderområdet. Projektet ska bl.a. ta fram en bredare beredskapsplan för foder. Projektet ska också leda till att samverkan mellan Jordbruksverket, SVA och Livsmedelsverket förbättras och utökas. Beredskapen för kris orsakade av främmande ämnen i foder förbättras med analysmetoder, automatiserade provupparbetningssystem och genom att analyser ska göras riskbaserat. Då det finns ekonomisk vinning i att använda olagliga råvaror ska projektet även informera foderindustrin om risker med farliga ämnen. Projektet startade i januari 2013 och avslutas i december Ökad förmåga att hantera konsekvenser av allvarliga väderhändelser översvämningar som modell Den pågående klimatförändringen gör att extrema väderhändelser blir mer frekventa. Förmåga att bedöma konsekvenser av översvämningar på jordbruksmark i ett brett perspektiv och hur konsekvenserna av extrema väderhändelser, som t.ex. översvämningar, ska hanteras behöver därför öka. Översvämningar kan påverka på flera sätt inom Jordbruksverkets ansvarsområde, t.ex. genom produktionsbortfall i primärproduktionen, vattenhushållning, ökat näringsläckage från jordbruket, djurskyddsproblem (betesregler, klövhälsa) samtidigt som ett bortfall av infrastruktur som behövs för transporter av foder, slakttransporter och veterinär service kan påverka både djurskydd och smittskydd. Vidare kan en ökad smittspridning följa av översvämningar såsom att smittad gödsel vid ökad markavrinning tillförs ytvatten eller genom ökad förekomst av vektorinsekter som sedan smittar djur eller människor. Under pågår ett projekt som syftar till är att höja kunskapsnivån hos Jordbruksverket, länsstyrelserna och SVA om hur översvämningar påverkar jordbruket och djurhållningen. Resultaten från projektet kan bl.a. ligga till grund för diskussioner med näringen, risk- och sårbarhetsanalyser, beredskapsplaner m.m Operativ kapacitet inom växtskyddsområdet Syftet men projektet är att utveckla Sveriges operativa förmåga inom växtskyddsområdet. Målet är att fortsätta att vidareutveckla den samverkan som behövs inom Sverige. Främst gäller det de centrala myndigheterna, men även landets länsstyrelser. Det är också viktigt att ha nära samarbete med skogsnäringen och olika frivilligorganisationer. Projektet har även som mål att skapa kontakter inom Norden för att ytterligare stärka möjligheterna till en effektiv bekämpning. Projektet kommer att ta fram ett underlag för en gemensam övning mellan Sverige, Norge och Finland. Övningen kommer att hantera ett utbrott av tallvedsnematod. Projektet är planerat att starta under 2014 och avslutas NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 17

18 Projekt Saneringsåtgärder i jordbruket vägledning för kommunikation av rekommendationer, säkerställande av genomförandet samt kontroll av efterlevnaden av gränsvärden Syftet med projektet är att förbättra kommunikationen med lantbrukarna efter ett utsläpp från en kärnteknisk anläggning. Målet när projektet är slutfört är att det ska finnas en vägledning som beskriver hur ansvariga myndigheter ska göra för att nå ut till lantbrukarna med råd och rekommendationer om lämpliga saneringsåtgärder. Det ska också finnas vägledning om hur myndigheterna säkerställer att gränsvärden följs och att sanering genomförs. Projektet ska också innehålla utbildning. Projektet är planerat att starta under 2014 och avslutas Ytterligare planerade projekt Jordbruksverket planerar även att starta följande projekt under Strategisk och operativ samverkan vid en bioterrorismhändelse (epizootier och zoonoser) Branschsamverkan Samarbete med branscher inom livsmedelsområdet Samarbete med branscher inom livsmedelsområdet sker på både central, regional och lokal nivå. Lokala och regionala kontrollmyndigheter tar egna initiativ till samverkan med näringslivet bl.a. genom informationsträffar för livsmedelsföretagare inom en viss bransch eller för livsmedelskonsulter som är verksamma inom regionen. På central nivå samverkar Livsmedelsverket med branschorganisationerna på ett flertal sätt. Kontakterna är både formella med regelbundna möten med information om pågående regeringsuppdrag, förhandlingsområden, diskussion om hanteringsåtgärder till följd av risk- och nyttovärderingar, resultat från kontrollen, pågående projekt etc. och informella runt aktuella frågor. Exempel på formella forum är: Samverkansgrupp för intressenter i livsmedelskedjan angående strategiska frågor av intresse för både konsument- och branschföreträdare. Livsmedelsverkets vintermöte med livsmedelsföretagen, som är ett årligt möte för företagsrepresentanter från hela livsmedelskedjan där Livsmedelsverket informerar om pågående arbete. Livsmedelsverket ger även råd, information och utbildningar till företag och branschorganisationer. Målet är att öka målgruppernas kunskap om regler och kontroll på livsmedelsområdet. Under arbetar Livsmedelsverket med fyra verktyg: Information till livsmedelsföretag via Livsmedelsverkets webbplats. Möten med företag och branschorganisationer. Branschriktlinjer. Stöd till företagare via Livsmedelsverkets telefonupplysning. NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 18

19 Rådgivningsinsatserna vänder sig främst till små företag. Livsmedelsverket skriver informationsmaterial som riktar sig till små företag. Under 2015 planeras nytt informationsmaterial samt uppdatering av befintligt material. Livsmedelsverket kommer även fortsätta med regelförenkling bl.a. för att underlätta för företag vid tillverkning av livsmedel enligt nationella traditioner. Flera branschorganisationer har utarbetat eller utarbetar branschriktlinjer. Livsmedelsverket deltar i samråd kring dessa och bedömer om de kan fastställas som en nationell branschriktlinje. Nationella branschriktlinjer listas på Livsmedelsverkets webbplats Samarbete med branscher inom foder- och djurskyddsområdet Foderrådet är ett forum för myndigheter och foderindustrin att diskutera viktiga frågeställningar, t.ex. förändringar i kontrollen, tillsyn och lagstiftning. Representanter från foderföretagen, SVA och Lantbrukarnas Riksförbund ingår i rådet. Jordbruksverket sammankallar rådet två gånger per år. Jordbruksverket stöder även branschorganisationer inom primärproduktionen i deras arbete att utarbeta branschriktlinjer. SVA har sedan många år ett nära samarbete med foderindustrin. Tillsammans med branschorganisationen Föreningen Veterinär Foderråvarukontroll, FVK, har ett 18- punktsprogram tagits fram i syfte att förebygga risker i foderråvaruproduktionen. Genom årliga besök kontrolleras att kraven enligt detta program uppfylls. Risker relaterade till foderhygien diskuteras också kontinuerligt med de stora foderproducenterna. Därtill har referensgrupper skapats för nötkreatur, gris, fjäderfä och häst. I dessa grupper deltar företrädare för näringens organisationer, Jordbruksverket och andra berörda myndigheter. Gruppen diskuterar både djurskyddsfrågor och smittskyddsfrågor. Jordbruksverket är sammankallande för dessa grupper. I vissa län erbjuds djurhållare kostnadsfri rådgivning efter det att den offentliga kontrollen konstaterat brister som djurhållaren behöver ha hjälp med att åtgärda. Även nya former av samverkan mellan rådgivningsorganisationerna (privata eller inom länsstyrelsen) och den offentliga kontrollen är under utveckling Smittskyddsrådet Smittskyddsrådet är en nationell plattform för informationsutbyte och diskussioner om strategiska djurhälsofrågor ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Rådet träffas en gång i kvartalet och är ett rådgivande organ till Jordbruksverket när det gäller långsiktig och strategisk planering av officiella djurhälsoinsatser. Frågor som rör personal- och kompetensförsörjning på området och marknadsfrågor för den veterinära fältverksamheten diskuteras även. Rådet leds av Jordbruksverket och medlemmar i rådet är olika branschföreträdare, t.ex. Svensk Mjölk, Svensk Fågel, Svenska Ägg, Fiskhälsan, Svenska Hästavelsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Djurhälsovården. Myndig- NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 19

20 heterna representeras av SVA och länsstyrelserna. SLU och distriktsveterinärerna ingår också i rådet. Smittskyddsrådet informerar bl.a. om sjukdomssituationen i landet, i omvärlden och om aktuella frågor samt diskuterar smittskyddsförebyggande åtgärder och indikatorer för djurhälsa Referensgrupper för branschsamverkan om djurens välfärd, djurhälsa och avel Jordbruksverket har bildat särskilda referensgrupper för respektive djurslag som verket arbetar med. I referensgrupperna finns olika intressen representerade och expertis inom de aktuella djurslagen, t.ex. representanter från riskvärderande myndigheter, SLU, näringen, slakt samt de viktigaste opinionsbildande organisationerna. Referensgruppen behandlar frågorna som rör djurens välfärd, djurhälsa och avelsområdet. Syfte med grupperna är att ha ett kontinuerligt utbyte med näringen och andra intressenter Forskning och utveckling Livsmedelsverket Livsmedelsverket har ett nära samarbete med ett flertal universitet och högskolor, främst universiteten i Uppsala, Stockholm och Umeå samt SLU och Karolinska institutet i Stockholm. Livsmedelsverket samarbetar med Jordbruksverket rörande övervakning inom foderområdet gällande PCB/dioxiner och GMO. Forskning och utveckling bedrivs inom Undersökningsavdelningen och inom Risk- och nyttovärderingsavdelningen. Avdelningarna har även ett omfattande kontaktnät och samarbete med internationella universitet och myndigheter. Ett nära samarbete finns t.ex. med de nordiska livsmedelslaboratorierna när det gäller kvalitetsfrågor. Ett beredskapsprojekt pågår även med syfte att förbättra kedjan från provtagning till analysresultat. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA SVA har samarbeten med nationella och internationella forskare. SVA har ett omfattande samarbete med SLU. Inom virologin sker ett samarbete även med bl.a. Uppsala universitet och Livsmedelsverket rörande livsmedelsvirologi. SVA samarbetar med flera andra universitet, högskolor och institut, exempelvis Folkhälsomyndigheten. Internationellt sker samarbete med andra veterinärinstitut. SVA samarbetar med Jordbruksverket rörande övervaknings-, utrednings- och utvecklingsprojekt. Sedan 2008 finns ett Vetenskapligt råd vid SVA. I rådet finns två externa representanter, en från SLU och en från Uppsala Universitet. Rådet fungerar bl.a. som tjänsteförslagsnämnd vid tillsättande av vetenskapliga tjänster. Jordbruksverket Jordbruksverket har ett nära samarbete med ett flertal av Sveriges universitet och högskolor genom att forskare från dessa lärosäten sitter med som experter i Jordbruksverkets olika råd, utskott och referensgrupper. Som exempel kan nämnas Jordbruksverkets Djur- NATIONELL PLAN FÖR KONTROLLEN I LIVSMEDELSKEDJAN , DEL 3 AV 4 20

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 3 Samarbete och ständiga förbättringar Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen,

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2017-2020 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2015

Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2015 Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2015 Uppdraget livsmedelskontroll Syftet med livsmedelslagstiftningen

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 2 Genomförande, mål och prioriteringar Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Omfattning och syfte med General audit (GA) Erfarenheter från GA Exempel på rekommendationer (avvikelser där förbättringar behövs) Åtgärder

Omfattning och syfte med General audit (GA) Erfarenheter från GA Exempel på rekommendationer (avvikelser där förbättringar behövs) Åtgärder 1 Omfattning och syfte med General audit (GA) Erfarenheter från GA Exempel på rekommendationer (avvikelser där förbättringar behövs) Åtgärder Revisioner 2011 Områden för revision Öppningsmöte 14 januari

Läs mer

EU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet?

EU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet? EU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet? FAH september 2010 Nils Alesund 08-452 75 98 Food and Veterinary Office, FVO FVO är EUs kontrollmyndighet med uppgift att genom

Läs mer

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. Peter Strömbäck, Generaldirektör Borås 2015-05-21 Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. 1. Bakgrund och utgångspunker 1 är en

Läs mer

Från jord till bord om kontrollen i livsmedelskedjan

Från jord till bord om kontrollen i livsmedelskedjan Från jord till bord om kontrollen i livsmedelskedjan Länsveterinärenheten Kontrollen i livsmedelskedjan Den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan från jord till bord omfattar Kontroll av växtskadegörare

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling

Läs mer

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som

Läs mer

Gemensamma mål för livsmedelskedjan. Katarina Bäcklund Stålenheim, Livsmedelsverket David Ekbäck, Jordbruksverket

Gemensamma mål för livsmedelskedjan. Katarina Bäcklund Stålenheim, Livsmedelsverket David Ekbäck, Jordbruksverket Gemensamma mål för livsmedelskedjan Katarina Bäcklund Stålenheim, Livsmedelsverket David Ekbäck, Jordbruksverket Målen ska gälla hela livsmedelskedjan Myndigheternas roller: Råd, stöd, vägledning Leda

Läs mer

Vilka slutsatser gav EU:s granskning av Sveriges livsmedelskontroll

Vilka slutsatser gav EU:s granskning av Sveriges livsmedelskontroll Vilka slutsatser gav EU:s granskning av Sveriges livsmedelskontroll General audit (GA), en omfattande revisionsinsats i Sverige under 2010 EU:s revisionsorgan Omfattning och syfte med GA Erfarenheter från

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

Genomgående i dokumentet så bör guideline översättas med vägledning istället för med riktlinje.

Genomgående i dokumentet så bör guideline översättas med vägledning istället för med riktlinje. 1 Kommentarer angående översättning och innehåll Läsanvisning: Text med kursiv stil är direkt citerat ur rapporten. Allmänt i rapporten Genomgående i dokumentet så bör guideline översättas med vägledning

Läs mer

Dnr: MN14/30. Kontrollplan för livsmedel inklusive animaliska biprodukter 2015. Med plan för 2016-2017. Antagen av Miljönämnden 2014-12-08

Dnr: MN14/30. Kontrollplan för livsmedel inklusive animaliska biprodukter 2015. Med plan för 2016-2017. Antagen av Miljönämnden 2014-12-08 Dnr: MN14/30 Kontrollplan för livsmedel inklusive animaliska biprodukter 2015. Med plan för 2016-2017 Antagen av Miljönämnden 2014-12-08 Kontrollplan 2/13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Mål för den offentliga

Läs mer

1(11) Kontrollplan 2015-2017 Kontrollområde: Livsmedel. Styrdokument

1(11) Kontrollplan 2015-2017 Kontrollområde: Livsmedel. Styrdokument 1(11) Kontrollområde: Livsmedel Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Kontrollplan Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-10-06 168 Dokumentansvarig Verksamhetschef samhällsbyggnad Reviderad av 3(11) Innehållsförteckning

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

2013-12-19. Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014

2013-12-19. Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014 2013-12-19 Nytt inom livsmedelslagstiftningen inför 2014 Välkommen! Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2013-2016 Pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) Informationsförordningen

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Vårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1

Vårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1 Vårdhygien inom djursjukvården teori och praktik, del 1 Christina Thörn, veterinär på Jordbruksverket, Avdelningen för djurskydd och hälsa christina.thorn@jordbruksverket.se Innehåll Lite kort om Jordbruksverkets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om foder och animaliska biprodukter; SFS 2006:814 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Epizootihandboken Del I 04 SVA_

Epizootihandboken Del I 04 SVA_ 1 DEL I KAPITEL 4 STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT (SVA)... 3 A. Förberedande åtgärder... 3 B. Åtgärder vid anmälan om misstanke om epizootisk sjukdom... 5 C. Åtgärder när epizootisk sjukdom har konstaterats...

Läs mer

Guide till målen för livsmedelskontrollen

Guide till målen för livsmedelskontrollen Guide till målen för livsmedelskontrollen Guide till målen för livsmedelskontrollen Vad innebär målen, vad förväntas din myndighet göra och hur följs målen upp? Inledning I Sveriges fleråriga kontrollplan

Läs mer

en granskningsrapport från riksrevisionen Livsmedelskontrollen tar staten sitt ansvar? rir 2014:12

en granskningsrapport från riksrevisionen Livsmedelskontrollen tar staten sitt ansvar? rir 2014:12 en granskningsrapport från riksrevisionen Livsmedelskontrollen tar staten sitt ansvar? rir 2014:12 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning

Kontrollhandbok Provtagning Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell

Läs mer

Kontrollplan för livsmedelskontrollen 2016

Kontrollplan för livsmedelskontrollen 2016 Styrdokument, plan Miljö- och häloskyddskontoret 2015-10-14 Ghazi Alhindawi 08-590974 07 Dnr Fax 08-590 819 30 MHN/2015:93 Ghazi.Alhindawi@upplandsvasby.se Kontrollplan för livsmedelskontrollen 2016 Nivå:

Läs mer

Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk

Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Krishanteringsplan - livsmedel och dricksvatten

Krishanteringsplan - livsmedel och dricksvatten Styrdokument, plan 2016-02-01 Dnr MN/2016:21 Krishanteringsplan - livsmedel och dricksvatten Nivå: Miljönämnden Antagen: 2016-02-01 Reviderad: Giltig t.o.m.: 2016-12-31 Ansvarig ägare: Miljöchef 1 Innehåll

Läs mer

Utvärdering 2013 av projekt finansierade ur anslag 2:4 Krisberedskap. Fyra projekt på temat farliga ämnen

Utvärdering 2013 av projekt finansierade ur anslag 2:4 Krisberedskap. Fyra projekt på temat farliga ämnen Utvärdering 2013 av projekt finansierade ur anslag 2:4 Krisberedskap Fyra projekt på temat farliga ämnen MSB:s kontaktperson Kristina Westerdahl, 010-240 40 60 Publikationsnummer MSB648 februari 2014 ISBN

Läs mer

Kontrollplan för offentlig kontroll av

Kontrollplan för offentlig kontroll av Kontrollplan för offentlig kontroll av Kontrollplan livsmedel 2011-2013 1 (14) 2011-06-14 2011 2013 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...3 B AKGRUND...3 SYFTE...3 OMFATTNING...3 2. DEN OFFENTLIGA KONTROLLENS

Läs mer

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Nationell samordning av omgivningsbuller

Nationell samordning av omgivningsbuller Nationell samordning av omgivningsbuller Verksamhetsbeskrivning Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (9) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Rapport om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan, 2014

Rapport om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan, 2014 Rapport om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan, 2014 Innehållsförteckning 1 Förord... 9 2 Sammanfattning... 10 2.1 Generell bedömning av kontrollen... 10 2.2 Trender i kontrollen... 12 2.3 Trendanalyser

Läs mer

Jordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för

Jordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för J O R D B R U K S V E R K E T : Krisberedskapen ska fungera i alla lägen TOMAS ERIKSSON Krisberedskapen ska fungera i alla lägen, inte bara vid ett eller två scenarion. Det är utgångspunkten i Jordbruksverkets

Läs mer

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20)

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) PM 1 (5) Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Bakgrund I Sverige bekämpas salmonella i hela livsmedelskedjan, och lagstiftningens främsta syfte är

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Laboratorienätverk för Smittskydd och Mikrobiologi i Sverige

Laboratorienätverk för Smittskydd och Mikrobiologi i Sverige Laboratorienätverk för Smittskydd och Mikrobiologi i Sverige Regeringsuppdrag till SMI december 2010 Se över formerna för myndighetens laborativa verksamhet Undersöka möjligheten att öka samverkan med

Läs mer

K112 Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt åtgärder vid MRSA och MRSP

K112 Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt åtgärder vid MRSA och MRSP Jordbruksverkets vägledning K112 Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård samt åtgärder vid MRSA och MRSP Avdelningen för djurskydd och hälsa Fastställd 2015-01-15 Jordbruksverkets

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Hygiendagar, Umeå 2014, SFVH Inga Zetterqvist Olle Aspevall Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten

Läs mer

Sammanfattning av projektet Odeklarerade allergener i mat livsmedelskontroll, analyser och riskvärdering

Sammanfattning av projektet Odeklarerade allergener i mat livsmedelskontroll, analyser och riskvärdering Sammanfattning av projektet Odeklarerade allergener i mat livsmedelskontroll, analyser och riskvärdering 1.1 Introduktion Under hösten 2015 genomförde livsmedelsinspektörer i Danmark, Finland, Norge och

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda

Läs mer

Det är en spännande tid att arbeta med livsmedelskontroll

Det är en spännande tid att arbeta med livsmedelskontroll 1 (7) Nyhetsbrev för kontrollmyndigheterna Det är en spännande tid att arbeta med livsmedelskontroll Intresset för det vi gör är jättestort, vi märker det i våra kontakter med konsumenterna, livsmedelsbranschen

Läs mer

FRISKA DJUR. TRYGGA MÄNNISKOR. Om arbetet på SVA.

FRISKA DJUR. TRYGGA MÄNNISKOR. Om arbetet på SVA. FRISKA DJUR. TRYGGA MÄNNISKOR. Om arbetet på SVA. Omslagsbild: Ulla Zimmerman, Matlandetambassadör i Blekinge och producent av KRAV-uppfödda lamm. Lena Zimmerman. Bild på räv sid 3: Karin Bernodt, SVA

Läs mer

Folkhälsomyndighetens beredskap mot hälsohot

Folkhälsomyndighetens beredskap mot hälsohot Folkhälsomyndighetens beredskap mot hälsohot Annika Elmgart EC, Beredskap och krishantering Tomas Tolfvenstam EC, Beredskap och smittskyddsdiagnostik Kort om Folkhälsomyndigheten Den 1 januari 2014 gick

Läs mer

Smittspridning och. av barns infektioner - vem ansvarar för vad?

Smittspridning och. av barns infektioner - vem ansvarar för vad? Smittspridning och omhändertagande av barns infektioner - vem ansvarar för vad? Bakgrund och förutsättningar Några viktiga årtal 1836 - De första småbarnsskolorna startas 1902 - Den första svenska barnavårdslagstiftningen

Läs mer

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare? Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare? Dricksvattenutredningen en trygg dricksvattenförsörjning Folke K Larsson Höstkonferens, Halmstad 23 september 2014 Arbetssätt Särskilde utredaren Gunnar Holmgren

Läs mer

Dricksvattenutredningen

Dricksvattenutredningen Dricksvattenutredningen 2014-03-18 1. Utredningsdirektivet 2. Organisation och tidplan 3. Inledande intryck 4. Svenskt Vattens roll, engagemang och aktiviteter 5. Tidiga riktningar 6. Svenskt Vattens förslag/inlagor

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Dricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser

Dricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser Försvarsutskottets betänkande 2008/09:FöU5 Dricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser Sammanfattning I detta betänkande behandlas Riksrevisionens styrelses redogörelse 2008/09: RRS4 angående dricksvattenförsörjning.

Läs mer

Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion

Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion Aktuellt Dricksvattenutredningen presenterades 26 april. Remissen 30 november. Aktuell tidigast inför 2018. Livsmedelsverket har fortsatt samordning i instruktionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Bakgrund. Kemikalieinspektionen. Datum

Bakgrund. Kemikalieinspektionen. Datum Förslag om att inrätta samordningsgrupp för myndighetschefer så att kemikaliehot kan upptäckas tidigare samt förslag till instruktionsändring avseende Toxikologiska rådets roll Kemikalieinspektionen föreslår

Läs mer

Redovisning av länsstyrelsernas djurskyddskontrollarbete

Redovisning av länsstyrelsernas djurskyddskontrollarbete RAPPORT Bilaga 2014-05-27 Dnr 5.2.17-5978/14 Redovisning av länsstyrelsernas djurskyddskontrollarbete under 2013 I Jordbruksverkets regleringsbrev för år 2013 anges att Jordbruksverket ska den 31 juli

Läs mer

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Aktörsgemensamt CBRNE-möte 170126 Ingrid Nilsson Folkhälsomyndigheten Ingrid.nilsson@folkhalsomyndighetn.se 2016-12-19 Behovsanalysprocessen

Läs mer

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Nya regler om hygien för säkerhets skull Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet

Läs mer

Kontrollplan för 2016-2018

Kontrollplan för 2016-2018 Kontrollplan för 2016-2018 Kontroll enligt livsmedelslagstiftningen av livsmedelsanläggningar och därtill hörande myndighetsutövning. Operativ kontrollmyndighet är Bygg och miljönämnden i Bräcke kommun.

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2016

Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2016 Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2016 Uppdraget livsmedelskontroll Syftet med livsmedelslagstiftningen

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Rapport om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan, 2015

Rapport om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan, 2015 Rapport om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan, 2015 Innehållsförteckning 1 Förord... 9 2 Sammanfattning... 10 3 Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan... 22 3.1 Förändringar av den nationella

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor Strategi SVA 2011 2014 Friska djur trygga människor SVA:s grundläggande värderingar och kännetecken SVA tar ett viktigt samhällsansvar och står för en förutseende beredskap Vår verksamhet vilar på vetenskaplig

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna

Läs mer

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.

Läs mer

Kontroll av information på förpackade livsmedel

Kontroll av information på förpackade livsmedel Rapport Fastställd 2017-xx-xx Kontroll av information på förpackade livsmedel Rapport från länsgemensamt kontrollprojekt 2016 Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se.

Läs mer

Förslag Kontrollplan 2015-2018 Kontrollområde: Livsmedel. Kontrollmyndighet: Miljönämnden, Huddinge kommun

Förslag Kontrollplan 2015-2018 Kontrollområde: Livsmedel. Kontrollmyndighet: Miljönämnden, Huddinge kommun Förslag Kontrollplan 2015-2018 Kontrollområde: Livsmedel Kontrollmyndighet: Miljönämnden, Huddinge kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Mål för den offentliga kontrollen... 4 2.1 Övergripande

Läs mer

FAH På gång inom livsmedelstillsynen

FAH På gång inom livsmedelstillsynen FAH 2009-04-29 På gång inom livsmedelstillsynen Nils Alesund Sveriges Kommuner och Landsting Kritik som riktats mot kommunernas kontroll EU-kommissionen genom FVO Stora variationer mellan kommunerna Kritik

Läs mer

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 1 (7) Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 2 (7) Innehåll 1 Utgångspunkter och förutsättningar...3 2 Syfte...3 3 Mål...3 4 Samordning och ansvar...4 5 Åtgärdskalender

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över

Läs mer

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m. fl. Livsmedelsverket. Animaliska biprodukter. Fastställd den 30 januari Dnr /

Vägledning för kontrollmyndigheter m. fl. Livsmedelsverket. Animaliska biprodukter. Fastställd den 30 januari Dnr / Dnr 6.7.17-4468/14 1(11) 2015-01-30 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m. fl. Livsmedelsverket Animaliska biprodukter Fastställd den 30 januari 2015. Jordbruksverket

Läs mer

Kontrollhandbok - planera, leda och följa upp offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollens effekt

Kontrollhandbok - planera, leda och följa upp offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollens effekt Kontrollhandbok - planera, leda och följa upp offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollens effekt Innehåll Inledning... 2 Effektiv kontroll att nå avsedd effekt med

Läs mer

Ansvar, samverkan och handling

Ansvar, samverkan och handling Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Läs mer

Att kontrollera kontrollen

Att kontrollera kontrollen Att kontrollera kontrollen vilken effekt har FVO:S arbete? Lotta Berg, SLU Skara EU kontor för livsmedels- och veterinärfrågor Har till uppgift att arbeta för effektiva kontrollsystem (livsmedel, djurhälsa,

Läs mer

4 Konsekvenser av utredningens förslag

4 Konsekvenser av utredningens förslag 4 Konsekvenser av utredningens förslag Enligt 14 kommittéförordningen (1998:1474) gäller att om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, för kommuner, landsting, företag

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens veterinärmedicinska anstalt

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens veterinärmedicinska anstalt Regeringsbeslut IV 3 Näringsdepartementet -11-05 N/07697/SUN N/02178/SUN Statens veterinärmedicinska anstalt 751 89 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens veterinärmedicinska anstalt Riksdagen

Läs mer

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Sammanställning av arbetet med dialogduk under programpunkten Dialog mellan länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare och Nationella plattformen

Läs mer