Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik. Tekniska högskolan vid Linköpings universitet 09/10

Transkript

1 Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik Tekniska högskolan vid Linköpings universitet 09/10 1

2 Välkommen till Y och Yi Y-programmet är unikt i Sverige. Vi brukar kalla det Sveriges kraftfullaste civilingenjörsutbildning. Programmet kombinerar djup och bredd så att du blir väl förberedd för en framtid inom avancerad teknisk utveckling. Matematiken är viktig i alla civilingenjörsutbildningar, och det gäller särskilt på Y och Yi. Y- och Yi-programmen innehåller mer matematik än andra Teknisk fysik eller Elektroteknikprogram i landet. Detta för att du ska få både djupet och bredden i matemtikkunskaperna och de verktyg du behöver för att tränga in i områden som elektromagnetism, signaler och system, reglerteknik och modern fysik. I årskurs tre går du projektkursen Elektronikprojekt Y, vilken är en av de allra populäraste kurserna inom programmet. Om du önskar kan du avsluta det tredje året med ett kandidatarbete. Du som väljer den internationella varianten Yi kompletterar matematik- och teknikkurserna med att läsa språk under de två första åren. Det tredje året studerar du utomlands på det språk du valt, d v s tyska, franska, spanska, japanska eller kinesiska. Under år fyra och fem väljer du en profil där du får specialisera dig inom något intressant område, såsom t ex fysik, medicinsk teknik eller tillämpad matematik. Profilerna kan du läsa mer om senare i broschyren. Tack vare den fördjupning du får inom profilen kommer du även att få ut en masterexamen när du genomfört civilingenjörsutbildningen. Svante Gunnarsson Denna broschyr har producerats av våra egna studenter, och jag hoppas att den inspirerar dig att söka till en spännande utbildning. Ett ytterligare skäl för att söka hit är att Linköping är en mycket trevlig studentstad. Linköping kombinerar den stora stadens utbud av kultur, sport och studentliv med korta avstånd där du har det mesta du behöver inom cykelavstånd. Välkommen till Y- och Yi-programmen. Du ger dig obegränsade möjligheter. Svante Gunnarsson Professor i reglerteknik Ordförande i programnämnden för Y 2

3 Corson, den långa vägen som går genom hela campus Valla En lite annorlunda informationsbroschyr Det är mer än bara en vanlig informationsbroschyr om en utbildning som du håller i din hand. Det beror på att det är mer än bara en utbildning som du ger dig in på. För att ge dig en så bra bild som möjligt av vad som väntar, tar dig den här broschyren genom hela utbildningen, år för år, likt en resa. Resan inleds med nollning, matematik och en intervju med Tina Kallio som läser första året. På så sätt kombineras fakta om kurserna med information om det roliga studentlivet och färska intervjuer där studenterna själva berättar hur de upplever utbildningen och tillvaron. Om du bläddrar lite längre fram kan du även läsa om Linköping som studentstad samt givetvis läsa om alla möjligheter du har efter utbildningen. Trevlig läsning! Texter: Peter Lundström Form: Rickard Carlsson EDIT: Nils Eriksson PoRträtt: Jim Nordlander LiTH, 2009 In n e h å l l s f ö r t e c k n in g 4 Nollning 5 Årskurs 1 6 Tina Kallio, Yi1 7 Asienkunskap, Yi 8 Årskurs 2 9 Jessica Engman, Yi2 10 Richard Kjerstadius, Y2 11 Årets teknikutbildning 12 Årskurs 3 Y 13 Årskurs 3 Yi 14 Tomas Lundström, Y3 15 LIsa Bläckberg, Yi3 16 Att plugga i Linköping 17 Vad gör en civilingenjör 18 Profiler på Y/Yi 19 Jens molin, Y4 20 Jasmin Chazarreta, Y4 21 Erik Irestål, Stanford 22 CDIO, Elektronikprojekt Y 23 Vad händer efter Y 26 Tekniska högskolan 27 Kontakt/ datum 3

4 Nollning Ett o r d s o m f å r en helt ny innebörd. Din utbildning inleds med den välkända nollningen. Glöm bort alla former av pennalistisk gymnasienollning. Under två veckor svetsas klassen samman genom allt från fester, brännboll och mattelektioner till stadsorientering, sittningar och lektion i hur man skriver grekiska bokstäver. Det är med andra ord långa dagar som består av lika mycket matematisk grundkurs som rent nöje. Vänskapsbanden knyts oerhört fort och det är inte ovanligt att en fem dagar gammal relation känns som ett halvår gammal. Syftet med nollningen är att de nya studenterna ska komma in i lärandet, staden, universitetet och studentlivet. Det räcker naturligtvis inte med två veckor men med hjälp av faddrar, klassförestånadare och klasskamrater hamnar du på rätt kurs inom alla dessa områden. Nollningen är något man aldrig glömmer och beskrivs ofta som extremt rolig och ett perfekt sätt att börja sina studier med. 4

5 Årskurs 1 Nu drar det igång och du får vara beredd på ett klart högre tempo och en högre nivå än på gymnasiet. Det kan ta ett tag att vänja sig men med rätt inställning och bra planering så kommer du in i det. Det första året lägger grunden, inte minst den matematiska, som de andra åren står på. Med kurser som Envariabel- och Flervariabelanalys får du den teoretiska kunskap och det analytiska tänkande som i stort sett alltid krävs för att lösa ett ingenjörsmässigt problem. Linjär algebra lär dig att tänka i tre dimensioner och fler därtill. Nästan alla fysikaliska problem kräver att man kan hantera krafter, hastigheter och accelerationer i olika riktningar, såväl i matematiska uttryck på pappret som i huvudet. Du börjar med enkla vektoradditioner och jobbar dig gradvis uppåt för att ge dig det som krävs för att förstå och lösa de framtida problem du kommer att ställas inför. Det är detta som är den enorma styrkan hos matematiken. Problem som verkar komplicerade kan ofta förklaras enklare med rätt matematik. Du kommer förstås inte bara att läsa matte första året. Digitalteknik lär dig, inte minst genom labbar, hur man hanterar bland annat vippor, adderare och minnen för att på bästa sätt skapa det digitala system man är ute efter. Vågfysik som läses på vårterminen kan ses som en direkt fortsättning på gymnasiets vågfysik, men som vanligt på högskolan förklaras alla begrepp mycket mer ingående och du kommer att få en större och vidare förståelse för hur och varför olika fenomen uppkommer. Som Y:are kommer du att läsa minst tre stycken så kallade CDIOkurser under dina år här. Den första kursen, som heter Ingenjörsprojekt Y, läser du i ettan och fungerar som en introduktion till CDIO. I Ingenjörsprojekt Y kan du och din grupp till exempel få i uppgift att programmera en pump så att den håller vattennivån jämn i en läckande vattenbehållare eller utvekla ett system som avgör fart och riktning på bilar utifrån bilder tagna från en helikopter. Syftet är att ställa ingenjörsmässiga frågor, lära dig arbeta effektivt i grupp och ge en försmak på vad som finns att läsa i högre årskurser. När väl första året är avklarat kommer du att ha en uppfattning om vad Y innebär, både svårighets- och innehållsmässigt, samtidigt som du har provat på jobbet som civilingenjör i ditt första CDIOprojekt. Som ingenjör behöver du även kunna mer än matte och fysik. Att kunna förstå programmeringskod och skriva egen är väldigt viktigt. Det är därför du som Y:are läser minst två programmeringskurser, den första redan i ettan. Programmering abstraktion och modellering, PRAM:en, lär ut språket Lisp samt hur man delar upp komplexa modeller i olika abstraktionsnivåer. Det är en viktig teknik för att få effektiva och lättöverskådliga program. 5

6 Tina Kallio, Yi1 Om b ö r j a n på d e t nya livet "Ha lagom höga krav på dig själv så går allting bra." Jag heter Tina Kallio och kommer från Rönninge utanför Stockholm. Efter natur på gymnasiet jobbade jag ett år (på pressbyrån) samtidigt som studielusten sakta men säkert återvände. Jag ville komma till en ny stad och få läsa något med matte, fysik och spanska. Eftersom jag fått en positiv bild av Linköpings universitet och studentliv från några bekanta föll valet på Yi. 6 Tinas kurser i ettan Grunken Envariabelanalys Flervariabelanalys Linjär algebra Fysikaliska utblickar Ingenjörsprojekt Y Digitalteknik Vågfysik Spanska Sommaren innan hade jag lite farhågor om grabbig stämning i en klass full av mattegenier, men redan under nollningen insåg jag att det inte fanns något att oroa sig för. Nollningen var jättekul, bland det roligaste jag gjort. Jag kom in i klassen, fick många nya kompisar samtidigt som jag pluggade en massa matte. Matematisk grundkurs (grunken) och analysen går fort fram men eftersom de är som en fortsättning på gymnasiematten tycker jag det är okej. Linjär algebra kräver en del nytt tänk men alla kurserna går bra, bara man pluggar ordentligt! På fritiden spelar jag squash, går lite på sektionens aktiviteter och Kårrullen. Inom sektionen finns en grupp som ordnar bland annat studiebesök. Vi har hittills varit på studiebesök på Ericsson och Saab. Det var kul att få en bild av vårt framtida yrke. Varje måndag visar Kårrullen hyfsat nya filmer på biografen i Nationernas Hus, där jag brukar sitta och sälja billiga biljetter! Till dig som funderar på att välja Y vill jag säga att det är svårt, men inte för svårt! Ha lagom höga krav på dig själv så går allting bra.

7 Y internationell Huvuddelen av de två första åren på Teknisk fysik och elektroteknik - internationell (Yi) är gemensam med Y-programmet. Du får samma starka grund i matematik, teknisk fysik och elektronik. I matte-, fysik- och teknikkurserna läser Yi- och Y-studenterna tillsammans. För att vara väl förderedd inför tredje årets studier utomlands läser du dessutom kurser i tyska, franska, spanska, japanska eller kinesiska. Språkkurserna lägger tyngdpunkten på tekniskt fackspråk, men undervisningen omfattar också kultur, historia och aktuell samhällsdebatt. Syftet med språkkurserna är att du ska få tillräckliga språkkunskaper så att du kan genomföra det tredje året utomlands på det valda språket. I årskurs fyra och fem läser du sedan ytterligare språk samt en profil och valfria kurser på samma sätt som på Y-programmet. Asienkunskap Asienkunskap är en ettårig utbildning med inriktning mot Kina eller Japan. Huvuddelen av året ägnas åt språk, och man kan studera kinesiska (mandarin) eller japanska. Utöver detta studeras samhälle, näringsliv och kultur. Efter att ha genomfört Asienkunskap är man garanterad plats på den japanska eller kinesiska inriktningen på Teknisk fysik och elektroteknik - internationell. 7

8 Årskurs 2 Andra året på Y och Yi innehåller mer avancerade kurser, ställer högre krav på att du klarar dig själv och ger dig paradoxalt nog mer tid över. Komplex analys är, liksom alla mattekurser i ettan, en oerhört nyttig och grundläggande kurs som du kommer ha stor nytta av, inte minst i treans kurser Fourieranalys samt Signaler och system. I tvåan får du även läsa mer tillämpade matematikkurser som Sannolikhetslära, Optimeringslära och Tekniska beräkningar. Sannolikhetsläran förklarar bland annat normalfördelning (och en mängd andra fördelningar), hur händelser beror av varandra samt gammal hederlig kortlekssannolikhet. Kunskaperna används ofta, till exempel i kursen Modern fysik i trean för att bestämma var det är troligast att en elektron befinner sig. Optimeringslära är ett brett område med en oerhörd mängd tillämpningar inom sektorer som finans, transport, produktion mm. Det handlar om att finna bästa möjliga lösning till ett problem, till exempel det så kallade handelsresandeproblemet. Tvåans sista fysikkurs är Elektromagnetism. Det är en svår och avancerad kurs som tar upp elektriska och magnetiska fält, hur de uppkommer och vilken inverkan de har. Här kommer kunskaperna i Vektoranlays som du läser tidigare under året till stor nytta. Du kommer bli väl bekant med världens vackraste ekvationer, som Maxwells ekvationer kallas. Utöver sina kurser är tvåan känd för att vara det år då studenterna börjar engagera sig mer i studentlivet. De har fått en bra studieteknik som ger dem mer tid över trots att kurserna blivit lite mer avancerade. Här i Linköping finns det väldigt mycket att engagera sig i, oavsett om man är intresserad av politik, kultur, idrott, eller sektions- och nationsliv. I tvåan läser du mer av fysik och elektronikkurser. Kursen Elektronik och mätteknik börjar grundläggande men bygger snabbt vidare och ger dig en bred kunskap om hur man analyserar och bygger ett elektriskt nät. Kursen Mekanik tar upp alla de klassiska mekaniska frågeställningarna. Både statisk och dynamisk mekanik behandlas. 8

9 Foto: Ola Rockberg Jessica Engman, Yi2 Mangaälskande skidåkare När jag hade gått ut Naturvetenskapligt gymnasium i Hudiksvall hade jag egentligen tänkt ta ett studieuppehåll, men redan efter ett halvår var jag så rastlös att jag började studera engelska. Men hur hittade jag till Linköping då? Jag visste att jag ville läsa något tekniskt men hade samtidigt ett stort intresse för Asien. För att kombinera ihop mina intressen valde jag Teknisk fysik och elektroteknik internationell med japansk inriktning. Jag valde Yi för att få möjlighet att gå riktigt på djupet i tekniken men även kunna läsa språk och kultur. För att kunna läsa den japanska inriktningen började jag läsa Asienkunskap. Asienkunskap är en ettårig förberedande utbildning där man läser hälften språk och hälften kultur, historia och statsvetenskap om landet. Det var verkligen roligt att läsa språk på universitet för jag lärde mig så mycket så snabbt. Jag tycker att jag kan mer japanska efter ett år här än jag kan spanska efter 5 års spanskstudier på grundskolan och gymnasiet. Kurserna som jag läser i tvåan är mycket en fortsättning på kurserna i ettan. Matematiken fortsätter som ett huvudspår i utbildningen. Både vektoranalysen och komplex analys bygger på mattekurserna under ettan. Vektoranalys handlar om att räkna på problem i flera dimensioner. Tekniska beräkningar är intressant då den ger möjlighet att behandla mer avancerade problem med hjälp av datorer. Med hjälp av kunskaperna jag får av vektoranalys, mekanik, tekniska beräkningar och optimeringslära skulle jag t.ex. kunna räkna på krafterna hos en industrirobot. Nu under mitt andra år på Yi har jag även fått möjligheter att läsa mer japanska, allt för att jag ska ha möjlighet att tillbringa mitt tredje år utomlands. Jag ska då åka till Sapporo i Japan. Det ska bli jätteroligt då det snöar mycket i bergen i närheten och jag verkligen gillar skidåkning. På frtiden har jag engagerat mig i arbetet inom sektionen. Jag sitter med i styrelsen och är ansvarig för marknadsföringen av utbildningen mot gymnasiestudenter. Det gör att jag åker mycket på mässor och arrangerar diverse arrangemang. Jag tycker att jag får med mig mycket erfarenheter som man inte kan lära sig i böcker bland annat problemlösning och samarbete. Jessicas kurser i tvåan Vektoranalys Komplex analys Tekniska beräkningar Mekanik Optimeringslära Elektronik Sannolikhetslära Elektromagnetism Japanska 9

10 Richard Kjerstadius, Y2 Saltsjöbaden, Stockholm Andra året är, enligt mig, roligare än det första. Vi har de mest grundläggande matematikkurserna i bagaget och ska nu läsa mer fysik och elektronik utöver matten. Jag engagerar mig även en hel del vid sidan om. Det är vanligt att man gör det i tvåan, när man fått lite rutin och kommit in i hur man ska lägga upp studierna. Jag är sexmästare, dvs chef över Y:s festeri som är en grupp på tolv personer. Som sexmästare har jag det övergripande ansvaret för att ett arrangemang blir av samt är ekonomiskt ansvarig tillsammans med kassören. Jag har lärt mig att bli mer välplanerad, att arbeta i grupp och att arbeta under press. När något problem uppstår under ett arrangemang gäller det att styra upp det så fort som möjligt! Hittills har jag varit med och anordnat avslutningen på nollningen, Nollephesten, som är en sittning för alla nya Y:are och faddrar följt av ett eftersläpp senare på kvällen. Eftersläppet gör vi tillsammans med tre andra festerier vilket gör att jag får träffa väldigt mycket människor från andra utbildningar som jag aldrig skulle lärt känna annars. Årets höjdpunkt är Valla Saucer Rennen. VSR är en tredagars fest och Nordens största pulkatävling till vilken lag från hela Sveriges universitet kommer för att tävla. Det bästa med Linköpings universitet är den positiva andan som råder här. Man ställer upp för varandra och skulle man missa en tenta får man en klapp på ryggen ihop med orden du fixar den nästa gång, det är lugnt!. När det gäller jobb drömmer jag lite om både projektionsteknik, helst laserprojektion, samt obemannade flygfarkoster. Två helt skilda områden, men som Y:are får jag ju den bredd som krävs och med tolv olika profiler behöver jag inte bestämma mig än! Richards kurser i tvåan Vektoranalys Komplex analys Elektronik och mätteknik Tekniska beräkningar Mekanik Optimeringslära Datorteknik 10 Sannolikhetslära Elektromagnetism

11 Årets teknikutbildning Teknisk fysik och elektroteknik och Teknisk fysik och elektroteknik internationell utsågs 2007 till årets teknikutbildning av Teknikföretagen. Teknikföretagen är en organisation med mer än 3400 teknikföretag som medlemmar. Motiveringen löd,...kombinerar framgångsrikt djup och bredd och ger därför studenterna en examen väl lämpad för många olika positioner i företagen. CDIO-konceptet och arbete i företagslik projektmodell, LIPS, skapar hög motivation och god förståelse för ingenjörsyrkets krav. Med andra ord tycker dina framtida arbetsgivare att Teknisk fysik och elektroteknik tillsammans med Teknisk fysik och elektroteknik internationell är de bästa teknikutbildningarna i Sverige. Om du vill ha goda möjligheter till arbete hos något av Sveriges teknikföretag i framtiden borde Teknisk fysik och elektroteknik eller Teknisk fysik och elektroteknik internationell vara ett bra val. 11

12 Årskurs 3 Y Det fina med Y är att man inför varje nytt år ser tillbaka på det man gjort hittills som grundläggande och att man nu ska få använda alla kunskaper till många roliga tillämpningar. Kursen Modern fysik tar upp nittonhundratalets fysik, det vill säga allt från Einsteins relativitetsteori till kvantmekanik. Fourieranalys samt Signaler och system hänger starkt samman. Fourieranalys är kursen som lär dig all matte bakom hur man beskriver och bearbetar signaler på tillsynes magiska sätt, kunskap som används inom dagens IT, TV och WLAN-system. Kursen Signaler och system ger sedan tillämpningar för dessa kunskaper och varvar föreläsningar med lärorika inlämningsuppgifter som utförs i par. Uppgifterna bygger på kunskap från hela kursen och sätter ditt logiska tänkande på prov, så som när du ur en signal genom dess frekvenser ska identifiera ett telefonnummer. Programmering är något som en civilingenjör måste känna till. Även om du inte väljer att fördjupa dig inom området så är det viktigt att ha en förståesle för det då det används inom en stor mängd områden, till exempel kommer du själv att använda det för att programmera robotar under vårterminen. Programmering och datastrukturer är en C++-kurs som kommer ger dig denna förståelse. Utöver att skriva kod får du göra så kallad objektorienterad analys och design, på samma sätt som man gör ute i industrin. Detta för att komma fram till vilka objekt som behövs samt vad dessa behöver ha för funktioner, procedurer och in- och utvariabler. En av vårens första kurser är Reglerteknik, ett ämnesområde som används för att skapa intellegenta system i allt från pacemakers till industrirobotar och JAS 39 Gripen. Du kommer nu även läsa den andra CDIO-kursen, Elektronikprojekt Y, och sist men inte minst Termodynamik och Statistisk mekanik. Elektronikprojekt Y, som avslutas med en tävling mellan projektgrupperna, blir år efter år utsedd till den roligaste kursen på hela programmet. I år kunde man till exempel tävla med autonoma robotar som på egen hand ska söka upp sin motståndare och belysa den med en laserstråle. Våren i trean är början på den fas där du själv tar tyglarna, du står nu på en solid kunskapsgrund som kan byggas på med mer avancerade kurser. Sista kursen på våren är valbar och du kan välja ur ett stort kursutbud. Det är också nu du väljer vilken profil du vill inrikta dig på samt vilka av de rekomenderade kurser inom det profilområdet som du vill läsa. Profilvalet ger dig spetskompetens inom området och med dina egna kombinerade kurser skapar du en unik och personlig utbildning som du stöttar upp med den bredd av kunskap som du samlat på dig tidigare. Kan man få en bättre föreberedelse för arbetslivet? 12

13 Årskurs 3 Yi Fler och fler studenter väljer idag att tillbringa en del av sin studietid vid ett utländskt lärosäte. Goda språkkunskaper är viktiga, inte minst eftersom arbetsmarknaden idag är väldigt internationell. En utlandsvistelse under studieåren är dock mycket mer än bara fördjupade språkkunskaper. Man knyter kontakter, lär känna en ny kultur, får massvis med erfarenheter och kan få vänner för livet. Oftast mognar och utvecklas man en hel del som person under en utlandsvistelse. På Yi ingår att man läser tredje året på utbildningen utomlands som ett obligatoriskt moment. Har du franska som profilspråk har du möjlighet att åka till Frankrike eller Schweiz. Läser man tyska finns det studieplatser vid universitet i Schweiz, Tyskland och Österrike att välja mellan. De som har spanska som tillvalsspråk kan åka till Spanien eller något sydamerikanskt land och läser du japanska eller mandarin reser du ett år till Japan respektive Kina. Under våren i årskurs två söker du till det universitet du är intresserad av att studera vid. Det är en hel del papper att fylla i, men alla tidigare studenter på Yi är överrens om att det var mödan värt! Utlandsåret är något riktigt roligt men samtidigt en stor utmaning. Undervisningen sker verkligen på franska/spanska/tyska/ japanska/mandarin och det vill naturligtvis till att man jobbar. Gör man detta får man oftast gott om tid att upptäcka värdlandets sevärdheter och göra andra intressanta saker. Förutom den rent skolmässiga biten av utlandsvistelsen lär man sig även mycket av det rent alldagliga livet. Handling, bankärenden, kafébesök, studentaktiviteter allt måste givetvis genomföras på ett främmande språk. Det gäller att inte tappa sugen om man inte blir förstådd vid första försöket Sammanfattningsvis är utlandsåret en fantastisk erfarenhet, en fin merit och kanske en liten språngbräda för den som vill arbeta internationellt efter examen. Även för de som söker jobb i Sverige är en väl genomförd studievistelse i utlandet något som uppskattas av arbetsgivare. Om du är teknik- och språkintresserad på samma gång och inte backar för tuffa utmaningar är definitivt Teknisk fysik och elektroteknik internationell något för dig! 13

14 Tomas Lundström, Y3 Jag gick natur med teknisk inriktning på gymnasiet hemma i Luleå. Därefter unnade jag mig två år av frihet med jobb i Australien och tre månaders engelskastudier på Malta. Jag visste hela tiden att jag ville utbilda mig till något tekniskt. Att valet föll på Y beror på den bredd och den blandning av abstrakt och praktisk kunskap man får här. De två första åren har gått bra. Det har varit ett högt tempo, det var en liten chock i början, men man kommer in i det. Tredje årets kurser är mycket mera tillämpade än tidigare och man får mer och mer användning för alla de grunder man lagt under ettan och tvåan. Tomas kurser i trean Signaler och system Programmering, C++ Fourieranalys Statistik teori Reglerteknik Modern fysik Elektronikprojekt Y Termodynamik 14 och statistisk mekanik Fourieranalysen är en väldigt användbar kurs. Den lägger grunden för transformering av signaler, och används därför mycket i Signaler och system som jag också läser nu. Dessa kurser är de viktigaste kurserna i trean för mig, eftersom jag har valt kommunikationsprofilen. I Signaler och system får vi bland annat lära oss hur olika filter fungerar, hur man samplar en signal utan att tappa information. Det är väldigt intressant och roligt att inse hur mycket man faktiskt lärt sig och vilka stora tillämpningsmöjligheter som finns. När det gäller de andra kurserna är jag lite trött på programmeringen, även om det är nyttigt att tänka så logiskt som programmeringen kräver. Av vårens kurser ser jag mest fram emot reglertekniken. Jag är med i Norrlands Nation som är en av de största nationerna i Linköping. Norrlands har många sociala aktiviteter som fika, bio, sittningar, fester och en årlig resa till Åre. Det är kul att träffa folk från alla sektioner och höjdpunkten är naturligtvis de fem dagarna i Åre i januari varje år. Jag spelar även basket tre gånger i veckan på Campushallen med studenter från hela universitetet. Det är bra studentliv här i Linköping. Man kan alltid festa med kompisar från programmet samtidigt som det är lätt att lära känna folk från andra sektioner och utbildningar.

15 Surfing i Florianópolis i Brasilien Lisa Bläckberg, Yi3 Jag heter Lisa, är 23 år gammal och är född och uppvuxen i Umeå. I gymnasiet gick jag samhällsvetenskapligt program men jag visste ganska tidigt att jag ville syssla med naturvetenskapliga områden längre fram. Efter studenten och ett år med jobb och resande började jag därför läsa naturtekniskt basår. Lisa hos pingvingerna i Eldslandet Yi lockade mig eftersom det var en blandning av språk, fysik och matematik och dessutom ett år utomlands. Teknisk fysik har lite av ett rykte om sig att vara en av de svåraste utbildningar man kan gå. Självklart ligger det lite i det ryktet. Det är ett högt tempo och många kurser kan kännas omöjliga i början. Men undervisningen håller en hög nivå och i slutet av kursen har det oftast lossnat. Yi är ett svårt program men absolut inte omöjligt. Efter ett tag lär man sig att lägga ner lagom mycket tid på studierna så att man kan få tid att göra annat vi sidan om. De två år jag hittills läst på universitetet har jag trivts jättebra. Linköping har ett aktivt studentliv med mycket fester, tävlingar och andra aktiviteter. Mitt andra år var jag med i sektionens festeri som anordnar fester och aktiviteter för både sektionen och hela universitetet. Det var mycket arbete men man lär känna folk även utanför Yi. Det finns massor av sätt man kan engagera sig på om man är intresserad av det. De två första åren gick fort. Helt plötsligt var det dags för utlandsåret som jag hela tiden hade både sett fram emot och varit lite rädd för. Just nu när jag skriver detta sitter jag i en soffa hos en kompis i Buenos Aires och har sommarlov. Jag har hittills läst en termin i Valparaiso, Chile. Klart att det var ganska nervöst att sätta sig på planet och lämna Sverige för ett år framåt men efter ett tag vänjer man sig och nu i slutet kändes det knappt konstigt att ha undervisning på spanska. Det är verkligen en helt annan sak att åka till ett land och plugga och inte bara vara en turist. Att få chansen att se hur studenter lever och ha en vardag på andra sidan jordklotet är en ganska häftig känsla. Jag tror att man kommer bra förberedd till utlandsåret efter två år i Linköping. Det har inte känts som att det fattas grundkunskaper alls. Hittills har det med andra ord varit en rolig, nyttig och minst sagt lärorik tid i Chile. Om nästa termin går lika fort som den här har gjort så är jag snart tillbaka i Linköping igen. Vi kanske ses där? 15

16 Att plugga i Linköping Linköping-Norrköping är Sveriges fjärde största storstadsregion. Här samsas över människor varav drygt av dem studerar vid Linköpings universitet vilket gör det till ett av de största universiteten i landet. Varje år välkomnas nya studenter rakt in i studielivet. Universitet består av 3 stora delar: Campus Universitetssjukhuset, Campus Norrköping och Campus Valla i Linköping. Campus Valla är den största delen och här ryms både den tekniska högskolan (LiTH), lärarhögskolan och den filosofiska fakulteten. Campus Valla ligger bara 2 km från Linköpings centrum och är omgivet av bostadsområdena Lambohov, Valla och Ryd. Det är också där de flesta studenterna bor. Närheten till campuset och centrum gör att det naturligaste sättet att ta sig fram blir på cykel. Överallt ringlar cykelvägar fram och på morgonen trampar tusentals studenter uppför backarna till campuset. Men att vara student innebär så mycket mer än föreläsningar, studier, labbar och tentor. Linköping är vida känt för sitt uppskattade studentliv. Här behöver du aldrig riskera att ha tråkigt utan det finns alltid saker att göra, föreningar att engagera sig i och aktiviteter att sysselsätta sig med. I kårhuset Kårallen på Campus Valla händer det saker varje vecka. Dessutom finns en mängd studentkrogar utspridda i Linköping där det erbjuds allt från restaurangmat och filmvisningar till nattklubbar och konserter. Även träningsmöjligheter är det gott om då Linköpings största och mest välutrustade träningsanläggning, Campushallen, ligger på campusomårdet. Väldigt bekvämt om du vill smita ifrån skolarbetet en stund på dagen och träna. Linköping kan sammanfattas som en lagom stor stad. Här finns det utbud och de möjligheter som en storstad ska erbjuda men samtidigt är det en tydlig studentstad där studenterna sätter sin prägel och märks. Det är det perfekta stället att börja resan på ditt nya liv. 16

17 Examensarbete År 1: Åk2: Åk3: Matematik År 4-5: Profilkurser Programmering Elektronik Fysik Språk (Yi) Programmering Systemteknink + Ekonomi + MTS-kurser Att studera på Y/Yi - vad gör egentligen en civilingenjör? Du är inte ensam om att ställa den frågan. De flesta som söker till Y/Yi vet inte själva svaret på den, utan de kommer istället av nyfikenhet, kunskapstörst och ett intresse för hur saker och ting fungerar. Lämpligt nog hamnar de då alldeles rätt. Om svaret på frågan bara fick vara ett ord skulle det vara: Problemlösare. Under hela utbildningen bygger du upp ditt analytiska tänkande, dina möjligheter att se problem ur olika vinklar och din förmåga att bryta ned dessa problem i delar. Väl på arbetsmarknaden är detta något som är oerhört efterfrågat. Civilingenjörer arbetar för en bred marknad med alla sorters avancerad teknik för att lösa alla sorters problem. Inte sällan hamnar de flesta efter några år som projektledare eller i någon annan ledarroll. Teknisk fysik och elektroteknik och Teknisk fysik och elektroteknik internationell erbjuder dig som student en bred men samtidigt specialiserad utbildning. Man kan se de tre första åren som en förberedelse inför de mer tillämpade profilkurserna under år fyra och fem. Det är under de första åren som du bygger upp din breda kunskapsbas och tekniska allmänbildning med kurser inom matematik, fysik, elektronik, programmering, datorteknik och systemteknik. Det är sedan från den basen du skapar din specialisering genom ditt profilval. Som student på Tekniks fysik och elektroteknik (Y) och Teknisk fysik och elektroteknik internationell (Yi) har du 12 olika profiler att välja bland. Områdena spänner över ämnen som finansiell matematik, kommunikation, medicinsk teknik, mekatronik och materialfysik. Det kan tyckas konstigt att man kan välja bland så vitt skilda ämnen men det är just det som är styrkan med Y och Yi. Tack vare att du under de tre första åren inte behöver begränsa dig, har alla möjligheter att känna efter och hitta något som just du vill arbeta med i framtiden. 17

18 Profiler på Y/Yi-programmet Inför den 4:e året väljer du bland 12 olika profiler. Du kombinerar nu din bredd med spetskompetens. Teknisk fysik organiska system och sensorer: Här studerar du gränslandet mellan fysik och biologi där det behövs god bakgrund i fysik och matematik. Du kan läsa kurser i till exempel organisk elektronik och avancerad sensorteknik. Teknisk fysik teori, modellering och visualisering: Du kan utforska spännande områden inom teoretisk fysik såsom kvantmekanik, relativitetsteori och kvantdatorer. Teknisk fysik material- och nanofysik: Praktiskt taget alla industrigrenars utveckling baseras på framtagning av nya material med förbättrade eller helt nya egenskaper. Du får kunskaper om materiens inre egenskaper via kurser i bland annat nanoteknologi och materiefysik. Mekatronik: Här kombineras kunskaper i mekanik, elektronik, datalogi och reglerteknik och används sedan inom exempelvis fordonssystem. Mekatronikingenjörer jobbar vanligen med forskning och ledande industriell utveckling av styrsystem. Bara i en bil kontrolleras allt från ABS-bromsar och klimatanläggning till motorn av olika styrsystem. Elektronik: Olika elektroniklösningar förekommer nästa överallt idag. Ett exempel är radiosändaren Bluetooth som bland annat används för att slå av spisen i intelligenta hem. I profilen lär du dig utveckling, konstruktion och VLSI-implementering av elektroniksystem för bland annat telekommunikation och signalbehandling Styr- och informationssystem: Centrala områden är reglerteknik och signalbehandling. Du lär dig utveckla matematiska modeller av industriella system och att använda dessa modeller för att styra, reglera eller övervaka system. Socware - system on a chip: Har du någonsin undrat hur allting får plats på ett datorchip? Profilen ger kunskap i elektronik, systemkonstruktion och datorarkitektur för att integrera elektroniksystem ned på ett chip. Teknisk matematik : Profilen ger dig stora möjligheter till ytterligare fördjupning i matematik. Du kan t.ex. specialisera dig inom optimeringslära, matematisk statistik eller reglerteori. Finansiell matematik: Inledningen av profilen är gemensam med den tekniska varianten, men här kan du sedan inrikta dig mot t.ex. finansiell optimering och riskhantering. Kommunikation: Dessa kunskaper behövs till tillämpningar som Internet, mobiltelefoni och GPS-navigering. Du kan fördjupa dig inom såväl tele- som datakommunikation och studera bland annat effektiv komprimering och överföring av ljud och bilder. Signal- och bildbehandling: Du studerar metoder för att ta fram information ur signaler och bilder inom t.ex. datorseende och medicinska system. Inom datorseende används bilder från satelliter, mikroskop och kameror monterade på robotar för att få information om till exempel miljöpåverkan, diagnos på en patient eller hur roboten ska manövrera. Medicinsk teknik: Du specialiserar dig mot hälso- och sjukvårdsområdet och profilen blir därför tvärvetenskaplig i sin natur. Som ingenjör kan du sedan till exempel jobba med biomedicinsk modellering, instrumentteknik. Kroppen är ett väldigt outforskat område och framtiden ger stora möjligheter. 18

19 Jens Molin Styr- o c h in f o r m at io n s s y s t e m Jag läser profilen styr och informationssysytem. Att den reglertekniska avdelningen på Tekniska högskolan vid LiU håller världsklass, med flera utmärkelser, bidrog starkt till mitt profilval. Det gjorde även de stora tillämpningsmöjligheterna och chansen till ett roligt och välavlönat arbete. I början läste jag kurserna Signalteori samt Modellbygge och simulering. Signalteorin var faktiskt ganska tråkig men fruktansvärt nyttig. Den gör alla andra kurser i profilen lättare eftersom man får så många tillämpbara verktyg. Modellbygge och simulering var däremot rolig. Jag fick använda Signalteorin och lära mig modellera. Att modellera innebär att skapa en matematisk modell av ett komplext system. Man måste kunna modellera i många fall. Det är till exempel mycket billigare att krascha en simulerad bil i en dator än att göra det i verkligheten. Kursen Fordonssystem, som man läser i fyran, är väldigt bra. Jag fick lära mig allt från hur ABS och antisladd fungerar till hela förbränningsprocessen med luftinsug och bränsleinsprutning som leder till en explosion som i sin tur driver bilen framåt. Jag förstod då hur oerhört stor nytta man har av sina Y-kunskaper, när man kan lära sig exakt hur ett fordon fungerar på en sexpoängskurs. Nu har jag Reglerteori samt Realtids- och processprogrammering på schemat. Reglerteorin är en svår kurs som tar upp hur reglering fungerar på ett generellt plan och hur reglersystem används i praktiken. Det är vanligt att man tillämpar reglerteknik när inget får gå fel, till exempel i flygplan och rymdraketer. Realtids och processprogrammering lär ut teorin bakom hur man får saker att ske inom en viss tidsram. Det är exempelvis livsviktigt att en airbag exploderar en viss tid efter kollisionen. Vid en för tidig explosion möter inte airbagen huvudet och försent, ja... Teknisk fysik och elektronik är en bred och specialiserad utbildning, hur konstigt det än låter. Man får väldigt mycket kunskap per CSN-krona! Det krävs både vilja och tålamod, men det leder till en väldigt bra examen. Mitt råd till dig som ska börja Y är att ge utbildningen den chans den förtjänar. Det tar lite tid att förstå vad Y är men när man gör det så inser man att man valt rätt! Jens kurser Datornät Fordonssystem Digital signalbehandling Reglerteori Realtids- och processprogrammering CDIO-projektkurs Programmering av parallelldatorer, metoder och verktyg Diagnos och övervakning Industriell reglerteknik 19

20 Jasmin Chazarreta Medicinsk teknik "När det var dags att söka till universitet valde jag mellan att söka till läkare eller civilingenjör, men teknikintresset var starkast." Jasmins kurser Medicinska informationssystem Analys av bioelektriska signaler Bildgenererande teknik inom medicin Neuronnät och lärande system Fysiologiska tryck och flöden Biomedicinsk optik Signalteori Bilder och grafik, CDIO Medicinsk bildanalys Intensivvård och terapeutiska system Jag gick natur med medicinsk inriktning på gymnasiet. Det var roligt att få läsa omvårdnadskurser och få ut en undersköterskeexamen. När det var dags att söka till universitet valde jag mellan att söka till läkare eller civilingenjör, men teknikintresset var starkast. Att det blev just Y berodde på utbildningens bredd och att det finns så många profiler att välja mellan. Profilen medicinsk teknik lockade mest av alla och det är den profilen jag går nu. Kursen Anatomi och fysiologi har varit jättekul att läsa. Den handlar om människokroppen och har ett helt annat upplägg mot vad jag är van vid. Jag har fått läsa mycket på egen hand och det har varit viktigare att förbereda föreläsningarna. Kursen innehåller två labbar om nervimpulser och cirkulationssystemet, som var väldigt roliga att göra. Jag har även läst kursen Medicin och teknik som är en tvärvetenskaplig kurs om olika metoder inom just medicin och teknik. Vi fick bland annat hålla på med olika mätmetoder som röntgen och ultraljud. Att prova på det kändes helt rätt. Jag upplevde det som att här kan jag hamna. Nästa termin ska jag läsa Signalteori och CDIO-kursen Bilder och grafik. Jag vill jobba inom medicinsk bildbehandling, så jag funderar även på att välja kursen Medicinsk bildanalys. 20

21 Erik Irestål Om 4:e året utomlands på Stanford, USA Är inne i San Fransico och här ser ni mig med Alcatraz i bakgrunden. Jag har valt att läsa mitt fjärde år utomlands i USA. Idag börjar vårterminen på Stanford University i Palo Alto, Kalifornien. Jag ska nu välja vilka kurser jag vill läsa i vår och de närmaste dagarna kommer att bli extra intensiva. Jag läser profilen System på chip och ska försöka läsa kurser som passar in i min examen. Även om Stanford bara har ungefär hälften så många studenter som Linköping finns det tillräckligt med kurser att välja bland, det finns mer roligt att läsa än vad man hinner med. Att studera utomlands är annorlunda än att studera i Sverige. Här på Stanford är det fler föreläsningar men färre lektioner. Vi har också läxor varje vecka som ersätter en del av tentorna. Kurserna jag läser ges av professorer som är bland de ledande i världen inom sitt område. Vissa har varit med och startat några av världens mest framgångsrika företag, några har till och med fått nobelpriset för sina upptäckter. Många av studenterna som går här är också väldigt duktiga och tempot blir högt. Det är trots allt ett av världens bästa universitet jag läser vid. Men att studera utomlands är så mycket mer än studier. Det är ett äventyr, där du får bestämma. Jag kom precis tillbaka från jullov i Chicago i den amerikanska mellanvästern och redan till helgen blir det skidåkning i Lake Tahoe. I Kalifornien finns det mängder att platser att upptäcka, det är bara CSN som sätter stopp. Utöver rent teoretiska kunskaper har jag märkt att utlandsstudier ger erfarenheter och lärdomar för livet, lika värdefulla som högskolestudierna i sig. Att vara tvungen att behärska studier på ett annat språk, passa in i en annorlunda kultur och ta ansvar för alla aspekter av livet utanför trygga Sverige. Dessutom har jag träffat amerikaner och studenter från hela världen, förhoppningsvis har jag fått vänner för livet! Om du har möjligheten ta chansen att plugga utomlands, kanske är det du som får möjligheten att åka till Stanford! Eriks kurser på Stanford Integrated Circuit Fabrication Processes Principles and Models of Semiconductor Devices Introduction to VLSI Systems Computer Systems Architecture Digital MOS Integrated Circuits Introduction to Communication Systems Two-Dimensional Imaging Digital Systems Design Lab Introduction to Wireless Personal Communications Advanced Processor Architecture 21 Seminar on Computer Systems

22 CDIO och Elektronikprojekt Y Tycker du att det skulle vara kul att bygga din egen mp3-spelare, kamprobot eller kanske en självgående dammsugare? Då kommer du att gilla projektkurserna. Vi skapar hela tiden nya kurser för att utbildningen ska förändra sig parallellt med arbetsmarknaden och ge en mer stimulerande studietid. Projektarbeten inom dessa nya kurser har redan utvecklat robotar som hittar genom labyrinter, mp3-spelare och självgående dammsugare. Kursen Ingenjörsprojekt Y i årskurs ett introducerar ingenjörsmässiga frågeställningar, lär dig arbeta effektivt i grupp och ger dig en föraning om vad som finns att läsa i högre årskurser. Elektronikprojekt Y, som projekten ovan hämtats ifrån, drillar dig än mer i projektarbete och lär dig konstruera ett relativt stort digitalt system. I årskurs fyra och fem finns det ett antal kurser att välja mellan, beroende på vilken profil du valt. Här är det dags att använda sig av de kunskaper du har i projektarbete och tekniska ämnen för att verkligen kunna arbeta effektivt och genomföra en komplex uppgift, ibland ut mot ett företag. Kopplingen till den industriella verkligheten var stark när vi utvecklade projektmodellen och flera modeller från industrin användes som inspiration. Meningen är att du i utbildningen skall återspegla helheten och komplexiteten i verkliga ingenjörsprojekt. Efter att du gått ut från Y eller Yi har du en bra bild av vad som krävs för att ett projekt skall bli framgångsrikt. 22

23 Carl-Henric Svanberg VD för ERICSSON Carl-Henric Svanberg föddes 1952 i Porjus, Lappland. Han tog examen från Y-programmet Han har sedan dess varit verksam på olika positioner inom ABB, Securitas och Assa Abloy innan han 2003 blev VD och koncernchef för Ericsson. "Länge ville jag bli jägmästare. Som barn, i Lappland, var jag alltid ute på fjället. Men matteintresset förde mig istället till civilingenjör i Teknisk fysik och elektroteknik. En bättre utbildning finns inte." Som så många andra på den tiden bodde Carl-Henric i Ryd, granne med universitetet och Herrgår n. "Det var perfekt! Genom fönstret hörde jag när spelningar drog igång. Linköping är en riktigt bra studentstad. Tillräckligt slagkraftig med företag, kulturliv och ett starkt universitet. Ändå har man nära till allt." Kvalificerade utbildningar i toppklass och en trivsam studiemiljö där man snabbt får nya vänner. Carl-Henric öser beröm över sitt gamla universitet som han anser vara det bästa i Sverige. Idag rekryterar han gärna civilingenjörer från Teknisk fysik och elektroteknik. Tre av tio civilingenjörer i Ericssons ledningsgrupp är från LiTH. Carl-Henric är övertygad om att Sverige behöver fler utbildade tekniker, nu och i framtiden. "Det är ju så roligt med tekniska ämnen! Dessutom har du som tekniker massor av möjligheter. Ledarskap, marknadsföring och internationella uppdrag är bara några exempel." "En bättre utbildning finns inte" När Ericsson rekryterar letar man särskilt efter kvinnor eftersom majoriteten av de anställda är män. Personalens betydelse och delaktighet i företagets framgång återkommer han till, gång på gång. En god arbetsplats är den som mixar kompetens och bakgrund, det är Carl-Henrics fasta övertygelse. Andra ledstjärnor är engagemang och delaktighet. Nära en tredjedel av företagets anställda sysslar med forskning och utveckling. Övriga anställda är också till stor del högutbildade vilket ställer höga krav på ledarskapet. Ingen dag är den andra lik; ständigt nya möten, nya resor och nya beslut. Men Carl-Henric kan inte tänka sig ett roligare jobb. Utdrag ur artikel i LiTHe TechNat,

24 Åsa Wiklund Projektledare på ABB Jag är uppvuxen i Linköping och kände ingen större längtan att flytta från staden. Universitet är bra och Teknisk fysik och elektroteknik har ett bra rykte. På bilden syns jag och en av våra elkonstruktörer och i bakgrunden är de styrskåp som används i våra system. I styrskåpen finns en PLC som gör det möjligt för oss att kommunicera med och övervaka vår utrustning. Jag började läsa 1998, och allt kändes verkligen kanon. Utbildningen har fokus på de delar som jag tycker är intressanta. Jag har alltid haft ett stort intresse för bl.a. matematik var jag färdigutbildad och kom då in på ABBs traineeprogram. Under ett traineeprogram får man pröva på olika tjänster på olika enheter inom företaget för att sen söka sig till sin slutliga plats. Förutom att arbeta på ABB i Sverige var jag även i Kanada, Kina och Indien. Under traineeprogrammet arbetade jag på inom försäljning, projektledning och utveckling. Det var väldigt intressant att få testa olika enheter inom samma företag innan jag efter ett års tid bestämde mig. Jag valde till slut att arbeta på en enhet inom ABB som säljer system till stålverk runt om i världen. Våra system hjälper dem att förbättra kvalitén på stålet samt att göra processerna snabbare. Stål som används till rakblad och kullager behöver vara av hög kvalité medan stål till armeringsjärn inte har samma krav på kvalité. Jag arbetar nu som projektledare och är ansvarig för att uppfylla våra kontrakt gentemot kunderna. Jag är med under hela projektet, från uppstart till avslut. Det innebär en del resor runt om i världen, då många av projekten finns i Ryssland, Kina och Indien. Jag tycker Y är en väldigt bra utbildning och jag har haft stor nytta av mina kunskaper. Jag läste profilen Styr- och Informationssystem men hann även med en termin i Skottland och en termin ekonomi under min tid vid LiU. Som ordförande för studienämnden såg jag till att studenternas åsikter kom fram vid planering och utvärdering av kurser. Jag tycker Y är en väldigt bra utbildning och jag har haft stor nytta av mina kunskaper. På ABB behövs det personer som är duktiga på fysik, matematik och reglerteknik. Just därför passar Y bra in, både med sin bredd och sitt djup. 24

25 Torbjörn Kronander VD för Sectra Imtec Jag är läkarson från Visby och var väldigt nära att läsa medicin, men valde Y istället. Jag visste att teknisk fysik var den svåraste utbildningen, och att Y hade profilen medicinsk teknik så det fällde avgörandet. Linköping var uppenbarligen det rätta stället! (Jag hade knappt varit i staden förut.) "En Y:are kan bli i stort sett vad som helst, och dessutom vara bra på det" Studietiden var otroligt rolig. Jag har bara glada minnen från korridorslivet och livet på teknis. Det var ibland tuffa år, dessa studier är inte för vem som helst, men samtidigt otroligt kul. Det fanns dock även plats för annat än studier. Sista åren konkurrerade jag t.ex. med bokhandeln genom att importera böcker från USA och sälja till mina kompisar, en verksamhet som gjorde att jag inte behövde ta studielån fjärde året. Efter examen -83 blev jag doktorand på ISY, institutionen för systemteknik, inom ämnesområdet Informationsteori (bildkompression). Jag var där med och utvecklade föregångare till JPEG. Under mina fem år på ISY jobbade jag även lite extra på Sectra, som då var ett litet företag som fyra av ISYs forskare drev på fritiden. De behövde en duktig programmerare som både kunde förstå deras algoritmer och skriva ner det i fungerande programkod. Jag blev under de åren också delägare i Sectra och 1989, efter det att jag doktorerat, blev jag erbjuden fast tjänst. Samma år tillfrågades Sectra om vi kunde hjälpa till att utveckla en teknik för digital bildöverföring för röntgenbilder mellan olika sjukhus. Jag som hade gått profilen medicinsk teknik och hade ett genuint intresse för de medicinska tillämpningarna övertalade de andra inom Sectra att detta var ett kul område, varefter vi körde på. Numera utgör Sectra-Imtec (Sectras medicinska del) med 440 anställda i elva länder och ca 650 miljoner kronor i omsättning ca 85% av Sectras verksamhet. När jag idag anställer ingenjörer själv väljer jag helst studenter från Linköpings universitet. Det beror inte på att jag gick här själv, utan det är helt enkelt så att LiU ställer högst krav och därmed också i genomsnitt har de mest kompetenta teknologerna. Men så är vi också väldigt elitistiska. På Sectra anställer vi bara de allra bästa. Vi har helt enkelt inget val eftersom vi, jämfört med våra internationella konkurrenter, är ett väldigt litet företag. - Och skall David spöa Goliat så får han inte bara se till att vara bättre, utan han måste vara mycket bättre. Det bästa med teknisk fysik och elektroteknik är den samtidiga djupet och bredden, den höga nivån och det analytiska tänkandet. Just det analytiska tänket som man får på Y har man otroligt stor nytta av inom alla områden, även icke-tekniska som ekonomi och ledarskap och faktiskt även inom humaniora. Själv läste jag, av rent intresse, teoretisk filosofi ett år och upptäckte att mycket från Y fungerade där också! Det är ofta i och med matten, relativt lätt att "Livet är för kort för att läsa enkla utbildningar" lära en Y:are ekonomi, men det är väldigt svårt att lära en ekonom avancerad teknik! Det är ingen tillfällighet att många av lärarna på de mest avancerade ekonomiska kurserna på universiteten inom t.ex. finansiering ofta har sin grundutbildning på teknisk fysik. En Y:are kan bli i stort sett vad som helst, och dessutom vara bra på det. Mitt råd till dig som ska börja plugga är: Är du duktig, välj Y! Livet är för kort för att läsa enkla utbildningar! Teknisk fysik och elektronik är utvecklande, ger dig utmärkta möjligheter att få en bra karriär och inte minst ha otroligt kul under tiden. 25