Rapport ESV:s nya prognosmetod för bolagsskatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport ESV:s nya prognosmetod för bolagsskatten"

Transkript

1 Rapport ESV:s nya prognosmetod för bolagsskatten

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: Dnr: /29 ESV-nr: 29:1 Copyright: ESV Rapportansvarig: Alexandra Leonhard

3 INNEHÅLL Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund och syfte Hur fungerar bolagsbeskattningen och vad påverkar den? Hur har bolagsskatten utvecklats? Vad beror bolagsskatten på? Empiriska test Analys Den kortsiktiga intäktsprognosen påverkas av de debiterade preliminärskatterna Analys och förslag på vidare studier Sammandrag av kommentarer från företagsskatteseminariet Den slutliga modellen Referenser

4 SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning I denna rapport beskrivs hur ESV har gått till väga med arbetet att förnya metoderna för att göra prognos på bolagsskatten. Vi hade för avsikt att identifiera en modell som knyter prognosen starkare till de makroekonomiska beräkningsförutsättningar ESV från Konjunktur institutet. Vi har funnit att det är möjligt att använda bruttodriftsöverskottet i företagssektorn och 3-månadersräntan för att prognostisera bolagsskatten medelfristigt. För att kunna följa bolagsskatteutvecklingen och identifiera topp- och bottenår samt göra kortsiktiga prognoser använder vi Skatteverkets månadsutfall. Månadsutfallen beskriver preliminärskatten som Skatteverket debiterar företagen varje månad. Dessa utfall ger oss goda indikationer om företagens förväntade vinster mer kortsiktigt. 4

5 Bakgrund och syfte 2 Bakgrund och syfte I denna rapport beskrivs utvecklingsarbetet av metoden för att göra prognoser på bolagsskatten. Utvecklingen har bedrivits av Alexandra Leonhard och Krister Jensevik och startade under hösten 27. Anledningen var relativt stora avvikelser mellan prognos och utfall, men även insikten om att prognosobjektet är särskilt svårt då direkta kopplingar till makrovariabler saknas. Många nationalekonomer menar att bolagsskattens utveckling är svår att knyta till makroekonomiska variabler 1. Den är också svår att prognostisera eftersom den är mycket volatil. Detta kan till en del bero på att Sveriges företagsstruktur är aningen skev i den bemärkelsen att den består av ett fåtal mycket stora företag som står för den största delen av bolagsskatten. Går det bra för dessa storföretag kan man räkna med ökningar i bolagsskattens storlek, men det beror inte bara på hur bra det går för företagen. Det är svårt att veta hur företagen kommer att agera när de betalar företagsskatt, särskilt då de kan, till en viss del, själva välja när de vill föra upp vinsten till beskattning. Ytterligare svårigheter orsakar internationella företag som kan välja att betala skatt i länder som har lägre bolagsskatt än Sverige. Syftet med utvecklingsarbetet är att finna metoder och modeller för hur intäktsprognoser och inkomstprognoser för bolagsskatten skall göras. Vi har för avsikt att koppla modellen till makroekonomisk data som vi får prognoser på av Konjunkturinstitutet (KI). Detta ger ESV en möjlighet att även härleda framtida skillnader mellan intäktsprognos och utfall till avvikelser i den makroekonomiska prognosen. Vi har också för avsikt att förbättra precisionen för inkomstprognosen. Detta kommer vi göra genom att titta närmre på debiteringen av skatterna och deras utveckling över tid. Sammanfattningsvis ska arbetet resultera i ett hållbart resonemang som kan användas i argumentationen för prognoserna. Syftet med detta PM är att redovisa arbetsläget hösten 28. I oktober 28 hölls ett seminarium där resultatet diskuterades och utvärderades tillsammans med kollegor 1 Exempelvis KI (28), Holmberg (28) 5

6 HUR FUNGERAR BOLAGSBESKATTNINGEN OCH VAD PÅVERKAR DEN? från Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, Riksrevisionen och Riksgäldskontoret. Rapporten innehåller i huvuddrag följande delar: 1. En analys av bolagsskattens långsiktiga utveckling. 2. Tre modeller för att estimera bolagsskattens intäktsmässiga utveckling i ett längre perspektiv, 2-4 år. Beräkningarna utgår ifrån makroekonomiska variabler. 3. En metod för att analysera debiterade preliminärskatter och via inkomsterna få information om intäktsutvecklingen i det korta perspektivet. 4. Ett sammandrag av kommentarer och ideér från seminariet i oktober Den slutliga modellen som användes till att prognostisera skatten i ESV:s budgetprognos 28:4. 3 Hur fungerar bolagsbeskattningen och vad påverkar den? Bolagsbeskattningen innebär att vinster i företag skall beskattas med skattesatsen 28 procent 2. Det skattemässiga resultatet utgår ifrån företagets bokföringsmässiga resultat. Beskattningen och resultatet kan påverkas av vissa skattemässiga justeringar som företagen får lov att göra: Förlustutjämning sker genom ett rullande system där underskott får dras av närmast följande beskattningsår. Kvittningssystemet innebär att underskottsavdrag rullas vidare från ett år till nästa tills dess att full kvittning uppnås. Huvudregeln för kvittning är att förlustutjämningen måste ske inom samma förvärvskälla. För nystartade företag, konstnärlig och litterär näringsverksamhet finns det ett undantag som tillåter att underskott kvittas mot tjänsteinkomster. Ett visst utrymme för konsolidering med obeskattade reserver finns, främst genom periodiseringsfonder och överavskrivningar. I periodiseringsfonder kan företag skjuta upp beskattningen med upp till 25 procent av vinsten under 6 år. För att uppnå neutralitet mellan nominell och effektiv beskattning är periodiseringsfonderna räntebelagda sedan inkomståret 24. Räkenskapsenliga avskrivningar medför ofta 2 Denna skattesats sänks till 26,3 procent den 1 januari 29. 6

7 Hur har bolagsskatten utvecklats? en snabbare skattemässig avskrivning än vad som är företagsekonomiskt motiverat. Det innebär att en obeskattad reserv i form av överavskrivningar uppkommer. 4 Hur har bolagsskatten utvecklats? Grunderna för dagens bolagskatt tillkom i den stora skatteomläggningen I figur 4.1 kan vi se att bolagsskatten haft en stadigt ökande trend sedan Under högkonjunkturen ökade den mycket kraftigt för att sedan sjunka under Några år senare så växte den starkt igen och nådde rekordnivåer under Sedan skatteomläggningen har reglerna för bolagsskatten förändrats vid flera tillfällen. Skattesatsen för företagsskatten sänktes från 52 till 3 procent 1991 och 1994 sänktes skattesatsen ytterligare till 28 procent. Även reglerna för periodiseringsfonder har förändrats vid flera tillfällen. Möjligheten att reservera 25 procent av vinsten infördes 22. Innan dess var det bara tillåtet att periodisera 2 procent av vinsten. Denna regeländring kan ha resulterat i att företagen ökade storleken på sina periodiseringsfonder och att företagsskatten därför blev lägre under påföljande period. Under 25 infördes ytterligare en ny regel som innebär att företagens periodiseringsfonder beläggs med ränta. Räntesatsen är 72 procent av statslåneräntan. Den ökade kostnaden har gjort att många företag har valt att återföra sina reserver till den beskattningsbara vinsten. Hur många företag som har gjort detta och i vilken mån de har återfört reserverna är omöjligt att veta exakt. Men vi antar att storleken på bolagsskatten har påverkats positivt under 25 och 26. 7

8 HUR HAR BOLAGSSKATTEN UTVECKLATS? Figur 4.1 Bolagsskattens utveckling sedan 1993 Miljarder kronor 12 Procent Ojusterad bolagsskatt Justerad bolagsskatt Justerad bolagsskatt/bnp Den justerade bolagsskatten är rensad för engångseffekter och används här för att analysera bolagsskatten. Här syns också hur bolagsskatten har ökat som andel av BNP under de senaste åren. För att öka möjligheterna att hitta en modell som kan förklara bolagskattens utveckling bör vi försöka rensa dataserien från de ovan uppräknade engångseffekterna. När vi modellerar med skatten nedan har vi därför använt oss av en rensad dataserie. Men det är svårt att veta exakt hur stor engångseffekterna är och hur bestående de är över tid. Ett exempel är återförandet av periodiseringsfonderna. ESV:s rensning motsvarar 14 och 12 miljarder kronor för år 24 respektive år 25. Denna uppskattning är gjord efter bästa förmåga, men är trots det osäker eftersom det är omöjligt att säkerställa hur stora belopp företagen har återfört. Det kan mycket väl vara så att återföringar har skett och kommer att ske i större utsträckning än tidigare även vid andra tillfällen än 24 och 25. Kanske blir företagen mer angelägna att återföra periodiseringsfonder när ränteläget blir högre. För att se hur bolagsskatten ökat långsiktigt och oberoende av hög- och lågkonjunktur har vi använt oss av Hodrick-Prescott (H-P) filtret. H-P filtret används ofta inom tidsserieanalys för att rensa bort konjunkturcykler och säsongsrelaterade mönster ur tidsserier. Genom att filtrera bolagsskatten kan man få fram en trend. Denna kan man sedan använda som ett riktmärke för den långsiktiga bolagsskatteutvecklingen. I figur 4.2 ser man tydligt hur bolagsskatten ökar över tid 8

9 Hur har bolagsskatten utvecklats? både nominellt och som andel av BNP. Det som vi tycker är anmärkningsvärt är att den ökar som andel av BNP under samma tidsperiod. Figur 4.2 Bolagsskatten med Hodrick-Prescott filtrerad trend Miljarder kronor 12 Procent skatt H-P skatt Skatt/BNP H-Pskatt/BNP Bolagsskattens utveckling där konjunktursvängningar har rensats bort matematiskt med hjälp av Hodrick- Prescott filtret. En anledning till ökningen kan eventuellt vara att Sverige är en öppen ekonomi som till stor del drivs av export. Exporten i sin tur är beroende av efterfrågan och den ekonomiska tillväxten i andra länder än Sverige. Exporten har ökat från knappt 3 procent till 52 procent av BNP under de senaste 16 åren, se figur

10 VAD BEROR BOLAGSSKATTEN PÅ? Figur 4.3 Export av varor och tjänster Miljarder kronor procent Export lp ( varor och tjänster) Export/BNP Exporten har ökat från knappt 3 procent till 52 procent av BNP under de senaste 16 åren. Detta kan förmodligen bero på att den globala tillväxten har utvecklats snabbare än Sveriges tillväxt under denna period och därmed gynnat svensk export 5 Vad beror bolagsskatten på? Vid valet av data var det viktigt att kontrollera att dessa dataserier ingår i KI:s makroekonomiska prognoser, eftersom ESV baserar prognoserna på beräkningsförutsättningar från KI. Bruttodriftöverskottet finns som ett mått för hela ekonomin och ett för näringslivet. Vi har naturligtvis valt att undersöka driftsöverskottet i företagssektorn. Driftsöverskottet i företagssektorn får man genom att använda driftsöverskottet i näringslivet (brutto) och dra ifrån inkomster för egna företagare, värdet av egna hem och kapitalförslitning för hushåll. Driftsöverskottet i företagssektorn netto är driftsöverskottet minus företagens kapitalförslitning och är den variabel som vi är mest intresserade av. Eftersom det är svårt att göra prognoser på företagens kapitalförslitning så har vi bestämt oss för att använda bruttodriftsöverskottet i företagssektorn 3. 3 När vi hänvisar till driftsöverskottet i den följande delen av rapporten menar vi bruttodriftsöverskottet. 1

11 Vad beror bolagsskatten på? Vi har också valt att ta hänsyn till företagens räntekostnader genom att inkludera en variabel som reflekterar ränteläget. En begränsning är vår korta tidsserie, vi har årliga observationer som sträcker sig till lades skattesystemet om för företagsvinster och 1993 är det första året då KI har data på driftsöverskottet. I regressionsanalys är grundregeln att man inte ska ha fler oberoende variabler än antalet observationer. Därför har vi valt att arbeta med så få förklarande variabler som möjligt eftersom antalet observationer är begränsat till 13 stycken. 5.1 Empiriska test Vi har valt att undersöka förhållandet mellan bolagsskatten och driftsöverskottet i företagssektorn (DÖF) och den 5 åriga statslåneräntan (ränta). I dessa test använder vi den justerade tidsserien för bolagsskatten, vilken vi även härefter refererar till som den verkliga skatten eller enbart skatt (exempelvis i figurerna). Räntesatsen har vi tagit med eftersom den representerar kapitalkostnaden för företag. Vi använder den naturliga logaritmen för att generera linjära dataserier. Både skatten och driftsöverskottet är variabler som ökar exponentiellt över tid. Regressionen vi skattar med hjälp av minsta kvadrat anpassning ser ut på följande sätt: ln Bolagsskattt = α + β1 ln DÖFt + β 2 ln räntat + ε (1) Tabell 5.1, Resultat av regression 1 Koefficient t-stat Std. avvikelse Konstant -5,39-1,21 4,45 ln DÖF t 1,31 3,94,33 ln Ränta t -,4 2,98,13 Just. R-square,86 Residualerna visar inga signifikanta tecken på autokorrelation eller heteroskedastisitet och uppfyller normalitetskraven. Resultatet kan lämnas på begäran. Här ser vi att om driftsöverskottet ökar med 1 procent leder det till en ökning på 1,31 procent i bolagsskatten. Förhållandet mellan bolagsskatten och räntan är som förmodat negativt. Om räntan ökar med 1 procent minskar bolagsskatten med.4 11

12 VAD BEROR BOLAGSSKATTEN PÅ? procent. Resultatet redovisas grafiskt nedan. Vi har valt att presentera resultatet av modellens uträkning jämfört med den verkliga skatten. Figur 5.1 Bolagsskattens utveckling skattad med hjälp av ränta och driftsöverskott Miljarder kronor 14 Procent skattad skatt skatt skattad skatt/bnp skatt/bnp Den skattade bolagsskatten i förhållande till den verkliga taxeringen för företagen. I denna figur är bolagsskatten estimerad med hjälp av regressionsresultatet i tabell 5.1. I figuren ser det ut som om den skattade skatten vänder tidigare i brytpunkterna än skatten. För att testa detta, estimerar vi en regression där räntan är laggad med ett år. Det finns åtminstone två tänkbara förklaringar till att räntan skulle påverka bolagsskatten med viss eftersläpning. När kapitalkostnaden ökar så minskar företagens vilja att satsa på produktionsökning eller utveckling genom att belåna sig. Denna typ av beslut får effekt på produktionen med viss eftersläpning. Den andra tänkbara förklaringen är att den genomsnittliga löptiden på företagens lån är strukturerade på sådant sätt att kostnaden i tidpunkten t bestäms av räntan i perioden innan. Vi antar därför att räntan förra året (t-1) kan hjälpa till att förklara ökade eller minskade vinster år t. Vi har också testat att lagga driftsöverskottet men då vi inte finner någon bra anledning till varför driftsöverskottet skulle påverka bolagsskatten en period senare har vi förkastat denna idé. 12

13 Vad beror bolagsskatten på? ln Bolagsskat tt = α + β1 ln DÖFt + β 2 ln räntat 1 + ε (2) Tabell 5.2 Resultat av regression 2 Koefficient t-stat Std. avvikelse Konstant 1,67,4 4,52 ln DÖF t,78 2,32,34 ln Ränta t-1 -,53-4,31,12 Just. R-square,88 Residualerna visar inga signifikanta tecken på autokorrelation eller heteroskedastisitet och uppfyller normalitetskraven. Resultatet kan lämnas på begäran. Det justerade R-square värdet är mycket högt och koefficienterna är signifikanta på 99,9 procents nivån. Durbin-Watson värdet är 1,9 vilket visar på att feltermen inte är autokorrelerad 4 (detta är även fallet i föregående test). Figur 5.2 visar resultatet i en graf. 4 Autokorrelation innebär att laggade observationer hjälper till att förklara framtida observationer. En modell med autokorrelation är därför inte möjlig att använda för prognossyfte med hjälp av andra variabler. 13

14 VAD BEROR BOLAGSSKATTEN PÅ? Figur 5.2, Bolagsskattens utveckling skattade med hjälp av driftsöverskott och laggad ränta Miljarder kronor 14 Procent skatt skattad skatt Skattad skatt/bnp Skatt/BNP Modellen missar topparna och dalarna i bolagsskattens utveckling, men den visar på ett tillfredställande sätt de stora rörelserna i bolagsskatten. Man kan fråga sig vilken roll räntan spelar för bolagsskattens utveckling. För att illustrera detta har vi testat att endast låta bolagsskatten bero på driftsöverskottet: ln Bolagsskatt t α + β1 ln DÖF + ε (3) = t Tabell 5.3 Resultat av regression 3 Koefficient t-stat Std. avvikelse Konstant -15, -3,8 3,95 ln DÖF t 2, 6,54,31 R-square,78 Residualerna visar inga signifikanta tecken på autokorrelation eller heteroskedastisitet och uppfyller normalitetskraven. Resultatet kan lämnas på begäran. Ovan ser vi att R-square värden har gått ned jämfört med regression 2. Det vill säga att regression 3 har en sämre förklaringsgrad än regression 2 där räntan t-1 har inkluderats. T-statistiken som visar signifikansen för variabeln driftsöverskott ökar och det gör också signifikansen för konstanten. För en grafisk bild av denna modell se figur

15 Vad beror bolagsskatten på? Figur 5.3 Bolaggskattens utveckling skattad med hjälp av endast brutto driftsöverskottet i företagssektorn Miljarder kronor 14 Procent skattad skatt skatt skattad skatt/bnp skatt/bnp Modellen fångar inte variationerna i början av perioden på ett tillfredsställande sätt, men resultatet blir bättre mot slutet (25-26). När räntan tas ur modellen blir prognosfelet i början av tidsperioden större än när räntan ingick i beräkningen. Vad som ytterligare kan observeras är att en skattning med enbart driftöverskottet ger bättre resultat i slutet av perioden (25 26). 5.2 Analys En modell med både bruttodriftöverskott i företagssektorn och den 5-åriga räntan ger en modell som till stor del förklarar bolagsskattens utveckling. Även en modell som bara bygger på bruttodriftsöverskottet ger bra resultat. Den senare fångar variationerna i början av perioden på ett sämre sätt men är i gengäld bättre mot slutet. Målet med utvecklingsarbetet har varit att försöka komma ett steg längre än att skriva fram bolagskatten med bruttodriftöverskottet eller använda kvalitativa resonemang för att göra prognoser. Vi har nu tre enkla tänkbara regressionsmodeller (1, 2 och 3) som ger oss delvis olika bild av bolagskattens utveckling. Frågan är om de ger oss någon hjälp i prognosarbetet? 15

16 DEN KORTSIKTIGA INTÄKTSPROGNOSEN PÅVERKAS AV DE DEBITERADE PRELIMINÄRSKATTERNA - Vad kan modellen med bara bruttodriftöverskottet ge oss? Att bolagsskatten rör sig på samma sätt som driftsöverskottet i ekonomin är inte svårt att förstå, de beskriver båda hur det går för företagen när bl.a. arbetskostnaderna är borträknande. Detta är i sig inget nytt, men en modell som bygger på en minsta kvadrat anpassning av historiska värden är dock en mer formaliserad och kvalificerad framskrivningsmetod än vad vi tidigare haft. Vi måste dock ta hänsyn till att modellen kommer att underskatta bolagsskatten i högkonjunktur och överskatta i lågkonjunktur. Den största hjälpen är nog ändå att modellen ger en mycket god indikation om utvecklingsriktningen, det vill säga om bolagsskatten kommer att öka eller minska under nästkommande period givet en viss makroprognos. - Vad kan då modellen med både bruttodriftöverskottet och 5-åriga räntan ge oss? Den ger också god indikation om utvecklingsriktning. Fram till och med 24 beskriver den utvecklingen för bolagsskatten på ett bättre sätt än modellen med bara bruttodriftöverskottet. Det är egentligen bara resultatet för 25 och 26 som gör oss tveksamma. Denna slutsats förstärks ytterligare om vi jämför modellernas förutsägelse om bolagsskatten 27. Det finns idag inget slutligt utfall för 27, men det preliminära taxeringsutfallet på omkring 1 miljarder kronor ger oss ändå en tillräckligt bra bild för att vi skall kunna utvärdera modellerna. Trots detta ger resultatet en indikation om att räntekostnaderna har betydelse för företagens vinster. Det finns därför anledning att försöka utveckla vår kunskap och hitta bättre sätt att modellera detta. 6 Den kortsiktiga intäktsprognosen påverkas av de debiterade preliminärskatterna I det föregående kapitlet visade vi, att tre modeller som bygger på minsta kvadrat anpassning kan ge en god bild över bolagsskattens utveckling. Ett problem är dock att modellerna underskattar/överskattar bolagsskatten i konjunkturcykelns ytterlägen. Detta kan i det korta perspektivet hanteras med hjälp av det senaste taxeringsutfallet som kan korrigera läget. Det finns emellertid mer information att tillgå som kan bidra 16

17 Den kortsiktiga intäktsprognosen påverkas av de debiterade preliminärskatterna till en bättre bedömning av läget och i vissa fall även riktning: vårt arbete med inkomstprognoser. För innevarande år gör vi månadsfördelade inkomstprognoser för företagsskatterna. Företagen betalar in preliminärskatt varje månad under året. Genom att löpande följa dessa månadsutfall och analysera avvikelser har vi en möjlighet att tidigt upptäcka förändringar och bedöma revideringsbehovet. Denna möjlighet till löpande utvärdering påverkar naturligtvis även intäktsprognosen. En förutsättning för detta är att vi vet hur dessa inbetalningar har sett ut historiskt samt att vi med hjälp av det kan göra en rimlig bedömning av hur de kommer att förhålla sig till slutskatten. Bolagsskatten betalar företagen in tillsammans med andra skatter så som särskild löneskatt och mervärdesskatt. Den slutliga skatten bestäms i och med taxeringsutfallet som fastställs i november efter avslutat inkomstår. Förenklat kan man säga att preliminärskatten betalas in löpande under inkomståret och att resterande del regleras i november året efter. Figur 6.1 visar hur de preliminära skatteinbetalningarna förhåller sig till den slutligt taxerade skatten. Det sker inga tvära kast över tiden i inbetald preliminärskatt. Den har till exempel inte minskat drastiskt i storlek någon gång under de senaste tio åren. Inte ens efter den förra högkonjunkturen då slutskatten föll med sammanlagt 11 procent mellan 2 och 22. Preliminärskatterna har hittills ökat då vi befunnit oss i en konjunkturuppgång och planat ut när ekonomin gått in i en konjunktursvacka. 17

18 DEN KORTSIKTIGA INTÄKTSPROGNOSEN PÅVERKAS AV DE DEBITERADE PRELIMINÄRSKATTERNA Figur 6.1 Hur inkomstprognosen för företagsskatterna förhåller sig till intäkterna Miljoner kronor 2 Miljoner kronor dec-97 dec-98 dec-99 dec- dec-1 dec-2 dec-3 dec-4 dec-5 dec-6 dec-7 dec-8 Slutreglering Slutskatt Preliminärskatt rullande 12-månaderstal Preliminärskatten betalas in månadsvis och slutskatten bestäms i taxeringsutfallet i november nästkommande år. Här åskådliggörs hur stor preliminärskatten är i förhållande till den slutliga skatten. En förklaring till varför preliminärskatten inte minskar då företagsvinsterna minskar är den process som föregår Skatteverkets beslut om debitering av preliminärskatten. Nivån på preliminärskatten beräknas med en hjälp av en tillväxtschablon som multipliceras med tidigare års slutskatt. Om företagsvinsterna viker kan det ta tid innan företagen hinner jämka ner sin preliminärskatt till en lägre nivå. Av samma anledning riskerar Skatteverket att besluta om för låg nivå när företagsvinsterna åter tar fart. Skatteverket verkar emellertid ha blivit bättre och bättre på att få företagen till att betala in mer av sin slutliga skatt i preliminärskatt. Det kan man se genom att nivån på inbetald preliminärskatt legat procentuellt närmare den slutliga skatten de senaste 1 åren. Om denna utveckling håller i sig kan vi anta att preliminärskatten bättre avspeglar nivån på den slutliga skatten. Det är svårt att använda ekonometriska modeller för inkomstprognoserna. Det beror på att inkomsterna som avser en viss intäkt debiteras under två år och att kvoten mellan de två debiteringarna varierat kraftigt över tiden. En ekonometrisk modell förutsätter att variablerna påverkar varandra vid olika och förutbestämda tidpunkter. När det gäller inkomsterna har vi därför valt att använda oss av en mer kvalitativ 18

19 Analys och förslag på vidare studier metod där historisk data och kunskap om hur företagen debiteras preliminärskatt, får påverka prognosen. Eftersom det finns en direkt koppling mellan intäkter och inkomster blir det naturligt att arbeta i loopar med de två olika prognosmetoderna. 7 Analys och förslag på vidare studier I denna rapport visar vi upp våra resultat efter mycket resonerande kring bolagsskatten samt empiriska försök. Vi har inte oväntat funnit att bolagsskatten beror på bruttodriftsöverskottet i företagssektorn. Ett intressantare resultat är att vi fått en indikation om att kapitalkostnaden också kan vara en viktig variabel i detta sammanhang. Vårt första modellförsök där vi modellerat kapitalkostnaden med hjälp av den 5-åriga statsobligationsräntan höll inte i alla punkter. Men det måste ändå anses vara ett intressant spår att arbeta vidare med. Arbetet har resulterat i tre tänkbara prognosmodeller. En som bara bygger på bruttodriftsöverskottet i företagssektorn (3) och två som förutom bruttodriftsöverskottet även bygger på 5-årsräntan (1 och 2). I alla modellerna bör man ta hänsyn till att modellerna under- och överskattar bolagsskatten i konjunkturens extremlägen. Här kan vi få hjälp av vår kortsiktiga modell som är en analys av de preliminära skattedebiteringarna. Genom att undersöka hur dessa löpande utvecklas kan vi tidigt få indikationer om bolagsskattens utveckling. I 29 års Budgetproposition föreslår Regeringen att bolagsskatten sänks till 26,3 procent från dagens 28. Detta betyder att dataserien för bolagsskatten får ett brott. För vidare undersökningar bör det underliggande skatteunderlaget användas i de ekonometriska testen. Vi har också intentionen att fortsätta att undersöka hur kapitalkostnaden för företagen kan mätas. Ur nationalräkenskaperna är det möjligt att finna data som bättre kan representera företagens kapitalnetto. Där definieras kapitalnetto som ränteinkomster plus utdelningsinkomster minus ränteutgifter. 19

20 ANALYS OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER 7.1 Sammandrag av kommentarer från företagsskatteseminariet Den 8/1 28 hade vi ett seminarium för att diskutera vår modell med andra skatteberäknare som har erfarenhet och kunskap inom prognosarbete. Bland deltagarna fanns Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, Riksrevisionen och Riksgälden. Nedan har vi sammanfattat kommentarer och funderingar som kom fram under seminariet. Alla deltagare var överens om att ett kvantitativt prognosarbete är positivt. ESV:s huvudsakliga uppgift är att göra så träffsäkra prognoser som möjligt i första hand men att kunna förklara dem är minst lika viktigt. Man ska dock inte låta sig styras enbart av en kvantitativ prognos modell utan även göra en kvalitativ bedömning. När en kvalitativ bedömning görs är det viktigt att tydligt redogöra för hur man har tänkt och vilka antaganden som ligger till grund för prognosen. Detta är svårt eftersom det ofta finns väldigt mycket information som man tar hänsyn till. Alla var dock överens om att en kvantitativ modell kan bidra till större konsistens och göra det möjligt att bättre härledar avvikelser mellan prognos och utfall. Den kan också hjälpa till med arbetet med känslighetsanalysen som ESV gör. En första kommentar handlade om räntan. En deltagare menade att företagen påverkas starkast av korta räntor. Att vi har funnit ett starkt samband med 5-års räntan, laggad, kan bero på att den korrelerar starkt med 3-månaders räntan långsiktigt. Vi väljer att fortsätta vårt arbete med icke-laggad 3-månadersräntan som variabel för räntan i stället för 5-år räntan. Bruttodriftsöverskottet för företagssektorn är ett problematiskt mått då det är en slask-post i KI:s historiska data. Detta innebär att våra skattningar på historisk data kan generera samband som senare leder till prognosfel. Ett sätt att lösa detta är att använda bruttodriftsöverskottet i näringslivet. En ytterligare kommentar gällande bruttodriftsöverskottet är att koefficienten bör vara större än ett. Dessutom så kan det vara svårt att hitta bryt-punkter i bolagsskatteutvecklingen med hjälp av 2

21 Analys och förslag på vidare studier driftsöverskottet då detta har en tendens att växa i alla prognossituationer och växa över tid. När vi frågade deltagarna vilken av modellerna som de tyckte bäst om så svarade de flesta ekvation (1) eftersom de inte tyckte att det fanns en bra teoretisk anledning till att lagga räntan. En idé är att ha olika modeller för olika tidshorisonter. I detta fall skulle ekvation (3) passa bäst på kort sikt och ekvation (1) på lång sikt. För att kunna göra prognoser som inte tar hänsyn till förväntad finanspolitik utan endast fattade beslut så borde skattekvoten i ekonomin hållas konstant enligt en deltagare. Man måste jobba iterativt för att kontrollera att skatterna utgör samma andel av BNP under alla prognosår. Genom att alltid hålla sig till KI:s data borde skattekvoten bli konsistent med BNP. Vi ställer oss lite frågande till om skattekvoten hålls konstant då oförändrad finanspolitik antas. Detta skulle enligt vår argumentation bero på olika skattesatser på kapital och arbete. Finansdepartementets skatteavdelning använder SCB:s databas FRIDA för att beräkna engångseffekter (exempelvis periodiseringsfonderna). En ytterligare rensning som kan göras är att rensa bort bankerna ur data-serierna för bolagsskatt. Bankerna har inget driftöverskott som vanliga företag och utgör därmed en grupp företag som inte beter sig som vanliga tillverknings- och tjänsteföretag. Detta är en tanke som vi själva har bollat med. Det kräver emellertid ett omfattande arbete för att göra detta och vi har valt att inte ta hänsyn till detta problem i nuläget. Därmed innebär det fortsatta arbetet att ta fram beskattningsbar förvärvsinkomst dvs. räkna på underlaget till bolagsskatten istället för bolagsskatten då skattesatsen ändras den 1/1-29. Vidare kommer 3-månadersräntan och bruttodriftsöverskottet i näringslivet användas. I nästa avsnitt kommer även ett resonemang kring ett kvalitativt tillvägagångssätt beskrivas. 21

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder 2010:1 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, VT2014 2014-05-26 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se. Remiss REGERINGSKANSLIET 2012-06-21 Fi2012/2385 Fi nansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Elisabeth Sheikh Telefon 08-405 36 49 SKATTEVERKET Solna ink. 2012-06- 2 5 Utdrag ur lagrådsremissen Effektivare

Läs mer

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV Riksgäldskontorets lånebehovsprognoser ligger till grund för vår låneplanering. Årsprognoserna styr i första hand upplåningen på

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Senast den 4 maj 2015 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Namn och adress är keramiker och hälftenägare till en keramisk verkstad som drivs i handelsbolagsform.

Läs mer

10.26 Beta AB blandade uppgifter

10.26 Beta AB blandade uppgifter 10.26 Beta AB Företaget Beta AB ska göra bokslut år 20X7 och nedanstående information finns tillgänglig: Resultat före bokslutsdispositioner och skatt är 1 980 000. Det har tidigare gjorts två avsättningar

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Allmänt om beskattning av näring 2006 2007 2008 2009

Läs mer

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 3 Ett skattemässigt underskott av näringsverksamhet som kvarstår från föregående beskattningsår ska inte påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst. Lagrum: 3 kap. 2 första stycket

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Livbolagens prestation

Livbolagens prestation fm Försäkringsmatematik Livbolagens prestation Återbäringsräntornas utveckling 1986-2012 Meryem Savas 2012-02-10 Innehållsförteckning Indelning... 2 Avkastningsskatt... 2 Pensionsförsäkring... 3 Besparingsperiod:

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Lönsamheten hos företag i Sverige

Lönsamheten hos företag i Sverige Lönebildningsrapport 12 59 FÖRDJUPNING Lönsamheten hos företag i Sverige Arbetsproduktiviteten och prisutvecklingen avgör på lång sikt utrymmet för löneökningar. Om företagens totala arbetskostnader stiger

Läs mer

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 2009 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande 5 Statens inkomster 6

Läs mer

18 Periodiseringsfonder

18 Periodiseringsfonder 18 Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder 1109 30 kap. IL Prop. 1993/94:50, SkU 15 prop. 1993/94:234, SkU 25 prop. 1994/95:25, FiU 1 prop. 1994/95:91, SkU 11 prop. 1996/97:45, SkU 13 prop. 1997/98:150,

Läs mer

Beskrivning av ESV:s uppdrag att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna

Beskrivning av ESV:s uppdrag att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna Beskrivning av ESV:s uppdrag att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna 2009:23 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00

Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00 00048512_00 Årsbesked 2013 Anders Andersson 00048512_00 Dina försäkringar hos Brummer & Partners När vi startade vårt försäkringsbolag 2011 var ambitionen att ge fler människor tillgång till en förvaltningsform

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Remissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40)

Remissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Fi.registrator@regeringskansliet Stockholm Vår referens Dnr 2014-10-24 Annika Fritsch Fi2014/2212 Remissyttrande Företagsskattekommitténs

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016

Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016 Mars 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Lagtext... 4 1.1 Förslag till lag

Läs mer

Yttrande över huvudförslaget i Finansdepartementets betänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40)

Yttrande över huvudförslaget i Finansdepartementets betänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening

Läs mer

ÅRSBESKED 2014. Lennart Andersson 00064855_00

ÅRSBESKED 2014. Lennart Andersson 00064855_00 ÅRSBESKED 2014 Lennart Andersson 00064855_00 Dina försäkringar hos Brummer & Partners Utgångspunkten för våra värdebesked är att beskriva hur ditt sparande utvecklats på ett enkelt, tydligt och transparent

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan kommuner Hur bör de avräknas? Ernst Jonsson

Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan kommuner Hur bör de avräknas? Ernst Jonsson Institutet för kommunal ekonomi Företagsekonomiska institutionen Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan kommuner Hur bör de avräknas? av Ernst Jonsson II Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan

Läs mer

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2008 2009:19

Rapport Prognosutvärdering 2008 2009:19 Rapport Prognosutvärdering 2008 2009:19 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna.

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. Anvisningar till budgetmallar. Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. 1. Startkapitalbudget. En startkapitalbudget

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Att beräkna t i l l v ä x t takter i Excel

Att beräkna t i l l v ä x t takter i Excel Att beräkna t i l l v ä x t takter i Excel Detta kapitel är en liten matematisk vägledning om att beräkna tillväxttakten i Excel. Här visas exempel på potenser och logaritmer och hur dessa funktioner beräknas

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Riksbankens KPIprognoser har rankats bland de sämsta i utvärderingar som avser en längre period och detta har gjort att Riksbankens prognosförmåga ifrågasatts. I denna Ekonomiska

Läs mer

Analys Den kommunala fastighetsavgiften en fördelningsanalys. ESV 2014:4 Analys nr 2

Analys Den kommunala fastighetsavgiften en fördelningsanalys. ESV 2014:4 Analys nr 2 Analys Den kommunala fastighetsavgiften en fördelningsanalys ESV 214:4 Analys nr 2 ESV:s analysserie innehåller fördjupade, egeninitierade analyser inom ESV:s olika verksamhetsområden. Publikationen kan

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Lisa Bergström är författare och har inkomst av tjänst som författare, dramaturg, regissör, översättare och lärare. Utöver dessa inkomster har hon royaltyersättningar

Läs mer

Dessa är fördelade på 525 andelsägare med 8177 andelar.

Dessa är fördelade på 525 andelsägare med 8177 andelar. Produktion Årets produktion har varit 5787 MWh ger ett underskott på drygt 1200 MWh varav 600 pga Värö nedmontering och 200 pga störning Munkagård. Vindtillgången har varit ca 10 % lägre än normalår. Vindandelsläget

Läs mer

Remissvar till Företagsskattekommittens slutbetänkande: "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och sta bilitet" (SOU 2014:40) Dnr Fi20 14/2212

Remissvar till Företagsskattekommittens slutbetänkande: Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och sta bilitet (SOU 2014:40) Dnr Fi20 14/2212 SVEDA::S l 6) Finansdepartementet l 03 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Malmö den 21 oktober 2014 Remissvar till Företagsskattekommittens slutbetänkande: "Neutral bolagsskatt - för ökad

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium

Välkommen till SCB:s frukostseminarium Välkommen till SCB:s frukostseminarium Frukostseminarium Nationalräkenskaper 12 juni 2015 Vinster, Lån och Investeringar Karl-Johan Bergström Mattias Bågling facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

RAPPORT 2002-09-25. Duration, förfalloprofil och risken för ökade kostnader för statsskulden

RAPPORT 2002-09-25. Duration, förfalloprofil och risken för ökade kostnader för statsskulden RAPPORT 2002-09-25 Duration, förfalloprofil och risken för ökade kostnader för statsskulden 1. Inledning Målet för statsskuldsförvaltningen är att minimera de långsiktiga kostnaderna med beaktande av risk.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Offentliga förvaltningens budgetuppgifter

Offentliga förvaltningens budgetuppgifter Nationalräkenskaper BESKRIVNING 2014-10-31 1(13) Offentliga förvaltningens budgetuppgifter Beskrivningen av den offentliga förvaltningens budgetuppgifter är uppdelat per delsektor: statlig förvaltning,

Läs mer

Bilaga 1: Skatter & Bidrag 2011 2013 (kommunspecifik, endast till ekonomikontoren)

Bilaga 1: Skatter & Bidrag 2011 2013 (kommunspecifik, endast till ekonomikontoren) Cirkulärnr: 10:52 Diarienr: 10/3803 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Mona Fridell m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2010-08-17 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar

Läs mer

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall

Läs mer

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys ESV 2007:0 Budgetprognos 2007:0 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 02 10 25. RÄNTA 1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

Läs mer

Investeringssparkonto med förenklad värdepappersskatt

Investeringssparkonto med förenklad värdepappersskatt Investeringssparkonto med förenklad värdepappersskatt investeringssparkonto förenklad värdepappersskatt från årsskiftet Investeringssparkonto, ISK, är en ny kontoform för investerare som är tillgänglig

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer