Rapport ESV:s nya prognosmetod för bolagsskatten

Transkript

1 Rapport ESV:s nya prognosmetod för bolagsskatten

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: Dnr: /29 ESV-nr: 29:1 Copyright: ESV Rapportansvarig: Alexandra Leonhard

3 INNEHÅLL Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund och syfte Hur fungerar bolagsbeskattningen och vad påverkar den? Hur har bolagsskatten utvecklats? Vad beror bolagsskatten på? Empiriska test Analys Den kortsiktiga intäktsprognosen påverkas av de debiterade preliminärskatterna Analys och förslag på vidare studier Sammandrag av kommentarer från företagsskatteseminariet Den slutliga modellen Referenser

4 SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning I denna rapport beskrivs hur ESV har gått till väga med arbetet att förnya metoderna för att göra prognos på bolagsskatten. Vi hade för avsikt att identifiera en modell som knyter prognosen starkare till de makroekonomiska beräkningsförutsättningar ESV från Konjunktur institutet. Vi har funnit att det är möjligt att använda bruttodriftsöverskottet i företagssektorn och 3-månadersräntan för att prognostisera bolagsskatten medelfristigt. För att kunna följa bolagsskatteutvecklingen och identifiera topp- och bottenår samt göra kortsiktiga prognoser använder vi Skatteverkets månadsutfall. Månadsutfallen beskriver preliminärskatten som Skatteverket debiterar företagen varje månad. Dessa utfall ger oss goda indikationer om företagens förväntade vinster mer kortsiktigt. 4

5 Bakgrund och syfte 2 Bakgrund och syfte I denna rapport beskrivs utvecklingsarbetet av metoden för att göra prognoser på bolagsskatten. Utvecklingen har bedrivits av Alexandra Leonhard och Krister Jensevik och startade under hösten 27. Anledningen var relativt stora avvikelser mellan prognos och utfall, men även insikten om att prognosobjektet är särskilt svårt då direkta kopplingar till makrovariabler saknas. Många nationalekonomer menar att bolagsskattens utveckling är svår att knyta till makroekonomiska variabler 1. Den är också svår att prognostisera eftersom den är mycket volatil. Detta kan till en del bero på att Sveriges företagsstruktur är aningen skev i den bemärkelsen att den består av ett fåtal mycket stora företag som står för den största delen av bolagsskatten. Går det bra för dessa storföretag kan man räkna med ökningar i bolagsskattens storlek, men det beror inte bara på hur bra det går för företagen. Det är svårt att veta hur företagen kommer att agera när de betalar företagsskatt, särskilt då de kan, till en viss del, själva välja när de vill föra upp vinsten till beskattning. Ytterligare svårigheter orsakar internationella företag som kan välja att betala skatt i länder som har lägre bolagsskatt än Sverige. Syftet med utvecklingsarbetet är att finna metoder och modeller för hur intäktsprognoser och inkomstprognoser för bolagsskatten skall göras. Vi har för avsikt att koppla modellen till makroekonomisk data som vi får prognoser på av Konjunkturinstitutet (KI). Detta ger ESV en möjlighet att även härleda framtida skillnader mellan intäktsprognos och utfall till avvikelser i den makroekonomiska prognosen. Vi har också för avsikt att förbättra precisionen för inkomstprognosen. Detta kommer vi göra genom att titta närmre på debiteringen av skatterna och deras utveckling över tid. Sammanfattningsvis ska arbetet resultera i ett hållbart resonemang som kan användas i argumentationen för prognoserna. Syftet med detta PM är att redovisa arbetsläget hösten 28. I oktober 28 hölls ett seminarium där resultatet diskuterades och utvärderades tillsammans med kollegor 1 Exempelvis KI (28), Holmberg (28) 5

6 HUR FUNGERAR BOLAGSBESKATTNINGEN OCH VAD PÅVERKAR DEN? från Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, Riksrevisionen och Riksgäldskontoret. Rapporten innehåller i huvuddrag följande delar: 1. En analys av bolagsskattens långsiktiga utveckling. 2. Tre modeller för att estimera bolagsskattens intäktsmässiga utveckling i ett längre perspektiv, 2-4 år. Beräkningarna utgår ifrån makroekonomiska variabler. 3. En metod för att analysera debiterade preliminärskatter och via inkomsterna få information om intäktsutvecklingen i det korta perspektivet. 4. Ett sammandrag av kommentarer och ideér från seminariet i oktober Den slutliga modellen som användes till att prognostisera skatten i ESV:s budgetprognos 28:4. 3 Hur fungerar bolagsbeskattningen och vad påverkar den? Bolagsbeskattningen innebär att vinster i företag skall beskattas med skattesatsen 28 procent 2. Det skattemässiga resultatet utgår ifrån företagets bokföringsmässiga resultat. Beskattningen och resultatet kan påverkas av vissa skattemässiga justeringar som företagen får lov att göra: Förlustutjämning sker genom ett rullande system där underskott får dras av närmast följande beskattningsår. Kvittningssystemet innebär att underskottsavdrag rullas vidare från ett år till nästa tills dess att full kvittning uppnås. Huvudregeln för kvittning är att förlustutjämningen måste ske inom samma förvärvskälla. För nystartade företag, konstnärlig och litterär näringsverksamhet finns det ett undantag som tillåter att underskott kvittas mot tjänsteinkomster. Ett visst utrymme för konsolidering med obeskattade reserver finns, främst genom periodiseringsfonder och överavskrivningar. I periodiseringsfonder kan företag skjuta upp beskattningen med upp till 25 procent av vinsten under 6 år. För att uppnå neutralitet mellan nominell och effektiv beskattning är periodiseringsfonderna räntebelagda sedan inkomståret 24. Räkenskapsenliga avskrivningar medför ofta 2 Denna skattesats sänks till 26,3 procent den 1 januari 29. 6

7 Hur har bolagsskatten utvecklats? en snabbare skattemässig avskrivning än vad som är företagsekonomiskt motiverat. Det innebär att en obeskattad reserv i form av överavskrivningar uppkommer. 4 Hur har bolagsskatten utvecklats? Grunderna för dagens bolagskatt tillkom i den stora skatteomläggningen I figur 4.1 kan vi se att bolagsskatten haft en stadigt ökande trend sedan Under högkonjunkturen ökade den mycket kraftigt för att sedan sjunka under Några år senare så växte den starkt igen och nådde rekordnivåer under Sedan skatteomläggningen har reglerna för bolagsskatten förändrats vid flera tillfällen. Skattesatsen för företagsskatten sänktes från 52 till 3 procent 1991 och 1994 sänktes skattesatsen ytterligare till 28 procent. Även reglerna för periodiseringsfonder har förändrats vid flera tillfällen. Möjligheten att reservera 25 procent av vinsten infördes 22. Innan dess var det bara tillåtet att periodisera 2 procent av vinsten. Denna regeländring kan ha resulterat i att företagen ökade storleken på sina periodiseringsfonder och att företagsskatten därför blev lägre under påföljande period. Under 25 infördes ytterligare en ny regel som innebär att företagens periodiseringsfonder beläggs med ränta. Räntesatsen är 72 procent av statslåneräntan. Den ökade kostnaden har gjort att många företag har valt att återföra sina reserver till den beskattningsbara vinsten. Hur många företag som har gjort detta och i vilken mån de har återfört reserverna är omöjligt att veta exakt. Men vi antar att storleken på bolagsskatten har påverkats positivt under 25 och 26. 7

8 HUR HAR BOLAGSSKATTEN UTVECKLATS? Figur 4.1 Bolagsskattens utveckling sedan 1993 Miljarder kronor 12 Procent Ojusterad bolagsskatt Justerad bolagsskatt Justerad bolagsskatt/bnp Den justerade bolagsskatten är rensad för engångseffekter och används här för att analysera bolagsskatten. Här syns också hur bolagsskatten har ökat som andel av BNP under de senaste åren. För att öka möjligheterna att hitta en modell som kan förklara bolagskattens utveckling bör vi försöka rensa dataserien från de ovan uppräknade engångseffekterna. När vi modellerar med skatten nedan har vi därför använt oss av en rensad dataserie. Men det är svårt att veta exakt hur stor engångseffekterna är och hur bestående de är över tid. Ett exempel är återförandet av periodiseringsfonderna. ESV:s rensning motsvarar 14 och 12 miljarder kronor för år 24 respektive år 25. Denna uppskattning är gjord efter bästa förmåga, men är trots det osäker eftersom det är omöjligt att säkerställa hur stora belopp företagen har återfört. Det kan mycket väl vara så att återföringar har skett och kommer att ske i större utsträckning än tidigare även vid andra tillfällen än 24 och 25. Kanske blir företagen mer angelägna att återföra periodiseringsfonder när ränteläget blir högre. För att se hur bolagsskatten ökat långsiktigt och oberoende av hög- och lågkonjunktur har vi använt oss av Hodrick-Prescott (H-P) filtret. H-P filtret används ofta inom tidsserieanalys för att rensa bort konjunkturcykler och säsongsrelaterade mönster ur tidsserier. Genom att filtrera bolagsskatten kan man få fram en trend. Denna kan man sedan använda som ett riktmärke för den långsiktiga bolagsskatteutvecklingen. I figur 4.2 ser man tydligt hur bolagsskatten ökar över tid 8

9 Hur har bolagsskatten utvecklats? både nominellt och som andel av BNP. Det som vi tycker är anmärkningsvärt är att den ökar som andel av BNP under samma tidsperiod. Figur 4.2 Bolagsskatten med Hodrick-Prescott filtrerad trend Miljarder kronor 12 Procent skatt H-P skatt Skatt/BNP H-Pskatt/BNP Bolagsskattens utveckling där konjunktursvängningar har rensats bort matematiskt med hjälp av Hodrick- Prescott filtret. En anledning till ökningen kan eventuellt vara att Sverige är en öppen ekonomi som till stor del drivs av export. Exporten i sin tur är beroende av efterfrågan och den ekonomiska tillväxten i andra länder än Sverige. Exporten har ökat från knappt 3 procent till 52 procent av BNP under de senaste 16 åren, se figur

10 VAD BEROR BOLAGSSKATTEN PÅ? Figur 4.3 Export av varor och tjänster Miljarder kronor procent Export lp ( varor och tjänster) Export/BNP Exporten har ökat från knappt 3 procent till 52 procent av BNP under de senaste 16 åren. Detta kan förmodligen bero på att den globala tillväxten har utvecklats snabbare än Sveriges tillväxt under denna period och därmed gynnat svensk export 5 Vad beror bolagsskatten på? Vid valet av data var det viktigt att kontrollera att dessa dataserier ingår i KI:s makroekonomiska prognoser, eftersom ESV baserar prognoserna på beräkningsförutsättningar från KI. Bruttodriftöverskottet finns som ett mått för hela ekonomin och ett för näringslivet. Vi har naturligtvis valt att undersöka driftsöverskottet i företagssektorn. Driftsöverskottet i företagssektorn får man genom att använda driftsöverskottet i näringslivet (brutto) och dra ifrån inkomster för egna företagare, värdet av egna hem och kapitalförslitning för hushåll. Driftsöverskottet i företagssektorn netto är driftsöverskottet minus företagens kapitalförslitning och är den variabel som vi är mest intresserade av. Eftersom det är svårt att göra prognoser på företagens kapitalförslitning så har vi bestämt oss för att använda bruttodriftsöverskottet i företagssektorn 3. 3 När vi hänvisar till driftsöverskottet i den följande delen av rapporten menar vi bruttodriftsöverskottet. 1

11 Vad beror bolagsskatten på? Vi har också valt att ta hänsyn till företagens räntekostnader genom att inkludera en variabel som reflekterar ränteläget. En begränsning är vår korta tidsserie, vi har årliga observationer som sträcker sig till lades skattesystemet om för företagsvinster och 1993 är det första året då KI har data på driftsöverskottet. I regressionsanalys är grundregeln att man inte ska ha fler oberoende variabler än antalet observationer. Därför har vi valt att arbeta med så få förklarande variabler som möjligt eftersom antalet observationer är begränsat till 13 stycken. 5.1 Empiriska test Vi har valt att undersöka förhållandet mellan bolagsskatten och driftsöverskottet i företagssektorn (DÖF) och den 5 åriga statslåneräntan (ränta). I dessa test använder vi den justerade tidsserien för bolagsskatten, vilken vi även härefter refererar till som den verkliga skatten eller enbart skatt (exempelvis i figurerna). Räntesatsen har vi tagit med eftersom den representerar kapitalkostnaden för företag. Vi använder den naturliga logaritmen för att generera linjära dataserier. Både skatten och driftsöverskottet är variabler som ökar exponentiellt över tid. Regressionen vi skattar med hjälp av minsta kvadrat anpassning ser ut på följande sätt: ln Bolagsskattt = α + β1 ln DÖFt + β 2 ln räntat + ε (1) Tabell 5.1, Resultat av regression 1 Koefficient t-stat Std. avvikelse Konstant -5,39-1,21 4,45 ln DÖF t 1,31 3,94,33 ln Ränta t -,4 2,98,13 Just. R-square,86 Residualerna visar inga signifikanta tecken på autokorrelation eller heteroskedastisitet och uppfyller normalitetskraven. Resultatet kan lämnas på begäran. Här ser vi att om driftsöverskottet ökar med 1 procent leder det till en ökning på 1,31 procent i bolagsskatten. Förhållandet mellan bolagsskatten och räntan är som förmodat negativt. Om räntan ökar med 1 procent minskar bolagsskatten med.4 11

12 VAD BEROR BOLAGSSKATTEN PÅ? procent. Resultatet redovisas grafiskt nedan. Vi har valt att presentera resultatet av modellens uträkning jämfört med den verkliga skatten. Figur 5.1 Bolagsskattens utveckling skattad med hjälp av ränta och driftsöverskott Miljarder kronor 14 Procent skattad skatt skatt skattad skatt/bnp skatt/bnp Den skattade bolagsskatten i förhållande till den verkliga taxeringen för företagen. I denna figur är bolagsskatten estimerad med hjälp av regressionsresultatet i tabell 5.1. I figuren ser det ut som om den skattade skatten vänder tidigare i brytpunkterna än skatten. För att testa detta, estimerar vi en regression där räntan är laggad med ett år. Det finns åtminstone två tänkbara förklaringar till att räntan skulle påverka bolagsskatten med viss eftersläpning. När kapitalkostnaden ökar så minskar företagens vilja att satsa på produktionsökning eller utveckling genom att belåna sig. Denna typ av beslut får effekt på produktionen med viss eftersläpning. Den andra tänkbara förklaringen är att den genomsnittliga löptiden på företagens lån är strukturerade på sådant sätt att kostnaden i tidpunkten t bestäms av räntan i perioden innan. Vi antar därför att räntan förra året (t-1) kan hjälpa till att förklara ökade eller minskade vinster år t. Vi har också testat att lagga driftsöverskottet men då vi inte finner någon bra anledning till varför driftsöverskottet skulle påverka bolagsskatten en period senare har vi förkastat denna idé. 12

13 Vad beror bolagsskatten på? ln Bolagsskat tt = α + β1 ln DÖFt + β 2 ln räntat 1 + ε (2) Tabell 5.2 Resultat av regression 2 Koefficient t-stat Std. avvikelse Konstant 1,67,4 4,52 ln DÖF t,78 2,32,34 ln Ränta t-1 -,53-4,31,12 Just. R-square,88 Residualerna visar inga signifikanta tecken på autokorrelation eller heteroskedastisitet och uppfyller normalitetskraven. Resultatet kan lämnas på begäran. Det justerade R-square värdet är mycket högt och koefficienterna är signifikanta på 99,9 procents nivån. Durbin-Watson värdet är 1,9 vilket visar på att feltermen inte är autokorrelerad 4 (detta är även fallet i föregående test). Figur 5.2 visar resultatet i en graf. 4 Autokorrelation innebär att laggade observationer hjälper till att förklara framtida observationer. En modell med autokorrelation är därför inte möjlig att använda för prognossyfte med hjälp av andra variabler. 13

14 VAD BEROR BOLAGSSKATTEN PÅ? Figur 5.2, Bolagsskattens utveckling skattade med hjälp av driftsöverskott och laggad ränta Miljarder kronor 14 Procent skatt skattad skatt Skattad skatt/bnp Skatt/BNP Modellen missar topparna och dalarna i bolagsskattens utveckling, men den visar på ett tillfredställande sätt de stora rörelserna i bolagsskatten. Man kan fråga sig vilken roll räntan spelar för bolagsskattens utveckling. För att illustrera detta har vi testat att endast låta bolagsskatten bero på driftsöverskottet: ln Bolagsskatt t α + β1 ln DÖF + ε (3) = t Tabell 5.3 Resultat av regression 3 Koefficient t-stat Std. avvikelse Konstant -15, -3,8 3,95 ln DÖF t 2, 6,54,31 R-square,78 Residualerna visar inga signifikanta tecken på autokorrelation eller heteroskedastisitet och uppfyller normalitetskraven. Resultatet kan lämnas på begäran. Ovan ser vi att R-square värden har gått ned jämfört med regression 2. Det vill säga att regression 3 har en sämre förklaringsgrad än regression 2 där räntan t-1 har inkluderats. T-statistiken som visar signifikansen för variabeln driftsöverskott ökar och det gör också signifikansen för konstanten. För en grafisk bild av denna modell se figur

15 Vad beror bolagsskatten på? Figur 5.3 Bolaggskattens utveckling skattad med hjälp av endast brutto driftsöverskottet i företagssektorn Miljarder kronor 14 Procent skattad skatt skatt skattad skatt/bnp skatt/bnp Modellen fångar inte variationerna i början av perioden på ett tillfredsställande sätt, men resultatet blir bättre mot slutet (25-26). När räntan tas ur modellen blir prognosfelet i början av tidsperioden större än när räntan ingick i beräkningen. Vad som ytterligare kan observeras är att en skattning med enbart driftöverskottet ger bättre resultat i slutet av perioden (25 26). 5.2 Analys En modell med både bruttodriftöverskott i företagssektorn och den 5-åriga räntan ger en modell som till stor del förklarar bolagsskattens utveckling. Även en modell som bara bygger på bruttodriftsöverskottet ger bra resultat. Den senare fångar variationerna i början av perioden på ett sämre sätt men är i gengäld bättre mot slutet. Målet med utvecklingsarbetet har varit att försöka komma ett steg längre än att skriva fram bolagskatten med bruttodriftöverskottet eller använda kvalitativa resonemang för att göra prognoser. Vi har nu tre enkla tänkbara regressionsmodeller (1, 2 och 3) som ger oss delvis olika bild av bolagskattens utveckling. Frågan är om de ger oss någon hjälp i prognosarbetet? 15

16 DEN KORTSIKTIGA INTÄKTSPROGNOSEN PÅVERKAS AV DE DEBITERADE PRELIMINÄRSKATTERNA - Vad kan modellen med bara bruttodriftöverskottet ge oss? Att bolagsskatten rör sig på samma sätt som driftsöverskottet i ekonomin är inte svårt att förstå, de beskriver båda hur det går för företagen när bl.a. arbetskostnaderna är borträknande. Detta är i sig inget nytt, men en modell som bygger på en minsta kvadrat anpassning av historiska värden är dock en mer formaliserad och kvalificerad framskrivningsmetod än vad vi tidigare haft. Vi måste dock ta hänsyn till att modellen kommer att underskatta bolagsskatten i högkonjunktur och överskatta i lågkonjunktur. Den största hjälpen är nog ändå att modellen ger en mycket god indikation om utvecklingsriktningen, det vill säga om bolagsskatten kommer att öka eller minska under nästkommande period givet en viss makroprognos. - Vad kan då modellen med både bruttodriftöverskottet och 5-åriga räntan ge oss? Den ger också god indikation om utvecklingsriktning. Fram till och med 24 beskriver den utvecklingen för bolagsskatten på ett bättre sätt än modellen med bara bruttodriftöverskottet. Det är egentligen bara resultatet för 25 och 26 som gör oss tveksamma. Denna slutsats förstärks ytterligare om vi jämför modellernas förutsägelse om bolagsskatten 27. Det finns idag inget slutligt utfall för 27, men det preliminära taxeringsutfallet på omkring 1 miljarder kronor ger oss ändå en tillräckligt bra bild för att vi skall kunna utvärdera modellerna. Trots detta ger resultatet en indikation om att räntekostnaderna har betydelse för företagens vinster. Det finns därför anledning att försöka utveckla vår kunskap och hitta bättre sätt att modellera detta. 6 Den kortsiktiga intäktsprognosen påverkas av de debiterade preliminärskatterna I det föregående kapitlet visade vi, att tre modeller som bygger på minsta kvadrat anpassning kan ge en god bild över bolagsskattens utveckling. Ett problem är dock att modellerna underskattar/överskattar bolagsskatten i konjunkturcykelns ytterlägen. Detta kan i det korta perspektivet hanteras med hjälp av det senaste taxeringsutfallet som kan korrigera läget. Det finns emellertid mer information att tillgå som kan bidra 16

17 Den kortsiktiga intäktsprognosen påverkas av de debiterade preliminärskatterna till en bättre bedömning av läget och i vissa fall även riktning: vårt arbete med inkomstprognoser. För innevarande år gör vi månadsfördelade inkomstprognoser för företagsskatterna. Företagen betalar in preliminärskatt varje månad under året. Genom att löpande följa dessa månadsutfall och analysera avvikelser har vi en möjlighet att tidigt upptäcka förändringar och bedöma revideringsbehovet. Denna möjlighet till löpande utvärdering påverkar naturligtvis även intäktsprognosen. En förutsättning för detta är att vi vet hur dessa inbetalningar har sett ut historiskt samt att vi med hjälp av det kan göra en rimlig bedömning av hur de kommer att förhålla sig till slutskatten. Bolagsskatten betalar företagen in tillsammans med andra skatter så som särskild löneskatt och mervärdesskatt. Den slutliga skatten bestäms i och med taxeringsutfallet som fastställs i november efter avslutat inkomstår. Förenklat kan man säga att preliminärskatten betalas in löpande under inkomståret och att resterande del regleras i november året efter. Figur 6.1 visar hur de preliminära skatteinbetalningarna förhåller sig till den slutligt taxerade skatten. Det sker inga tvära kast över tiden i inbetald preliminärskatt. Den har till exempel inte minskat drastiskt i storlek någon gång under de senaste tio åren. Inte ens efter den förra högkonjunkturen då slutskatten föll med sammanlagt 11 procent mellan 2 och 22. Preliminärskatterna har hittills ökat då vi befunnit oss i en konjunkturuppgång och planat ut när ekonomin gått in i en konjunktursvacka. 17

18 DEN KORTSIKTIGA INTÄKTSPROGNOSEN PÅVERKAS AV DE DEBITERADE PRELIMINÄRSKATTERNA Figur 6.1 Hur inkomstprognosen för företagsskatterna förhåller sig till intäkterna Miljoner kronor 2 Miljoner kronor dec-97 dec-98 dec-99 dec- dec-1 dec-2 dec-3 dec-4 dec-5 dec-6 dec-7 dec-8 Slutreglering Slutskatt Preliminärskatt rullande 12-månaderstal Preliminärskatten betalas in månadsvis och slutskatten bestäms i taxeringsutfallet i november nästkommande år. Här åskådliggörs hur stor preliminärskatten är i förhållande till den slutliga skatten. En förklaring till varför preliminärskatten inte minskar då företagsvinsterna minskar är den process som föregår Skatteverkets beslut om debitering av preliminärskatten. Nivån på preliminärskatten beräknas med en hjälp av en tillväxtschablon som multipliceras med tidigare års slutskatt. Om företagsvinsterna viker kan det ta tid innan företagen hinner jämka ner sin preliminärskatt till en lägre nivå. Av samma anledning riskerar Skatteverket att besluta om för låg nivå när företagsvinsterna åter tar fart. Skatteverket verkar emellertid ha blivit bättre och bättre på att få företagen till att betala in mer av sin slutliga skatt i preliminärskatt. Det kan man se genom att nivån på inbetald preliminärskatt legat procentuellt närmare den slutliga skatten de senaste 1 åren. Om denna utveckling håller i sig kan vi anta att preliminärskatten bättre avspeglar nivån på den slutliga skatten. Det är svårt att använda ekonometriska modeller för inkomstprognoserna. Det beror på att inkomsterna som avser en viss intäkt debiteras under två år och att kvoten mellan de två debiteringarna varierat kraftigt över tiden. En ekonometrisk modell förutsätter att variablerna påverkar varandra vid olika och förutbestämda tidpunkter. När det gäller inkomsterna har vi därför valt att använda oss av en mer kvalitativ 18

19 Analys och förslag på vidare studier metod där historisk data och kunskap om hur företagen debiteras preliminärskatt, får påverka prognosen. Eftersom det finns en direkt koppling mellan intäkter och inkomster blir det naturligt att arbeta i loopar med de två olika prognosmetoderna. 7 Analys och förslag på vidare studier I denna rapport visar vi upp våra resultat efter mycket resonerande kring bolagsskatten samt empiriska försök. Vi har inte oväntat funnit att bolagsskatten beror på bruttodriftsöverskottet i företagssektorn. Ett intressantare resultat är att vi fått en indikation om att kapitalkostnaden också kan vara en viktig variabel i detta sammanhang. Vårt första modellförsök där vi modellerat kapitalkostnaden med hjälp av den 5-åriga statsobligationsräntan höll inte i alla punkter. Men det måste ändå anses vara ett intressant spår att arbeta vidare med. Arbetet har resulterat i tre tänkbara prognosmodeller. En som bara bygger på bruttodriftsöverskottet i företagssektorn (3) och två som förutom bruttodriftsöverskottet även bygger på 5-årsräntan (1 och 2). I alla modellerna bör man ta hänsyn till att modellerna under- och överskattar bolagsskatten i konjunkturens extremlägen. Här kan vi få hjälp av vår kortsiktiga modell som är en analys av de preliminära skattedebiteringarna. Genom att undersöka hur dessa löpande utvecklas kan vi tidigt få indikationer om bolagsskattens utveckling. I 29 års Budgetproposition föreslår Regeringen att bolagsskatten sänks till 26,3 procent från dagens 28. Detta betyder att dataserien för bolagsskatten får ett brott. För vidare undersökningar bör det underliggande skatteunderlaget användas i de ekonometriska testen. Vi har också intentionen att fortsätta att undersöka hur kapitalkostnaden för företagen kan mätas. Ur nationalräkenskaperna är det möjligt att finna data som bättre kan representera företagens kapitalnetto. Där definieras kapitalnetto som ränteinkomster plus utdelningsinkomster minus ränteutgifter. 19

20 ANALYS OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER 7.1 Sammandrag av kommentarer från företagsskatteseminariet Den 8/1 28 hade vi ett seminarium för att diskutera vår modell med andra skatteberäknare som har erfarenhet och kunskap inom prognosarbete. Bland deltagarna fanns Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, Riksrevisionen och Riksgälden. Nedan har vi sammanfattat kommentarer och funderingar som kom fram under seminariet. Alla deltagare var överens om att ett kvantitativt prognosarbete är positivt. ESV:s huvudsakliga uppgift är att göra så träffsäkra prognoser som möjligt i första hand men att kunna förklara dem är minst lika viktigt. Man ska dock inte låta sig styras enbart av en kvantitativ prognos modell utan även göra en kvalitativ bedömning. När en kvalitativ bedömning görs är det viktigt att tydligt redogöra för hur man har tänkt och vilka antaganden som ligger till grund för prognosen. Detta är svårt eftersom det ofta finns väldigt mycket information som man tar hänsyn till. Alla var dock överens om att en kvantitativ modell kan bidra till större konsistens och göra det möjligt att bättre härledar avvikelser mellan prognos och utfall. Den kan också hjälpa till med arbetet med känslighetsanalysen som ESV gör. En första kommentar handlade om räntan. En deltagare menade att företagen påverkas starkast av korta räntor. Att vi har funnit ett starkt samband med 5-års räntan, laggad, kan bero på att den korrelerar starkt med 3-månaders räntan långsiktigt. Vi väljer att fortsätta vårt arbete med icke-laggad 3-månadersräntan som variabel för räntan i stället för 5-år räntan. Bruttodriftsöverskottet för företagssektorn är ett problematiskt mått då det är en slask-post i KI:s historiska data. Detta innebär att våra skattningar på historisk data kan generera samband som senare leder till prognosfel. Ett sätt att lösa detta är att använda bruttodriftsöverskottet i näringslivet. En ytterligare kommentar gällande bruttodriftsöverskottet är att koefficienten bör vara större än ett. Dessutom så kan det vara svårt att hitta bryt-punkter i bolagsskatteutvecklingen med hjälp av 2

21 Analys och förslag på vidare studier driftsöverskottet då detta har en tendens att växa i alla prognossituationer och växa över tid. När vi frågade deltagarna vilken av modellerna som de tyckte bäst om så svarade de flesta ekvation (1) eftersom de inte tyckte att det fanns en bra teoretisk anledning till att lagga räntan. En idé är att ha olika modeller för olika tidshorisonter. I detta fall skulle ekvation (3) passa bäst på kort sikt och ekvation (1) på lång sikt. För att kunna göra prognoser som inte tar hänsyn till förväntad finanspolitik utan endast fattade beslut så borde skattekvoten i ekonomin hållas konstant enligt en deltagare. Man måste jobba iterativt för att kontrollera att skatterna utgör samma andel av BNP under alla prognosår. Genom att alltid hålla sig till KI:s data borde skattekvoten bli konsistent med BNP. Vi ställer oss lite frågande till om skattekvoten hålls konstant då oförändrad finanspolitik antas. Detta skulle enligt vår argumentation bero på olika skattesatser på kapital och arbete. Finansdepartementets skatteavdelning använder SCB:s databas FRIDA för att beräkna engångseffekter (exempelvis periodiseringsfonderna). En ytterligare rensning som kan göras är att rensa bort bankerna ur data-serierna för bolagsskatt. Bankerna har inget driftöverskott som vanliga företag och utgör därmed en grupp företag som inte beter sig som vanliga tillverknings- och tjänsteföretag. Detta är en tanke som vi själva har bollat med. Det kräver emellertid ett omfattande arbete för att göra detta och vi har valt att inte ta hänsyn till detta problem i nuläget. Därmed innebär det fortsatta arbetet att ta fram beskattningsbar förvärvsinkomst dvs. räkna på underlaget till bolagsskatten istället för bolagsskatten då skattesatsen ändras den 1/1-29. Vidare kommer 3-månadersräntan och bruttodriftsöverskottet i näringslivet användas. I nästa avsnitt kommer även ett resonemang kring ett kvalitativt tillvägagångssätt beskrivas. 21