Rapport ESV:s nya prognosmetod för bolagsskatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport ESV:s nya prognosmetod för bolagsskatten"

Transkript

1 Rapport ESV:s nya prognosmetod för bolagsskatten

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: Dnr: /29 ESV-nr: 29:1 Copyright: ESV Rapportansvarig: Alexandra Leonhard

3 INNEHÅLL Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund och syfte Hur fungerar bolagsbeskattningen och vad påverkar den? Hur har bolagsskatten utvecklats? Vad beror bolagsskatten på? Empiriska test Analys Den kortsiktiga intäktsprognosen påverkas av de debiterade preliminärskatterna Analys och förslag på vidare studier Sammandrag av kommentarer från företagsskatteseminariet Den slutliga modellen Referenser

4 SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning I denna rapport beskrivs hur ESV har gått till väga med arbetet att förnya metoderna för att göra prognos på bolagsskatten. Vi hade för avsikt att identifiera en modell som knyter prognosen starkare till de makroekonomiska beräkningsförutsättningar ESV från Konjunktur institutet. Vi har funnit att det är möjligt att använda bruttodriftsöverskottet i företagssektorn och 3-månadersräntan för att prognostisera bolagsskatten medelfristigt. För att kunna följa bolagsskatteutvecklingen och identifiera topp- och bottenår samt göra kortsiktiga prognoser använder vi Skatteverkets månadsutfall. Månadsutfallen beskriver preliminärskatten som Skatteverket debiterar företagen varje månad. Dessa utfall ger oss goda indikationer om företagens förväntade vinster mer kortsiktigt. 4

5 Bakgrund och syfte 2 Bakgrund och syfte I denna rapport beskrivs utvecklingsarbetet av metoden för att göra prognoser på bolagsskatten. Utvecklingen har bedrivits av Alexandra Leonhard och Krister Jensevik och startade under hösten 27. Anledningen var relativt stora avvikelser mellan prognos och utfall, men även insikten om att prognosobjektet är särskilt svårt då direkta kopplingar till makrovariabler saknas. Många nationalekonomer menar att bolagsskattens utveckling är svår att knyta till makroekonomiska variabler 1. Den är också svår att prognostisera eftersom den är mycket volatil. Detta kan till en del bero på att Sveriges företagsstruktur är aningen skev i den bemärkelsen att den består av ett fåtal mycket stora företag som står för den största delen av bolagsskatten. Går det bra för dessa storföretag kan man räkna med ökningar i bolagsskattens storlek, men det beror inte bara på hur bra det går för företagen. Det är svårt att veta hur företagen kommer att agera när de betalar företagsskatt, särskilt då de kan, till en viss del, själva välja när de vill föra upp vinsten till beskattning. Ytterligare svårigheter orsakar internationella företag som kan välja att betala skatt i länder som har lägre bolagsskatt än Sverige. Syftet med utvecklingsarbetet är att finna metoder och modeller för hur intäktsprognoser och inkomstprognoser för bolagsskatten skall göras. Vi har för avsikt att koppla modellen till makroekonomisk data som vi får prognoser på av Konjunkturinstitutet (KI). Detta ger ESV en möjlighet att även härleda framtida skillnader mellan intäktsprognos och utfall till avvikelser i den makroekonomiska prognosen. Vi har också för avsikt att förbättra precisionen för inkomstprognosen. Detta kommer vi göra genom att titta närmre på debiteringen av skatterna och deras utveckling över tid. Sammanfattningsvis ska arbetet resultera i ett hållbart resonemang som kan användas i argumentationen för prognoserna. Syftet med detta PM är att redovisa arbetsläget hösten 28. I oktober 28 hölls ett seminarium där resultatet diskuterades och utvärderades tillsammans med kollegor 1 Exempelvis KI (28), Holmberg (28) 5

6 HUR FUNGERAR BOLAGSBESKATTNINGEN OCH VAD PÅVERKAR DEN? från Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, Riksrevisionen och Riksgäldskontoret. Rapporten innehåller i huvuddrag följande delar: 1. En analys av bolagsskattens långsiktiga utveckling. 2. Tre modeller för att estimera bolagsskattens intäktsmässiga utveckling i ett längre perspektiv, 2-4 år. Beräkningarna utgår ifrån makroekonomiska variabler. 3. En metod för att analysera debiterade preliminärskatter och via inkomsterna få information om intäktsutvecklingen i det korta perspektivet. 4. Ett sammandrag av kommentarer och ideér från seminariet i oktober Den slutliga modellen som användes till att prognostisera skatten i ESV:s budgetprognos 28:4. 3 Hur fungerar bolagsbeskattningen och vad påverkar den? Bolagsbeskattningen innebär att vinster i företag skall beskattas med skattesatsen 28 procent 2. Det skattemässiga resultatet utgår ifrån företagets bokföringsmässiga resultat. Beskattningen och resultatet kan påverkas av vissa skattemässiga justeringar som företagen får lov att göra: Förlustutjämning sker genom ett rullande system där underskott får dras av närmast följande beskattningsår. Kvittningssystemet innebär att underskottsavdrag rullas vidare från ett år till nästa tills dess att full kvittning uppnås. Huvudregeln för kvittning är att förlustutjämningen måste ske inom samma förvärvskälla. För nystartade företag, konstnärlig och litterär näringsverksamhet finns det ett undantag som tillåter att underskott kvittas mot tjänsteinkomster. Ett visst utrymme för konsolidering med obeskattade reserver finns, främst genom periodiseringsfonder och överavskrivningar. I periodiseringsfonder kan företag skjuta upp beskattningen med upp till 25 procent av vinsten under 6 år. För att uppnå neutralitet mellan nominell och effektiv beskattning är periodiseringsfonderna räntebelagda sedan inkomståret 24. Räkenskapsenliga avskrivningar medför ofta 2 Denna skattesats sänks till 26,3 procent den 1 januari 29. 6

7 Hur har bolagsskatten utvecklats? en snabbare skattemässig avskrivning än vad som är företagsekonomiskt motiverat. Det innebär att en obeskattad reserv i form av överavskrivningar uppkommer. 4 Hur har bolagsskatten utvecklats? Grunderna för dagens bolagskatt tillkom i den stora skatteomläggningen I figur 4.1 kan vi se att bolagsskatten haft en stadigt ökande trend sedan Under högkonjunkturen ökade den mycket kraftigt för att sedan sjunka under Några år senare så växte den starkt igen och nådde rekordnivåer under Sedan skatteomläggningen har reglerna för bolagsskatten förändrats vid flera tillfällen. Skattesatsen för företagsskatten sänktes från 52 till 3 procent 1991 och 1994 sänktes skattesatsen ytterligare till 28 procent. Även reglerna för periodiseringsfonder har förändrats vid flera tillfällen. Möjligheten att reservera 25 procent av vinsten infördes 22. Innan dess var det bara tillåtet att periodisera 2 procent av vinsten. Denna regeländring kan ha resulterat i att företagen ökade storleken på sina periodiseringsfonder och att företagsskatten därför blev lägre under påföljande period. Under 25 infördes ytterligare en ny regel som innebär att företagens periodiseringsfonder beläggs med ränta. Räntesatsen är 72 procent av statslåneräntan. Den ökade kostnaden har gjort att många företag har valt att återföra sina reserver till den beskattningsbara vinsten. Hur många företag som har gjort detta och i vilken mån de har återfört reserverna är omöjligt att veta exakt. Men vi antar att storleken på bolagsskatten har påverkats positivt under 25 och 26. 7

8 HUR HAR BOLAGSSKATTEN UTVECKLATS? Figur 4.1 Bolagsskattens utveckling sedan 1993 Miljarder kronor 12 Procent Ojusterad bolagsskatt Justerad bolagsskatt Justerad bolagsskatt/bnp Den justerade bolagsskatten är rensad för engångseffekter och används här för att analysera bolagsskatten. Här syns också hur bolagsskatten har ökat som andel av BNP under de senaste åren. För att öka möjligheterna att hitta en modell som kan förklara bolagskattens utveckling bör vi försöka rensa dataserien från de ovan uppräknade engångseffekterna. När vi modellerar med skatten nedan har vi därför använt oss av en rensad dataserie. Men det är svårt att veta exakt hur stor engångseffekterna är och hur bestående de är över tid. Ett exempel är återförandet av periodiseringsfonderna. ESV:s rensning motsvarar 14 och 12 miljarder kronor för år 24 respektive år 25. Denna uppskattning är gjord efter bästa förmåga, men är trots det osäker eftersom det är omöjligt att säkerställa hur stora belopp företagen har återfört. Det kan mycket väl vara så att återföringar har skett och kommer att ske i större utsträckning än tidigare även vid andra tillfällen än 24 och 25. Kanske blir företagen mer angelägna att återföra periodiseringsfonder när ränteläget blir högre. För att se hur bolagsskatten ökat långsiktigt och oberoende av hög- och lågkonjunktur har vi använt oss av Hodrick-Prescott (H-P) filtret. H-P filtret används ofta inom tidsserieanalys för att rensa bort konjunkturcykler och säsongsrelaterade mönster ur tidsserier. Genom att filtrera bolagsskatten kan man få fram en trend. Denna kan man sedan använda som ett riktmärke för den långsiktiga bolagsskatteutvecklingen. I figur 4.2 ser man tydligt hur bolagsskatten ökar över tid 8

9 Hur har bolagsskatten utvecklats? både nominellt och som andel av BNP. Det som vi tycker är anmärkningsvärt är att den ökar som andel av BNP under samma tidsperiod. Figur 4.2 Bolagsskatten med Hodrick-Prescott filtrerad trend Miljarder kronor 12 Procent skatt H-P skatt Skatt/BNP H-Pskatt/BNP Bolagsskattens utveckling där konjunktursvängningar har rensats bort matematiskt med hjälp av Hodrick- Prescott filtret. En anledning till ökningen kan eventuellt vara att Sverige är en öppen ekonomi som till stor del drivs av export. Exporten i sin tur är beroende av efterfrågan och den ekonomiska tillväxten i andra länder än Sverige. Exporten har ökat från knappt 3 procent till 52 procent av BNP under de senaste 16 åren, se figur

10 VAD BEROR BOLAGSSKATTEN PÅ? Figur 4.3 Export av varor och tjänster Miljarder kronor procent Export lp ( varor och tjänster) Export/BNP Exporten har ökat från knappt 3 procent till 52 procent av BNP under de senaste 16 åren. Detta kan förmodligen bero på att den globala tillväxten har utvecklats snabbare än Sveriges tillväxt under denna period och därmed gynnat svensk export 5 Vad beror bolagsskatten på? Vid valet av data var det viktigt att kontrollera att dessa dataserier ingår i KI:s makroekonomiska prognoser, eftersom ESV baserar prognoserna på beräkningsförutsättningar från KI. Bruttodriftöverskottet finns som ett mått för hela ekonomin och ett för näringslivet. Vi har naturligtvis valt att undersöka driftsöverskottet i företagssektorn. Driftsöverskottet i företagssektorn får man genom att använda driftsöverskottet i näringslivet (brutto) och dra ifrån inkomster för egna företagare, värdet av egna hem och kapitalförslitning för hushåll. Driftsöverskottet i företagssektorn netto är driftsöverskottet minus företagens kapitalförslitning och är den variabel som vi är mest intresserade av. Eftersom det är svårt att göra prognoser på företagens kapitalförslitning så har vi bestämt oss för att använda bruttodriftsöverskottet i företagssektorn 3. 3 När vi hänvisar till driftsöverskottet i den följande delen av rapporten menar vi bruttodriftsöverskottet. 1

11 Vad beror bolagsskatten på? Vi har också valt att ta hänsyn till företagens räntekostnader genom att inkludera en variabel som reflekterar ränteläget. En begränsning är vår korta tidsserie, vi har årliga observationer som sträcker sig till lades skattesystemet om för företagsvinster och 1993 är det första året då KI har data på driftsöverskottet. I regressionsanalys är grundregeln att man inte ska ha fler oberoende variabler än antalet observationer. Därför har vi valt att arbeta med så få förklarande variabler som möjligt eftersom antalet observationer är begränsat till 13 stycken. 5.1 Empiriska test Vi har valt att undersöka förhållandet mellan bolagsskatten och driftsöverskottet i företagssektorn (DÖF) och den 5 åriga statslåneräntan (ränta). I dessa test använder vi den justerade tidsserien för bolagsskatten, vilken vi även härefter refererar till som den verkliga skatten eller enbart skatt (exempelvis i figurerna). Räntesatsen har vi tagit med eftersom den representerar kapitalkostnaden för företag. Vi använder den naturliga logaritmen för att generera linjära dataserier. Både skatten och driftsöverskottet är variabler som ökar exponentiellt över tid. Regressionen vi skattar med hjälp av minsta kvadrat anpassning ser ut på följande sätt: ln Bolagsskattt = α + β1 ln DÖFt + β 2 ln räntat + ε (1) Tabell 5.1, Resultat av regression 1 Koefficient t-stat Std. avvikelse Konstant -5,39-1,21 4,45 ln DÖF t 1,31 3,94,33 ln Ränta t -,4 2,98,13 Just. R-square,86 Residualerna visar inga signifikanta tecken på autokorrelation eller heteroskedastisitet och uppfyller normalitetskraven. Resultatet kan lämnas på begäran. Här ser vi att om driftsöverskottet ökar med 1 procent leder det till en ökning på 1,31 procent i bolagsskatten. Förhållandet mellan bolagsskatten och räntan är som förmodat negativt. Om räntan ökar med 1 procent minskar bolagsskatten med.4 11

12 VAD BEROR BOLAGSSKATTEN PÅ? procent. Resultatet redovisas grafiskt nedan. Vi har valt att presentera resultatet av modellens uträkning jämfört med den verkliga skatten. Figur 5.1 Bolagsskattens utveckling skattad med hjälp av ränta och driftsöverskott Miljarder kronor 14 Procent skattad skatt skatt skattad skatt/bnp skatt/bnp Den skattade bolagsskatten i förhållande till den verkliga taxeringen för företagen. I denna figur är bolagsskatten estimerad med hjälp av regressionsresultatet i tabell 5.1. I figuren ser det ut som om den skattade skatten vänder tidigare i brytpunkterna än skatten. För att testa detta, estimerar vi en regression där räntan är laggad med ett år. Det finns åtminstone två tänkbara förklaringar till att räntan skulle påverka bolagsskatten med viss eftersläpning. När kapitalkostnaden ökar så minskar företagens vilja att satsa på produktionsökning eller utveckling genom att belåna sig. Denna typ av beslut får effekt på produktionen med viss eftersläpning. Den andra tänkbara förklaringen är att den genomsnittliga löptiden på företagens lån är strukturerade på sådant sätt att kostnaden i tidpunkten t bestäms av räntan i perioden innan. Vi antar därför att räntan förra året (t-1) kan hjälpa till att förklara ökade eller minskade vinster år t. Vi har också testat att lagga driftsöverskottet men då vi inte finner någon bra anledning till varför driftsöverskottet skulle påverka bolagsskatten en period senare har vi förkastat denna idé. 12

13 Vad beror bolagsskatten på? ln Bolagsskat tt = α + β1 ln DÖFt + β 2 ln räntat 1 + ε (2) Tabell 5.2 Resultat av regression 2 Koefficient t-stat Std. avvikelse Konstant 1,67,4 4,52 ln DÖF t,78 2,32,34 ln Ränta t-1 -,53-4,31,12 Just. R-square,88 Residualerna visar inga signifikanta tecken på autokorrelation eller heteroskedastisitet och uppfyller normalitetskraven. Resultatet kan lämnas på begäran. Det justerade R-square värdet är mycket högt och koefficienterna är signifikanta på 99,9 procents nivån. Durbin-Watson värdet är 1,9 vilket visar på att feltermen inte är autokorrelerad 4 (detta är även fallet i föregående test). Figur 5.2 visar resultatet i en graf. 4 Autokorrelation innebär att laggade observationer hjälper till att förklara framtida observationer. En modell med autokorrelation är därför inte möjlig att använda för prognossyfte med hjälp av andra variabler. 13

14 VAD BEROR BOLAGSSKATTEN PÅ? Figur 5.2, Bolagsskattens utveckling skattade med hjälp av driftsöverskott och laggad ränta Miljarder kronor 14 Procent skatt skattad skatt Skattad skatt/bnp Skatt/BNP Modellen missar topparna och dalarna i bolagsskattens utveckling, men den visar på ett tillfredställande sätt de stora rörelserna i bolagsskatten. Man kan fråga sig vilken roll räntan spelar för bolagsskattens utveckling. För att illustrera detta har vi testat att endast låta bolagsskatten bero på driftsöverskottet: ln Bolagsskatt t α + β1 ln DÖF + ε (3) = t Tabell 5.3 Resultat av regression 3 Koefficient t-stat Std. avvikelse Konstant -15, -3,8 3,95 ln DÖF t 2, 6,54,31 R-square,78 Residualerna visar inga signifikanta tecken på autokorrelation eller heteroskedastisitet och uppfyller normalitetskraven. Resultatet kan lämnas på begäran. Ovan ser vi att R-square värden har gått ned jämfört med regression 2. Det vill säga att regression 3 har en sämre förklaringsgrad än regression 2 där räntan t-1 har inkluderats. T-statistiken som visar signifikansen för variabeln driftsöverskott ökar och det gör också signifikansen för konstanten. För en grafisk bild av denna modell se figur

15 Vad beror bolagsskatten på? Figur 5.3 Bolaggskattens utveckling skattad med hjälp av endast brutto driftsöverskottet i företagssektorn Miljarder kronor 14 Procent skattad skatt skatt skattad skatt/bnp skatt/bnp Modellen fångar inte variationerna i början av perioden på ett tillfredsställande sätt, men resultatet blir bättre mot slutet (25-26). När räntan tas ur modellen blir prognosfelet i början av tidsperioden större än när räntan ingick i beräkningen. Vad som ytterligare kan observeras är att en skattning med enbart driftöverskottet ger bättre resultat i slutet av perioden (25 26). 5.2 Analys En modell med både bruttodriftöverskott i företagssektorn och den 5-åriga räntan ger en modell som till stor del förklarar bolagsskattens utveckling. Även en modell som bara bygger på bruttodriftsöverskottet ger bra resultat. Den senare fångar variationerna i början av perioden på ett sämre sätt men är i gengäld bättre mot slutet. Målet med utvecklingsarbetet har varit att försöka komma ett steg längre än att skriva fram bolagskatten med bruttodriftöverskottet eller använda kvalitativa resonemang för att göra prognoser. Vi har nu tre enkla tänkbara regressionsmodeller (1, 2 och 3) som ger oss delvis olika bild av bolagskattens utveckling. Frågan är om de ger oss någon hjälp i prognosarbetet? 15

16 DEN KORTSIKTIGA INTÄKTSPROGNOSEN PÅVERKAS AV DE DEBITERADE PRELIMINÄRSKATTERNA - Vad kan modellen med bara bruttodriftöverskottet ge oss? Att bolagsskatten rör sig på samma sätt som driftsöverskottet i ekonomin är inte svårt att förstå, de beskriver båda hur det går för företagen när bl.a. arbetskostnaderna är borträknande. Detta är i sig inget nytt, men en modell som bygger på en minsta kvadrat anpassning av historiska värden är dock en mer formaliserad och kvalificerad framskrivningsmetod än vad vi tidigare haft. Vi måste dock ta hänsyn till att modellen kommer att underskatta bolagsskatten i högkonjunktur och överskatta i lågkonjunktur. Den största hjälpen är nog ändå att modellen ger en mycket god indikation om utvecklingsriktningen, det vill säga om bolagsskatten kommer att öka eller minska under nästkommande period givet en viss makroprognos. - Vad kan då modellen med både bruttodriftöverskottet och 5-åriga räntan ge oss? Den ger också god indikation om utvecklingsriktning. Fram till och med 24 beskriver den utvecklingen för bolagsskatten på ett bättre sätt än modellen med bara bruttodriftöverskottet. Det är egentligen bara resultatet för 25 och 26 som gör oss tveksamma. Denna slutsats förstärks ytterligare om vi jämför modellernas förutsägelse om bolagsskatten 27. Det finns idag inget slutligt utfall för 27, men det preliminära taxeringsutfallet på omkring 1 miljarder kronor ger oss ändå en tillräckligt bra bild för att vi skall kunna utvärdera modellerna. Trots detta ger resultatet en indikation om att räntekostnaderna har betydelse för företagens vinster. Det finns därför anledning att försöka utveckla vår kunskap och hitta bättre sätt att modellera detta. 6 Den kortsiktiga intäktsprognosen påverkas av de debiterade preliminärskatterna I det föregående kapitlet visade vi, att tre modeller som bygger på minsta kvadrat anpassning kan ge en god bild över bolagsskattens utveckling. Ett problem är dock att modellerna underskattar/överskattar bolagsskatten i konjunkturcykelns ytterlägen. Detta kan i det korta perspektivet hanteras med hjälp av det senaste taxeringsutfallet som kan korrigera läget. Det finns emellertid mer information att tillgå som kan bidra 16

17 Den kortsiktiga intäktsprognosen påverkas av de debiterade preliminärskatterna till en bättre bedömning av läget och i vissa fall även riktning: vårt arbete med inkomstprognoser. För innevarande år gör vi månadsfördelade inkomstprognoser för företagsskatterna. Företagen betalar in preliminärskatt varje månad under året. Genom att löpande följa dessa månadsutfall och analysera avvikelser har vi en möjlighet att tidigt upptäcka förändringar och bedöma revideringsbehovet. Denna möjlighet till löpande utvärdering påverkar naturligtvis även intäktsprognosen. En förutsättning för detta är att vi vet hur dessa inbetalningar har sett ut historiskt samt att vi med hjälp av det kan göra en rimlig bedömning av hur de kommer att förhålla sig till slutskatten. Bolagsskatten betalar företagen in tillsammans med andra skatter så som särskild löneskatt och mervärdesskatt. Den slutliga skatten bestäms i och med taxeringsutfallet som fastställs i november efter avslutat inkomstår. Förenklat kan man säga att preliminärskatten betalas in löpande under inkomståret och att resterande del regleras i november året efter. Figur 6.1 visar hur de preliminära skatteinbetalningarna förhåller sig till den slutligt taxerade skatten. Det sker inga tvära kast över tiden i inbetald preliminärskatt. Den har till exempel inte minskat drastiskt i storlek någon gång under de senaste tio åren. Inte ens efter den förra högkonjunkturen då slutskatten föll med sammanlagt 11 procent mellan 2 och 22. Preliminärskatterna har hittills ökat då vi befunnit oss i en konjunkturuppgång och planat ut när ekonomin gått in i en konjunktursvacka. 17

18 DEN KORTSIKTIGA INTÄKTSPROGNOSEN PÅVERKAS AV DE DEBITERADE PRELIMINÄRSKATTERNA Figur 6.1 Hur inkomstprognosen för företagsskatterna förhåller sig till intäkterna Miljoner kronor 2 Miljoner kronor dec-97 dec-98 dec-99 dec- dec-1 dec-2 dec-3 dec-4 dec-5 dec-6 dec-7 dec-8 Slutreglering Slutskatt Preliminärskatt rullande 12-månaderstal Preliminärskatten betalas in månadsvis och slutskatten bestäms i taxeringsutfallet i november nästkommande år. Här åskådliggörs hur stor preliminärskatten är i förhållande till den slutliga skatten. En förklaring till varför preliminärskatten inte minskar då företagsvinsterna minskar är den process som föregår Skatteverkets beslut om debitering av preliminärskatten. Nivån på preliminärskatten beräknas med en hjälp av en tillväxtschablon som multipliceras med tidigare års slutskatt. Om företagsvinsterna viker kan det ta tid innan företagen hinner jämka ner sin preliminärskatt till en lägre nivå. Av samma anledning riskerar Skatteverket att besluta om för låg nivå när företagsvinsterna åter tar fart. Skatteverket verkar emellertid ha blivit bättre och bättre på att få företagen till att betala in mer av sin slutliga skatt i preliminärskatt. Det kan man se genom att nivån på inbetald preliminärskatt legat procentuellt närmare den slutliga skatten de senaste 1 åren. Om denna utveckling håller i sig kan vi anta att preliminärskatten bättre avspeglar nivån på den slutliga skatten. Det är svårt att använda ekonometriska modeller för inkomstprognoserna. Det beror på att inkomsterna som avser en viss intäkt debiteras under två år och att kvoten mellan de två debiteringarna varierat kraftigt över tiden. En ekonometrisk modell förutsätter att variablerna påverkar varandra vid olika och förutbestämda tidpunkter. När det gäller inkomsterna har vi därför valt att använda oss av en mer kvalitativ 18

19 Analys och förslag på vidare studier metod där historisk data och kunskap om hur företagen debiteras preliminärskatt, får påverka prognosen. Eftersom det finns en direkt koppling mellan intäkter och inkomster blir det naturligt att arbeta i loopar med de två olika prognosmetoderna. 7 Analys och förslag på vidare studier I denna rapport visar vi upp våra resultat efter mycket resonerande kring bolagsskatten samt empiriska försök. Vi har inte oväntat funnit att bolagsskatten beror på bruttodriftsöverskottet i företagssektorn. Ett intressantare resultat är att vi fått en indikation om att kapitalkostnaden också kan vara en viktig variabel i detta sammanhang. Vårt första modellförsök där vi modellerat kapitalkostnaden med hjälp av den 5-åriga statsobligationsräntan höll inte i alla punkter. Men det måste ändå anses vara ett intressant spår att arbeta vidare med. Arbetet har resulterat i tre tänkbara prognosmodeller. En som bara bygger på bruttodriftsöverskottet i företagssektorn (3) och två som förutom bruttodriftsöverskottet även bygger på 5-årsräntan (1 och 2). I alla modellerna bör man ta hänsyn till att modellerna under- och överskattar bolagsskatten i konjunkturens extremlägen. Här kan vi få hjälp av vår kortsiktiga modell som är en analys av de preliminära skattedebiteringarna. Genom att undersöka hur dessa löpande utvecklas kan vi tidigt få indikationer om bolagsskattens utveckling. I 29 års Budgetproposition föreslår Regeringen att bolagsskatten sänks till 26,3 procent från dagens 28. Detta betyder att dataserien för bolagsskatten får ett brott. För vidare undersökningar bör det underliggande skatteunderlaget användas i de ekonometriska testen. Vi har också intentionen att fortsätta att undersöka hur kapitalkostnaden för företagen kan mätas. Ur nationalräkenskaperna är det möjligt att finna data som bättre kan representera företagens kapitalnetto. Där definieras kapitalnetto som ränteinkomster plus utdelningsinkomster minus ränteutgifter. 19

20 ANALYS OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER 7.1 Sammandrag av kommentarer från företagsskatteseminariet Den 8/1 28 hade vi ett seminarium för att diskutera vår modell med andra skatteberäknare som har erfarenhet och kunskap inom prognosarbete. Bland deltagarna fanns Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, Riksrevisionen och Riksgälden. Nedan har vi sammanfattat kommentarer och funderingar som kom fram under seminariet. Alla deltagare var överens om att ett kvantitativt prognosarbete är positivt. ESV:s huvudsakliga uppgift är att göra så träffsäkra prognoser som möjligt i första hand men att kunna förklara dem är minst lika viktigt. Man ska dock inte låta sig styras enbart av en kvantitativ prognos modell utan även göra en kvalitativ bedömning. När en kvalitativ bedömning görs är det viktigt att tydligt redogöra för hur man har tänkt och vilka antaganden som ligger till grund för prognosen. Detta är svårt eftersom det ofta finns väldigt mycket information som man tar hänsyn till. Alla var dock överens om att en kvantitativ modell kan bidra till större konsistens och göra det möjligt att bättre härledar avvikelser mellan prognos och utfall. Den kan också hjälpa till med arbetet med känslighetsanalysen som ESV gör. En första kommentar handlade om räntan. En deltagare menade att företagen påverkas starkast av korta räntor. Att vi har funnit ett starkt samband med 5-års räntan, laggad, kan bero på att den korrelerar starkt med 3-månaders räntan långsiktigt. Vi väljer att fortsätta vårt arbete med icke-laggad 3-månadersräntan som variabel för räntan i stället för 5-år räntan. Bruttodriftsöverskottet för företagssektorn är ett problematiskt mått då det är en slask-post i KI:s historiska data. Detta innebär att våra skattningar på historisk data kan generera samband som senare leder till prognosfel. Ett sätt att lösa detta är att använda bruttodriftsöverskottet i näringslivet. En ytterligare kommentar gällande bruttodriftsöverskottet är att koefficienten bör vara större än ett. Dessutom så kan det vara svårt att hitta bryt-punkter i bolagsskatteutvecklingen med hjälp av 2

21 Analys och förslag på vidare studier driftsöverskottet då detta har en tendens att växa i alla prognossituationer och växa över tid. När vi frågade deltagarna vilken av modellerna som de tyckte bäst om så svarade de flesta ekvation (1) eftersom de inte tyckte att det fanns en bra teoretisk anledning till att lagga räntan. En idé är att ha olika modeller för olika tidshorisonter. I detta fall skulle ekvation (3) passa bäst på kort sikt och ekvation (1) på lång sikt. För att kunna göra prognoser som inte tar hänsyn till förväntad finanspolitik utan endast fattade beslut så borde skattekvoten i ekonomin hållas konstant enligt en deltagare. Man måste jobba iterativt för att kontrollera att skatterna utgör samma andel av BNP under alla prognosår. Genom att alltid hålla sig till KI:s data borde skattekvoten bli konsistent med BNP. Vi ställer oss lite frågande till om skattekvoten hålls konstant då oförändrad finanspolitik antas. Detta skulle enligt vår argumentation bero på olika skattesatser på kapital och arbete. Finansdepartementets skatteavdelning använder SCB:s databas FRIDA för att beräkna engångseffekter (exempelvis periodiseringsfonderna). En ytterligare rensning som kan göras är att rensa bort bankerna ur data-serierna för bolagsskatt. Bankerna har inget driftöverskott som vanliga företag och utgör därmed en grupp företag som inte beter sig som vanliga tillverknings- och tjänsteföretag. Detta är en tanke som vi själva har bollat med. Det kräver emellertid ett omfattande arbete för att göra detta och vi har valt att inte ta hänsyn till detta problem i nuläget. Därmed innebär det fortsatta arbetet att ta fram beskattningsbar förvärvsinkomst dvs. räkna på underlaget till bolagsskatten istället för bolagsskatten då skattesatsen ändras den 1/1-29. Vidare kommer 3-månadersräntan och bruttodriftsöverskottet i näringslivet användas. I nästa avsnitt kommer även ett resonemang kring ett kvalitativt tillvägagångssätt beskrivas. 21

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder 2010:1 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015

Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015 PM 2017-02-02 1 (14) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius EJ Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015 Sammanfattning De mest pricksäkra prognoserna av

Läs mer

Modell för prognostisering av bolagsskatten En utvärdering av felkorrigeringsmodellen

Modell för prognostisering av bolagsskatten En utvärdering av felkorrigeringsmodellen UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Magisteruppsats VT-2008 Modell för prognostisering av bolagsskatten En utvärdering av felkorrigeringsmodellen Författare: Kristina Holmberg Handledare:

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Regeringen. Rapport Säkerhet i statens betalningar. Slutrapport

Regeringen. Rapport Säkerhet i statens betalningar. Slutrapport Regeringen Rapport Säkerhet i statens betalningar Slutrapport ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

Utvärdering av SKL:s makrobedömningar 2014

Utvärdering av SKL:s makrobedömningar 2014 PRIOFRÅGA: VÄLFÄRDENS LÅNGSIKTIGA FINANSIERING Utvärdering av SKL:s makrobedömningar 2014 EN SPECIALSTUDIE Utvärdering av SKL:s makrobedömningar 2014 En specialstudie Utvärdering av SKL:s makrobedömningar

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Rapport Årligt yttrande Europeiska regional utvecklingsfonden (ERUF) - Regionala program

Rapport Årligt yttrande Europeiska regional utvecklingsfonden (ERUF) - Regionala program Rapport Årligt yttrande 2011 Europeiska regional utvecklingsfonden (ERUF) - Regionala program 2012-13 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2014 2015:29 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet REMISSYTTRANDE 103 33 Stockholm Fi2006/1676 Stockholm den 30 juni 2006 Yttrande över Skatteverkets promemoria om Metoder för att undvika internationell

Läs mer

Räntebelagda. periodiseringsfonder. Kvantitativ undersökning om företags hantering av räntebeläggningen på periodiseringsfonder

Räntebelagda. periodiseringsfonder. Kvantitativ undersökning om företags hantering av räntebeläggningen på periodiseringsfonder Räntebelagda periodiseringsfonder Kvantitativ undersökning om företags hantering av räntebeläggningen på periodiseringsfonder Genomförd av ATL Marknadsinformation april - juni 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, VT2014 2014-05-26 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se. Remiss REGERINGSKANSLIET 2012-06-21 Fi2012/2385 Fi nansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Elisabeth Sheikh Telefon 08-405 36 49 SKATTEVERKET Solna ink. 2012-06- 2 5 Utdrag ur lagrådsremissen Effektivare

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 18/2014 2014-12-05. Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99

Ekonomi Nytt. Nr 18/2014 2014-12-05. Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99 Ekonomi Nytt Nr 18/2014 2014-12-05 Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetchefer Lt Redovisningschefer Lt Finanschefer Lt Landstingsekonomer Planeringsförutsättningar

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4)

Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 17 mars 2010 Dnr: 6-3-10 Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4) Sammanfattning Konjunkturinstitutet anser att överskottsmålet bör vara framåtsyftande.

Läs mer

Budgetprognos 2007:2. Tema

Budgetprognos 2007:2. Tema ESV 2007:2 Budgetprognos 2007:2 Tema Fördjupad analys av systematiska överskattningar Tema: Fördjupad analys av systematiska överskattningar Den största tillgången vid prognosarbete är kunskap och erfarenhet.

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Modell för löneökningar

Modell för löneökningar Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den

Läs mer

Promemoria. Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor

Promemoria. Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor Promemoria Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor 1.1 Ny modell för att beräkna strukturellt sparande Den offentliga sektorns finansiella sparande varierar normalt med BNP.

Läs mer

Finansmarknadsdata Utvärdering av olika framskrivningsalternativ

Finansmarknadsdata Utvärdering av olika framskrivningsalternativ ES/PR-S Niklas Neville och Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-15 1(5) Finansmarknadsdata Utvärdering av olika framskrivningsalternativ För beslut På KPI-nämndens sammanträde nr 250 beslutades

Läs mer

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 24: Tidsserieanalys III

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 24: Tidsserieanalys III Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 24: Tidsserieanalys III Sebastian Andersson Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 16 december 2015 är en prognosmetod vi kan använda för serier med en

Läs mer

Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket

Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse hur kapitalunderlagen har beräknats. Siffror i ring se bifogade upplysningar på sidan 5. A. Räntefördelning kapitalunderlag Vid denna beräkning

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 TIDSSERIEDIAGRAM OCH UTJÄMNING 1. En omdebatterad utveckling under 90-talet gäller den snabba ökningen i VDlöner. Tabellen nedan visar genomsnittlig kompensation för direktörer

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Juni 2012 1 Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag om ändring

Läs mer

Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket

Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket Blanketten ska inte lämnas till Skatteverket men bör sparas eftersom Skatteverket kan begära in en redogörelse hur kapitalunderlagen har beräknats. Siffror i ring se bifogade upplysningar på sidan 5. Beräkning

Läs mer

Utvärdering av Konjunkturinstitutets prognoser

Utvärdering av Konjunkturinstitutets prognoser Utvärdering av Konjunkturinstitutets prognoser Anders Bergvall Specialstudie Nr 5, mars 5 Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm 5 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV Riksgäldskontorets lånebehovsprognoser ligger till grund för vår låneplanering. Årsprognoserna styr i första hand upplåningen på

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

10.26 Beta AB blandade uppgifter

10.26 Beta AB blandade uppgifter 10.26 Beta AB Företaget Beta AB ska göra bokslut år 20X7 och nedanstående information finns tillgänglig: Resultat före bokslutsdispositioner och skatt är 1 980 000. Det har tidigare gjorts två avsättningar

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Regressions- och Tidsserieanalys - F7

Regressions- och Tidsserieanalys - F7 Regressions- och Tidsserieanalys - F7 Tidsserieregression, kap 6.1-6.4 Linda Wänström Linköpings universitet November 25 Wänström (Linköpings universitet) F7 November 25 1 / 28 Tidsserieregressionsanalys

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Ändrad intäktsränta i skattekontot Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Budgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9

Budgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9 Budgetprognos 28:1 Analys ESV 28:9 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen

Läs mer

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 22: Tidsserieanalys I

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 22: Tidsserieanalys I Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 22: Tidsserieanalys I Sebastian Andersson Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 15 december 2015 Data kan generellt sett delas in i tre kategorier: 1 Tvärsnittsdata:

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Senast den 4 maj 2015 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Namn och adress är keramiker och hälftenägare till en keramisk verkstad som drivs i handelsbolagsform.

Läs mer

Utvärdering av prognoser för offentliga finanser

Utvärdering av prognoser för offentliga finanser Utvärdering av prognoser för offentliga finanser SPECIALSTUDIER NR 19, APRIL 29 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser över den svenska och den internationella

Läs mer

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt

Läs mer

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015 Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 215 Nedan granskas konjunkturerna i landskapet Österbotten utgående från information om omsättning per näringsgren. Informationen är beställd från Statistikcentralen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE OKTOBER 216 Box 3546, 13 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 Box 44, 41 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 Box 186, 21 21 Malmö, Telefon +46 4 35 25 Pedagogens väg

Läs mer

Bilaga. 1 Borttagande av periodiseringsfond. Offentligfinansiella effekter

Bilaga. 1 Borttagande av periodiseringsfond. Offentligfinansiella effekter Bilaga Offentligfinansiella effekter 1 Borttagande av periodiseringsfond I betänkandet föreslås att möjligheten att sätta av vinstmedel till periodiseringsfond upphör från och med 2016, för enskilda näringsidkare

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Cirkulärnr: 07:45 Diarienr: 07/2567 Handläggare: Måns Norberg Derk de Beer Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum:

Cirkulärnr: 07:45 Diarienr: 07/2567 Handläggare: Måns Norberg Derk de Beer Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: Cirkulärnr: 07:45 Diarienr: 07/2567 Handläggare: Måns Norberg Derk de Beer Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2007-09-24 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik:

Läs mer

Livbolagens prestation

Livbolagens prestation fm Försäkringsmatematik Livbolagens prestation Återbäringsräntornas utveckling 1986-2012 Meryem Savas 2012-02-10 Innehållsförteckning Indelning... 2 Avkastningsskatt... 2 Pensionsförsäkring... 3 Besparingsperiod:

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Allmänt om beskattning av näring 2006 2007 2008 2009

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); SFS 1998:684 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs att 46 1 mom.,

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell Ekonomi Nytt Nr 12/2016 2016-08-15 Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 31 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Ändrade skatteregler rörande fonderade medel för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningar

Ändrade skatteregler rörande fonderade medel för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningar Promemoria 2003-04-22 Fi2002/2971 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för kapitalbeskattning, S3 Ändrade skatteregler rörande fonderade medel för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer