Räntebelagda. periodiseringsfonder. Kvantitativ undersökning om företags hantering av räntebeläggningen på periodiseringsfonder

Transkript

1 Räntebelagda periodiseringsfonder Kvantitativ undersökning om företags hantering av räntebeläggningen på periodiseringsfonder Genomförd av ATL Marknadsinformation april - juni 2005

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Resultat...4 Genomförande...7 Bilagor...8 Följebrev...8 Enkät...9 Undersökningen är genomförd och sammanställd av: ATL Marknadsinformation Peter Annerbäck Imatragatan 210, KISTA ATL Marknadsinformation 2

3 Inledning Med anledning räntebeläggningen på periodiseringsfonder från och med fick ATL Marknadsinformation i uppdrag av Svenskt Näringsliv att genomföra en kvantitativ studie om hur företag hanterat denna räntebeläggning. Man tror att flera företag låtit bli att göra nya avsättningar till periodiseringsfonder samt att de även återfört tidigare avsättningar. Detta skulle innebära att staten får mer skatteinkomster. Den kvantitativa studien genomfördes via enkätutskick per post. Enkäten skickades ut till 1409 företag. Svarsfrekvensen blev knappt 70%. Resultatet av undersökningen visar att totalt har företagen per sista december 2004 återfört drygt 38 miljarder kronor från sina periodiseringsfonder (utöver eventuella fonder från 1999 års taxering som de var tvungna att föra tillbaka). Cirka 64% av de undersökta företagen hade periodiseringsfonder. Av dessa hade knappt 30% återfört någon del av fonderna. Av de företag som återfört någon del av sina periodiseringsfonder var det 63,7% som återfört fonderna helt och hållet med anledning av räntebeläggningen. 12,9% har återfört dem delvis beroende på räntebeläggningen. Således har drygt tre fjärdedelar återfört sina periodiseringsfonder delvis eller helt och hållet på grund av räntebeläggningen. ATL Marknadsinformation 3

4 Resultat Nedan följer resultatet som följer enkätens struktur: Enkätsvar angående hantering av räntebelagda periodiseringsfonder 1. Företagsnamn: Organisationsnummer:... (Vi önskar svar avseende den juridiska person som fått enkäten, dvs. ej koncernuppgifter.) 2. Företagets räkenskapsår: Kalenderår Brutet räkenskapsår 3. Företagets avsättningar till periodiseringsfonder för räkenskapsåren , dvs. taxeringarna , (finns normalt i rutorna i räkenskapsschemat, bilaga till inkomstdeklarationen för taxeringen 2004 resp. 2005) uppgår till: Periodiseringsfond 2004 års deklaration 2005 års deklaration Återfört 1999 års taxering 13,083,897,502 kr års taxering 13,679,263,650 kr 6,211,433,121 kr 7,467,830,529 kr 2001 års taxering 20,634,273,890 kr 10,268,370,373 kr 10,365,903,517 kr 2002 års taxering 21,944,145,270 kr 15,212,734,406 kr 6,731,410,864 kr 2003 års taxering 18,540,145,595 kr 12,166,769,393 kr 6,373,376,202 kr 2004 års taxering 18,362,212,321 kr 11,290,429,568 kr 7,071,782,753 kr 2005 års taxering ,737,503,520 kr Summa alla återföringar 38,010,303,865 kr 4. Redovisat skattemässigt resultat i deklarationen för taxeringen 2005 (överskott (ruta 58) eller underskott (ruta 70) i deklarationsblanketten) 336,032,055,878 kr (överskott) 23,694,844,037 kr (underskott) 5. Har eventuell återföring av periodiseringsfond (utöver eventuell fond från 1999 års taxering) till någon del föranletts av räntebeläggningen? (Bas 909 företag) 4,2 % Nej 2,4 % Ja, delvis 12,0 % Ja, helt och hållet 45,0 % Ingen återföring har skett 35,3 % Vi har inga periodiseringsfonder 0,6 % Vi började sätta av i 2005 års deklaration 0,3 % Inga kommentarer / ej svar 0,2 % Vet ej % Av de företag, 171 stycken, som återfört någon del av sina periodiseringsfonder är det 63,7% som återfört periodiseringsfond helt och hållet med anledning av räntebeläggningen. 12,9 % har återfört periodiseringsfonder delvis beroende på räntebeläggningen. 22,2 % har återfört periodiseringsfonder ATL Marknadsinformation 4

5 men inte med anledning av räntebeläggningen. 1,2 % har haft återföringar men ej varit insatta i varför dessa skett, det har varit beslut från moderbolagen som styrt. Nedan följer en fördelning av svarsprocenten när de som inte har några fonder samt de som började sätta av till periodiseringsfond i 2005 års deklaration exkluderats: (Bas 583 företag) 6,5 % Nej 3,8 % Ja, delvis 18,7 % Ja, helt och hållet 70,2 % Ingen återföring har skett 0,5 % Inga kommentarer / ej svar 0,3 % Vet ej % 6. Bedömer ni att räntebeläggningen kan påverka Ert företags framtida användning av periodiseringsfond? (Bas 909 företag) 16,5 % Nej 19,7 % Ja, vi kommer nog sätta av mindre 30,9 % Ja, vi kommer förmodligen inte använda periodiseringsfonden i framtiden 28,8 % Nej, vi har inga periodiseringsfonder 3,1 % Vet ej 1,0 % Inga kommentarer / ej svar % Nedan följer en fördelning av svarsprocenten när de som inte har några fonder exkluderats: (Bas 588 företag. Inkluderat de fem företag som började sätta av till periodiseringsfond i 2005 års deklaration) 25,5 % Nej 28,9 % Ja, vi kommer nog sätta av mindre 39,6 % Ja, vi kommer förmodligen inte använda periodiseringsfonden i framtiden 4,4 % Vet ej 1,6 % Inga kommentarer / ej svar % Noterbart är att nästan två tredjedelar av företagen som inte har några periodiseringsfonder kommer att sätta av mindre eller förmodligen inte använda periodiseringsfond i framtiden. 7. Eventuella kommentarer: Det kom in många frisvarskommentarer, drygt 150 företag har skrivit kommentarer. Det har varit vitt skilda svar. Flertalet företag sa att de förmodligen kommer att lösa upp sina periodiseringsfonder innevarande år. Många påpekade även att de styrs av sina respektive moderbolag. Flera företag har sagt att de i kommande deklaration förmodligen kommer att föra tillbaka alla sina periodiseringsfonder med anledning av räntebeläggningen. Några svar följer nedan: Vi kommer nog att sätta av mindre i framtiden beroende på ränteutvecklingen. Till följd av räntebeläggningen kommer vi eventuellt att begära omprövning av taxeringen Enligt vår uppfattning är räntebeläggningen av tidigare räkenskapsårs (före tax 2005) avsättningar till periodiseringsfonder tveksam mot bakgrund av förbudet mot retroaktiv lagstiftning! ATL Marknadsinformation 5

6 Det hade varit ärligare av staten att avveckla periodiseringsfonderna istället för att försämra villkoren kraftigt genom denna nya skatt! Tycker absolut inte om förslaget. Drabbar speciellt företag som är känsliga för konjunktursvängningar. Reformen innebär en ökad instabilitet i näringslivet då företagens riskkapital minskar när upplösning sker i stor omfattning. Våra beräkningar visar att det med nuvarande regler är fördelaktigt att lösa upp periodiseringsfonderna. Räntebeläggningen blir dyrare än att finansiera skatteinbetalningen. Det är anmärkningsvärt att regeringen på detta sätt drar undan möjligheten till en utjämning av goda och dåliga år för företag. En företagsekonomiskt missriktad åtgärd som drivs av ett syfte - maximera skatteintäkter utan tanke på konsekvenser! Självklart är detta en stor försämring som påverkar företagen negativt. Taxering 2005 valde vi trots allt att göra en ny avsättning! Ingen avsättning gjord taxering 2005 pga räntebeläggningen. Denna kommentar har flera företag skrivit. Katastrof! Vi har funderingar på att utnyttja periodiseringsfond för tax 2006 men pga räntan kan detta beslut komma att förändras. Avsättning till obeskattade reserver har en stor betydelse för nystartade och växande företag. Att försämra företagens möjlighet till hjälp med kapital till investeringar i fungerande företag är en klar försämring. Idén med periodiseringsfonder är egentligen genial. För att göra en avsättning måste det finnas ett fungerande företag som genererar vinst. Det behövs inga ansökningsblanketter eller bedömning från utomstående som ej förstår verksamheten. Tyvärr får vi nog se våra möjligheter till obeskattade reserver försvinna i takt med EU-anpassningen. För de flesta EU-länder är detta ju ett okänt begrepp. Vi övervägde att lösa upp alla fonder, men avstod av likviditetsskäl. ATL Marknadsinformation 6

7 Genomförande Undersökningen genomfördes med enkätutskick som postades För att höja svarsfrekvensen tog vi telefonledes kontakt med de företag som ej besvarat enkäten. Telefonuppföljningen skedde under perioden Målgruppen för undersökningen var företag som har/har haft periodiseringsfonder. För att nå dessa gick enkäten ut till de företag som enligt uppgifter i årsredovisningar tillhör den andel inom företagssektorn som haft störst obeskattade reserver, i vilka man finner eventuella periodiseringsfonder. Totalt kom det in 976 svar. 2 av dessa hade brutet räkenskapsår och räknas inte in i undersökningen. Svarsfrekvensen blev (976 2) / (1409 2) = 69,2 % Av de 974 återstående svaren hade 30 företag fusionerats/förvärvats/blivit uppköpta. 8 företag hade likviderats eller upphört med sin verksamhet. 27 företag vägrade svara på enkäten, anledningar till detta var bland annat att de som policy inte svarar på enkäter eller att de inte hade tid att besvara enkäten. Således återstår 909 bearbetningsbara svar av totalt 1409 utskick. Ett 20-tal enkäter kom i retur med ofullständiga adresser. Vi har försökt nå dessa men i flera fall verkar det som att företagen inte finns kvar/fusionerats eller flyttat utomlands och ej gått att få svar ifrån. För en del företag har periodiseringsfonderna ökat i 2005 års deklaration jämfört med vad de hade i deklarationen år Detta beror på att de fusionerats med/köpt upp andra företag och därmed tagit över deras periodiseringsfonder. I de fall företagen brevledes skickat in eller mailat in enkäten har vi ringt upp och dubbelkollat detta, för att säkerställa svaren. Bland ett antal stora företag, t ex Vattenfall, Sydkraft, Volvo, Föreningssparbanken, Stora Enso, Fortum, Fabege, finns flera olika dotterbolag vilket har gjort det svårt att härleda vilka företag som hör till respektive moderbolag. Bland försäkrings-, liv- och skogsbolagen hade det skett många fusioner och sammanslagningar vilket även det gjorde det krångligare att härleda vilka företag som hörde ihop. Anledning till att dotterbolag inte besvarat enkäten kan ju vara att det är moderbolagen som redovisar periodiseringsfonderna medan de själva ger/får koncernbidrag. En stor anledning till att företag inte besvarat enkäten kan vara att de förmodligen inte har periodiseringsfonder och inte tycker att de behöver skicka in något svar, därmed blev svarsfrekvensen lägre. För att säkerställa kvaliteten i undersökningen jämfördes i några fall de svar vi fått in med de uppgifter som gått att finna i företagens årsredovisningar. Inga avvikande siffror upptäcktes. ATL Marknadsinformation 7

8 Bilagor Följebrev Till Ekonomichefen Stockholm, Angående hantering av räntebelagda periodiseringsfonder Riksdagen beslutade i höstas efter förslag från regeringen att räntebelägga periodiseringsfonderna. Svenskt Näringsliv yttrade sig över förslaget och vi anförde att en räntebeläggning skulle medföra att ett antal företag inte skulle göra avsättning till periodiseringsfond. Det skulle leda till att skatteinbetalningarna från företagen ökade med betydande belopp. Det finns nu indikationer på att ett större antal företag låtit bli att göra nya avsättningar till periodiseringsfond. Ett flertal företag förefaller också ha återfört tidigare avsättningar utöver den avsättning som gjordes vid 1999 års taxering. Det innebär att statens inkomster ökat mer än regeringen beräknat. Vi anser att dessa inkomster ska återföras till företagssektorn. Därför genomför vi en undersökning av hanteringen av periodiseringsfonder hos ett urval av företag och ber om Er hjälp med de uppgifter som listas i bilagan. Undersökningen går till Ert företag eftersom Ni enligt årsredovisningsuppgifter tillhör den andel inom företagssektorn som haft störst obeskattade reserver. Det kan innebära att periodiseringsfonderna varit stora. All information beträffande Ert enskilda företag kommer att behandlas konfidentiellt. Svar önskas senast den 31 maj. Undersökningen genomförs i regi av ATL Marknadsinformation. Frågor kan ställas till Peter Annerbäck, tel , Tack på förhand för Er medverkan Krister Andersson, chef Svenskt Näringslivs skatteavdelning ATL Marknadsinformation 8

9 Enkät Enkätsvar angående hantering av räntebelagda periodiseringsfonder 1. Företagsnamn: Organisationsnummer:... (Vi önskar svar avseende den juridiska person som fått enkäten, dvs. ej koncernuppgifter.) 2. Företagets räkenskapsår: Kalenderår Brutet räkenskapsår 3. Företagets avsättningar till periodiseringsfonder för räkenskapsåren , dvs. taxeringarna , (finns normalt i rutorna i räkenskapsschemat, bilaga till inkomstdeklarationen för taxeringen 2004 resp. 2005) uppgår till: Periodiseringsfond 2004 års deklaration 2005 års deklaration 1999 års taxering..kr års taxering..kr..kr 2001 års taxering..kr..kr 2002 års taxering..kr..kr 2003 års taxering..kr..kr 2004 års taxering..kr..kr 2005 års taxering kr 4. Redovisat skattemässigt resultat i deklarationen för taxeringen 2005 (överskott (ruta 58) eller underskott (ruta 70) i deklarationsblanketten).. kr 5. Har eventuell återföring av periodiseringsfond (utöver eventuell fond från 1999 års taxering) till någon del föranletts av räntebeläggningen? Nej Ja, delvis Ja, helt och hållet 6. Bedömer ni att räntebeläggningen kan påverka Ert företags framtida användning av periodiseringsfond? Nej Ja, vi kommer nog Ja, vi kommer förmodligen inte sätta av mindre använda periodiseringsfonden i framtiden 7. Eventuella kommentarer:..... Eventuella kompletteringsfrågor om lämnade uppgifter kan ställas till (namn och telefonnr.) Undersökningen genomförs i regi av ATL Marknadsinformation. Frågor kan ställas till Peter Annerbäck tel , Posta denna ifyllda enkät i det bifogade svarskuvertet till: ATL Marknadsinformation, Imatragatan 210, Kista. Enkäten kan erhållas elektroniskt genom att skicka ett mail till: periodiseringsfond@atlmarknadsinformation.se Till denna mailadress kan även svar skickas. Det går också bra att faxa Ert svar till faxnr Svar önskas senast den 31 maj. ATL Marknadsinformation 9