Verksamhetsrapport för Regionala beredningen 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsrapport för Regionala beredningen 2004"

Transkript

1 Verksamhetsrapport för Regionala beredningen 2004 Uppdraget Regionala beredningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om medborgarnas behov kopplat till det övergripande målet om regional utveckling. Under åren ska regionala beredningen utifrån det regionala tillväxtprogrammet för Norrbotten föra en dialog med medborgarna om regional mångfald dvs att bevara och skapa attraktiva livsmiljöer i Norrbotten. Särskilt ska följande perspektiv belysas: Ett jämställt samhälle, hur ska villkoren utvecklas för att både kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att bo kvar eller att flytta till regionen? Tillväxt, hur skapas förutsättningar för branscher som uppfattas som framgångsrika eller har potential till att bli det? Beredningens uppdrag omfattar hela länet. Eftersom fyrkantsområdet (Luleå- Boden-Älvsbyn-Piteå) ofta nämns som ett framtida område för befolkningsökning i länet ska beredningen särskilt undersöka uppfattningarna i de övriga kommunerna. Avgränsning av uppdraget Årets verksamhetsrapport är en del i det tvååriga uppdraget som beredningen har. Berednings arbete har avgränsats till upplevelseindustri och skogsnäring som en del av uppdraget. Den del inom beredningens uppdrag som handlar om hur villkoren ska utvecklas för att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar, har under detta år till största delen handlat om kunskapsinhämtning och beredningen kommer att arbeta vidare med detta under det kommande året. Ledamöterna avser också att föra dialog med representanter för gruvindustri och testverksamhet under det kommande året, för att de är utpekade tillväxtbranscher och det sker förändringar av stor vikt inom gruvindustrin. Beredningens uppdrag år 2006 Beredningen avser att återkomma till landstingsfullmäktige i februari 2005 med förslag till beredningens uppdrag Beredningen lämnar följande synpunkter med anledning av uppdraget i landstingsplanen 2004 Från de synpunkter som framförts till ledamöterna har en analys och tolkning genomförts där följande tendenser framträder: Regionala tillväxtprogrammet - förefaller att inte vara förankrad i de REGIONALA BEREDNINGEN 1

2 kommuner beredningen besökt. Processen med att ta fram RTP upplevs ha kommit uppifrån i samhällsstrukturen. För att få genomslag och förankring behövs arbetet underifrån. Samverkan - är ett ledord. Insikten om samverkans betydelse är tydlig både lokalt mellan entreprenörer och över kommungränser. När samverkan sker utifrån sakfrågor, når samverkansparterna resultat. Attityder - visar att förändringar behövs kring attityder mot företagande, människor från andra länder och kulturer, kvinnor och mäns villkor för att försörja sig själv och att de ungdomar som väljer att stanna kvar i sin hembygd ges stöd att bo kvar. Att förändra attityder är en process som aldrig får avstanna. För att genomföra det behövs en medveten plan för att få en ökad acceptans till personer och företeelser som upplevs som annorlunda. Bl a genom landstingets engagemang i RTPs Regional attraktionskraft, finns möjlighet att påverka dessa attityder. Regler - som berör småföretagare inom upplevelseindustri behöver förenklas och förändras för att de ska kunna samverka eller konkurrera på lika villkor mellan länderna. Företagare vill ha förenklade regelverk kring bidragsansökningar och mindre byråkrati. Årets verksamhet i beredningen Kunskapsuppbyggnad Under det första halvåret har ledamöterna byggt upp sin kunskap genom att få redovisningar av föreläsare inom uppdragets ämnesområden 1. Regionala beredningen har Norrbottens län som arbetsområde och ledamöterna har under juni -september besökt Haparanda, Kalix, Pajala, Överkalix och Övertorneå. I augusti var delar av beredningen och träffade företagare på Noliamässan i Piteå. Beredningen har bjudit in forskare som beskrivit hur det sociala kapitalet 2 på olika sätt kan påverka företagandets villkor och att varje kommun har sin sociala kultur. Dessa olika kulturer är varken bra/dålig eller bättre/sämre utan de är olika beroende på historiska faktorer. Ledamöterna har också lyssnat till sakkunniga inom regionala tillväxtprogrammet som beskrivit arbetet med framtagningen av programmet och de övergripande målen, statistik om jämställdhet som visar förhållandet i Norrbottens län kring vissa faktorer, ansvarig för e-hälsa, information om landstingets verktyg för regional utveckling, deltagit i seminariet Krafttag Östra Norrbotten som hölls i Överkalix och landstingsfullmäktiges utbildningsdag som hade ett avsnitt med en kunskapsresa kring jämställdhet. Några ledamöter har också deltagit i seminarium om skogsnäringen, EuropaForum VII Norra Sverige, en ungdomskonferens inom regionala tillväxtprogrammet (RTP) som arrangerades av länsstyrelsen i Norrbotten och ett kulturmöte i Överkalix. 1 I beredningens delrapport 2004, redovisas kunskapsuppbyggnaden. 2 Lokal identitet, gemensamt värdesystem, internalisering via sociala institutioner och social kontroll. REGIONALA BEREDNINGEN 2

3 Metoder och arbetssätt Ledamöterna i regionala beredningen har arbetat i mindre grupper och delat ansvaret för kommunbesöken där ledamöterna kontaktat personer och grupper för dialog. Resultat av dialogen Tillväxt, hur skapas förutsättningar för branscher som uppfattas som framgångsrika eller har potential till att bli det? Regionala tillväxtprogrammet I den information som ledamöterna tidigare fått kring framtagandet av regionala tillväxtprogrammet (RTP) framhölls att det funnits ett stort utrymme för samarbete och att kommunerna skulle komma med egna synpunkter. RTP ska ses som ett levande dokument som kommer att förändras och anpassas efter hur utvecklingen går, där varje kommun ska avgöra vilka branscher som de ser som möjliga tillväxtbranscher. De handlingsprogram som finns framtagna ska fungera som stöd till att förverkliga innehållet i RTP. Det råder delade meningar om vad det regionala tillväxtprogrammet har för funktion i de kommuner som beredningen besökt. En del beskriver RTP som en hyllvärmare. Det visar sig att företagare som ledamöterna mött inte känner till att RTP finns eller vad det innebär och inte heller vad respektive kommun har pekat ut för tillväxtbranscher. Det finns uppfattningar om att de 14 kommunerna ibland konkurrerar med varandra i tron om att på så sätt trygga sin egen överlevnad. Trots det finns frivilligt samarbete mellan kommuner. Luleå skulle kunna ha större betydelse för länets utveckling än den upplevs ha, eftersom det är länets residensstad, universitetsstad, har stora industrier och. Slutsats Regionala tillväxtprogrammet är tänkt att fungera som styrdokument och stöd i utvecklingsarbetet för länet. För att öka genomslagskraften behövs fortsatt arbete för att förankra det. Upplevelseindustri Samverkan Förut försökte små upplevelseföretag att sköta allt själv - men nu är fler specialister på vissa områden och samverkar mellan varandra och arbetar över ett större geografiskt område. Marknadsföring och utvecklingsfrågor vinner på att skötas genom samarbete. Kulturutbud och kulturaktiviteter i länet har ofta bidragit till att företag inom upplevelseindustin har startat. För att hotellnäringen ska kunna erbjuda hotellgäster aktiviteter, bildar små aktivitetsentreprenörer nätverk i närområden. Samarbete tycks också vara honnörsordet från kommunala representanter som framhåller att små kommuner kan ha behov av att samarbeta kring vissa kommunala funktioner. Istället för att betrakta Norrbotten som bestående av fjorton kommuner, ska det ses som ett geografiskt område. För att uppnå samarbete måste initiativet komma underifrån. REGIONALA BEREDNINGEN 3

4 Överkalix, Övertorneå och Pajala är exempel där praktiskt samarbete finns inom vissa områden för att kunna klara den kommunala servicen. Andra exempel på samarbete mellan kommuner finns inom biltestverksamheten där Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Kiruna och Gällivare samarbetar för att bl a underlätta kommunikationen för biltestföretagen. Inom utbildningsområdet finns samverkan genom Lapplands kommunalförbund och Högskoleförbundet östra Norrbotten. Samverkan över landsgränser För företag inom upplevelseindustrin framhålls att de olika regelverken i Sverige och i Finland lägger hinder i vägen för ett effektivt samarbete och utnyttjande av de resurser som finns i området i Östra Norrbotten. Regelverken är dessutom krångliga att sätta sig in i och att tillämpa i praktiken. Sportfiske Sportfiske framhålls som en viktig gren inom upplevelseindustrin. Behovet av tydliga regler och hänsynstagande till miljöpåverkan understryks inom branscher som har sin utkomst från fisk. Om inte fisken kan föröka sig krymper branschens möjligheter snabbt. Det finns särintressen med olika krav på vilka mängder som ska få fiskas, vilka människor som ska ha möjlighet att fiska och med vilka metoder. Miljöpåverkan är i dag det största hotet mot sportfisket. Det finns höga dioxinhalter i laxen. Miljöförstörning är ett problem för länderna runt Östersjön och det handlar till allra störta delen om att lösa dem på politisk väg. De nya Baltiska staternas inträde i EU ses av fiskare som en stor möjlighet att börja förändra deras miljöpolitik. Kapital och regelverk Ledamöterna har mött synpunkter om att det förut fanns tjänstemän inom låneinstitut och banker på lokala nivå med både kunskap om branscherna och beslutanderätt över långivning. Bilden är att idag tas beslut av personer som fysiskt sitter i andra delar av regionen eller landet och inte har den lokala kännedomen och kanske inte heller förståelsen för några av de branscher som finns lokalt. Bankerna har så höga krav på säkerhet att det dels är svårt att få lån och gamla krediter kan vara i farozonen. Det är svårt att få nytt kapital till expansion. Många företagare har inte tid att sätta sig in i bestämmelser för att söka bidrag eftersom regelverk kring bidrag är alltför komplicerad och byråkratisk. Upplevelseföretag som arbetar vid landsgränsen påpekar att de olika regelverken som finns i respektive land medför att det är svårt att samverka eller konkurrera på lika villkor. För verksamheter som arrenderar fastigheter eller markområden kan se det som ett hinder till att expandera. I besöksnäringen är det relativt vanligt att arrendera anläggningar, exempelvis campinganläggning som ofta ägs av kommunen. Problemet uppstår när verksamheten behöver låna pengar för sin utbyggnad och säkerhet krävs av banken eller låneinstitutet. I de fallen utgör ett arrendeavtal som löper på några år, ingen säkerhet. Många aktörer Frågan framförs om vem som sköter den regionala röran. Det sägs att i vissa sammanhang kan länsövergripande aktörer ha större förmåga att se på branschers möjligheter och svårigheter genom sitt övergripande perspektiv jämfört med vad som är möjligt på den lokala, kommunala nivån. REGIONALA BEREDNINGEN 4

5 Vissa frågor är så komplexa att kommuner kan behöva samverka för att tillsammans få god kompetens i frågor. Om det finns brister i kompetens kan det leda till felaktiga beslut. Små företagare uttrycker att det är för många aktörer inom regionala området vilket medför att de många gånger inte vet vart de ska vända sig. Attityder Attityder sägs utgöra grundbulten till det mesta. Att förändra attityder är en löpande process som aldrig får avstanna. Ledamöterna har mött attityder som signalerar en negativ inställning till människor från andra kulturer och nationaliteter, minoriteter och asylsökande. Det verkar också finnas negativa attityder mot företagande som företeelse. Dessa attityder kan påverka möjligheter och idéer om att starta företag, möjligheten för hur verksamheter kan utvecklas och att skapa tillväxt eller nya etableringar. Ibland förmedlas att entreprenörer känner sig vara själv nog. Det innebär att de inte söker samverkan med andra eftersom den egna kunskapen och förmågan är tillräcklig för att klara det mesta på egen hand. Studier visar att våra attityder kan påverka utvecklingen i ett enskilt företag mer än vi tror. Möjligheten att kunna expandera handlar ofta om avsaknaden av tillräckligt med kapital men även människors syn på företagaren eller företaget har sin betydelse. I en by eller mindre samhälle får människors inställning till företagande större effekt, vare sig den är negativ eller positiv, än det får för företag på en stor ort. Företagares uppfattning är att besöksnäringen i de mindre företagen, inte riktigt tas på allvar. Det finns fortfarande en övertro på storskaliga satsningar för att skapa sysselsättning. Beredningen har mött synpunkter om att ungdomar som stannar kvar i sin hembygd ses som misslyckade för att de inte flyttar som flertalet gör. Om de som stannar kan få tillgång till mentorer skulle det bidra till att stärka dem. Tillsammans med andra som stannar kan de ge hjälp och stöd åt varandra och med bra gemenskap ökar kreativiteten. Slutsatser Samverkan - För att bli kraftfullare och nå fler kunder behövs konkret samverkan, exempelvis nätverksbyggande, mellan de små upplevelseföretagen. Samverkan finns kring speciella områden även mellan kommuner. Hur skapas förutsättningar för en fungerande samverkan? Kan NLL och andra ge stöd? Attityder- Norrbotten har både struktur-, kultur-, och utvecklingspotential. Attityder tar tid att förändra även om viljan finns. För att ändra attityder behövs en medveten plan. Detta för att både få en mer öppen syn på människor från andra kulturer och inställningen till att både starta företag och även synen på de som redan är företagare. Miljöpåverkan - för att fortsättningsvis möjliggöra sportfiske inom upplevelsebranschen, behövs miljöpolitiska beslut inom EU. Enklare regelverk - företagare vill ha förenklade regelverk kring bidragsansökningar och mindre byråkrati. För att underlätta för upplevelseföretag att samverka eller konkurrera på lika villkor behövs mer likvärdiga regelverk mellan länderna. REGIONALA BEREDNINGEN 5

6 Skogsnäring Utbildning Skogen tillhör basindustin som är en av de utpekade tillväxtbranscherna. Skogen står för stora värden. De senaste åren har avverkningen i de svenska skogarna varit större än tillväxten. Produktionen har ökat och ökar, samtidigt som det blivit färre arbetstillfällen, eftersom det idag är en högt driven rationalisering i skogsnäringen. Skogen har haft stor betydelse för länet. Landstinget har ansvar för länets naturbruksprogram i gymnasiet. Vid Kalix naturbruks- gymnasium har man två inriktningar för skoglig produktion (skog och såg) samt tre för skogligt mångbruk (vatten, jakt/viltvård/turism). Till inriktningen skog har tre gånger så många elever sökt sig höstterminen 2004 som höstterminen 2003 och de som utbildas stannar i hög grad kvar i länet eller rent utav i sin egen kommun. Det kan tolkas på det viset att utbildningen är anpassad efter den arbetsmarknad som finns inom denna näring i länet. Skogsbranschen har en utvecklingspotential genom en vidareförädling av råvaran inom länet. Det sker en successiv förändring av utbildningarna efter hur teknikutveckling och branschen förändras och de behov och efterfrågan som finns inom näringen. Internationellt samarbete finns idag med skolor i Frankrike, ett projekt där Rovaniemi i Finland ingår (Rovaniemi, skördesimulatorer). I samma projekt har även samverkan inletts med Kirkenes i norra Norge. Samverkan finns även genom ett projekt i Baltikum. Skolan är i början av ett spännande samarbete med norra Finland och norra Norge inom naturbruksutbildningarna. Det finns samverkan för praktikplatser med lokala entreprenörer. Det kan finnas vissa svårigheter till praktik med tanke på att många entreprenörer är små företag. Att ta emot praktikanter kan innebära en sänkt produktion under den tiden. Förädling Förädling inom skogsnäringen uppges ha hård konkurrens från Baltländerna. Förädlingskostnaden sägs vara för dyr i Sverige. Som ett led i att öka möjligheten till förädling och försäljning skulle företagens produkter behöva en bättre marknadsföring. Slutsats En högre grad av vidareförädling skulle bidra till att skapa hållbara arbetstillfällen i Norrbotten. Utbildning inom skogsnäring kan i vissa fall bidra till att de som studerar stannar inom regionen. Utbildning generellt kan också innebära en internationell samverkan och kontakter. Jämställdhet Ett jämställt samhälle, hur ska villkoren utvecklas för att både kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att bo kvar eller att flytta till regionen? Det är ett stort och komplext område där beredningens arbete i huvudsak bestått i kunskapsuppbyggnad. För att få inblick i hur villkoren ser ut för män och kvinnor i Norrbottens län, har jämställdhetsdirektören vid länsstyrelsen presenterat statistik för beredningen. Beredningen har tillsammans med andra ledamöter i landstingsfullmäktige tagit del av en kunskapsresa vid REGIONALA BEREDNINGEN 6

7 en utbildningsdag. Där framgick vilka organisationer, rörelser och politiska beslut som påverkat arbetet inom jämställdhetsområdet. För att få in synpunkter från medborgarna om hur de anser att villkoren för kvinnor och män ska utvecklas, har beredningen inte ännu hittat en fungerande metod. Därför kommer ledamöterna att fortsätta med den delen under det kommande årets uppdrag. I ledamöternas möten med medborgare har inte uttryckts hur medborgare anser att villkor för kvinnor och män ser ut eller kan utvecklas. Resonemangen visar istället på attityder om vilka arbetsuppgifter som passar beroende på om det är män eller kvinnor som ska utföra arbetet. Slutsats För att kunna föra diskussion om hur villkoren ska utvecklas för kvinnor och män behövs en bredare kunskap hos medborgare om hur villkoren ser ut idag. Återkoppling Beredningens ledamöter kommer att genomföra återkopplingen genom personligt riktade tack-kort till de personer de träffat under året, med information om process och innehåll i denna verksamhetsrapport. Ledamöterna planerar även att kontakta dessa personer senare under 2005 för något samtal. Ekonomisk redovisning Den regionala beredningen har under 2004 haft en budget på totalt kronor. Konto Budget Utfall Resultat Kostnader för förtroendemanna organisationen Omkostnader Information och återkoppling till medborgarna. Summa *Planerad återkoppling beräknas kosta < Disponibelt ersättings dagar Ledamöternas aktiviteter 2004 Nyttjade dagar Varav ersatta Nyttjade dagar i procent ,4 Uppgifterna avser tiden 1 januari - 3 december Två platser har varit obemannade delar av året. REGIONALA BEREDNINGEN 7

Regionala beredningen

Regionala beredningen Regionala beredningen Delrapport 2004 Roller och uppdrag Beredningarnas roll I Landstingsplanen 2004 står att fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till

Läs mer

NLL Norrbottens läns landsting 2014

NLL Norrbottens läns landsting 2014 NLL-2014-01 Norrbottens läns landsting 2014 Norrbotten ett län i förändring Industri med skog och malm som råvarubas Forskning och utbildning i världsklass Nya branscher breddar näringslivet (Facebookhallar)

Läs mer

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.

Läs mer

Företagsklimatet i Luleå kommun 2017

Företagsklimatet i Luleå kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård 2020 Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti Vad är ett Leader område? Liaison Entre Actions de Dèveloppement de l Economie Rurale.

Läs mer

KIRUNA. Ett ovanligt parti för vanliga människor. Här vill vi leva våra liv! Kommunalt politiskt program för Kiruna 2011 2014

KIRUNA. Ett ovanligt parti för vanliga människor. Här vill vi leva våra liv! Kommunalt politiskt program för Kiruna 2011 2014 NORRBOTTENS SJUKVÅRDSPARTI KIRUNA KIRUNA Kommunalt politiskt program för Kiruna 2011 2014 Här vill vi leva våra liv! Ett ovanligt parti för vanliga människor 1 KIRUNA NORRBOTTENS SJUKVÅRDSPARTI Vårt partis

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Norrbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Norrbotten Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Att implementera regionala strategier. Vad krävs?

Att implementera regionala strategier. Vad krävs? Att implementera regionala strategier Vad krävs? Peter Kempinsky Christina Johannesson FBA, Augusti 2008 Strategier för regional tillväxt Norrbottens län har tagit fram många regionala strategier men dom

Läs mer

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...

Läs mer

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Framtidens tillväxt och näringslivn

Framtidens tillväxt och näringslivn Regionens attraktionskraft Hur skapar vi en attraktiv region för morgondagens kompetens och företagande? 1.Kommunikation & infrastruktur (41) Bind ihop regionen, stå sig i konkurrens med Kastrup 2.Utveckla

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

Norrbottens läns landsting 2014

Norrbottens läns landsting 2014 Norrbottens läns landsting 2014 Norrbotten ett län i förändring Industri med skog och malm som råvarubas Forskning och utbildning i världsklass Nya branscher breddar näringslivet (Facebookhallar) Besöksnäringen

Läs mer

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REVIDERAD Mars 2009 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län 1 Förord Den regionala överenskommelsen för Norrbotten

Läs mer

Näringslivets Regelnämnd, NNR

Näringslivets Regelnämnd, NNR Näringslivets Regelnämnd, NNR www.nnr.se Vision och Mål NNRs vision i Färre och enklare regler för tillväxt och företagande NNRs övergripande mål Färre och enklare företagsregler, sänkta regelkostnader

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

Länsrapport 2012 Norrbottens län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Länsrapport 2012 Norrbottens län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Länsrapport 2012 Norrbottens län Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 3.1. 1. Kommunens namn Älvsbyn Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Överkalix

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi 2016-2022 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 2/7 Innehållsförteckning

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa. Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008

Barn och ungdomars hälsa. Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008 Barn och ungdomars hälsa Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008 1 2 Innehåll Barn och ungdomars hälsa 54 Verksamhetsrapport 2008 54 Inledning 54 Uppdragsbeskrivning

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 93% Nej 7% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda Bilaga 3 Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda Högskoleförbundet Östra Norrbotten, vision: Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten genom utbildning och forskning.

Läs mer

Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Företagsamheten 2011 Norrbottens län Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Patientnämnden. Synpunkter och stödpersoner. Boden Patientnämnden

Patientnämnden. Synpunkter och stödpersoner. Boden Patientnämnden Synpunkter och stödpersoner Boden 2015-01-13 Vad är patientnämnden? En fristående instans dit patient och närstående kan vända sig när problem uppstår i kontakt med landsting/kommun avseende hälso- och

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Vindkraft på rätt plats. Karlskoga 10 oktober 2015 Jonas Rudberg

Vindkraft på rätt plats. Karlskoga 10 oktober 2015 Jonas Rudberg Vindkraft på rätt plats Karlskoga 10 oktober 2015 Jonas Rudberg SNFs syn på vindkraft Naturskyddsföreningen anser att vindkraft bör kunna bidra med minst 30 TWh till år 2020 att vindkraftverken ska etableras

Läs mer

Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten

Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten 1 Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten Bakgrund Systematisk uppföljning är ett prioriterat område inom den nationella barn och unga satsningen. Som en följd av att BBIC kan utgöra grunden

Läs mer

BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år.

BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år. Kulturnämnden 2007-11-22 73 10 Kulturnämndens arbetsutskott 2007-11-08 55 9 BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år. BD pop ansöker från Luleå kommun om totalt 500

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2016

VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 Effektivitet genom samverkan Verksamhetsinriktning för Västmanlands kommuner och landsting inför mandatperioden 2014 2018 Västmanlands kommuner och landsting har alltid arbetat

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Kvinnor och mäns Företagande

Kvinnor och mäns Företagande och mäns Företagande Entreprenörskapsbarometern 2012 1 Om Faktabroschyren Attityder till företagande bland kvinnor och män och mäns företagande är en av flera faktabroschyrer som publiceras utöver huvudpublikationen.

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Mångfald & integration

Mångfald & integration Mångfald & integration Öka kunskapen om mångfaldens betydelse för tillväxt och ekonomisk lönsamhet Nätverk Utbyta erfarenheter om metoder och aktiviteter för integration Nätverk Kartlägga nuläget i Norrbotten

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Vad får människor att växa i Kalmar län? 8 oktober 2015, Forum, Oskarshamn

Vad får människor att växa i Kalmar län? 8 oktober 2015, Forum, Oskarshamn Vad får människor att växa i Kalmar län? 8 oktober 2015, Forum, Oskarshamn Vad får människor att växa i Kalmar län? 8 oktober 2015, Forum, Oskarshamn Globalisering, urbanisering och digitalisering spås

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten Norrbottens län

Svarsöversikt Länsrapporten Norrbottens län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Norrbottens län Kommunens del Det övriga ANDT-förebyggande arbetet 2 (194) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 26/37 Plats Sammanträdesrummet fyra och en halv trappa upp, Västra Varvsgatan 11, Luleå Beslutande Jan Larsson, (v), Pajala Eva Bergström, (s), Luleå Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Kenneth Nilsson, (s),

Läs mer

Regionalt Utvecklingscentrum, förslag till fortsatt verksamhet

Regionalt Utvecklingscentrum, förslag till fortsatt verksamhet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2009-12-10 87(98) 55 Regionalt Utvecklingscentrum, förslag till fortsatt verksamhet Regionalt utvecklingscentrum är en mötesplats för skolan i Norrbotten

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande kommunrepresentanter Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog Lotta Åman, (s), Arvidsjaur Torbjörn Lidberg, (s),

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

1/11 Socialberedningen gemensamt

1/11 Socialberedningen gemensamt 1/11 Plats Hotell Best Western Arctic, Luleå Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Beslutande, Socialberedningen Deltagande ersättare, Barn och utbildningsberedningen Deltagande ersättare, Socialberedningen

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48)

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Ert dnr Fi 2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Kommunstyrelsen i Piteå kommun beslutade

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus. Patientnämnden kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner

Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus. Patientnämnden kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner Politisk samverkansberedning tisdag 14 maj, 2013, Kulturens hus kan förbättra för patienten! - med patientsynpunkter och stödpersoner Historik patientnämnden 1980 Lag om förtroendenämnd 1992 Lag om tillförordnande

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Mersmak av jämställdhet. NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet

Mersmak av jämställdhet. NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet Mersmak av jämställdhet NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet Nenet www.nenet.se är oberoende och icke vinstdrivande ska öka användningen av förnybar energi, samt miljöanpassad och energieffektiv teknik har

Läs mer

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Sveriges mineralstrategi Fem strategiska områden och 19 identifierade åtgärder idag pågår arbete med 14 av dem 1 En gruv- och mineralnäring

Läs mer

Länsrapport 2012 Norrbottens län

Länsrapport 2012 Norrbottens län Länsrapport 2012 Norrbottens län Kommunernas del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2.1. 1. Kommunens namn Älvsbyn Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016-2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå 2 Text: Timo Mulk-Pesonen 010-4867386 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen

Läs mer