Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten
|
|
|
- Filip Berglund
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten Bakgrund Systematisk uppföljning är ett prioriterat område inom den nationella barn och unga satsningen. Som en följd av att BBIC kan utgöra grunden för nationell jämförelsestatistik pågår ett arbete med uppföljningsvariabler på Socialstyrelsen, SKL har även deltagit i arbetet. I detta sammanhang har frågan om hur it-stödet fungerar för BBIC aktualiserats. Under 2012/2013 genomfördes därför en nationell kartläggning av ITstödet för dokumentation och statistikuttag där de flesta av landets kommuner deltagit. Resultat visar bl.a. stora problem med dokumentation i BBIC-formulären. Det är nödvändigt att detta förbättras. Mål och syfte Målet med förbättringsarbetet är att kommunernas it-stöd för BBIC ska fungera tillfredställande. Genomförande av Workshops Deltagare I Norrbotten genomfördes tre workshopar där kommuner deltog utifrån vilket verksamhetssystem de använder. Detta innebar att erfarenheter mellan kommunerna kunde delas. Ledare Utvecklingsledare BoU Inger Kyösti, BBIC-samordnare Eva Lakso samt samordnare för E-hälsa Marja-Leena Komulainen Beskrivning av genomförande Workshopsen genomfördes enligt följande: Dag Verksamhetssystem Deltagande kommuner Antal deltagare Treserva Arjeplog, Boden, Kalix, Luleå Procapita Jokkmokk, Kiruna, Pajala, Övertorneå Viva Gällivare, Piteå, Älvsbyn 12
2 2 Under första dagen leddes workshopen av Marie Nyström, SKL, de andra två leddes av lokala ledare. Kommunerna satt kommunvis men alla deltog i storgruppsdiskusssioner som utgick från kartläggningen. Först gick vi igenom allmänna frågor och frågor om avtalet, därefter gick vi igenom analyskarta, muntligt men även skriftligt i vissa delar. Det var viktigt att erfarenheter av problem och brister kom fram men framför allt delande av kunskap om funktioner och lösningar. Varje kommun fyllde efterhand i egen analyskarta för fortsatt arbete på hemmaplan. Ledarna antecknade uppgifter som inte beskrivits i kartläggningen, dessa redovisas i denna rapport. Resultat Del 1, Allmänna frågor och frågor om avtalet Treserva-kommuner : Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Kalix och Luleå (Arvidsjaur inte närvarande) Deltagarna hade läst kartläggningen och höll till största delen med om resultaten. Frågor om avtalet med IT-leverantören: Arjeplog, Arvidsjaur och Boden har avtal om IT-stöd för BBIC i sitt verksamhetssystem. BBIC är en modul till verksamhetssystemet. I avtalen framgår endast att BBIC-modulen ingår men inga detaljuppgifter om vad detta innebär. Avtalsperioden är på 5 år och går ut I avtalet specificeras inte hur statistik ska tillhandahållas. Det finns kryssrutor som man ska fylla i enligt leverantören men de kan inte ta fram någon statistik för det. Avtalet kan inte fungera som ett gott exempel. Kravspecifikationen är inte känd av personalen i verksamheterna och verktyget motsvarar inte deras förväntningar. När kommuner tar upp behov av utveckling av funktionerna så hänvisar leverantören till krav som socialstyrelsen har mot kommuner betr det som de ska redovisa till nationell nivå. Kalix och Luleå arbetar med word-dokumenten men har nu aktualiserat inköp av BBIC-modulen hos leverantören. Procapita-kommuner: Haparanda, Jokkmokk, Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertorneå (Haparanda och Överkalix inte närvarande) Deltagarna hade läst kartläggningen och höll till största delen med om resultaten.
3 Frågor om avtalet med IT-leverantören: Alla kommuner har avtal om IT-stöd för BBIC i sitt verksamhetssystem. BBIC är en modul till verksamhetssystemet. I avtalen framgår endast att BBIC-modulen ingår men inga detaljuppgifter om vad detta innebär. Avtalsperioden är på 5 år och går ut men innehåller möjlighet till förlängning på 4 år. Nästa upphandling planeras I avtalet specificeras inte hur statistik ska tillhandahållas. Det finns kryssrutor som man kan fylla i men de kan inte ta fram någon statistik för det. Inget extra betalas för statistik. F n tas statistiken ur verksamhetssystemet, ej ur BBIC-modulen. Avtalet kan inte fungera som ett gott exempel. Produkten motsvarar inte personalens förväntningar. Personalen saknar en "wordfunktionalitet" i verktyget. När kommuner tar upp behov av utveckling av funktionerna så hänvisar leverantören till krav som socialstyrelsen har mot kommuner betr det som de ska redovisa till nationell nivå. Ibland får de även en uppfattning om att leverantören är beredd att lyssna krav som kommer från en stor kommun men nonchalerar små kommuners krav. Det skulle finnas behov av att göra gemensamma kravspecifikationer gentemot leverantören. 3 Viva-kommuner: Gällivare, Piteå och Älvsbyn Deltagarna hade läst kartläggningen och höll till största delen med om resultaten. Frågor om avtalet med IT-leverantören: Alla kommuner har avtal om IT-stöd för BBIC i sitt verksamhetssystem. BBIC är en del i verksamhetssystemet. I avtalen framgår endast att BBICmodulen ingår men inga detaljuppgifter om vad detta innebär. Avtalsperioden är på 5 år och går ut 2017 men innehåller möjlighet till förlängning. Nästa upphandling planeras år I avtalet specificeras inte hur statistik ska tillhandahållas. Det finns kryssrutor som man kan fylla i men de kan inte ta fram någon statistik för det. Inget extra betalas för statistik. F n tas statistiken ur verksamhetssystemet, ej ur BBIC-modulen.
4 Avtalet kan inte fungera som ett gott exempel. Det finns en detaljerad kravspecifikation men produkten motsvarar inte personalens förväntningar. När kommuner tar upp behov av utveckling av funktionerna så åtgärdar leverantören småsaker men större saker hamnar på listan "ska utvecklas". Del 2 Analyskarta utifrån enkät 1 Analyskartan innehåller ytterligare kommentarer som kompletterar det resultat som finns beskrivna i SKL:s rapport om It-kartläggningen. Om inte annat anges gäller beskrivningen av problem för alla tre verksamhetssystem. Delprocess Beskrivning av Identifierade problem/brister Åtgärder Inmatning Allmänt finns önskemål om vanliga Wordfunktioner. Pga stora problem skrivs texter i word och klistras in i formulären. Stora problem med rättstavningskontroll, personliga ordlistor som försvinner vid ny version. Kortkommandon verkar fungera bättre än mus. Ångafunktionen fungerar dåligt, i vissa fall bara en gång. Man måste kopiera före spara, annars går det inte att kopiera. Systemet fungerar bättre om man inte har andra program öppna. Sammanlänkning av BBIC-formulär Bristande möjlighet att ta bort och ändra rubriker Går att kopiera text från ett ärende till ett annat, men bara ruta för ruta Önskemål om fraser ex beslutsmotiveringar Viva: Kopiera från ett formulär till annat fungerar ruta för ruta Automatisk överföring fungerar för personuppgifter men inte för andra uppgifter. Finns behov av att tydligöra vem som är vårdnadshavare, förälder och familjehem Det går att koppla flera anmälningar till en förhandsbedömning i Treserva. Procapita fungerar, men inte på samma datum. Brister/problem i systemet Treserva har problem med att systemet hänger sig upp till 10 ggr/dag. Procapita hänger sig inte nu. Inga problem med Viva. Många steg och klick, delade meningar om det är logiskt. Svårigheter att själv bestämma när man vill göra något steg inte alla, systemet styr processen, stämmer inte alltid med handläggarnas verklighet. Kommun i dialog med it-avdelning och leverantör 4
5 Utskrift Uttag av statistik ur BBIC Presentation av statistik Driftsäkerhet Övrigt Annat Mycket stora brister. Även fast det skrivna är snyggt blir utskriften något helt annat. Katastrofalt dåligt i alla tre system! Treserva och Procapita används inte Viva har egen flik för uppföljningar, måste fyllas i, men statistiken används inte Används inte Förekommer buggar och problem som många gånger avfärdas för lättvindigt. Ofta hänvisas till att socialstyrelsens styr. Dialog om i gruppen om att det är kommunen som är kravställare och beställare, inte socialstyrelsen. It-funktionen får inte alltid nya formulär som ska lägga in. Dåligt med översikt, helhetsbild. Viva har en flödesbild som inte alla använder pga. av kunskapsbrist. Flera kommuner kan förbättra rutiner av utbildning av nyanställda och kontinuerlig fortbildning/kompetensutveckling Erfarenhetsutbyten vid gemensamma träffar över kommungränser saknas Kommun, intern dialog om vilken statistik som ska tas ut Kommun. Se över vad avtalet verkligen innehåller. Kommun. Se över processen och rutiner. Kommun 5
6 6 Analys Vid workshopsen har framkommit resultat och beskrivning av problemsituationen. Några viktiga punkter bör särskilt belysas: Det finns svårigheter att särskilja problem/brister som beror på verksamhetssystemets generella funktioner och de som beror på BBICformulärens konstruktion. Utifrån många kommuner är det nödvändigt att förvaltande av it-stöd för BBIC finns på nationell nivå, förslagsvis hos socialstyrelsen. Detta skulle ge möjligheter för socialstyrelsen att styra innehåll och funktioner mot ett effektivt och välfungerande system. I dag, när kommunerna framför önskemål om förbättringar till leverantören har de svårt att driva frågor som beställare och kravställare då socialstyrelsen roll är oklar. ka systematisk uppföljning fungera genom BBIC är vår bedömning att Socialstyrelsen måste ta ett samlat ansvar för it-stöd.
Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten
Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 93% Nej 7% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika
Process för Regional Utvecklingsstrategi Norrbotten 2030
Process för Regional Utvecklingsstrategi Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare Dialogmöten 2018-02 26 till 2018-03-01 Innehåll Vad är en regional utvecklingsstrategi Processen för framtagning När
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå
Styrelsen (Extra sammanträde) 2014-01-08 Sida 1 (9) Plats Kulturens Hus, Luleå Beslutande kommunrepresentanter Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog Lotta Åman, (s), Arvidsjaur Torbjörn Lidberg, (s),
Hälso- och sjukvårdsberedningarna
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar
Kartläggning av kommunernas IT-stöd för BBIC
ENKÄTREDOVISNING Kartläggning av kommunernas IT-stöd för BBIC ARBETSRAPPORT, AUGUSTI 2013 1 Förord Den här rapporten är ett arbetsmaterial som syftar till att belysa kommunernas IT-stöd för Barns behov
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största
Patientnämnden. Synpunkter och stödpersoner. Boden Patientnämnden
Synpunkter och stödpersoner Boden 2015-01-13 Vad är patientnämnden? En fristående instans dit patient och närstående kan vända sig när problem uppstår i kontakt med landsting/kommun avseende hälso- och
Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen
Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare
BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013
BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 Katarina Munier BBIC ett sätt s att stärka barns och ungas ställning Är ett nationellt system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga upp till 21
3 Kravspecifikation Stöd- och tilläggstjänster, Företagshälsan NLL. Dnr: Ansvarig: Josefine Barsk
3 Kravspecifikation 2014 Stöd- och tilläggstjänster, Ansvarig: Josefine Barsk 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 4 2. EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 4 2.1 Medicinska tjänster 4 2.2 Företagsläkare 5 2.3 Psykosocialt
Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn
Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn Samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Uppdrag skyddat boende Politiska samverkansberedningen
Årsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2018
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (7 Årsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2018 Sida 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Samverkansorganet... 4 Ersättningsetableringar...
Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet
Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är
Näringslivets Regelnämnd, NNR
Näringslivets Regelnämnd, NNR www.nnr.se Vision och Mål NNRs vision i Färre och enklare regler för tillväxt och företagande NNRs övergripande mål Färre och enklare företagsregler, sänkta regelkostnader
Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten
Distansundervisning CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten kommit längst i Sverige inom området Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.
AGENDA. Ny älgförvaltning from 2012. Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO
Överkalix 20150331 AGENDA Ny älgförvaltning from 2012 Historisk avskjutning Norrbotten Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix Planer/avskjutning Överkalix ÄSO Älgbetesinventering Skogsbrukets mål skogsskador
Kampanjplan för Barnboksveckor 2015
Kampanjplan 1 (5) Kampanjens namn: Barnboksveckor 2015 Upprättad av: Planeringsgruppen Datum: 2015-04-29 Uppdaterad (datum): 2015-05-11 Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 1. Bakgrund och syfte Biblioteken
Specialiserad palliativ vård på hemorten
Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla
CMA Desktop PC baserad Video och Chat
CMA Desktop PC baserad Video och Chat NLL Länsteknik Arbetsplats: Länsteknik Sunderby Sjukhus Sida 2 (9) Start och inloggning av CMA Desktop CMA Desktop startas via startmenyn. Inloggningen sker automatiskt
Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson
Motala 2013-05-22 Pär Holgersson Bakgrund Nationell ehälsa högt på agendan i Östergötland HSL Nätverk med länets medicinskt ansvariga initierade under 2010 samarbete kring gemensam struktur för dokumentation
BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION
Abborrträsk 09.45 14.50 ja 09.30 Abborrträsk 14.20 15.45 ja 14.00 Adak 11.45 15.55 till Malå nej 11.30 Endast under skolåret Ammarnäs 09.45 17.00 Ej F (via Arvidsjaur) ja 09.30 Ammarnäs 16.15 12.25 ja
Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå
20/38 Plats Nordkalotten Hotell och konferens, Luleå Beslutande Övriga deltagare Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Margareta Bladfors, (s), Luleå Henning Åhman, (s) Arvidsjaur Marlene Haara, (s), Haparanda Rita
Norrbottens civilsamhälle
Norrbottens civilsamhälle Kartläggning 2017 Social Ekonomi Övre Norrland (SEÖN) Kartläggningens avsändare: Social Ekonomi Övre Norrland (SEÖN) Civilsamhällets parasollorganisation i Norrbotten och Västerbotten
ADAD-net. Användarmanual INDIVIDEN. Råbe och Kobberstad Februari 2010
ADAD-net Användarmanual INDIVIDEN Råbe och Kobberstad Februari 2010 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLOGGNING OCH BEHÖRIGHETER... 2 STARTA PROGRAMMET OCH LOGGA IN... 2 BEHÖRIGHETSSYSTEM...
Förvaltning av IT-stöd för BBIC tre alternativ
EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM SOCIALTJÄNSTEN Förvaltning av IT-stöd för BBIC tre alternativ - Förvaltning av 1 Förord Denna utredning syftar till att utreda vilken långsiktigt hållbar lösning av ITstödets
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens
Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC
Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt
Så kan Norrbotten arbeta för att skapa en god och jämlik hälsa
Så kan Norrbotten arbeta för att skapa en god och jämlik hälsa En förslag från Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR) Agneta Granström (MP) Ordförande, NLL Anders Öberg (S), NLL Helena Öhlund (S), Älvsbyn
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Extra sammanträde Sida 1 (5)
Styrelsen Extra sammanträde 2016-01-15 Sida 1 (5) Plats Kommunförbundet Norrbottens lokaler, Kungsgatan 23 B, Luleå Beslutande kommunrepresentanter Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog Lotta Åman,
Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning
Riktlinjer Informationssäkerhetsklassning Innehållsförteckning Dokumentinformation... 3 Versionshantering... 3 Bilagor till riktlinjer... 3 Riktlinjer för informationssäkerhetsklassning... 4 Målgrupp...
BBIC Barns behov i centrum. Marta Nannskog Sakkunnig, SKL Regional utvecklingsledare/bbic-samordnare, Stockholms stad
BBIC Barns behov i centrum Marta Nannskog Sakkunnig, SKL Regional utvecklingsledare/bbic-samordnare, Stockholms stad BBIC Bakgrund/Information Implementerades 2006 Reviderades 2015 Endast 3 kommuner/sdf
KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012
1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,
Mer tid för barn och unga genom förenklad dokumentation
Mer tid för barn och unga genom förenklad dokumentation Taligenkänning och Förbättrad dokumentation Kjerstin Bergman, SKL Marta Nannskog, SKL Birgitta Svensson, Karlstad Universitet Bakgrund till projekten
