BBIC Barns behov i centrum. Marta Nannskog Sakkunnig, SKL Regional utvecklingsledare/bbic-samordnare, Stockholms stad

Transkript

1 BBIC Barns behov i centrum Marta Nannskog Sakkunnig, SKL Regional utvecklingsledare/bbic-samordnare, Stockholms stad

2 BBIC Bakgrund/Information Implementerades 2006 Reviderades 2015 Endast 3 kommuner/sdf som inte har BBIC-licens idag I revideringsarbetet tog man hänsyn till: Behov av systematisk uppföljning Ny forskning (risk/skydd) och föreskrifter Behov av en förenkling/minskning av dokumentation

3 Vad är syftet med BBIC? Stärka barns delaktighet och inflytande Förbättra samarbetet med barnets familj och nätverk Skapa struktur och systematik i arbetet så att handläggningen och insatserna lättare kan följas upp Bidra till ökad kvalitet och rättssäkerhet BBIC består av: Grundbok och metodstöd Grundprinciper / Triangeln Dokumentationsstöd

4 Dokumentationsstöd - översikt

5 Viktigaste förändringarna i reviderade BBIC Tydligt forskningsbaserad Färre triangelområden (rubriker) Risk- och skyddsfaktorer för att systematisera bedömningen Forskningsbaserad analysmodell Variabler för statistik Kvarstår fortfarande ett arbete för att handläggare och chefer ska ha tillräcklig kunskap för att kunna använda BBIC optimalt

6 Systematisk uppföljning BBIC en prioriterad fråga 2018 Prioriterad fråga för Socialchefsnätverket, RSS, NSK-S. Högt prioriterad fråga och inlagd i VP 2018 för BoU-nätverket (regionala utvecklingsledare) Fokus på frågan vid BoU-nätverksträffarna och samordning med Socialstyrelsen. Vad planeras 2018 inom systematiskt uppföljning BOU 1) Socialstyrelsens SU BBIC pilot, under I projektet deltar 17 kommuner (bla Göteborg med 3 stadsdelar) och ett antal jämförelsekommuner ( bl a Kungsbacka) Syftet är att testa användbarhet och nytta av BBIC-variablerna för systematisk uppföljning och ta fram ett användarstöd. 2) SKL erbjuder workshops om praktisk verksamhetsuppföljning inom BoU 3) På idéstadiet ett regionalt utvecklingsarbete i Värmland

7 Två projekt om dokumentation: Förbättrad dokumentation Taligenkänning en teknisk lösning testas i tre kommuner

8 Förbättrad dokumentation Projektet Målet med projektet är att underlätta och effektivisera dokumentationen i barn-och ungdomsärenden. Jönköping Norrbotten 30 kommuner från 6 olika län. Ca 130 socialsekreterare Stockholm Värmland Pågår mellan mars 2017 maj 2018 (slutrapport till regeringen) Västerbotten Västernorrland Samarbete med Socialstyrelsen, Maskrosbarn, IVO, BO, fackförbunden m fl

9 Förstudie om dokumentation Forskningen: Det finns etiska risker med moraliserande, normaliserande och omfattande dokumentation Objektiv och saklig dokumentation efterfrågas Brukarna: Brukarna vill vara delaktiga och informerade Vill ha saklig och lättillgänglig dokumentation Socialsekreterare Upplever att det är svårt att veta vad som är relevant och tillräcklig dokumentation i journalanteckningar och BBIC-beslutsunderlag och att det är svårt att formulera mål

10 Initiala resultat Vid granskning av sin dokumentation upplever många socialsekreterare att: De skriver samma information på ett flertal olika ställen i onödigt stor utsträckning Journalanteckningarna är ofta omfattande och skrivs som berättelser där det kan vara svårt att urskilja vad som är viktigt och inte De har ofta med en stor mängd irrelevant information för beslutet i beslutsunderlag Beslutsunderlagen kan kortas ner väsentligt utan att bli rättsosäkra

11 Vad testar vi/övar på i projektet? Journal: Skriva tydlig ingress och i punktform och inte skriva irrelevant information Beslutsunderlag: Sluta dubbeldokumentera i Sammanfattning Triangelinformation Analys Inte ha med irrelevant information Våga anpassa BBIC-stödet så att endast relevant information kommer med för det specifika ärendet Mål: Förenkla arbetet med målformuleringar så att målen blir enklare att skriva, förstå och följa upp Skilja på specifika och generella mål (särskilt för placerade barn)

12 Vad beror problemen på? bristande juridisk kunskap och behov av juridiska klargöranden bristande IT-stöd strukturen i beslutsunderlaget rädsla att göra fel? Lösningen? Mer användarvänliga handböcker och andra nationella kunskapsprodukter BBIC-strukturen måste användas mer flexibelt Förankring och stöd av chefer Mod att våga göra annorlunda och inte dokumentera för säkerhets skull

13 Vad är taligenkänning? En IT-tjänst som översätter tal till text direkt in i verksamhetssystemet. Det som sägs översätts direkt till text som kan granskas och rättas Kan användas under mötet ihop med brukarna eller efter mötet Går upp till 3 ggr fortare än att skriva Projektet Testas i 3 kommuner; Haninge, Linköping och Norrköping av ca 35 socialsekreterare Testandet pågår under sept-dec 2017 Tidmätning, enkät och anslutningskonferens med testkommunera, samt slutrapport till regeringen 2018

14 Resultat så här långt - Alla med undantag för ca 2-3 personer i varje kommun använder taligenkänning i stor utsträckning när de dokumenterar - De dokumenterar primärt i journal, men även i BBIC, mejl osv. - Testpersonerna mkt positiva; roligt går snabbare inga högar på vänt längre känns inte lika betungande - De dokumenterar nu i anslutning till mötet istället för att vänta - Personer med nack- och ryggproblem har upplevt stora hälsofördelar med att inte använda tangentbordet - Majoriteten vill fortsätta använda taligenkänning efter test - SKL undersöker möjligheten för en nationell upphandling