F Ö R O R D. Förord. Järnvägsutredning Svealandsbanan
|
|
- Gunnel Magnusson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 F Ö R O R D Förord
2 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Innehållsförteckning Sammanfattning 6 Läsanvisning 10 1 Inledning Bakgrund och dagens situation Resandeutveckling Trafikering Tidigare utredningar Utredningar Förstudiens remisshantering Yttranden Banans roll i järnvägssystemet Historia Trafik Sträckning Planeringsprocessen Lagstiftning Banverkets planeringsprocess Bedömd tidsplan för projektet 15 2 Mål och krav Ändamål Projektmål Tillgänglighet, kvalitet och regional utveckling Miljö och säkerhet Ekonomi Jämställdhet Utredningens mål 16 3 Förutsättningar Utredningsområdet Dagens standard och funktion Banstandard Kapacitet Trafikering Tillgänglighet i Nykvarn Samhällsutveckling och markanvändning Bebyggelse och befolkning Näringsliv Transportinfrastruktur Fysisk planering Miljö Riksintressen Hälsa Miljö Kulturmiljö Friluftsliv och rekreation Naturresurser Geologi Sträckningsbeskrivningar Angränsande utredningar Citybanan i Stockholm Årstabron-Älvsjö Södertälje Ostlänken Eskilstuna Planskild korsning med Gillbergavägen Industrispårsanslutningar4 7 4 Framtida tågtrafik Trafikscenario för Mälardalen Behovsanalys Tänkbara trafikeringsalternativ Dagens tågtrafikupplägg / Nollalternativ Trafikeringsalternativ med 30 minuters trafik (stomtrafikupplägg) Trafikeringsalternativ med stomtåg och snabbpendeltåg Trafikeringsalternativ med stomtåg och regionala expresståg Trafikeringsalternativ med stomtåg och insatståg med alternativ uppehållsbild Kapacitetsanalys med simulering Uppbyggnad av utredningsalternativ Punktlighetskravet Val av förseningsfördelning för simuleringarna Tågtyper och gångtider 50 5 Studerade alternativ Gestaltning Inledning Landskapskaraktärer och tätorter som berörs av spårdragning Riktlinjer för gestaltning Estetiskt viktiga passager Byggda delar Tekniska krav Utredningsalternativ Uppbyggnad av ett utredningsalternativ Nollalternativ Utredningsalternativ 3 (UA3) Utredningsalternativ 6 (UA6) Möjliga etapputbyggnader och kombinationer Generellt Alternativ UA Alternativ UA Eventuell kombination med anslutning i Södertälje Byggande Avförda alternativ Dubbelspår på hela sträckan Utredningsalternativ 1a (UA1a) Utredningsalternativ 1b (UA1b) Utredningsalternativ 2 (UA2) Utredningsalternativ 4 (UA4) Utredningsalternativ 5 (UA5) Motiven till varför alternativen avförts 61
3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 6 Effekter av alternativen Trafik och kapacitet Verkligheten och kapacitetsanalysen Känslighetsanalys Slutsatser av kapacitetsanalysen Samhällsutveckling och markanvändning Bebyggelse och befolkning Näringsliv Fysisk planering Tillgänglighet för funktionshindrade Geoteknik Förutsättningar Planerade förstärkningsåtgärder Bergteknik och tunnlar Förutsättningar Planerade åtgärder Geohydrologi Byggnadsverk Förutsättningar Planerade åtgärder Åtgärdsprinciper Vägar Förutsättningar Konsekvenser 68 7 Miljökonsekvenser Inledning Syfte Järnvägsutredningens alternativ Metod Konsekvensbedömning Avgränsning av MKB Miljökonsekvensbeskrivning Riksintressen Hälsa Miljö Kulturmiljö Friluftsliv Naturresurser Risk och säkerhet Miljöpåverkan under byggtiden Samlad bedömning Fortsatt arbete 87 8 Ekonomi Anläggningskostnader Samhällsekonomi Trafikering i jämförelsealternativet De olika alternativens effekter Kalkylresultat Icke kvantifieringsbara och/eller värderingsbara effekter Kalkylens kvalitet Slutsats 89 9 Samråd Samråd med myndigheter Samråd med föreningar Samråd med allmänheten Samlad bedömning Samlad bedömning Ändamål och projektmål Miljö och samhällsplanering Trafik och kapacitet Ekonomi Anläggningskostnader Samhällsekonomi Banverkets beslut och fortsatt arbete Referenser 94 Tågtrafik och kapacitet 94 Samhällsutveckling och markanvändning 94 Vägtrafik 94 MKB Ordförklaringar Bilagor Länsstyrelsernas beslut om MKB Fornlämningstabell Fristående bilagor Textdokument (pärm 1) Ritningar (pärm 2-5) 100 Förklaring Ingår i MKB 5
4 Sammanfattning Bakgrund Svealandsbanan sträcker sig från Södertälje i Stockholms län till Valskog i Västmanlands län. Den här järnvägsutredningen behandlar kapacitetsförstärkning på delen mellan Södertälje och Eskilstuna. Banan är byggd för att kunna trafikeras av i huvudsak persontåg och tillåter hastigheter upp till 200 km/h. På några sträckor har banan en stark lutning, t ex vid infarten till Eskilstuna. Det finns inga plankorsningar på sträckan. Banan är till största delen enkelspårig, men det finns en dubbelspårssträcka mellan Läggesta och Ryssjöbrink som är drygt 10 kilometer lång. Svealandsbanan byggdes för att kunna trafikeras med ett tåg i timmen i vardera riktningen. Idag går det, på grund av det stora behovet, mera trafik än så i rusningstrafiken då även s k insatståg sätts in för att få två tåg per timme. Detta leder till omfattande störningar. Med järnvägsutredningen som grund kommer Banverket att slutgiltigt ta ställning till vilket alternativ som bäst uppfyller målen och som ska ligga till grund för den fortsatta planeringen. Mål och krav Önskemålen om tätare trafik är starka från många aktörer längs Svealandsbanan. Då banan till största delen består av enkelspår med enbart vissa mötesmöjligheter är det inte möjligt att, med attraktiva tidtabeller och kvalitet i trafiken, öka antalet turer. För att öka turtätheten, minska tågförseningarna och bibehålla restiden krävs en utbyggnad av ytterligare spårkapacitet. Attraktiv dagpendling ställer krav på restid, turtäthet och punktlighet. Restiden bör inte överstiga 60 minuter, turtätheten bör vara minst två tåg i timmen och punktligheten bör vara god. De målnivåer som utredningen utgår ifrån avseende punktlighet, turtäthet och restid på den studerade sträckan är: Punktlighet: 95 % av tågen ska ankomma till slutstation i tid eller vara högst 5 minuter försenade. Återställningsförmågan ska vara positiv, vilket betyder att tågen som trafikerar sträckan minskar sin medelförsening. Tidtabellsflexibilitet eftersträvas, vilket betyder att det ska vara möjligt att förskjuta platsen för de planerade tågmötena med bibehållen god punktlighet. Turtäthet: Halvtimmestrafik i båda körriktningarna, eventuellt med ytterligare tåg i rusningstid i den riktning som efterfrågas. Restid: Högst 60 minuter med X40 på sträckan Stockholm C Eskilstuna C, inklusive fem uppehåll. Förutsättningar På den cirka 80 km långa sträckan passerar järnvägen dels skogsbygder med sammanhängande barrblandskogar genombrutet av dalar och svackor, dels öppna odlingsbygder, dels småskalig terräng där kuperad bergig skog genombryts av med odlingsytor i dalgångar och sänkor. I de centrala delarna av de samhällen och städer som passeras är det tät bebyggelse utmed spåren. Jordlagerförhållandena är av typisk mälardalskaraktär med höglänta fastmarkspartier med mellanliggande sänkor och dalgångar med lös sedimenterad finjord. I svackorna finns även ställvis organisk jord. De partier av banan som byggs ut ska ges minst samma standard som befintlig bana. Även fortsättningsvis är banan främst avsedd för persontrafik i max 200 km/h. Riktvärdet för spåravstånd mellan det befintliga spåret och nytt dubbelspår ska vara 6 meter. Spåravståndet kommer dock att behöva variera mellan 4,5 meter upp till cirka 15 meter. Banan ska ha planskilda korsningar mellan väg och järnväg. Trafikeringsalternativ Målet i järnvägsutredningen har varit att erbjuda en tågtrafik med styv tidtabell, där tågen avgår med samma klockslag vid respektive station, och en turtäthet på minst två tåg per timme och riktning mellan Eskilstuna C och Stockholm C. Trafikeringsalternativen har konstruerats utifrån följande gemensamma förutsättningar: Tidtabellslagda tågmöten ska ske flygande på (partiella) dubbelspårssträckor eller på mötesstationer där resandeutbyte sker. Tågmötena på Svealandsbanan bestämmer avgångs- och ankomsttiderna vid ändstationerna Två grundprinciper har använts vid utformningen av utredningsalternativen: två långa partiella dubbelspår (utredningsalternativ UA3) sammanhängande dubbelspår mellan Södertälje och Ryssjöbrink kompletterat med mötesstationer på resterande sträcka (utredningsalternativ UA6) Utredningsområdets sträckning Förseningar är vanliga på Svealandsbanan 6
5 Utredningsalternativ Ett antal trafikerings- och utbyggnadsalternativ har prövats och analyserats. Trafikeringsalternativen innehåller olika förslag till tidtabeller där tågens turtäthet och restider har varierats. Genom att skapa ett antal olika principtidtabeller där tågens avgångstider flyttas kan man pröva sig fram till olika lösningar för var tågmötena hamnar, och var man då kan behöva bygga ut partiella dubbelspår eller förtäta med mötesstationer. Den största skillnaden mellan partiella dubbelspår och traditionella mötesspår med samtidig infart är att på dubbelspår kan mötet genomföras utan några egentliga tidsförsluster. Detta förutsätter dock att mötet inträffar vid den planenliga mötespunkten eller i närheten av denna. Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen utbyggnad till dubbelspår sker. Befintlig infrastruktur på sträckan Södertälje-Eskilstuna kvarstår. Utredningsalternativ 3 (UA3) Detta alternativ trafikeras av tåg med en halvtimmes turtäthet i båda körriktningarna. Tidtabellen är styv, vilket innebär att tågen avgår vid samma klockslag hela tiden vid stationerna. Alla tåg har 60 minuters restid mellan Stockholm C och Eskilstuna C och uppehåll på mellanstationerna i Flemingsberg, Södertälje syd övre, Nykvarn, Läggesta och Strängnäs. Ovanstående trafik kompletteras med regionala expresståg. Dessa går direkt, utan uppehåll, mellan Eskilstuna C och Stockholm C under morgonen och motriktad sträcka under eftermiddagen. Expresstågen trafikerar samma bana som övriga regionaltåg och restiden blir 50 minuter med avgångar en gång i halvtimmen. Detta utredningsalternativ innebär att cirka 34,5 km nytt dubbelspår byggs och cirka 250 m tillkommande tunnel. Utredningsalternativ 6 (UA6) Detta alternativ trafikeras av tåg med en halvtimmes turtäthet i båda körriktningarna. Tidtabellen är styv, vilket innebär att tågen avgår vid samma klockslag hela tiden vid stationerna. Alla tåg har 60 minuters restid mellan Stockholm C och Eskilstuna C och uppehåll på mellanstationerna i Flemingsberg, Södertälje syd övre, Nykvarn, Läggesta och Strängnäs. Denna trafik kompletteras med regionala expresståg. Dessa går, med ett uppehåll i Strängnäs, mellan Eskilstuna C och Stockholm C under morgonen och motriktad sträcka under eftermiddagen. Expresstågen trafikerar samma bana som övriga regionaltåg och restiden blir 60 minuter med avgångar en gång i halvtimmen och med uppehåll i Strängnäs. Detta utredningsalternativ innebär att cirka 20 km nytt dubbelspår byggs och cirka 550 m tillkommande tunnel. För UA6 finns även en variant med lång tunnel i Strängnäs, vilket innebär cirka 22 km nytt dubbelspår och cirka 2550 m tillkommande tunnel. Om man vill möjliggöra trafikering med snabbpendeltåg kan en ny anslutning tillskapas mellan Svealandsbanan och gamla banan väster om Södertälje både i UA3 och UA6. Två varianter har studerats i denna utredning. 7
6 Effekter Ändamål och projektmål Både UA3 och UA6 bidrar till den regionala utvecklingen. Tätare avgångar under rusningstiden medför ökade möjligheter till dagpendling mellan Eskilstuna och Stockholm och orterna däremellan. Båda utredningsalternativen innebär också goda möjligheter till överflyttning av främst bilresenärer till tåget vilket både minskar transportsystemets miljöbelastning och bidrar till ett säkrare transportsystem. Utredningsalternativen är likvärdiga avseende jämställdhet. Tillgängligheten till tranportsystemet ökar med både UA3 och UA6 jämfört med Nollalternativet. UA6 kan vara något bättre för de som bor i Strängnäs jämfört med UA3 då insatstågen gör uppehåll där. UA3 kan på samma sätt vara något bättre för dem som bor i Eskilstuna då körtiden för insatstågen är kortare. Tillgängligheten för funktionshindrade är i UA3 densamma som i Nollalternativet. I UA6 föreslås ytterligare en plattform för Strängnäs station. Mellan plattformarna anläggs en passage som även ger access till Långberget. Sammanlagt bedöms tillgängligheten för funktionshindrade inte försämras i UA6 jämfört med nuläget. Punktligheten på Svealandsbanan skulle bli väsentligt bättre om tågen vore mer punktliga redan när de når Svealandsbanan, eller om större marginaler att köra in förseningar lades in i tidtabellen. Slutsatser av kapacitetsanalysen Kapacitetsanalysen visar att UA6 är att föredra framför UA3 under givna förutsättningar De avgörande skillnaderna är att UA6 har lägre känslighet för störningar i tågtrafiken utanför Svealandsbanan och ger större flexibilitet vid planering av tågtrafiken i Stockholmsområdet och Mälardalen. UA6 ger följaktligen bättre förutsättningar att lösa problemen med kapacitet och punktlighet på Svealandsbanan. Känslighetsanalys Förändring av punktlighet om: UA3 UA6 Anmärkning Antalet tåg minskar + + Minskad turtäthet Huvudalternativen jämfört med Nollalternativet Alternativ Nollalternativet - Dagens bana Tågtyp (antal/h) Stomtåg (1/h) Insatståg (1/h) Turtäthet Restid 60 min 65 min Både UA3 och UA6 innebär en ökad turtäthet för tågen jämfört med Nollalternativet. Under rusningstiden ökas antalet tåg från två tåg till fyra tåg per timme och riktning. I både UA3 och UA6 är restiden för stomtågen mellan Stockholm och Eskilstuna likvärdig med Nollalternativet. I UA3 är restiden för insatstågen 10 minuter kortare på bekostnad av att tågen inte gör något uppehåll på sträckan mellan Stockholm och Eskilstuna. I UA6 har insatstågen ett uppehåll i Strängnäs. Detta ger att restiden är likvärdig med Nollalternativet, d v s 60 minuter. Banan trafikeras av snabbare tågtyper - + Tågmötena måste stämma Förseningsfördelningen blir bättre + + Mindre störningar utifrån Förseningsfördelningen blir sämre - 0 Ökade störningar utifrån Tidtabellstillägg införs + + Tilläggen måste läggas på rätt ställen Driften av tåg och bana blir stabilare + + Färre fel genom ökat förebyggande underhåll Förklaring: + förbättring, - försämring, 0 ingen förändring UA3 - Partiella dubbelspår UA6 - Dubbelspår och mötesstationer Stomtåg (2/h) Insatståg (2/h) Stomtåg (2/h) Insatståg (2/h) Fotnot: Insatstågen går bara i ena riktningen under rusningstid Dubblerad Dubblerad 60 min 50 min 60 min 60 min Båda utredningsalternativen medger en framtida utbyggnad till dubbelspår på hela sträckan. Trafik och kapacitet Banverkets långsiktiga vision är att dubbelspår byggs på hela sträckan mellan Södertälje och Eskilstuna. I avvaktan på att det kan bli möjligt studeras olika alternativ för att förstärka bankapaciteten. Framtagna utredningsalternativ för förstärkt bankapacitet ger olika egenskaper som måste vägas mot varandra. De studerade utredningsalternativen UA3 och UA6, medger båda en stomtrafik med 30-minuterstrafik samt komplettering med insatståg i form av skippstopptåg med 30-minuterstrafik. Skillnaden mellan utredningsalternativen är att skippstopptågen skiljer sig åt avseende uppehållsbild och restid. I jämförelse med Nollalternativet medger de båda utredningsalternativen främst en utökad turtäthet, från regelbunden timmestrafik till regelbunden halvtimmestrafik. Avseende punktlighet kommer UA3 att ge ungefär samma egenskaper för tågtrafiken ur kapacitetssynpunkt som dagens bana, men i UA3 och UA6 är den dimensionerande trafiken större, dvs flera tåg trafikerar banan. I UA6 blir punktligheten marginellt sämre, medan återställningsförmågan blir något bättre jämfört med dagens bana. Skillnaderna är dock så små att de kan vara ett resultat av olika felkällor i analysen. Med de förutsättningar som gäller i järnvägsutredningen är det främst flexibiliteten som skiljer ur kapacitetssynpunkt mellan UA3 och UA6. Det blir bättre tidtabellsflexibilitet med UA6 än med UA3, dvs möjligheterna att anpassa framtida tidtabeller är större om Svealandsbanan utförs som UA6. Hur högt flexibiliteten ska värderas beror på flera faktorer utanför denna analys, men med bristande spårkapacitet i Stockholmsområdet i övrigt kan det vara värdefullt att ha flexibilitet. Variablerna punktlighet och återställningsförmåga ger däremot små skillnader mellan alternativen. Principtidtabell med halvtimmestrafik (stomtåg och insatståg) mellan Stockholm C och Eskilstuna C. I exemplet går det röda tåget från Eskilstuna till Stockholm klockan och det blå tåget från Stockholm till Eskilstuna klockan
7 Miljökonsekvenser Merparten av miljöintressena påverkas litet eller måttligt av en dubbelspårsutbyggnad. Den påverkan som ändå förväntas kunna ske är ofta inte alternativskiljande. I de flesta fall beror detta på antagandet om ökad trafik, som är lika för båda utredningsalternativen. Riksintressen Genomgående för UA3 och UA6 innebär utbyggnad till dubbelspår mycket små intrång i riksintressen enligt miljöbalken 3-4 kap. Åkers bergslag (riksintresse för friluftsliv enligt MB 3 kap) kommer i båda utbyggnadsalternativen att påverkas genom fler bullerhändelser. Hälsa Buller och vibrationer Konsekvenserna av en kapacitetsförstärkning uppkommer främst vid de enstaka fastigheter som i dagsläget är belägna intill spårområdet. Fastigheter som riskerar att utsättas för bullernivåer över 85 db(a) (utomhus) har varit inkluderade i åtgärdsprogram enligt Infrastrukturpropositionen. Skillnaden med avseende på buller och vibrationer från nollalternativet blir liten eftersom kritiska punkter samtidigt åtgärdas och att modernare (tystare) tåg tas i bruk på sträckan. Skillnaden mellan UA3 och UA6 är liten och inte alternativskiljande. Luft På systemnivå utgör kapacitetsförstärkning av Svealandsbanan en förbättring av luftkvaliteten eftersom fler människor då kan välja att åka tåg istället för bil vilket utgör en mindre miljöbelastning. UA3 innebär under normala förhållanden fler inbromsningar vilket leder till att mer PM10-partiklar genereras. I UA6 är däremot tunneln genom Strängnäs en kritisk punkt för luftkvaliteten. Eftersom exponeringstiden för resenärer är kort och tekniska lösningar finns för att hålla PM10-halten nere i tunnlar så bedöms inte luftkvaliteten på plattformen eller i övriga tunneln utgöra en hälsorisk. Konsekvenserna för luftkvaliteten bedöms inte vara alternativskiljande. Elektromagnetiska fält De bostäder eller byggnader som människor stadigvarande vistas i på ett avstånd om högst 20 meter från kontaktledningen bör särskilt uppmärksammas med avseende på elektromagnetisk strålning. Hälsoriskerna för stålningsexponering från järnvägstrafik är inte helt klara men så låga strålningshalter som en dubbelspårsutbyggnad skulle innebära bedöms inte innebära någon förändrad hälsorisk. Miljö Landskapsbild Konsekvenserna för landskapsbilden är mycket begränsade för båda utredningsalternativen och kan ej betraktas som alternativskiljande under förutsättning att tillkommande anläggningar för UA6 i Strängnäs utförs i samma stil som de befintliga. Naturmiljö Konsekvenserna för naturmiljön är små, men viss påverkan på intilliggande fuktoch sumpskogar kan inte uteslutas. Främst gäller detta vid stora höjdskillnader mellan spår och terräng. UA6 innebär påverkan på fler fukt- och sumpskogsområden än UA3. Konsekvenserna för rödlistade arter som finns i området är svårbedömd och skall utredas närmare i järnvägsplanens MKB. Kulturmiljö De övergripande konsekvenserna för kulturmiljön blir små. Inga utpekade riksintressen berörs i UA3. För de regionala kulturmiljöerna Tveta och Strängnäs stad (även riksintresse) blir påverkan i UA6 liten till måttlig, under förutsättning att hänsyn tas till respektive kulturvärden vid utformningen av anläggningar, bankar och skärningar. UA3 berör det regionala intresset Berga-Ekeby-Järsta- Åkers kyrka-valsberga-sörby, där utbyggnaden ligger i kanten av det skyddsvärda området, samt Eksåg- Härads kyrka där påverkan innebär en breddad barriär. Påverkan bedöms bli liten. Dubbelspårsutbyggnaden berör kända fornlämningar. Järnvägskorridoren grävdes ut i samband med Svealandsbanans tillkomst på 1990-talet. Eftersom slutundersökning endast utfördes för de fornlämningar som direkt berördes av järnvägsutbyggnaden 1997 så kommer sannolikt ytterligare arkeologiska undersökningar komma att krävas inför en dubbelspårsutbyggnad. UA3 påverkar fler fornlämningsmiljöer än UA6. Friluftsliv Järnvägens barriäreffekt påverkas inte jämfört med nollalternativet, då passager behålls på befintliga platser. Generellt blir konsekvenserna för friluftslivet små till måttliga. Rekreationsområdet kring Åkers bergslag (riksintresse) kommer sannolikt att bli något mer bullerpåverkat i båda utbyggnadsalternativen. I UA6 kommer ett litet område närmast bergssidan mot stationen i Strängnäs att få en mer stadsmässig prägel, vilket kan uppfattas som negativt från rekreationssynpunkt. Naturresurser Jord- och skogsbruk En dubbelspårsutbyggnad kommer endast att leda till små förluster av jord- och skogsbruksmark som är uppdelad på flera enheter. UA3 leder till något större förluster än UA6. Vattenresurser I ett senare järnvägsplaneskede måste nödvändiga skyddsåtgärder för vattenskyddsområdet i Nykvarn tas fram. Om farligt gods-transporter ska kunna ske på sträckan måste sträckan utredas med tanke på risker för utsläpp till de vattendrag och de åsar som banan passerar och lämpliga åtgärder vidtas. Masshantering En dubbelspårsutbyggnad kommer att leda till överskott av massor. Dessa ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Risk och säkerhetsanalys I den risk- och säkerhetsanalys som utförts, se bilaga , kan inga slutsatser dras om några markanta skillnader i risknivå mellan de båda utredningsalternativen. Vidare kan det konstateras att samtliga identifierade olycksrisker förväntas förekomma för båda utredningsalternativen samt att båda utredningsalternativen bedöms genomförbara. Den största skillnaden mellan alternativen ur riskhänseende bedöms vara tillbyggnaden av Strängnästunneln som är aktuell i UA 6. Denna kommer att kräva ett särskilt personsäkerhetsfokus och särskilda riskreducerande åtgärder och utredningar, men kan inte sägas vara alternativskiljande. Att bygga varianten en ny lång enkelspårstunnel, dvs skapa parallella enkelspårstunnlar med tvärförbindelser emellan, är ur risksynpunkt generellt bättre alternativ än UA 6:s huvudalternativ, kort tunnel. Miljöpåverkan under byggtiden UA6 kommer att påverka fler människor då utbyggnaden innebär arbeten inne i stadsmiljön, medan UA3 innebär att en längre sträcka påverkas än i UA6. Ekonomi Anläggningskostnader För UA3 blir anläggningskostnaderna cirka 1690 mkr och för UA6 cirka 1600 mkr. Att förlänga enkelspårstunneln väster om Strängnäs i UA6, varianten en ny lång enkelspårstunnel, kostar cirka 280 mkr ytterligare. En anslutning till Södertälje Syd kostar mellan cirka mkr. Samhällsekonomi Nettonuvärdeskvoten (NNK) blir för UA3-0,8 och för UA6-0,4. Samråd I järnvägsutredningen har en kontinuerlig samrådsprocess bedrivits med berörda myndigheter, organisationer och allmänhet. Fortsatt arbete Denna handling utgör utställningshandling. Nu ska myndigheter, organisationer och allmänheten lämna synpunkter. Därefter kommer Banverket att ta ställning till vilket alternativ som förordas. Därefter skickas utredningen till regeringen för tillåtlighetsprövning av utbyggnaden. 9
8 Läsanvisning Denna rapport tillsammans med fristående bilagor är resultatet av den järnvägsutredning som genomförts för Svealandsbanan, delen Södertälje Eskilstuna. Rapporten innehåller förutom järnvägsutredningen även en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Miljökonsekvensbeskrivningen utgörs av kapitlen , 3.1, 3.4, , , 7, 9, Referenser MKB samt Bilaga 14.4 och har markerats med gult i innehållsförteckningen och sidhuvudet. Nedan ges en kort beskrivning av respektive kapitel: Inledning I detta kapitel beskrivs bakgrunden och de övergripande förutsättningarna. Den planeringsprocess som denna järnvägsutredning är en del av beskrivs. Samlad bedömning I detta kapitel beskrivs hur projektet uppfyller uppsatta mål och krav. Projektets effekter och konsekvenser sammanfattas. Banverkets beslut och fortsatt arbete I detta kapitel beskrivs hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Referenser Ordförklaringar I detta kapitel ges förklaringar till ett antal begrepp i järnvägsutredningen. Bilagor Bilaga 1 Länsstyrelsernas beslut om MKB samt bilaga 2 Fornlämningstabell är infogade i rapporten. Resterande bilagor utgörs av pärmar med underlagsmaterial bestående av kartor, ritningar och tekniska rapporter. Se förteckning i kapitel Mål och krav I detta kapitel definieras de mål som styrt arbetet, både övergripande och projektspecifika. Förutsättningar I detta kapitel beskrivs utredningsområdet och befintlig järnväg samt nuvarande markanvändning och miljöintressen. Andra pågående eller planerade järnvägsprojekt som kan påverka förutsättningarna beskrivs kortfattat. Framtida tågtrafik I detta kapitel beskrivs förväntade framtida behov och trafikscenarier och de trafikeringsalternativ som simulerats utifrån dessa behov. Studerade alternativ I detta kapitel beskrivs övergripande gestaltningsprinciper och tekniska krav. Sedan följer en beskrivning av de två utredningsalternativen samt hur de kan byggas ut i etapper. Sist beskrivs avförda utredningsalternativ. Effekter av alternativen I detta kapitel beskrivs vilken kapacitet och trafikering respektive utredningsalternativ ger samt vilka anläggningstekniska konsekvenser de ger. Miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs miljökonsekvenserna. Ekonomi I detta kapitel sammanfattas anläggningskostnaderna och de två utredningsalternativen jämförs ur samhällsekonomiska aspekter. Samråd I detta kapitel beskrivs samrådsprocessen. Denna rapport tillsammans med fristående bilagor är resultatet av den järnvägsutredning som genomförts för Svealandsbanan, delen Södertälje Eskilstuna 10
Linjebelastning i mest belastad riktning under max 2 tim Södertälje Syd-Nykvarn Nykvarn-Läggesta Läggesta-Strängnäs Strängnäs-Eskilstuna
4 F R A M T I DA TÅGT R A FI K 4 Framtida tågtrafik 4.1 Trafikscenario för Mälardalen När det gäller den framtida tågtrafiken har Banverket tidigare tagit fram en skrift som redovisar en bild av utvecklingen
Läs merEffektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet
PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Läs merSvealandsbanan UA3. Sannolikhet för att kostnader skall underskridas
8 E KO N O M I 8 Ekonomi 8.1 Anläggningskostnader Projektkostnaden är framräknad med kostnadsnivå november 2006. Underlag för beräkningarna är de handlingar som projekterats till och med 1 oktober 2006.
Läs merEffektredovisning för BVSt_010 Strängnäs-Härad, dubbelspår
2008-10-07 x PM Effektredovisning för BVSt_010 Strängnäs-Härad, dubbelspår Handläggare: Håkan Berell Telefon: 070-307 04 43 e-post:hakan.berell@wspgroup.se Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1
Läs mer1 Inledning. 1.1 Bakgrund och dagens situation
1 Inledning 1.1 Bakgrund och dagens situation Svealandsbanan sträcker sig från Södertälje i Stockholms län till Valskog i Västmanlands län. Utmed banan ligger orterna Nykvarn, Läggesta, Strängnäs, Eskilstuna
Läs merBanverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför
Läs merEffektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum
2008-xx-xx x PM Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3
Läs merProjekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg
Projekt Göteborg-Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Kulturhuset Möllan 25 maj 2016 2 Inledning Höghastighetsjärnväg Göteborg Borås Planläggningsprocessen och tidplan Pågående
Läs merKapacitetshöjning Falun- Borlänge
Kapacitetshöjning Falun- Borlänge Kapacitetsmässiga effekter av olika alternativ 2012-01-23 Kapacitetshöjning Falun - Borlänge Kapacitetsmässiga effekter av olika alternativ 2012-01-23 sid 2 Disposition
Läs merVästlänken Underlagsrapport Linjesträckningar
BRVT 2006:03:09 2006-02-09 Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västlänken en tågtunnel under Göteborg Underlagsrapporter 03 Byggskedet 04 Gestaltning 05 Grundvatten 06 Kapacitet
Läs merLåt oss få veta vad du tycker!
Låt oss få veta vad du tycker! Banverket planerar för mötesspår och dubbelspår på vissa sträckor av järnvägen mellan Södertälje, Strängnäs och Eskilstuna Svealandsbanan, som bland annat går mellan Södertälje-Eskilstuna,
Läs merEffektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby)
PM Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...4 1.3
Läs merPM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Regina Kevius. Förstudie Roslagsbanan, etapp 2 KS 2009/0121
1(6) KS 2009/0121 Förstudie Roslagsbanan, etapp 2 Sammanfattning Parallellt med den ökande befolkningen i Nordostsektorn erfodras att kollektivtrafiken byggs ut. Stora delar av Roslagsbanan är enkelspårig
Läs mer2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell
2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören
Läs merJärnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering. Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun
Järnvägsplan -samrådshandling val av lokalisering Enånger Idenor Stegskogen Hudiksvalls kommun 2016-10-05 Iggesund 2016-10-06 Hudiksvall Kenth Nilsson Tony Andersson Susann Sandegård Oskar Jansson TMALL
Läs merBilaga B Trafikutbud etapp 1
Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut
Läs merBanverket har tillsammans med kommunen under flera år utrett utbyggnaden genom Varberg. Den första banutredningen var klar redan 1992.
Historik Regering och riksdag har beslutat att Västkustbanan skall byggas ut till dubbelspår. Stora delar är redan utbyggda och på vissa håll pågår byggnadsarbeten. Det huvudsakliga motivet för utbyggnaden
Läs mer7 Miljökonsekvenser. 7.1 Inledning Syfte En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tre syften:
7 M I L J Ö KO N S E K V E N S E R 7 Miljökonsekvenser 7.1 Inledning 7.1.1 Syfte En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tre syften: Att inom projektet verka för att så miljöanpassade lösningar som möjligt
Läs merNy framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge
Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för persontrafik
Läs merEffektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)
PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Läs mer9 Banverkets ställningstagande
Regeringen har givit Banverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå- Luleå, Norrbotniabanan. I Framtidsplanen finns tre miljarder anvisade för en första etapp av Norrbotniabanan
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Läs merDalabanan Region Mitt Region Öst
Dalabanan 20170923 Region Mitt Region Öst Målbild på Dalabanan God turtäthet - 60-minuterstrafik med långväga persontåg UppsalaBorlänge (entimmestrafik) Förkortad restid - Uppsala-Borlänge 89 min Kapacitetsförbättringar
Läs merKustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till
Läs merEffektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)
Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se
Läs merGodsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik
Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för
Läs mer1. Bakgrund Utredningar och beslut Nya spår genom Stockholm - SJ...5
Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Utredningar och beslut...5 1988- Nya spår genom Stockholm - SJ...5 1989 Översiktlig anläggningsutredning pendeltåg Karlberg-Liljeholmen- Älvsjö Regionplane- och
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte i Robertsfors
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte i Robertsfors 2017-06-13 Dagens punkter 1. Om Norrbotniabanan 2. Pågående linjestudier och utredningar 3. Samrådsprocessen 4. Sammanfattning
Läs merInbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad
Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad Sträckan Huvudsta Duvbo genom Solna, Sundbyberg och Stockholm Välkommen! Mälarbanan ska byggas ut från två till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll för
Läs merPågatågstrafik till Karlshamn Rapport
Pågatågstrafik till Karlshamn Rapport 2014-02-26 Uppdraget Pågatåg Nordost är en samverkan mellan 12 kommuner och 3 regioner som arbetar för att utveckla regionen genom en förbättrad tågtrafik på 5 bandelar.
Läs merEffekter och samhällsekonomisk bedömning för Västkustbanan, sträckan Ängelholm - Maria
PM Effekter och samhällsekonomisk bedömning för Västkustbanan, sträckan Ängelholm - Maria Innehåll 1 Sammanfattning...3 2 Objektbeskrivning...3 2.1 Bakgrund och syfte...3 3 Förutsättningar och effekter...4
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte 2017-05-18 Samrådsmöte för Norrbotniabanan i Skellefteå 1. Om Norrbotniabanan 2. Pågående linjestudier och utredningar 3. Samrådsprocessen
Läs merMotiv och bakgrund till förstudiebeslut
Motiv och bakgrund till förstudiebeslut Motiv Ändamål med projektet Det har under de senaste åren gjorts stora investeringar i Botniabanan och Ådalsbanan. Dessa banor öppnar för trafik i december 2011.
Läs merOstlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt
Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna
Läs merEffektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå)
PM Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Läs merProjekt Göteborg Borås
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Projekt Göteborg Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Kulturhuset Möllan 6 december 2016 Inledning Åsa Lindell, moderator Göteborg Borås, en
Läs merOstlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg
Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan
Läs merJärnvägssträckning genom Tullgarn N2000. Påverkan av olika alternativ
PM Järnvägssträckning genom Tullgarn N2000 Påverkan av olika alternativ TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Järnvägssträckning
Läs merEffektredovisning för BVMa_018 Malmö Fosieby- Trelleborg, hastighetsanpassning (160 km/tim), mötesstation m.m.
Datum 2009-06-10 1 Bilaga -- PM Effektredovisning för BVMa_018 Malmö Fosieby- Trelleborg, hastighetsanpassning (160 km/tim), mötesstation m.m. Handläggare: Telefon: e-post: Datum Bilaga Innehåll 1 Effektbeskrivning
Läs merHur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Läs merSamråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall. november 2016
Samråd väg 562 Nolby- Resecentrum samt Information Dubbelspår Dingersjö- Sundsvall november 2016 Dagordning 1. Inledning 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för vägplanens och järnvägsplanens
Läs merEffektredovisning för BVSt_020 Laxå bangårdsombyggnad
2008-11-24 Till amlad effektbedömning PM Effektredovisning för BVt_020 Laxå bangårdsombyggnad Handläggare: Joakim Johansson, WP A& Telefon: 08-688 77 46 e-post: joakim.p.johansson@wspgroup.se Innehåll
Läs merTågplan 2015 startar vilken definierar alla körplaner för tågen under året Annonserade restider för Öresundstågens stomtåg som avgår vart
2014-12-14 Tågplan 2015 startar vilken definierar alla körplaner för tågen under året Annonserade restider för Öresundstågens stomtåg som avgår vart tjugonde minut i respektive riktning: Avgång Malmö C
Läs mer3 Utredningsalternativ
3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att
Läs merSamråd Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla
Samråd 2014-06-18 Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Bakgrund Cykelväg mellan Brösarp och Vitemölla saknas idag. Idag används främst väg 9 som är smal, krokig och med ett tidvis högt trafikflöde även
Läs merJärnvägssystemet Järna Stockholm
Järnvägssystemet Järna Stockholm Kapacitetsanalys och objektsbeskrivning Underlag till Sverigeförhandlingen Stockholm C Älvsjö Flemingsberg Södertälje Syd Saltå Ostlänken Titel: Järnvägssystemet Järna
Läs merVändspår Floda/Lerum. Samrådsmöte Järnvägsplan, JP TRV 2017/43687
Vändspår Floda/Lerum Samrådsmöte 2019-01-23 Järnvägsplan, JP TRV 2017/43687 Agenda vid samrådsmöte 23/1 1. Välkommen 2. Information från Lerums kommun 3. Presentation av Trafikverkets järnvägsplan i Lerum
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merBedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
Läs merVarbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra
Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när
Läs merEffektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken- Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala
2008-11-05 x PM Effektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken- Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala Handläggare: Håkan Berell Telefon: 070-307 04 43 e-post:hakan.berell@wspgroup.se 2008-11-05 Innehåll 1
Läs merYttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan
Sektorn för samhällsbyggnad Henrik Yngve Trafikverket 405 33 Göteborg TRV 2015/23954 Datum 2016-12-06 2016KS620 530 Dnr Yttrande över lokaliseringsutredning Almedal Mölnlycke, en del av Götalandsbanan
Läs merKapacitetsförstärkning av Svealandsbanan Mälardalen med omgivningar
Kapacitetsförstärkning av Svealandsbanan Mälardalen med omgivningar Järnvägar år 28 1 2 3 4 km Köping Virsbo Ramnäs Morgongåva Surahammar Kolbäck Sala Heby Ransta Tillberga Västerås Dingtuna Hallstahammar
Läs merEffektredovisning för BVSt_020 Flen, bangårdsombyggnad etapp 2
2008-11-24 Till amlad effektbedömning PM Effektredovisning för BVt_020 Flen, bangårdsombyggnad etapp 2 Handläggare: Joakim Johansson, WP A& Telefon: 08-688 77 46 e-post: joakim.p.johansson@wspgroup.se
Läs merVÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg
Publikation 2004:63 VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg En utredning om utbyggnad av väg genom eller förbi Tullinge Underlag för dig som vill bidra med synpunkter på ovanstående vägutredning April
Läs merEffektredovisning för BVMa_025 Hässleholm- Helsingborg, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet
2009-05-13 Till Samlad effektbedömning PM Effektredovisning för BVMa_025 - Helsingborg, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Handläggare: Joakim Johansson, WSP A&S Telefon: 08-688 77 46 e-post:
Läs merUNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE
Läs merTrafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet
1(5) Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet Detta dokument beskriver Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet. Modellen är framtagen för beräkning vid enkelspår respektive dubbelspår.
Läs merNy väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna
Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Vägplan Samrådshandling oktober 2013 1 Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Väg 268 är en viktig tvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Vallentuna/Åkersberga.
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merEffektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet
Datum Bilaga 2008-11-21 Till Samlad effektbedömning för Sandhem-Nässjö PM Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Handläggare: sirje pädam, wsp A&S
Läs merEffektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h
PM Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96
Läs merVarbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra
Planläggningsbeskrivning 2016-03-30 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när
Läs merVäg 73 Trafikplats Handen
ARBETSPLAN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 73 Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län Utställelsehandling 2012-01-27 Revidering 1: 2012-09-10 Objektnummer:884232 Revidering 1: Kap. 2.1 sid 18
Läs merStorregionala tågtrafiken i Mälardalen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län
Storregionala tågtrafiken i Mälardalen Process Förberedelse Beslut Genomförande 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skapa gemensam bild av behoven av regional tågtrafik och vad det kommer kosta Behoven
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Läs merVad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,
Läs merDetaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Läs merFörbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys
KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merSÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE GÖTEBORG LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER
SÖDRA BOHUSBANAN UDDEVALLA GÖTEBORG PÅ 40 MINUTER UDDEVALLA STENUNGSUND STORA HÖGA KODE LJUNGSKILE SVENSHÖGEN YTTERBY GÖTEBORG Vi gör Västsverige starkare Bygg ut Södra Bohusbanan stärk hela regionen Potentialen
Läs merAnsökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för
Läs merTrafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer
Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merFigur 12. Principskiss, södra korridoren
Södra korridoren innebär: Att det nya spåret läggs ihop med det befintliga spåret, för övrigt samma som norra. Västra stambanan kan behöva flyttas i sidled för att skapa utrymme. Utöver detta anordnas
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merPM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Läs merNy framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund
Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för
Läs merUtreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig.
Kollektivtrafikstråket Helsingborg - Höganäs Juliet Leonette-Lidgren Samråd med allmänheten i Höganäs avseende Förstudie enligt lag om byggande av järnväg 2012-11-07 1 Förstudien ska... Utreda behovet
Läs merPM Justering av korridor med större avstånd till sjön Skiren. Komplettering till ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken
PM Justering av korridor med större avstånd till sjön Skiren Komplettering till ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket Postadress: Adress, Post
Läs merFörstudie slutrapport 2011-05-09. Lerums Kommun, Västra Götaland
Förstudie slutrapport 2011-05-09 Västra Stambanan, Göteborg Skövde, Punktinsatser för effektivare tågtrafik Förbigångsspår Lerum/Stenkullen Lerums Kommun, Västra Götaland Ärendennummer: TRV 2011/34318
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Läs merBefintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun
E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun November 2017 Bg:
Läs merSyfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Läs merInbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta
Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta Trafikverkets järnvägsplan Solna stads detaljplan, Spårområde vid kv Tegen Samrådstid: 8 augusti 19 september 2012 Öppet hus:
Läs merKomplettering terrängstudie Uppsala - Enköping
Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie
Läs merUddevalla Trollhättan
Det finns önskemål att börja köra direkta pendeltåg Uddevalla-. Med nuvarande infrastruktur är detta tyvärr inte praktiskt genomförbart, om pendeltågen skall köras med fast tidtabell varje timme, med goda
Läs merRAPPORT Kapacitetsanalys Kungsbacka Göteborg Tåg 3116 Fastställd kapacitetsanalys i enlighet med Järnvägslagen 2004:519 Tågplan 2019 Ärendenummer:
RAPPORT Kapacitetsanalys Kungsbacka Göteborg Tåg 3116 Fastställd kapacitetsanalys i enlighet med Järnvägslagen 2004:519 Tågplan 2019 Ärendenummer: TRV 2019/97694 1 Dokumenttitel: Kapacitetsanalys Skapat
Läs merB EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten
SPN-143/2008 214 B EHOVSBEDÖMNING Programområde 55 Åby Jursla tillhörande program inför detaljplan för fastigheten Jursla 1:26 med närområde inom Jursla i Norrköpings kommun, fysisk planering den 7 juli
Läs merGöteborg Borås. jarnvag.ch. Förslag till utökad tågtrafik. Nuvarande situation. Föreslagen utbyggnad
Göteborg Borås Förslag till utökad tågtrafik Göteborg och Borås är de två största städerna i Västsverige. Mellan dessa städer finns det en järnvägslinje, som för närvarande för en alltför blygsam tillvaro.
Läs merUnderlag för samråd VÄGUTREDNING. Uppgifter om projektet. E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer
Uppgifter om projektet Underlag för samråd VÄGUTREDNING E22, Karlskrona-Kalmar, delen Lösen Jämjö Objektnummer 87 914 002 2008-11-04 Bakgrund E22 ingår i det nationella vägnätet. Vägens funktion är att
Läs merHöghastighetsbanor och regional tågtrafik
Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Trafikverket 21 november 2016 Mårten Levin Vd MÄLAB marten.levin@malab.se 070-7861463 Varför regionaltågstrafik? Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun 105
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merSPÅRUTFORMNINGAR AV STATION I UPPLANDS VÄSBY
PM/ RAPPORT SPÅRUTFORMNINGAR AV STATION I UPPLANDS VÄSBY 2013-01-15 Uppdrag: 249265, Utredning - Framtida spårutformning av Upplands Väsby Titel på rapport: Spårutformningar av station i Upplands Väsby
Läs merBedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
Läs merTrafik och bankapacitet
Trafik och bankapacitet Slutseminarium 3 Gröna Tåget ett snabbtåg för nordiska förhållanden Jennifer Warg, Vectura på uppdrag av Oskar Fröidh, KTH 2012-01-25 Bakgrund och syfte Bakgrund Nya snabbtåg med
Läs merKapacitetsanalys av två principutformningar av bansystemet på Ostlänken
Kapacitetsanalys av två principutformningar av bansystemet på OSKAR FRÖIDH TORLEIF JANSSON Slutrapport 2005 TRITA-INFRA 05-017 ISSN 1651-0216 ISRN KTH/INFRA/--05/017 SE ISBN 91-7323-123-1 KTH Arkitektur
Läs mer