Margretelund, Lidköping Geoteknisk utredning för detaljplan

Transkript

1 PM GEOTEKNIK Margretelund, Lidköping Geoteknisk utredning för detaljplan Uppdragsgivare: Lidköpings kommun Upprättad av: Golder Associates AB Uppdragsnr.: Datum:

2 Uppdragsinformation Uppdrag Geoteknisk utredning för detaljplan Plats Margretelund, Lidköping Uppdragsgivare Lidköpings kommun Uppdragsnr Konsult Golder Associates AB Handläggare geoteknik Michelle Fabrin Uppdragsledare/teknikansvarig Malin Sundsten Kvalitetsgranskning Ola Skepp i

3 Innehållsförteckning 1.0 UPPDRAG OBJEKTBESKRIVNING OCH PLANFÖRSLAG UNDERLAG Kartor, ortofoto, mätdata mm Tidigare utförda undersökningar och utredningar Koordinat- och höjdsystem MARKFÖRHÅLLANDEN Topografi och områdesbeskrivning Grundläggning för befintliga byggnader Geotekniska förhållanden Berggrund Geohydrologiska förhållanden STABILITET Allmänt Erforderlig säkerhetsfaktor Beräkningsförutsättningar Stabilitetsanalys för detaljplan SÄTTNINGAR OCH GRUNDLÄGGNING OMGIVNINGSPÅVERKAN I BYGGSKEDE SAMMANFATTNING Stabilitet Sättningar och grundläggning Schakt- och fyllnadsarbeten Bergvärme Bilagor Bilaga A Planritning och sektionsritningar: G , G G Bilaga B Stabilitetsberäkningar ii

4 1.0 UPPDRAG På uppdrag av Lidköpings kommun har Golder Associates AB utfört en geoteknisk utredning för detaljplan för området Margretelund i Lidköping. Inom området planeras ett nytt demenscentrum i den västra delen av området samt ytterligare nybyggnation i nordost. Vidare önskar man öka antalet våningar i några befintliga byggnader, se Figur 1. Det aktuella detaljplaneområdet inklusive planerade byggnader och antal våningar återfinns i Figur 2. H-huset Våningsantal ökas från 2 till 3 Totalt 6 våningar Figur 1: Översiktsplan över det aktuella området med existerande byggnader och tillkommande byggnader (markerat på kartan) (källa: Lidköpings kommun) Syftet med den geotekniska utredningen är att bestämma de geotekniska förhållandena inom detaljplaneområdet och klarlägga markens lämplighet för ändamålet med avseende på stabilitets- och grundläggningsförutsättningarna för nybyggnation (och ökning av våningsantal för befintliga byggnader). 2.0 OBJEKTBESKRIVNING OCH PLANFÖRSLAG Området ligger i södra delen av Lidköping och avgränsas av Margretelundsgatan i väster, flerbostadshusområden i söder och nordväst och grönområden i öster och nordost. Det aktuella detaljplanområdets area är ca m 2. Inom detaljplaneområdet finns idag Östbyskolan, Äldreboende & Dagverksamhet Östhaga, S:ta Maria kyrka, fotbollsplan, idrottsplatser, parkeringsområden, hundrastgård och grönområden.

5 Planen är att komplettera med ett demenscentrum i den västra delen av området samt ytterligare nybyggnation i nordost, samt öka antalet våningar inom några befintliga byggnader, se Figur 2. Våningsantal ökas från 2 till 3 Figur 2: Översiktskarta med planerade byggnader och antal våningar inom det aktuella detaljplaneområdet (källa: Lidköpings kommun) 3.0 UNDERLAG 3.1 Kartor, ortofoto, mätdata mm Som underlag för denna geotekniska utredning i detaljplaneskede har nedanstående underlagsmaterial nyttjats. Jordarts- och berggrundskarta från SGU.se Ortofoto över aktuellt planområde. Plan- och grundkartor från Lidköpings kommun 3.2 Tidigare utförda undersökningar och utredningar Det geotekniska underlaget för detaljplanen utgörs av ett antal tidigare utförda geotekniska undersökningar. Relevanta geotekniska undersökningar (borrhål) inom och i nära anslutning till det aktuella området har tolkats in på plan (enligt nedanstående ID-beteckningar) och återfinns på ritning G i BILAGA A. Siffror inom klamrar är kopplade till Lidköping kommuns arkiv. Utlåtande över grundförhållandena för planerad bebyggelse inom södra delen av Margretelundsområdet, Lidköping, HSB:s Riksförbund, Geotekniska avdelningen, uppdrag 4683, , Stockholm. (Borrpunkter betecknas med ID HSB71-XXX.) [21]

6 Utlåtande över grundundersökning för bro över gång- och cykelväg, Margretelundsområdet, Lidköping, K-Konsult, , Vänersborg. [22] Utlåtande över grundförhållandena för Margretelunds centrum, Lidköping, VIAK AB, uppdrag , , Göteborg. (Borrpunkter betecknas med ID VIAK-XXX.) [23] Östra Margretelund och Änghagen, Lidköping, Civilingenjör Bo Alte AB, uppdrag , , Göteborg. (Borrpunkter betecknas med ID ALTE-XX.) [25] Margretelund, Lidköping, Bohusgeo, uppdrag 15055, , Uddevalla. 3.3 Koordinat- och höjdsystem Aktuellt koordinatsystem är SWEREF och höjdsystem RH MARKFÖRHÅLLANDEN 4.1 Topografi och områdesbeskrivning Detaljplaneområdet består idag av Östbyskolan, Äldreboende & Dagverksamhet Östhaga, S:ta Maria kyrka, fotbollsplan, idrottsplatser, parkeringsområden, hundrastgård, och obebyggd mark. Merparten av befintliga byggnader utgörs idag av tvåvåningshus, se Figur 3 och Figur 4. Marken är relativ platt och ligger på nivån ca inom hela området. Ett grunt vattendrag, Svartebäcken, löper i nord-sydlig riktning genom den östra delen av området, i närheten av planerad nybyggnation. Vattendraget kantas av träd och buskar. Området runt Svartebäcken består idag av grönområden och idrottsplatser samt en asfalterad parkeringsplats. Figur 3: Sydvästra delen av detaljplaneområdet. På parkeringsplatsen planeras ett demenscentrum att uppföras.

7 Figur 4: Södra delen av detaljplaneområdet med befintliga byggnader i två våningar. Källa: Google Maps street view. 4.2 Grundläggning för befintliga byggnader Enligt tidigare utredning (VIAK, 1974) föreslogs källare och blindkällare som grundläggningsform för Äldreboende & Dagverksamhet Östhaga, medan platta med mark förstyvad under pelare föreslogs som grundläggning för S:ta Maria kyrkan och Östbyskolan. Under byggnaden öster om det s k H-huset finns skyddsrum, dvs källare (Lidköpings kommun). Det finns inga kända sättningsskador (enligt uppgift från Lidköpings kommun) och befintliga byggnaders grundläggning bedöms därmed i dagsläget vara god och intakt. I samband med detaljprojektering av området bör en översyn utföras av befintliga grundläggningar och konstruktioner där lastförhållandena kommer att förändras. 4.3 Geotekniska förhållanden Jordlagerföljd Jordlagerföljden för området har utvärderats utifrån SGU:s jordartskartor och tidigare geotekniska undersökningar. SGU:s jordartskarta, se Figur 5, visar att de ytliga jordlagren inom hela detaljplaneområdet består av postglacial finsand.

8 Figur 5: SGU:s jordartskarta för Margretelund, Lidköping Enligt de tidigare utförda geotekniska undersökningarna består området från markytan och nedåt av jordlagerföljden: Finsandig silt / siltig finsand Lera Friktionsjord på berg Det överst liggande silt-sandlagret har en mäktighet på ca 2,5-4,5 m och återfinns inom hela detaljplaneområdet, se sektionsritning G G i BILAGA B. Lerlagrets mäktighet varierar inom området, med något större mäktigheter mot söder (ca m) än mot norr (ca m). Det totala jorddjupet varierar inom området, men berget bedöms generellt ligga på ca m djup under markytan Geotekniska egenskaper Jordlagrens geotekniska egenskaper har utvärderats baserat på tidigare utförda undersökningar och empiriska värden från SGI Information 3 Jords egenskaper. Silt/sand Den ytliga siltens/sandens densitet har tidigare analyserats på laboratorium och bedöms vara ca 1,7-2,0 t/m 3. Friktionsvinkeln bedöms vara ca 30 utifrån empiriska värden för relativt löst lagrad sand/silt. Silten bedöms utifrån tidigare undersökningar vara tjällyftande och mycket flytbenägen.

9 Lera Lerans skrymdensitet har, baserat på tidigare utförda undersökningar, utvärderats till ca 1,55-1,75 t/m 3. Konflytgränsen i leran uppskattas vara ca % på djupet ca 5 m, med en svag ökning med djupet. Lerans sensitivitet bedöms utifrån tidigare undersökningar vara ca vilket innebär att leran kan klassas som mellan- till högsensitiv. Den okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten för leran inom detaljplaneområdet har uppskattats vara ca kpa för de ytligaste lerlagren med en ökning på ca 2-4 kpa/m mot djupet. Tidigare utförda utredningar inom området visar att leran är normalkonsoliderad eller svagt överkonsoliderad. 4.4 Berggrund Inom aktuellt detaljplaneområde bedöms berget ligga på ca m djup under markytan. Enligt SGU:s berggrundskarta utgörs berggrunden av granitisk gnejs. Värmeledningstalet (W/m K) varierar kraftigt för olika bergarter, men även för samma bergart beroende på sprickbildningar och vattenmättnad. För gnejs varierar värmeledningstalet generellt mellan ca 1,5 5 W/m K och värmeledningstalet för granit ligger på ca 2 4,5 W/m K. Inga borrkärnor eller uppgifter om sprickor har återfunnits inom området. 4.5 Geohydrologiska förhållanden De tidigare undersökningarna visar på en fri vattenyta som ligger på ca 0,8 1,8 m djup under markytan. 5.0 STABILITET 5.1 Allmänt Inom aktuellt planområde är markytan generellt flack, men närmast Svartebäcken sluttar marken svagt ner mot vattendraget. Stabiliteten har analyserats för slänten vid Svartebäcken, i anslutning till det område där en upp till 20 m hög byggnad (6 våningar) kan komma att uppföras, se röd rektangel och läge för sektion 1-1 i Figur 6. Sektion 1-1 Figur 6: Beräkning av släntstabilitet, Sektion 1-1.

10 5.2 Erforderlig säkerhetsfaktor Stabilitetsanalysen har utförts enligt gällande norm, IEG Rapport 4:2010, för Detaljerad utredning för markområden med markanvändningen Nyexploatering Planläggning med rekommenderade säkerhetsfaktorer enligt tabellen nedan: Tabell 1: Rekommenderade säkerhetsfaktorer enligt IEG:s rapport 4:2010 Säkerhetsfaktor Odränerad analys Fc 1,7 1,5 Kombinerad analys Fkomb 1,5 1,4 Dränerad analys Fϕ 1,3 (sand) Det rekommenderade säkerhetskravet utgörs således av ett spann mellan olika nivåer på erforderlig säkerhetsfaktor. Vilket krav på erforderlig säkerhetsfaktor som råder inom ett projekt bestäms av ett stort antal faktorer som betecknas som gynnsamma eller ogynnsamma. Exempel på en ogynnsam faktor är t.ex. förekomst av kvicklera, stora konsekvenser av ett skred, pågående erosion eller ett begränsat antal geotekniska undersökningar etc. Med utgångspunkt från de förutsättningar (både yttre och geotekniska) som råder inom det aktuella området har följande säkerhetskrav bestämts för detta projekt i detaljplaneskedet: Tabell 2: Gällande säkerhetsrekommendationer i samband med detta projekt Säkerhetsfaktor Odränerad analys Fc 1,7 Kombinerad analys Fkomb 1,5 Dränerad analys Fϕ 1,3 (sand) 5.3 Beräkningsförutsättningar Utformning och geometri Som underlag till geometrin för stabilitetsberäkningen har befintligt kartmaterial för området (digital primärkarta med 1 m ekvidistans) använts. Bottenprofilen i Svartebäcken har uppskattats utifrån foton Materialparametrar Materialegenskaper och jordlagrens mäktigheter har utvärderats baserat på tidigare utförda undersökningar och empiriska riktvärden från SGI Information 3 Jords egenskaper. I Tabell 3 finns en sammanställning av de materialegenskaper som använts i utförda stabilitetsberäkningar.

11 Tabell 3: Materialparametrar för stabilitetsberäkning Jordlager Materialegenskap Sammanvägt värde Finsandig silt / siltig finsand Lera Friktionsjord Tunghet, Effektiv tunghet under gvy, Kohesionsintercept, c Friktionsvinkel, Tunghet Odränerad skjuvhållfasthet (korr), cu Friktionsvinkel, Kohesionsintercept, c Tunghet Effektiv tunghet under gvy, Friktionsvinkel, 18 kn/m 3 10 kn/m 3 3 kpa 32º 16 kn/m 3 13,5 + 2 z kpa 30º 0,1 cu 20 kn/m 3 12 kn/m 3 35º Marklaster Inom området för den planerade byggnaden har en marklast på 60 kpa ansatts (10 kpa/våningsplan) utifrån en byggnadshöjd på 20 m. Byggnadsarean har ansatts vara 1250 m Grundvatten, portryck och vattennivå Grundvattenytans läge har vid stabilitetsanalyserna placerats på ca 1 m djup under markytan. Portrycket i leran har ansatts vara hydrostatiskt från grundvattenytan. Svartebäcken har ansatts vara i princip torrlagd, vilket är ett antagande på säkra sidan, eftersom vattnet då inte utgör något mothåll. 5.4 Stabilitetsanalys för detaljplan Stabilitetsanalyserna har utförts som odränerad och kombinerad analys med Slope/W version (GeoStudio 2018). Redovisade säkerhetsfaktorer avser Morgenstern-Price metod för cirkulärcylindriska glidytor. Utförda stabilitetsberäkningar redovisas i sin helhet i BILAGA B. Stabiliteten har analyserats i en sektion, från den planerade byggnaden i 6 våningsplan och ner mot Svartbäcken i öster. Utförda stabilitetsanalyser visar på en hög säkerhetsfaktor för glidytor intill bäcken, ca Fc = Fkomb = 4, se Figur 7. Beräknad säkerhetsfaktor för glidytan i anslutning till den planerade byggnaden är också hög (F c > F komb > 2). Den stora marklasten (60 kpa) kommer dessutom av andra skäl (t ex sättningar) att behöva minskas (t ex genom pålning) och därmed inte heller påverka stabiliteten inom detaljplaneområdet. Stabilitetsförhållandena inom planområdet är därmed generellt mycket goda, både för befintliga förhållanden och för förutsättningar som för detaljplan. Säkerhetsfaktorn för båda analyserna uppfyller IEG:s rekommenderade säkerhetsfaktorer för Detaljerad stabilitetsutredning i samband med planläggning.

12 Figur 7: Beräkningsresultat kombinerad analys för Sektion 1-1. Fkomb = Fc = 4, SÄTTNINGAR OCH GRUNDLÄGGNING Det har gjorts en översiktlig bedömning av sättningar i lerlagret vid nybyggnation av demenscentrumet (3 våningar), den 20 m höga byggnaden (6 våningar) och vid våningsökningen på befintlig byggnad från 2 till 3 våningar, se lägen i Figur 2. Underlaget för bedömningen är tidigare utförda sonderingar samt laboratorieförsök (ödometerförsök) i eller nära detaljplanområdet från handlingarna [21], [23] och [25]. Leran inom hela detaljplanområdet bedöms vara normalkonsoliderad eller svagt överkonsoliderad, vilket innebär att den är sättningsbenägen. Lermäktigheten varierar mellan ca m. Belastningsökningar (i både permanenta och temporära skeden), till följd av byggnation, uppfyllnad eller grundvattensänkning, ska beaktas så att inga oönskade sättningar och/eller sättningsdifferenser uppstår för planerade eller befintliga byggnader och anläggningar. Planerad nybyggnation bedöms lokalt kunna innebära stora tillkommande laster (byggnad i 6 våningar), vilket skulle kunna generera stora sättningar i lerlagret och därför rekommenderas pålning. Även lägre byggnader (1-3 plan) kommer att generera sättningar, men bedöms kunna grundläggas genom t ex kompensationsgrundläggning (lättfyllning) eller byggas med källare. Inom hela området bör grundläggningsförhållandena och val av grundläggningsmetod studeras i detalj i samband med projektering av området. När det gäller ökning av våningsantal, från 2 till 3, i det s k H-huset, så medför ytterligare ett våningsplan en tillkommande last. För undvika sättningar så måste byggnadens befintliga grundläggning fastläggas och analyseras, för att utreda om det finns marginal för ytterligare belastning eller om grundförstärkning erfordras. 7.0 OMGIVNINGSPÅVERKAN I BYGGSKEDE Inom aktuellt planområde finns idag befintlig bebyggelse, t ex skola, kyrka och äldreboende, vilka måste beaktas och skyddas i kommande utförandeskede. Vidare gränsar området i väster till Margretelundsgatan med bil- och busstrafik, och eventuell trafikstörning under byggskedet bör minimeras. Eventuella pålslagningsarbeten ger upphov till vibrationer vars storlek måste beaktas och begränsas vid utförande så att de inte medför skador på omkringliggande byggnader och anläggningar. I byggskedet måste också stabiliteten för temporära schaktslänter för t ex grundläggning och ledningsstråk beaktas.

13 8.0 SAMMANFATTNING 8.1 Stabilitet Stabilitetsförhållandena inom det aktuella området är tillfredsställande goda och uppfyller gällande rekommendationer, enligt IEG Rapport 4:2010. Stabilitetsförhållandena anses inte påverka eller begränsa utformningen av detaljplanen och framtida exploatering. Det erfordras därmed inga åtgärder, restriktion och/eller planbestämmelser med avseende på stabiliteten. 8.2 Sättningar och grundläggning Leran som återfinns inom hela detaljplaneområdet bedöms vara normalkonsoliderad eller svagt överkonsoliderad. Lerlagrets mäktighet varierar mellan ca m. Belastningsökningar inom området, t ex till följd av byggnader, uppfyllnad eller grundvattensänkning, skall beaktas så att inga oönskade sättningar och sättningsdifferenser uppstår för planerade eller befintliga byggnader och anläggningar. Grundläggningsförhållandena och val av grundläggningsmetod bör studeras i detalj i samband med projektering av området. Byggnader som medför stora laster bör troligen pålgrundläggas, medan lägre byggnader eller anläggningar bör kunna grundläggas med platta på mark i kombination med lastkompensation genom lättfyllning alternativt utformas med källare. 8.3 Schakt- och fyllnadsarbeten Det ytligt förekommande jordlagret med friktionsmaterialet inom området utgörs av finsand och silt och är mycket flytbenäget under grundvattenytan eller i vattenmättat tillstånd, vilket måste beaktas vid schaktning. Vidare är materialet tjällyftande. Vid eventuella djupare schakter (t ex för källare eller ledningsschakter) kan spont erfordras. Vid alla schaktarbeten, med och utan spont, skall hänsyn tas till risken för stabilitetsbrott. Schaktslänter och sponter skall anpassas efter jordlagrens uppbyggnad och hållfasthet, samt med beaktande av förekommande belastningar och pågående trafik intill schakt. 8.4 Bergvärme Tidigare utförda sonderingar visar på ett totalt jorddjup, dvs avstånd från markyta ner till berg, som varierar mellan ca m. Det finns inga noteringar om problem, t ex tidiga stopp p g a block, i samband med utförda geotekniska undersökningar. Bergarten är granitisk gnejs och värmeledningstalet bör ligga mellan ca 2-5 W/m K. Ur ett geotekniskt perspektiv bedöms det vara möjligt att borra efter bergvärme, men övriga tekniska aspekter för att säkerställa möjligt energiuttag måste utredas separat. Väster om Margretelundsgatan finns enligt SGU:s brunnsarkiv energibrunnar med ett totaldjup som varierar mellan ca m (varav jorddjupet är ca m).

14 Signatursida Göteborg Michelle Fabrin Handläggare Geoteknik Malin Sundsten Uppdragsledare/teknikansvarig Ola Skepp Kvalitetsgranskning MF/MS/OS \\Sto1-s-main01\I\Projekt\2018\ Dp Margretelund, Lidköping\14_Rapport\Margretelund,Lidköping-PM_Geoteknik.docx

15 BILAGA A Planritning och sektionsritningar G G G

16 KOORDINATSYSTEM System i plan: SWEREF System i höjd: RH 2000 ANMÄRKNINGAR Geoteknisk redovisning enligt SGF beteckningssystem, version 2001:1 (för fullständig beskrivning hänvisas till Sonderingar VIAK-xxx utförda av VIAK AB, Sonderingar HSB71-xxx utförda av HSB:s Riksförbund, Sonderingar ALTE-xx utförda av Civilingenjör Bo Alte AB, Golder ansvarar ej för riktigheten av redovisade sonderingar, provtagningar och grundvattenobservationer utförda av andra konsulter eftersom Golder inte har haft möjlighet att granska underlag för dessa. TILLHÖRANDE RITNINGAR G Sektion A-A G Sektion B-B, C-C G Sektion D-D G Sektion E-E G Enstaka borrhål Söksträng: G:\Projekt\2018\ Dp Margretelund, Lidköping\10_Ritningar\G\RitDef Filnamn: G-11.1.dwg Senast Redigerad Av: mfabrin Datum: Tid:08:28 Utskriven Av: MFabrin Datum: Tid:8:29:27 BESTÄLLARE Lidköpings kommun PROJEKT Detaljplan Margretelund, Lidköping TITEL Geoteknisk undersökning Plan KONSULT X X Stockholm Tel: Göteborg Tel: X Luleå Tel: PROJEKT NR. SKALA DATUM KONSTRUERAD RITAD GRANSKAD GODKÄND RITNINGS NR :1000 G MF MF MS MS REV. OM DETTA MÅTT INTE MOTSVARAR VAD SOM VISAS, HAR PAPPERSFORMATET ÄNDRATS FRÅN: ISO A mm

17 KOORDINATSYSTEM System i plan: SWEREF System i höjd: RH 2000 Söksträng: G:\Projekt\2018\ Dp Margretelund, Lidköping\10_Ritningar\G\RitDef Filnamn: G-11.2.dwg Senast Redigerad Av: mfabrin Datum: Tid:08:33 Utskriven Av: MFabrin Datum: Tid:8:34:13 BESTÄLLARE Lidköpings kommun PROJEKT Detaljplan Margretelund, Lidköping TITEL Geoteknisk undersökning Sektion A-A KONSULT DATUM KONSTRUERAD RITAD GRANSKAD MF MF MS Stockholm Tel: X Göteborg Tel: Luleå Tel: GODKÄND MS PROJEKT NR. SKALA RITNINGS NR :500 G REV. OM DETTA MÅTT INTE MOTSVARAR VAD SOM VISAS, HAR PAPPERSFORMATET ÄNDRATS FRÅN: ISO A mm

18 KOORDINATSYSTEM System i plan: SWEREF System i höjd: RH 2000 Söksträng: G:\Projekt\2018\ Dp Margretelund, Lidköping\10_Ritningar\G\RitDef Filnamn: G-11.2.dwg Senast Redigerad Av: mfabrin Datum: Tid:08:33 Utskriven Av: MFabrin Datum: Tid:8:34:15 BESTÄLLARE Lidköpings kommun PROJEKT Detaljplan Margretelund, Lidköping TITEL Geoteknisk undersökning Sektion B-B och Sektion C-C KONSULT DATUM KONSTRUERAD RITAD GRANSKAD MF MF MS Stockholm Tel: X Göteborg Tel: Luleå Tel: GODKÄND MS PROJEKT NR. SKALA RITNINGS NR :500 G REV. OM DETTA MÅTT INTE MOTSVARAR VAD SOM VISAS, HAR PAPPERSFORMATET ÄNDRATS FRÅN: ISO A mm

19 KOORDINATSYSTEM System i plan: SWEREF System i höjd: RH 2000 Söksträng: G:\Projekt\2018\ Dp Margretelund, Lidköping\10_Ritningar\G\RitDef Filnamn: G-11.2.dwg Senast Redigerad Av: mfabrin Datum: Tid:08:33 Utskriven Av: MFabrin Datum: Tid:8:34:16 BESTÄLLARE Lidköpings kommun PROJEKT Detaljplan Margretelund, Lidköping TITEL Geoteknisk undersökning Sektion D-D KONSULT DATUM KONSTRUERAD RITAD GRANSKAD MF MF MS Stockholm Tel: X Göteborg Tel: Luleå Tel: GODKÄND MS PROJEKT NR. SKALA RITNINGS NR :500 G REV. OM DETTA MÅTT INTE MOTSVARAR VAD SOM VISAS, HAR PAPPERSFORMATET ÄNDRATS FRÅN: ISO A mm

20 KOORDINATSYSTEM System i plan: SWEREF System i höjd: RH 2000 Söksträng: G:\Projekt\2018\ Dp Margretelund, Lidköping\10_Ritningar\G\RitDef Filnamn: G-11.2.dwg Senast Redigerad Av: mfabrin Datum: Tid:08:33 Utskriven Av: MFabrin Datum: Tid:8:34:18 BESTÄLLARE Lidköpings kommun PROJEKT Detaljplan Margretelund, Lidköping TITEL Geoteknisk undersökning Sektion E-E KONSULT DATUM KONSTRUERAD RITAD GRANSKAD MF MF MS Stockholm Tel: X Göteborg Tel: Luleå Tel: GODKÄND MS PROJEKT NR. SKALA RITNINGS NR :500 G REV. OM DETTA MÅTT INTE MOTSVARAR VAD SOM VISAS, HAR PAPPERSFORMATET ÄNDRATS FRÅN: ISO A mm

21 KOORDINATSYSTEM System i plan: SWEREF System i höjd: RH 2000 Söksträng: G:\Projekt\2018\ Dp Margretelund, Lidköping\10_Ritningar\G\RitDef Filnamn: G-11.2.dwg Senast Redigerad Av: mfabrin Datum: Tid:08:33 Utskriven Av: MFabrin Datum: Tid:8:34:19 BESTÄLLARE Lidköpings kommun PROJEKT Detaljplan Margretelund, Lidköping TITEL Geoteknisk undersökning Enstaka borrhål KONSULT DATUM KONSTRUERAD RITAD GRANSKAD MF MF MS Stockholm Tel: X Göteborg Tel: Luleå Tel: GODKÄND MS PROJEKT NR. SKALA RITNINGS NR :200 G REV. OM DETTA MÅTT INTE MOTSVARAR VAD SOM VISAS, HAR PAPPERSFORMATET ÄNDRATS FRÅN: ISO A mm

22 BILAGA B Stabilitetsberäkningar

23 OBJEKT Dp, Margretelund Color Name Model Unit Weight (kn/m³) C-Top of Layer (kpa) C-Rate of Change ((kn/m²)/m) C-Maximum (kpa) Cohesion' (kpa) Fr Mohr-Coulomb Phi' ( ) Constant Unit Wt. Above Water Table (kn/m³) BILAGA SKALA 1:500 SKEDE Detaljplan SEKTION Sektion 1-1 Le1 (cu) S=f(depth) 16 13,5 2 0 Si Mohr-Coulomb ANALYS Odränerad analys BESKRIVNING Svartebäcken UPPDRAG Magretelund, Lidköping UPPDRAGSNUMMER BESTÄLLARE Lidköpings kommun ANALYSDATA Analystyp: Totalsäkerhetsanalys Beräkningsmetod: Morgenstern-Price (optimization: No) GW & portryck: Piezometric Line Glidytor: Grid and Radius, Left to Right Senast sparad: ; 12:41:14 G:\Projekt\2018\ Dp Margretelund, Lidköping\12_Beräkn\Sektion_1-1.gsz 55 Planerad byggnad 60 kpa 4,0 (ODF) Si Fc=2, Le1 (cu) Fr

24 OBJEKT Dp, Margretelund Color Name Model Unit Weight (kn/m³) Cohesion' (kpa) Phi' ( ) C-Top of Layer (kpa) C-Rate of Change ((kn/m²)/m) Cu-Top of Layer (kpa) Cu-Rate of Change ((kn/m²)/m) C/Cu Ratio Fr Mohr-Coulomb Constant Unit Wt. Above Water Table (kn/m³) BILAGA SKALA 1:500 SKEDE Detaljplan SEKTION Sektion 1-1 Le1 (komb) Combined, S=f(depth) ,5 2 0,1 Si Mohr-Coulomb ANALYS Kombinerad analys BESKRIVNING Svartebäcken UPPDRAG Magretelund, Lidköping UPPDRAGSNUMMER BESTÄLLARE Lidköpings kommun ANALYSDATA Analystyp: Totalsäkerhetsanalys Beräkningsmetod: Morgenstern-Price (optimization: No) GW & portryck: Piezometric Line Glidytor: Grid and Radius, Left to Right Senast sparad: ; 12:41:14 G:\Projekt\2018\ Dp Margretelund, Lidköping\12_Beräkn\Sektion_1-1.gsz 55 Planerad byggnad 60 kpa 4,0 (ODF) Si Fkomb=2, Le1 (komb) Fr

25 golder.com