Hareslätt, detaljplan, Kungälv PM beträffande geotekniska och ingenjörsgeologiska förhållanden

Transkript

1 PM beträffande geotekniska och ingenjörsgeologiska förhållanden

2 Beställare: Kungälvs kommun Beställarens representant: Pauline Svensson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Bernhard Gervide Eckel Mathias Pettersson Carl-Fredrik Larsson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: N:\102\25\ \G\Beskr-PM\PM_ docx Bengt Askmar Norconsult AB

3 3 (15) Innehållsförteckning 1 Förutsättningar Befintliga förhållanden Topografi och markbeskaffenhet Geologisk områdesbeskrivning Befintliga anläggningar Geotekniska förhållanden Geohydrologiska förhållanden Radon Metod Resultat Bergteknisk bedömning Blockutfall Stabilitet Indata Resultat Rekommendationer Radon Blockutfall Stabilitet Grundläggning Bilagor Val av odränerad skjuvhållfasthet Bilaga 1 Stabilitetsberäkning sektion A Bilaga 2 Ritningar Situations- och borrplan Ritning G101-G102 Beteckningssystem, SGF (se SGFs hemsida beteckningssystem)

4 4 (15) 1 Förutsättningar På uppdrag av Kungälvs kommun har Norconsult AB utfört geoteknisk utredning för en detaljplan vid Hareslätt, norr om bostadsområdet Myren, samt längs Långedalsvägen. Se Figur 1 nedan för översikt, ungefärligt läge för detaljplanen har rödmarkerats. I området är ett antal nya bostadsområden planerade att uppföras. Figur 1. Översikt aktuellt område. Hämtat från Befintliga förhållanden 2.1 Topografi och markbeskaffenhet För detaljer avseende topografi samt läge för planerad byggnation, se ritning G101 och G102 Situations- och borrplan.

5 5 (15) En större del av området för detaljplanen är kuperad med en marknivå som varierar mellan +30 och +40 m. Marken utgörs till största del av berg i dagen eller fasta friktionsjordar med liten mäktighet. I den centrala och norra delen av området finns ett antal vattensjuka områden med torv. 2.2 Geologisk områdesbeskrivning Bergarten består av ådergnejs, se Figur 2, som ställvis är kraftigt veckad. På grund av veckningsstrukturen varierar sprick- och foliationsriktningarna över området, men generellt är berget relativt sprickfattigt. Figur 2. Ådergnejs. 2.3 Befintliga anläggningar I dagsläget finns inga befintliga byggnader i detaljplansområdet. Ett antal mindre hus ligger i anslutning till Långedalsvägen. Lägen för dessa byggnader redovisas i Figur 1 under avsnitt 1 Förutsättningar.

6 6 (15) 3 Geotekniska förhållanden Norra, vattensjuka området (i anslutning till borrhål 1 och 2) Enligt utförda undersökningar består jordlagren från markytan i huvudsak av: Torv till som djupast cirka 1,5 m Friktionsjord av osäker mäktighet. Berg. Enligt utförda undersökningar har stopp på fast botten/berg registrerats på mellan ca 0,5 och 1,5 m djup. Östra området (i anslutning till borrhål 3 och 4) Enligt utförda undersökningar består jordlagren från markytan i huvudsak av: Mulljord till cirka 0,5 m Friktionsjord/Berg. Sydöstra området (i anslutning till borrhål 5, 6 och 12) Enligt utförda undersökningar består jordlagren från markytan i huvudsak av: Mulljord till cirka 0,5 m Sand till cirka 1 m djup. Lermorän till cirka 3 m djup. Friktionsjord/Berg. Området öster om Långedalsvägen (i anslutning till borrhål 8, 9 och 10) Enligt utförda undersökningar består jordlagren från markytan i huvudsak av: Sand/Torrskorpelera till cirka 1 m Lera till cirka 9 m djup. Friktionsjord/Berg. Lerans korrigerade odränerade skjuvhållfasthet, c uk, varierar mellan kpa enligt utförda CPT-sonderingar, med de högre värdena på större djup. Lerans konflytgräns har valts till 80 %.

7 7 (15) Tabell 4.1 Korrigerad hållfasthet, c uk Djup [m] c uk [kpa] Geohydrologiska förhållanden Norra, vattensjuka området För torvområdet ligger grundvattenytan i höjd med markytan. Sydöstra området (i anslutning till borrhål 5, 6 och 12) Vid borrhål 5 observerades en fri vattenyta vid markytan. Området öster om Långedalsvägen (i anslutning till borrhål 8, 9 och 10) Vid borrhål 10 observerades en fri vattenyta 0,5 m under markytan. Mätningarna gjordes i februari Radon 5.1 Metod På grund av att berget går i dagen inom området och djupen till berg generellt är små, bedöms strålningen från berggrunden utgöra den huvudsakliga markradonkällan, varför gammastrålningsmätning är den mest lämpade mätmetoden. Mätningarna utfördes med en gammascintillometer av typen RS-111 med kristall natriumjodid (NaI) på plan mark i närheten av stenblock (där så var möjligt). Varje yta med planlagd byggnation har mätts i minst en punkt. 5.2 Resultat Gränsvärdena är <0,08 μsv/h för lågradonmark och 0,08 0,2 μsv/h för normalradonmark. Gammastrålningen är låg inom hela området. Uppmätta värden (0,03 0,07 μsv/h) tyder på lågradonmark, med enstaka momentana värden överskridande den nedre gränsen för normalradonmark.

8 8 (15) 6 Bergteknisk bedömning 6.1 Blockutfall Hela planområdet har undersökts avseende risk för ras och blockutfall. Störst fokus har lagts i anslutning till ytor med kommande exploatering. Samtliga problemområden där det bedöms föreligga risk har mätts in med gps och markerats med flaggsymboler i kartan nedan (Figur 3). På ett flertal platser har inneboende strukturer i bergarten en riktning som är fördelaktiga vid schaktning. Dessa platser är i kartbilden markerade som Stab 1, 2 & 3. På andra platser är sprick- och foliationsriktningen orienterad så att schaktning kan resultera i skärningar med risk för utfall, men om slänterna lämnas ostörda är berget stabilt. Dessa platser är markerade som Sprick 1 och 2. Vid Sprick 2 kan eventuellt en breddning av vägen vara aktuell. Vidare förekommer det några block som ligger stabilt idag, men som bör åtgärdas i händelse av schaktning i direkt anslutning till dessa. Dessa block är markerade som Block 1 4 i kartbilden. Block som direkt bör åtgärdas finns endast på en plats, markerad som Ta bort 1 (se Figur 4).

9 9 (15) Figur 3.Planområdet med sprickor och block markerade.

10 10 (15) Figur 4. Blocket i punkt Ta bort 1. I COWIs rapport /04-PME-001 Geoteknisk undersökning: PM för detaljplan, nämns en slänt, markerad som Slänt 1 i kartbilden ovan. Denna slänt består av kantiga block med mellanliggande jord och är stabil om den lämnas orörd. Rot 1 är en rotvälta med ett kubikmeterstort block ovanpå roten. Blocket riskerar att rulla några meter i riktning bort från planerad bebyggelse. Rot 2 är en rotvälta med några mindre block i rotsystemet, belägen i en brant bergsluttning några meter över marknivå. Dessa småblock bör tas bort eftersom de annars kommer rulla ner på planområdet. Skiva 1 avser en kvadratmeterstor skiva gnejs som vilar lodrätt på marken. Det finns risk för att skivan kommer välta och lägga sig platt på marken inom överskådlig framtid. Detta är strax utanför planområdet. Blockgrupp 1 & 2 markerar en slänt med några mindre block som ligger stabilt idag men riskerar att falla ut på 10 års sikt. Även dessa är belägna utanför planområdet och rasar i så fall bort från bebyggelsen. 7 Stabilitet Stabilitet har beräknats i en sektion vid Långedalsvägen nära borrhål 8 och borrhål 9. För övriga delar av detaljplaneområdet bedöms stabiliteten vara tillfredställande. De slänterna där jordmäktigheten är större än 3 m är väldigt flacka med en lutning på cirka 1:10 eller flackare. Områden med brantare lutning är bergsslänter. 7.1 Indata En översiktlig stabilitetsutredning har utförts inom aktuellt område. Stabiliteten har kontrollerats i en sektion (Sektion A-A enligt ritning G 101) Beräkningarna har utförts för odränerad och kombinerad analys. I analyserna har cirkulärcylindriska glidytor beräknats med Morgenstein-Price s lamellmetod i beräkningsprogrammet SLOPE/W.

11 11 (15) Beräkningarna har utförts med följande förutsättningar: Geometrin har valts utifrån nivåkurvor och inmätta borrpunkter. Torrskorpelera - odränerad skjuvhållfasthet C uk = 20 kpa, Tungheten har valts till 17 kn/m 3. Lera - odränerad skjuvhållfasthet, enligt tabell 4.1. Tungheten har valts till 16 kn/m 3. Portrycken i leran har valt till hydrostatiskt från ca 1 m under markytan. Vid kombinerad analys har dränerade hållfasthetsparametrarna för leran valts till c =C uk *0,1 kpa och friktionsvinkel, ᵩ = 30. I IEG, Implementeringskommision för Europastandarder inom Geoteknik, Rapport 4:2010 som baseras på Skredkommisionens rapport 3:95 är kraven för nyexploatering vid detaljerad utredning för odränerad analys, F c 1,5-1,7 och för kombinerad analys, F komb 1,4-1,5. För aktuellt område har följande säkerhetsfaktorer valts för klassning som tillfredsställande stabilt: F c 1,7 (odränerad analys vid nyexploatering) F komb 1,5 (kombinerad analys vid nyexploatering) 7.2 Resultat Befintliga förhållanden Utförda stabilitetsberäkningar för befintliga förhållanden visar att säkerheten mot skred minst är 2,0 i odränerad respektive 1,8 i kombinerad analys, dvs stabiliteten för nuvarande förhållanden är tillfredställande.

12 12 (15) 9 Rekommendationer 9.1 Radon Området kan klassas som lågriskområde med avseende på radon. För byggnader inom lågriskområde krävs inga åtgärder ur radonsynpunkt. I samband med byggnation skall dock säkerställas att fyllnadsmassor i ledningsgravar under och i anslutning till planerade hus, samt övriga ditforslade massor ej utgörs av material med förhöjda radonhalter, eftersom det då kan finnas risk för att radongas transporteras in i byggnader via exempelvis ledningar. Rörgenomträngningar etc. bör göras täta för att förhindra inläckage av radongas. 9.2 Blockutfall Punkten Ta bort 1 och Rot 2 skall åtgärdas, se Figur 3. Detta görs enklast med skrotspett och handkraft. Vid schaktning bör alla uppkomna bergskärningar besiktigas av bergsakkunnig. 9.3 Stabilitet Det bedöms ej vara några övergripande stabilitetsproblem i området. Breddning av Långedalsvägen bedöms ej påverka stabiliteten negativt. Vid en eventuell höjning av Långedalsvägen skall stabiliteten säkerställas enligt IEG Rappor 6:2008, Rev Grundläggning Kompletterande geoteknisk utredning rekommenderas för detaljprojektering för byggnader som inte grundläggs direkt på berg. Norra, vattensjuka sområdet I detta område där torv förekommer bör i första hand urschaktning av torven utföras innan grundläggning genomförs. Utöver områden med torv är jordtäckningen mycket liten och grundläggning kan troligtvis göras direkt på fast friktionsjord eller berg eller på plintar till berg. Övriga områden med planerad bebyggelse För övriga områden är det mestadels fastmark. I östra delen av detaljplaneområdet förekommer lera med en mäktighet på cirka 2 m (borrhål 5, 6 och 12). Detta område bör studeras närmare i samband med detaljprojektering. Preliminärt bör grundläggning ske direkt på berg eller med plintar till berg alternativt kan lösa jordlager grävas ur och ersättas med packad friktionsjord.

13 13 (15) Norconsult AB Väg och Bana Geoteknik Mathias Pettersson Bengt Askmar

14 14 (15)

15 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

16 Hareslätt BILAGA 1 Sammanställning Odränerad skjuvhållfasthet, korrigerad (kpa) Nivå (m) 6 8 Vald Tfu NC 8 CPT NC 9 CPT N:\103\01\ \G\Laboratorieresultat\Sammanställning skjuvhållfasthet

17 Nivå Hareslätt detaljplan, Kungälv Sektion vid BH 8, 9 & 10 Date: Last Edited By: Pettersson Mathias Skala 1:200 (A4) Trafiklast 20 kpa Fkomb = 1,8 Friktinosjord Fc = 2,0 File Name: Vägbank.gsz Directory: N:\103\01\ \G\Beräkningar\ Let Le 1 Le Längd Name: Vägbank Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 19 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 38 Name: Let Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 17 kn/m³ Phi: 30 Cu-Top of Layer: 20 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: 0.1 Name: Le 2 Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ Phi: 30 Cu-Top of Layer: 10 kpa Cu-Rate of Change: 2 kpa/m C/Cu Ratio: 0.1 Name: Le 1 Model: Combined, S=f(depth) Unit Weight: 16 kn/m³ Phi: 30 Cu-Top of Layer: 10 kpa Cu-Rate of Change: 0 kpa/m C/Cu Ratio: 0.1 Name: Friktionsjord Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 34

18 Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn

19 Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn