En upptäcktsfärd genom hallänningens liv

Transkript

1 FoUU-dagen - en dag om forskning, utveckling och utbildning FoUU-dagen 2014 En upptäcktsfärd genom hallänningens liv 13 november 2014 kl Falkenberg Strandbad Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet eller per e-post till fouu.varberg@regionhalland.se. Vid frågor kontakta: Stefan Lönn, Enhetschef för forskning och utveckling, stefan.lonn@regionhalland.se.

2 En upptäcktsfärd genom hallänningens liv Program för dagen FoUU Halland anordnar en FoUU-dag för presentation av forsknings- och utvecklingsarbeten. Målet är att sprida kunskap, ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och diskussioner. Välkommen! Program 08:30 Registrering och kaffe 09:00 Välkommen till årets FoUU dag Moderator: Marie-Lois Ivarsson, professor, verksamhetschef, Kirurgikliniken, Hallands sjukhus 09:05 Inledning Karin Möller, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Halland 09:15 Personcentrerad vård från teori till praktik Karl Swedberg, seniorprofessor, forskningsrådgivare, Centrum för personcentrerad vård, Sahlgrenska Akademin och Kerstin Dudas, legitimerad sjuksköterska, medicine doktor, universitetslektor, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin 10:15 Kaffe med mingel 10:45 Blodtrycksscreening i tandvården Helen Andersson, verksamhetscontroller, Område 1, Medicin, Hallands sjukhus Varberg 11:05 Är vi bättre på preoperativ vård i Sverige än andra länder i Europa? Michelle Chew, docent, överläkare, Anestesi, Hallands sjukhus Halmstad 11:30 Barns medverkan i forskning- och innovationsprocesser Petra Svedberg, docent i omvårdnad, Jens Nygren, docent i medicinsk vetenskap, Högskolan i Halmstad 11:55 Preliminära resultat från studie avseende robotassisterad rektalcanceroperation Jonas Karlberg, överläkare, Kirurgikliniken, Hallands sjukhus Halmstad 12:15 Lunch 13:15 Postersession avslutas med kaffe 14:30 Parallella sessioner med fokus på barn, vuxna och äldre 16:20-16:30 Avslutning Bengt Widgren, FoUU chef, FoUU Halland, Region Halland

3 Program - Parallella sessioner 14:30 Parallell session BARN - moderator: Katarina Harladsson, FoU-handledare, FoUU Halland 14:35 Att främja psykisk hälsa hos barn i svenska förskolor pedagogers syn Pernilla Isaksson, projektledare, Avdelningen för program och projektstöd, Region Halland 14:55 Design av digitala kamratstödssystem Susanne Lindberg, doktorand och forskningsassistent, Högskolan i Halmstad 15:15 Bukomfång under förskoletiden riskfaktorer och riskgrupper Annelie Lindholm, universitetsadjunkt, Högskolan i Halmstad 15:35 Essentiella fettsyror i barns tillväxt och hälsa Emma Kjellberg, doktorand och forskningsassistent, Barn- och Ungdomskliniken, Hallands sjukhus Halmstad och Göteborgs Universitet 15:55 Faktorer som optimerar reumatiskt sjuka barns förutsättningar för delaktighet i vårdsituationer Britt-Mari Gilljam, doktorand, barnsjuksköterska, Barn- och Ungdomskliniken, Hallands sjukhus Halmstad och Högskolan i Halmstad 14:30 Parallell session VUXEN - moderator: Ulf Strömberg, epidemiolog, FoUU Halland 14:35 Mångbesökaruppdraget i Vårdval Halland 2013 Katarina Larborn, utvecklare, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Regionkontoret 14:55 Sockerbelastning i hemmet Lukas Zanden, ST-läkare, Viktoriakliniken, Halmstad 15:15 Förekomst, fysisk aktivitet och arbete hos individer med inflammatorisk ryggsjukdom Emma Haglund, medicine doktor, legitimerad fysioterapeut, universitetslektor, FoU Spenshult och Högskolan i Halmstad 15:35 Finns det ett samband med sublinguala varicer och högt blodtryck? Lennart Hedström, tandläkare och Margit Albrektsson, tandsköterska, Folktandvården Västra Vall, Varberg 15:55 Knäledens rotationsrörlighet utveckling och utvärdering av ett yttre mätinstrument samt kliniska studier Otto Almqvist, medicine doktor, legitimerad sjukgymnast, Amadeuskliniken Halmstad Parallell session ÄLDRE - moderator: Anetth Granberg Axell, klinisk lektor, FoUU Halland 14:35 Patienters existentiella behov inom palliativ vård belyst utifrån ett sjuksköterskeperspektiv Susanne Nilsson och Eva-Marie Frosthagen, specialistsjuksköterskor inriktning Onkologisk vård, Palliativa Konsult teamet, Halland sjukhus Halmstad samt Helsingborgs Palliativa enhet (Hospice) 14:55 Ökat välbefinnande och delaktighet hos äldre personer via interaktiv webbaserad plattform Carina Göransson, doktorand, universitetsadjunkt, Högskolan i Halmstad 15:15 Ett i-ögonfallande problem? Den upplevda synförmågan och fall bland oberoende äldre i Sverige Jeanette Källstrand Eriksson, medicine doktor, ögonsjuksköterska, universitetslektor, Ögonmottagningen, Halland sjukhus Halmstad och Högskolan i Halmstad 15:35 Hur kvinnors återhämtning främjas efter en första hjärtinfarkt utifrån kvinnors egna erfarenheter Inger Wieslander, universitetsadjunkt, Högskolan i Halmstad 15:55 Preventivt omvårdnadsarbete inom riskområdet trycksår en registerstudie utifrån kvalitetsregistret Senior Alert Jeanette Vancura, vårdutvecklare och Malin Sandström, legitimerad sjuksköterska, Område 1, Medicin, Halland sjukhus Varberg

4 En upptäcktsfärd genom hallänningens liv Posterprogram Moderator: Marie-Lois Ivarsson, professor, verksamhetschef, Kirurgikliniken, Hallands sjukhus Det multiprofessionella teamets erfarenheter av hjärtstopp på sjukhus Annelie Malmberg, kombinationstjänst sjuksköterska, FoUU Halland och Högskolan i Halmstad Arbetsplatsdialog eller inte? - Hindrande och främjande förutsättningar Christina Grill, medicine doktor, personalkonsulent, Arbetsmiljöavdelningen, Regionkontoret EVA-brädan ett bedömningsinstrument och ett hjälpmedel inom handrehabilitering. En manual i form av en instruktionsfilm. Eva Richnau, legitimerad arbetsterapeut, Hälsa och rehabilitering, Närsjukvården Kungsbacka Personcentrerad vård vid en sjuksköterskemottagning sänker kostnaderna för biologisk läkemedelsbehandling Ingrid Larsson, filosofie doktor, universitetslektor, FoU Spenshult, Högskolan i Halmstad Genom mina ögon : Barn med erfarenhet av cancer beskriver genom egna fotografier vad som främjar deras hälsa Eva-Lena Einberg, doktorand, Högskolan i Halmstad. Skönlitteratur befrämjar empati och kritisk reflektion men spelar det någon roll vad man läser för berättelser? Anna Fåhraeus, filosofie doktor, universitetslektor, Högskolan i Halmstad Normkritisk innovation i inkubator Linnea Gustafsson, universitetslektor och Pia Ulvenblad, universitetslektor, Högskolan i Halmstad Genombrottsprojekt - GammaDelta: Bättre Vård och Mindre tvång Mattias Liljeqvist, legitimerad sjuksköterska, Karolina Bäck, legitimerad sjuksköterska, Patrik Bång, legitimerad sjuksköterska, Christina Steijner, skötare, Emanuel Alm, skötare, Avdelning 19, Vuxenpsykiatrin i södra Halland, Psykiatrin Halland Ungdomars balans i vardagen för att uppnå välbefinnande Marie Wilhsson, doktorand, Högskolan i Halmstad Uppföljning av patienter som genomgått en endovaskulär intervention på underbensartärer, Halmstad, Saule Petersson, ST-läkare, Kirurgikliniken, Hallands sjukhus Varberg Barns perspektiv på faktorer som påverkar deras möjligheter till delaktighet i anestesiologisk vård Carina Sjöberg, specialistsjuksköterska anestesi, Operations- och intensivvårdskliniken, Hallands sjukhus Halmstad Förbättrad antibiotikaförskrivning i Halland Strama Halland: Johan Bergström, allmänläkare, Hertig Knuts vårdcentral, Elisabeth Elbel, allmänläkare, Vårdcentralen Kungsbacka, Karin Truedsson, smittskyddssjuksköterska, Halland.

5 En upptäcktsfärd genom hallänningens liv Korta sammanfattningar av föredrag och postrar Personcentrerad vård från teori till praktik Karl Swedberg, seniorprofessor, forskningsrådgivare, Centrum för personcentrerad vård Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Kerstin Dudas, legitimerad sjuksköterska, medicine doktor, universitetslektor, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet Genom en enorm teknisk utveckling har sjukvården alltmer inriktats mot mätningar av biologiska markörer av sjukdom som laboratorievärden och avbildningar, till exempel ultraljud och röntgen, medan patienten har kommit i bakgrunden. Patienten är ju en person med känslor, synpunkter, resurser och förmågor och skall naturligtvis vara utgångspunkten i hälso- och sjukvård. Personcentrerad vård är ett partnerskap mellan patienter/anhöriga och professionella vårdgivare. Utgångspunkten är patientens berättelse, som skrivs ner på ett strukturerat sätt. Baserat på berättelsen samt övriga undersökningar skrivs en vårdplan, som innehåller mål och strategier för implementering och kort- och långsiktig uppföljning. Denna plan skall sedan dokumenteras. GPCC (Gothenburg university centre for Person Centred Care) vid Göteborgs universitet är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum till vilket över hundra forskare finns knutna. GPCC stödjer helt eller delvis 30 doktorander. Vi har med vår forskning visat att det går att förebygga och minska patienters lidande, höja vårdkvaliteten samt stärka vårdens effektivitet, genom att med ett strukturerat arbetssätt anta ett personcentrerat fokus. Centrumets övergripande syfte är att stödja och genomföra personcentrerad hälso- och sjukvårdsforskning. I förlängningen skall GPCC etablera Göteborgs universitet som Europas ledande universitet inom vårdforskning samt bidra till en hållbar förändring av svensk vårdpraktik baserad på framstående forskning. Unikt för GPCC är att vi har utvärderat effekterna av personcentrerad vård vid sjukhusvård, både inom ortopedisk samt internmedicinsk verksamhet. Förutom kostnadsbesparingar, har positiva effekter visats från ett patientperspektiv då vården anpassas till varje enskild person och individens egna resurser tas tillvara på ett helt nytt sätt. Personcentrerad vård ett paradigmskifte GPCC vill att sjukvården inte bara baserar vård och behandling på biologiska markörer och avbildningar, utan att den integrerar ett större sammanhang, där patientens upplevelse av sin sjukdom och ohälsa står i centrum. Patient är en roll som man ibland har, person är man alltid. Läs mer om oss på

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 Rapport av Mångbesökaruppdraget i Region Halland Bakgrund Den grupp av patienter som gör flest antal läkarbesök under en given tidsperiod brukar kallas för mångbesökare. Denna grupp utgör 3-5% av befolkningen och svarar för 15-25% av alla allmänläkarbesöken. Utmärkande för mångbesökarna i primärvården är en svag känsla av sammanhang, vilket indikerar en reducerad förmåga att hantera stress. Den reducerade förmågan gör att stressfulla livshändelser oftare resulterar i långtidssjukskrivning. Mångbesökare är en sårbar grupp som också drabbas mer av sjukdom. I samband med ett pågående utvecklingsarbete inom ramen för Sjukskrivningsmiljarden och Rehabiliteringsgarantins arbete för en förbättrad sjukskrivningsprocess och tidig identifiering av rehabiliteringssamordningsbehov, initierades detta utvecklingsarbete för 2013 års rehabsamordningsuppdrag inom vårdvalet i Region Halland. Arbetet genomfördes i samarbete med FOUU. Syfte Utvecklingsarbete med mångbesökare i vården syftade till att kartlägga respektive vårdenhets mångbesökare. Kartläggningen skulle omfatta alla besökare oavsett ålder eller diagnos samt bidra till att klargöra vilka behandlings- och rehabiliteringsbehov och eller samordnade insatser som skulle kunna bidra till en förbättrad hälsa, mindre sjukskrivning och minskat behov av besök i primärvården för dessa patienter. Metod I undersökningen deltog 39 av 46 vårdvalsenheter (motsvarande 88 % av Hallands befolkning). Uppdraget var att kartlägga 1% av vårdenhetens listade patienter utifrån flest registrerade läkarbesök på vårdenheten under en vald 12 månaders period. Minst 10% av dessa mångbesökare skulle erbjudas en vård- alternativt rehabiliteringsplan. En statistikrapport (Business Objects) togs fram i för de enheter som använder VAS för att möjliggöra för vårdenheterna att plocka ut. Innehållet i kartläggningen bestod av kön, ålder, bedömning av medicinsk och psykosocial svårighetsgrad, sjukskrivning, internt delaktig personal, specialistvård samt förekomst av fast vårdkontakt och rehabiliteringsplan. Verksamheten skulle även ge reflexioner kring arbetet utifrån förutbestämda frågor. Resultat Patientunderlaget bestod av patienter vilket är knappt en procent av Hallands befolkning. Mångbesökarna var överrepresenterade i högre åldrar och hos kvinnor och hade i medeltal gjort 10,4 besök/år hos allmänläkare jämfört med 1,6 besök/år för hallänningen. 1

38 Undersökningen visade att hos 82% av mångbesökarna var i genomsnitt 2,5 olika professioner involverade och i 43% av fallen var minst 3 professioner involverade. Av mångbesökarnas bedömdes 47% ha en problematik med stor medicinsk svårighetsgrad medan 45% bedömdes ha en med liten. En tredjedel bedömdes ha en problematik med stor psykosocial svårighetsgrad, en tredjedel med en liten och en tredjedel utan. Hos 15% var det kombinerat både stor medicinsk och stor psykosocial svårighetsgrad. Andelen med en stor medicinsk svårighetsgrad ökade med stigande ålder. I 87% av dessa fall var förutom läkaren ytterligar minst en yrkesgrupp involverad inom vårdverksamheten och i 47% av fallen var mer än tre yrkesgrupper involverade. I gruppen som bedömts ha en stor psykosocial svårighetsgrad såg man en påtaglig förskjutning nedåt i åldrarna med kvinnors topp kring 50-årsåldern och männens cirka 10 år senare. Det fanns därmed fler personer i arbetsför ålder i denna grupp jämfört med gruppen med en stor medicinsk svårighetsgrad. 85% av patienterna hade kontakt med två olika yrkeskategorier och hos 52% var minst 3 involverade i behandlingen. 49% av hela mångbesökargruppen var sjukskrivningsbar. Av dessa hade 42% en aktuell sjukskrivning, 17% många korta sjukskrivningsperioder och 41% var inte sjukskrivna. En större andel av dem som bedömts ha en stor psykosocial svårighetsgrad var sjukskrivna (45%) jämfört med dem som hade en stor medicinsk svårighetgrad (29%) vilket sannolikt förklaras av att gruppen representeras mer av personer i arbetsför ålder. Enkätresultat Vårdenheterna fick svara på frågor om kartläggningsarbetet bidragit till; - någon ny kunskap för vårdenheten kring era mångbesökare? 95% av vårdenheterna ansåg att det bidragit i varierande grad. - att tydliggöra bakomliggande inte tidigare kända orsaker eller behov hos patienterna för besöken? 81% angav detta i varierande grad. - att tydliggöra eventuella behov av nya arbetssätt, rutiner eller kontakter med externa aktörer för verksamheten. 89% angav detta i varierande grad. På följande fråga har andelen deltagande vårdenheter svarat ja; Vilka faktorer har i så fall tydliggjort under arbetet? Behov av fast vårdkontakt 76% Psykosociala problem 70% Behov av vårdplan 51% Behov av mer eller annan behandling 41% 2

39 Behov av intern samordning 41% Behov av kommunalt vårdstöd eller omsorg 24% Risk eller missbruk av alkohol/droger 22% Felaktig eller bristfällig psykisk diagnos 14% Felaktig eller bristfällig somatisk diagnos 11% Läkemedelsrelaterade orsaker 11% Behov av rehabplan med externa aktörer 11% Våld i nära relationer 0% 46% svarade ja på frågan om man önskade vidare kompetensutveckling och angav då områden som utveckling av arbetet med vård- rehabplanering och fast vårdkontakt, rehabsamordning, kännedom om externa aktörer, utvecklad samverkan med psykiatrin för bedömning och behandling av patienter med psykosociala problem, djupare kunskap om psykosocial diagnosticering och psykosomatik samt kunskaper kring våld i nära relationer. Vilka reflexioner, kunskaper arbetssätt eller rutiner har arbetet bidragit till för verksamheten? Återkommande i svaren var; Stor vinst i att ha fått en överblick av patienterna Mångbesökare har behov av en fast vårdkontakt Flera yrkesgrupper är ofta involverade Vårdplaner saknas ofta- svåra att hitta är sällan samordnade Äldre söker ofta behov av en annan typ av mottagningsbehov Nuvarande bokningsstruktur passar inte alla Stort behov av olika insatser som stödjer psykosociala problem. Kommentarer En tidigare undersökning av mångbesökarna har gjorts i Halland i en doktorsavhandling av Håkan Bergh. I den framkom liknande erfarenheter som nu beskrivs i denna kartläggning. Det finns en bio-psyko-social komplexitet hos flera av 3

40 mångbesökarna vilket gör gruppen sårbar för sjukdom av både somatiskt och psykisk karaktär. Det har uttryckts svårigheter av verksamheterna under arbetets gång att just diagnosticera och kategorisera den psykosociala problematiken vilket gjorde att vi valde att titta extra på grupper där man kategoriserat och angivit en tydligare svår problematik vad gäller medicinsk och psykosocial svårighetsgrad. Det är sannolikt att ett ökat medicinskt behov av vård ökar med stigande ålder. Flera yrkeskategorier är ofta inblandade i patienternas vård och behandling. Trots det saknas ofta vårdplaner (51% av vårdenheterna angav detta) och behov av intern rehabsamordning (41%). Man anger att den är svår att hitta i journalstrukturen och att det är oklart vem som ansvarar för den. Verksamheter beskriver också en brist på en tydlig fast vårdkontakt (76%) vilket ju inte alltid behöver vara en läkare. Med en tydligare och bredare fördelning av denna funktion skulle kanske fysiska läkarbesök kunna minskas med fortsatt gott stöd för patienterna. Trots att flera yrkeskategorier ofta är inblandade i patienternas vård och behandling saknas ofta en vårdplan. När det gäller behov av rehabplan med externa aktörer så anger bara 11% att den bristen blivit tydlig i kartläggningen. Det kan sannolikt bero på det strukturerade arbete som bedrivits inom ramen för sjukskrivningsmiljarden för att tydliggöra rehabsamordning med bland annat Försäkringskassan och Arbetsförmedling. Att kartläggningen tydliggjort psykosociala problem anger 70% av verksamheter. Man anger också ett ökat kompetensbehov av att diagnosticera patienter med denna problematik och då gärna i närmare samverkan med psykiatrin. Personer med denna problematik återfinns i högre utsträckning i arbetsför ålder och hos kvinnor jämfört med gruppen med stor medicinsk svårighetgrad. Det innebär ofta att fler aktörer bör vara involverade för att arbeta med att hålla och återfå arbetsförmåga. Det i sin tur kräver mer rehabsamordning och psykosocialt stöd vilket regionen haft som en prioriterad satsning på de senaste åren tillsammans med rehabiliteringsgarantins satsning på KBT-inriktad behandling för lättare och medelsvår psykisk ohälsa. Behovet av psykosocialt stöd verkar dock öka då den psykiska ohälsan ökar med stigande sjukpenningtal för psykisk ohälsa såväl i Halland som nationellt. Av alla svarsalternativ vad gällde områden som uppdagats i samband med kartläggningen så angav ingen vårdenhet att alternativet Våld i nära relationer tydliggjorts som bakomliggande orsak till mångbesök vid kartläggningen. Med tanke på att gruppen våldsutsatta ofta besöker sjukvården så kan det ge en indikation på att kunskaper och kompetens kring området måste höjas. Någon vårdenhet efterfrågade detta. En regional handbok för arbetet med våld i nära relationer har tagits fram och publicerades våren Överlag anger vårdenheterna att kartläggningsarbetet inneburit en fördel för verksamheten genom att få överblick över patientgruppen, att kunna följa den över tid samt ge underlag för nödvändiga förändringar i arbetssätt. Inte minst har arbetet med de äldre inneburit att man övervägt och planerat för en annan mottagningstyp och möjlighet att boka besök. 4

41 Det är ett omfattande kartläggningsarbete med flera deltagande enheter och involverade personer. Rehabsamordnare inom verksamheterna har ofta haft en stor del i arbetet och bör uppmärksammas för sin insats i denna ganska unika kartläggning av löpande verksamhet. Katarina Larborn Utvecklare Hälso- och sjukvårdsavd. Regionkontoret Håkan Bergh FoU handledare FOUU Region Halland. 5

42 Tennisarmbåge en ergonomisk utmaning! Tenniselbow an ergometric challenge! VISION att videon skall länkas från 1177 samt även länkas från Region Hallands hemsida som allmän information! Jag vill varmt rekommendera min och sjukgymnast Birgitta Svernlöws tennisarmbågsvideo, som vänder sig direkt till patienten. Syftet med filmen är att effektivt och kvalitativt ge individerna samma information om tennisarmbåge. Filmen förklarar: - Orsakerna till tennisarmbåge - Behandling - Ortoser för armbåge och handled - Excentrisk träning - Praktisk ergonomi Filmen är granskad av Professor Mats Brittberg och finns både med svensk och engelsk text. Sök på Youtube tennisarmbåge video samt tenniselbow - an ergometric challenge eva richnau. Eva Richnau, Leg arbetsterapeut Hälsa & Rehabilitering, Närsjukvården, Kungsbacka