Regionala indikatorer över kompetensförsörjning Workshop 2. Katja Olofsson och Stefan Vikenmark, Prognosinstitutet, SCB

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Regionala indikatorer över kompetensförsörjning Workshop 2. Katja Olofsson och Stefan Vikenmark, Prognosinstitutet, SCB"

Gunnel Ekström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Regionala indikatorer över kompetensförsörjning Workshop 2 Katja Olofsson och Stefan Vikenmark, Prognosinstitutet, SCB

2 Utbildning och kompetens i statistiken

3 Konstateranden Indikatorerna kommer att skilja på utbud och efterfrågan Kompetens i någon form måste kunna kopplas till detta utbud och denna efterfrågan Kompetens respektive formella kvalifikationer En av definitionerna på kompetens: En individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation, eller kontext Men hur mäta? Källor?

4 Källor Arbetsgivaren Ingen heltäckande dokumentation över behov/brister, oavsett om det gäller utbildning, yrke eller annan kompetens Däremot: Inom många branscher/yrken är utbildning ett direkt krav, medan ytterligare kompetens snarare är önskvärt Individen Enstaka kompetensundersökningar Utbildningsregistret

5 Slutsats Utbildning är vettig variabel i regionala indikatorer Fördelar Registerstatistik, med bra täckning, även bakåt i tid Alla har en utbildning, men alla har inte ett yrke Viktigt inte minst i förhållande till nyutexaminerade Ingår i nationella och regionala prognoser på både kort och lång sikt Utbildningsutbudet är möjligt att påverka

6 SUN 2000 Nivå 640 Doktorsutbildning 620 Licentiatutbildning 600 Övrig/ospec forskarutbildning 557 Högskoleutbildning fem år eller längre, yrkesinriktad 556 Högskoleutbildning fem år eller längre, generell 106 Folkskoleutbildning 102 Grundskoleutbildning, årskurs Övrig/ospec. förgymnasial utbildning kortare än 9 år 002 Förskoleklass 001 Förskola 000 Övrig/ospec. förskoleutbildning Totalt 50 nivåer Inriktning 010a Bred, generell utbildning, allmän inriktning 145e Ämneslärarutbildning, ma/data/naturv språk 221b Pastors-, missionärs- och diakonutbildning 345b Administration och förvaltning 421b Biokemi, toxikologi, farmakologi, nutrition 526a Civilingenjörsutbildning ekonomi och organisation 623a Jägmästar- och skogsvetarutbildning 721i Läkarutbildning specialistkomp. radiologi 863a Yrkesofficersutbildning 999z Okänd Totalt 351 inriktningar

7 Utbildningsgrupper Måste grupperas SCB: 100 utbildningsgrupper i senaste prognosen Estetisk utbildning på gymnasial nivå Förskollärarutbildning Juridisk högskoleutbildning (minst 3 år) Arkitekt- och landskapsarkitektutbildning Civilingenjörsutb.: elektroteknik, teknisk fysik, data Sjukgymnastutbildning Tillsammans med 21 län: kombinationer i genomsnitt cirka personer per kombination

8 Sammanfattning Utbildningsgrupper är ett bra val för att studera utbud och efterfrågan på arbetskraft regionalt Hela befolkningen kan delas in efter utbildningsgrupp Dock fortfarande begränsat vilka ytterligare nedbrytningar/indelningar som är möjliga att göra

9 Ett utkast till indikatorspaket

10 Översikt Delområde Efterfrågan på arbetskraft Utbud av arbetskraft Aktuellt utbud Förändringar/flöden Matchning Parameter Aggregerad efterfrågan Jobbyten Efterfrågan per utbildning Förvärvsarbetande Arbetslösa Övriga, ej i arbetskraften Inpendlare utpendlare Examinerade vidareutbildade Åldersinträden åldersutträden Inflyttare utflyttare Matchning utbildning yrke Vakansgrad Regionala förutsättningar Näringsgrensstruktur Näringsgrensförändring Befolkningsstruktur Utbildningssystem

11 Önskvärda indelningar Applicerbart endast för (delar av) vissa variabler Kön Kvinnor Män Ålder år år Födelseland Maximalt 4 indelningar baserat på HDI Regional indelning 1. Län 2. (Gruppering av) FA

12 Utbudet av arbetskraft Koppla arbetskraftsutbud och befolkning till utbildningsgrupperna (Se Excel-blad)

13 Efterfrågan på arbetskraft Statistikkällor Annonser Arbetsförmedlingen, lediga platser Arbetsförmedlingen, intervjuer Arbetskraftsbarometern Konjunkturstatistik över vakanser Konjunkturbarometern Mer eller mindre tillfälliga undersökningar Ingen av dessa är tyvärr helt ändamålsenliga för att fånga utbildnings-/kompetensefterfrågan på regional nivå

14 Indikatorer på efterfrågan Aggregerad efterfrågan: Lediga jobb i privat och offentlig sektor Källa: KV, SCB Jobbyten: Antal/andel jobbyten per utbildningsgrupp eller bransch (indirekt mått) Källa: FAD, SCB Efterfrågan per utbildning: Andel anställda med tydlig koppling mellan utbildning och yrke, per utbildningsgrupp (indirekt mått)

15 Bedömning utbildning yrke Bygger på SCB:s bedömning av kopplingen mellan yrke och utbildning, som görs inom ramen för utbildnings- och arbetsmarknadsprognoserna 144 yrkesgrupper, 100 utbildningsgrupper = cirka kombinationer Representation inom yrket, i kombination med manuella bedömningar Fria hellre än fälla oklara kombinationer

16 Bedömning utbildning yrke

17 Bedömning utbildning yrke En individ får antingen 1 eller 0 beroende på koppling eller inte Inte en värdering av nyttan av anställda som inte har tydlig koppling utbildning yrke, utan ska ses i relation till framtida utbildningsdimensionering

18 Matchningsgrad För varje utbildningsgrupp: Andel anställda som har en tydlig koppling mellan utbildning och yrke (Arbetsnamn: Matchningsgrad) Vidareutveckling av sysselsättningsgrad efter utbildningsnivå Hög andel anställda med tydlig koppling utbildning yrke antas spegla högre efterfrågan på aktuell utbildning Tanken är att komma åt efterfrågan på arbetskraftens utbildning, snarare än efterfrågan på arbetskraften i sig

19 Matchningsgrad

20 För- och nackdelar Fördel: Mer exakt och relevant än att studera sysselsättnings-/förvärvsgrad i olika utbildningsgrupper Nackdel: Ett indirekt mått. För två utbildningsgrupper med lika höga matchningsgrader kan det finnas olika stor ytterligare efterfrågan från arbetsgivarens sida. Nackdel: Beroende av manuella bedömningar dock oundvikligt när det handlar om matchning. Fördel: Mått på allmän matchning på köpet

21 Översikt Delområde Efterfrågan på arbetskraft Utbud av arbetskraft Aktuellt utbud Förändringar/flöden Matchning Parameter Aggregerad efterfrågan Jobbyten Efterfrågan per utbildning Förvärvsarbetande Arbetslösa Övriga, ej i arbetskraften Inpendlare utpendlare Examinerade vidareutbildade Åldersinträden åldersutträden Inflyttare utflyttare Matchning utbildning yrke Vakansgrad Regionala förutsättningar Näringsgrensstruktur Näringsgrensförändring Befolkningsstruktur Utbildningssystem

22 Matchning Matchningsgrad per region istället för till utbildningsgrupp allmän matchning Vakansgrad Relaterar antalet lediga jobb enligt KV till arbetslöshet (enligt företrädesvis AKU) Regionala beveridgekurvor

23 Utbildningsindikatorer Examinerade samt andra variabler

24 Utbildningsindikatorer Dels inflödet till utbildningsgrupperna Dels strukturella variabler kopplat till utbildning, såsom antal antagna, registrerade, söktryck Nybörjare, registrerade, examinerade? Region innan, under eller efter studier? Distansstudier, utlandsstudier, utländska studenter Olika studieformer, olika svårigheter

25 Förslag på flödesindikatorer inklusive examinerade 1. Total förändring av antalet personer i befolkningen (20 64 år) per utbildningsgrupp mellan år t och t-1 2. a) Inflöde: Examinerade Utflöde: Vidareutbildade b) Inflöde: Inflyttare Utflöde: Utflyttare (inkl. avlidna) c) Inflöde: Åldersinträden (19 20 år) Utflöde: Åldersutträden (64 65 år)

26 Utbudsförändringar på medellång sikt Möjligt därtill: Nybörjare i ett urval av utbildningsgrupper dock ett trubbigt mått Åldersutträden på 5 års sikt per utbildningsgrupp

27 Utbildningsindikatorer Dels inflödet till utbildningsgrupperna Dels strukturella variabler kopplat till utbildning, såsom antal antagna, registrerade, söktryck Nybörjare, registrerade, examinerade? Region innan, under eller efter studier? Distansstudier, utlandsstudier, utländska studenter Olika studieformer, olika svårigheter Vad är det som är viktigt?

Relevanta dokument

Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och målsättning Hur ser matchningen mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft ut i regionerna? Insatser som görs leder de