Störst andel högutbildade i växande branscher

Transkript

1 NYA FAKTA & S T A T I S T I K F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V nr 4 jan 2006 Störst andel högutbildade i växande branscher Arbetsgivarna vill ha allt högre utbildade medarbetare. Det visar en jämförelse mellan åren av de sysselsattas snivå. Undersökningen visar också att olika branscher kräver olika snivå. Den högst utbildade arbetskraften finns inom de branscher som vuxit mycket de senaste 15 åren, som kunskapsförmedling, medicin och lifescience och konsulting. 19% 14% De sysselsattas snivå år årig gymnasie 21% Utbildning kortare än 3-årigt 46% Hur kommer det framtida näringslivet att se ut? Vilka branscher kommer att bära Sveriges tillväxt och hur höjer vi näringslivets konkurrenskraft? Det är några frågor som projektet Framtidens Näringsliv ska söka besvara. Initiativtagare är Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Detta nyhetsbrev är ett av fl era faktaunderlag som Nuteks analysavdelning har tagit fram till diskussionen om det framtida näringslivet.

2 N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 4 jan 2006 Strukturomvandlingen speglas i de sysselsattas snivå Tillgång till utbildad arbetskraft för arbetsgivarna är en förutsättning för näringslivets utveckling. Om utbudet av utbildad arbetskraft motsvarar arbetsgivarnas efterfrågan eller ej har debatterats intensivt de senaste åren. Många arbetsgivare kommer de närmaste åren att vara tvungna att hantera förlusten av utbildad personal till följd av stora pensionsavgångar. Utflyttning av industriarbeten har intensifierat debatten om huruvida det är möjligt att ersätta arbeten som försvinner inom till exempel industrin med högkvalificerade arbeten. Frågan är om de arbeten som skapas i Sverige är högkvalificerade arbeten eller om de i själva verket är lågavlönade arbeten utan krav på längre. I det här nyhetsbrevet beskrivs förändringar i snivån hos de sysselsatta mellan 1989 och Förändringar i snivån indikerar förändringar i arbetsmarknadens efterfrågan på utbildad arbetskraft. Om efterfrågan på hög- och lågutbildad arbetskraft i olika branscher har förändrats är det ett uttryck för pågående strukturomvandling. Det indikerar var ytterligare omstruktureringar i näringslivet kan komma att ske. Utbildningsnivån skiljer sig åt mellan branscherna och till det finns flera förklaringar. Specialisering och ändrade produktionsförutsättningar är några. Men också den demografiska utvecklingen och förändringar i ssystemet påverkar den genomsnittliga längden på en hos de sysselsatta. Många väljer att studera längre Antalet sysselsatta med 3-4-årig gymnasie och eftergymnasial ökade kraftigt mellan 1989 och Mest ökade antalet sysselsatta med 3 4-årig gymnasie och sysselsatta med minst treårig eftergymnasial. Antalet sysselsatta med kortare än treårigt minskade kraftigt under perioden. Den generella snivån bland de sysselsatta har med andra ord stigit. En stor del av ökningen i antal sysselsatta med 3-4-årig gymnasie kan förklaras av gymnasiereformen år 1994 sammantaget med demografiska förändringar. I anslutning till gymnasiereformen 1994 utvecklades de tidigare kortare yrkesarna till treåriga gymnasieprogram. Det har skett en kraftig ökning av antalet högskolestuderande mellan 1989 och Läsåret 1989/1990 var cirka personer registrerade vid någon högskola eller universitet. Läsåret 2003/2004 var motsvarande siffra (källa: SCB). Det finns flera orsaker till att allt fler skaffar sig en längre. Dels är efterfrågan på utbildad arbetskraft högre idag än tidigare, dels har utbudet av högskolear ökat. Figur 1 visar hur snivån hos de sysselsatta har förändrats mellan 1989 och 2003 Figur 1 Sysselsatta per snivå, utveckling år Utbildningsnivå mäts som högsta avslutade Utbildning kortare än 3-årigt och övrig 3 4-årig gymnasie , Minst årig eftergymnasial Index 1989 = Index 1989 = Sysselsatt 20 Den som är 16 år eller äldre och förvärvsarbetar 0 anses vara sysselsatt. Man måste också vara folkbokförd i Sverige den 31 december året innan, och ha klassats som förvärvsarbetande i november det året Utbildning kortare än 3-årigt 3 4-årig gymnasie,, Antalet sysselsatta Utbildn gymna 3 4-åri Eftergy kortare Eftergy minst 3 Antalet

3 En del av variationerna under tidsperioden kan förklaras av förändrade definitioner och mätmetoder. År 1993 ändrades kriteriet för vilka som räknas som sysselsatta i offentlig statistik. Det förstärkte minskningen i antal sysselsatta. År 1999 ökade antalet sysselsatta med högre kraftigt. En förklaring är att antalet sysselsatta med högre ökade när man undersökte snivån hos utrikesfödda. Det är tydligt att utvecklingen för antal sysselsatta med minst treårig eftergymnasial väl följer utvecklingen för antal sysselsatta med 3-4-årig gymnasie. Med fler gymnasieutbildade ökade antalet högskolestuderande. Utbildningsnivån har ökat hos de sysselsatta Yngre personer har ofta längre än äldre, vilket innebär att demografiska förändringar höjer snivån hos de sysselsatta. 80% 70% 60% Antalet sysselsatta med eftergymnasial har som visats ovan ökat under tidsperioden. Ändå hade nästan hälften av de sysselsatta en som var kortare än 3-årigt år En tredjedel av de sysselsatta hade eftergymnasial och av dem hade mer än hälften minst en treårig eftergymnasial. I figur 2 visas de sysselsattas snivå år 1989 och Figur 2 De sysselsattas snivå år 1989 och Arbetslösa har kortare än sysselsatta En jämförelse av snivån hos de sysselsatta och de arbetslösa år 2003 visar att de arbetslösa hade en genomsnittligt lägre snivå än de sysselsatta. Andelen med eftergymnasial är betydligt större bland de sysselsatta jämfört med de arbetslösa, 33 respektive 20 procent. Även andelen med 3-4-årig gymnasie är större bland de sysselsatta. Detta tyder på att arbetsgivarna efterfrågar högre och att det är svårare att få arbete som lågutbildad. Utbildningsnivån har ökat även hos de arbetslösa Även om snivån för de arbetslösa är lägre än hos de sysselsatta, har snivån hos de arbetslösa liksom för de sysselsatta ökat mellan 1990 och Andelen arbetslösa med kortare än treårigt har minskat. År 1990 hade tre av fyra arbetslösa en kortare än treårigt. År 2003 hade endast hälften motsvarande snivå. Som för de sysselsatta har också andelen med eftergymnasial bland de arbetslösa ökat. Andelen arbetslösa med minst treårig eftergymnasial har mer än fördubblats under perioden. Andelen av de arbetslösa med någon form av eftergymnasial har ökat från 10 procent till 22 procent mellan år 1990 och år Även om snivån är högre hos sysselsatta än hos arbetslösa, är det alltså inte självklart att man får arbete som högutbildad. Det har blivit svårare för akademiker att få arbete, vilket ofta debatteras. Vad som heller inte speglas i denna statistik är hur många eftergymnasialt utbildade som arbetar inom yrken som inte motsvarar deras. 50% 40% Figur 3 80% De arbetslösas snivå år 1990 och % 20% 10% 70% 60% 50% % Utbildning kortare än 3-årigt 3 4-årig gymnasie,, 40% 30% 20% Av alla som var sysselsatta 1989 hade knappt 70 procent en som var kortare än treårigt, jämfört med 46 procent Andelen sysselsatta med minst 3 4- årig gymnasie var betydligt lägre år 1989 än Samtidigt hade endast 19 procent eftergymnasial år 1989 jämfört med 33 procent % 0% Utbildning kortare än 3-årigt 3 4-årig gymnasie,, F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V

4 N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 4 jan 2006 Många med lång inom vård och omsorg Det finns stora variationer mellan branscherna i antal sysselsatta med högre eller lägre. Branschen vård och omsorg har flest antal sysselsatta. Av dem har drygt hälften genomgått minst treårig gymnasie. Antalet högutbildade inom vård och omsorg är högre än i de övriga branscherna, med undantag för kunskapsförmedling där antalet sysselsatta med eftergymnasial är högst. Andra stora branscher, som teknikföretag handel och infrastrukturtjänster, har jämförelsevis betydligt färre högutbildade. Tabell 1 visar antalet sysselsatta fördelade efter bransch och snivå år Inom byggindustrin och medicin och lifescience finns ungefär lika många personer med minst treårig eftergymnasial. För medicin och lifescience motsvarar detta 37 procent av de sysselsatta, medan det inom byggindustrin motsvarar endast tre procent. Tabell 1 Antal sysselsatta per bransch och snivå år 2003 Utbildning kortare än 3-4-årig Totalt 3-årigt gymnasie-,, Råvaru- och processindustri Teknikföretag Medicin och lifescience Byggindustrin Handel Infrastrukturtjänster Personalintensiva tjänster Kunskapsförmedling Vård och omsorg Konsulting Myndigheter och organisationer Okänd Totalt Källa: SCB. Figur 4 De sysselsattas snivå i respektive bransch år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Störst andel högutbildade inom kunskapsförmedling Det är stor skillnad på de sysselsattas snivå mellan branscherna. Utbildningsnivå kan betraktas som en indikator på branschernas relativa efterfrågan på högutbildad arbetskraft. Figur 4 visar de sysselsattas snivå i respektive bransch år % 10% 0% Råvaru- och processindustri Teknikföretag Medicin och lifescience Byggindustri Handel Infrastrukturtjänster Personalintensiva tjänster Kunskapsförmedling Vård och omsorg Konsulting Myndigheter och organisationer Okänd Största andelen högutbildade hade branscherna medicin och lifescience, kunskapsförmedling, konsulting samt myndigheter och organisationer. I dessa branscher hade ungefär var tredje sysselsatt en treårig Utbildning kortare än 3-årigt 3 4-årig gymnasie,,

5 eftergymnasial. Hos de sysselsatta inom råvaruoch processindustri, teknikföretag och byggindustrin var snivån lägre. I dessa branscher hade cirka sex av tio en som var kortare än treårigt. Figur 5 Andelen sysselsatta i länen med minst treårig eftergymnasial år 2003 I branscherna med störst andel högutbildade, det vill säga medicin och lifescience, konsulting samt kunskapsförmedling, hade sysselsättningen ökat med totalt mellan åren 1989 och 2003 (se nyhetsbrev två i serien Nya fakta och statistik). Samtidigt har antalet sysselsatta i branscherna teknikföretag, råvaru- och processindustri samt byggindustrin, där snivån är låg, minskat med under perioden. Siffrorna visar att arbetsgivarnas användning av högutbildad arbetskraft har ökat sedan Störst andel högutbildade i Stockholms och Uppsala län Antalet sysselsatta med en kortare än treårigt minskade i alla län mellan åren 1989 och Samtidigt ökade antalet sysselsatta med minst 3 4-årigt i hela Sverige. Det finns dock regionala skillnader i snivå hos de sysselsatta. Stockholms län och Uppsala län hade under åren den högsta andelen sysselsatta med minst treårig eftergymnasial. En fjärdedel av de sysselsatta i dessa län hade år 2003 läst minst tre år på universitet eller högskola. I Västerbotten hade en av fem minst treårig eftergymnasial. I Uppsala och Västerbottens län är universiten en viktig förklaring till den höga snivån. Lägst andel sysselsatta med treårig eftergymnasial hade Kalmar län, Gävleborg län och Jönköpings län. Figur 5 och 6 visar andelen sysselsatta med minst treårig eftergymnasial i alla län. 12 till 14,9% 15 till 17,9% 18 till 20,9% 21% och över Allt fler läser vidare Andelen sysselsatta med lång har ökat kraftigt sedan 1989 i samtliga län. I Hallands län, Jönköpings län och Stockholms län har antalet sysselsatta med minst treårig eftergymnasial ökat med mer än 80 procent sedan Ökningen har varit nästan lika stor i Västra Götalands län, Skåne län, Västerbottens län och Blekinge län. Norrbottens län och Gotlands län har haft den lägsta ökningen av antalet sysselsatta med minst treårig eftergymnasial. Antalet har ökat med knappt 50 procent. I Dalarnas län och Jämtlands län har ökningen legat på drygt 50 procent. Källa: SCB. Nuteks bearbetning Figur 6 Andelen sysselsatta med minst treårig eftergymnasial i länen och riket år 1989 och 2003 Stockholm Uppsala Västerbotten Skåne Sverige Västra Götaland Östergötland Norrbotten Jämtland Blekinge Västmanland Örebro Gotland Västernorrland Värmland Halland Kronoberg Södermanland Dalarna Jönköping Gävleborg Kalmar % 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% 22% 24% 26% F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V

6 N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 4 jan 2006 Den yngre generationen har högre De som är mellan år idag kommer de närmsta decennierna att utgöra stommen i arbetskraften. Det är viktigt att denna grupp möter arbetsgivarnas efterfrågan på och kompetens. Vid 25 års ålder är det möjligt att ha skaffat sig en treårig eftergymnasial och efter 40 års ålder är det mindre vanligt att man vidareutbildar sig. Därför visas förändringen i de sysselsatta åringarnas snivå år (se figur 7). Figur 7 De sysselsatta åringarnas snivå år Index 1989 = Utbildning kortare än 3-årigt 3 4-årig gymnasie,, Förändring antalet sysselsatta Mellan åren 1989 till 2003 minskade antalet sysselsatta åringar med åtta procent till 1,4 miljoner. Under samma tid halverades antalet sysselsatta åringar med mindre än treårig gymnasie. Samtidigt fördubblades antalet sysselsatta med 3 4-årig gymnasie. Gruppen sysselsatta med en eftergymnasial som är kortare än tre år har ökat något. Det har dessutom skett en fördubbling av antalet sysselsatta åringar i den högsta skategorin. Jämfört med totalt antal sysselsatta är det en större andel åringar som har eftergymnasial. Nästan 40 procent har någon form av eftergymnasial, och nästan var fjärde har minst treårig eftergymnasial. Figur 8 visar andelen sysselsatta åringar per snivå Jämför figuren med pajdiagrammet på framsidan som visar de sysselsatta åringarnas snivå år Figur 8 Utbildningsnivån år 2003 för de sysselsatta i åldern 25 till 39 år 23% 15% 3 4-årig gymnasie 25% Utbildning kortare än 3-årigt 37%

7 Många unga högutbildade inom kunskapsförmedling Störst andel sysselsatta i åldersgruppen åringar med eftergymnasial återfanns i branscherna kunskapsförmedling, konsulting samt myndigheter och organisationer. I dessa branscher hade två tredjedelar av de sysselsatta åringarna eftergymnasial. Det är en mycket hög andel jämfört med andra branscher. Dessutom är andelen högutbildade i kunskapsförmedling, konsulting samt myndigheter och organisationer högre för gruppen åringar än för de sysselsatta totalt i dessa branscher. Figur 9 visar hur de sysselsatta åringarna fördelade sig mellan olika branscher och snivåer under Mer än 70 procent av alla åringar som var sysselsatta inom kunskapsförmedling hade eftergymnasial. Det gör kunskapsförmedling till den bransch med störst andel eftergymnasialt utbildade. I branscherna råvaru- och processindustri, handel, personalintensiva tjänster och byggindustri återfinns störst andel åringar med enbart gymnasie. Högst andel med kortare än treårigt finns inom byggindustrin. Tjänstebranscher svarar på utbudet av högutbildad arbetskraft Utbudet av högutbildad arbetskraft möts alltså främst av efterfrågan från tjänstebranscherna kunskapsförmedling och konsulting. Fortsätter dessa tjänstebranscher att öka i antal sysselsatta, kommer behovet av högutbildad arbetskraft att kvarstå hos arbetsgivarna. Många högutbildade står dock fortfarande utan arbete samtidigt som näringslivet signalerar ett ökat behov av högutbildad arbetskraft. Problemet verkar dock inte ligga i en för låg snivå hos arbetskraftsutbudet. Kanske snarare i att utbudet inte möter efterfrågan i inriktning på. Genom ett ökat utbud av högutbildad arbetskraft har tillväxtpotentialen i den kunskapsintensiva delen av näringslivet förbättrats. Man kan utgå från att den genomgripande förändringen av arbetskraftens snivå kommer att påverka näringslivets struktur för lång tid framöver. Figur 9: Utbildningsnivån för de sysselsatta mellan 25 och 39 år per bransch år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30%,, 20% 3 4-årig gymnasie 10% 0% Råvaru- och processindustri Teknikföretag Medicin och lifescience Byggindustri Handel Infrastrukturtjänster Personalintensiva tjänster Vård och omsorg Kunskapsförmedling Konsulting Myndigheter och organisationer Okänd Totalt Utbildning kortare än 3-årigt F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V

8 Om du vill prenumerera på nyhetsbrevet, anmäl på FA K TA O M S TAT I S T I K E N Arbetsmarknadsstatistiken kommer från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) som hämtas från de inkomstuppgifter som företagen lämnar. För varje sysselsatt person bestäms ett huvudsakligt arbetsställe. Ett arbetsställes branschkod anges enligt standard för Svensk näringsgrensindelning (SNI). År 1993 infördes en ny näringsgrensindelning (SNI92) och definitionen av sysselsatta förändrades. Ändringen innebar en kvalitetshöjning av arbetsmarknadsstatistiken och medförde att antalet sysselsatta minskade med cirka tre procent. År 2002 ändrades näringsgrensindelningen igen (SNI2002), vilket medförde några mindre omfördelningar mellan branscherna. Definitionen av förvärvsarbetande ändrades inte. De största kvalitetsproblemen ligger i svårigheten att föra sysselsatta till rätt arbetsställe samt att hantera förändringar i näringsgrensindelningen. Jämförelser över tid kan därför vara besvärliga. Statistiken över befolkningens har hämtats från SCB:s individregister för, Befolkningens. Statistiken visar högsta för varje person och är klassificerad enligt Svensk snomenklatur (SUN). Från och med 2002 används SUN2000. Resultatet visar att mellan ökade antalet sysselsatta med relativt hög snivå. En bidragande orsak till den kraftiga ökningen av antalet personer med lång är att SCB förändrat både metoden att samla in data och sättet att klassificera olika ar. Två viktiga förändringar är: Det tidigare klassificeringssystemet SUN har ersatts av den helt nya ISCED-anpassade nomenklaturen SUN2000. Ett antal nya uppgiftskällor har tillkommit till sregistret. Detta gör att snivån i landet, enligt sregistret, ökade kraftigt efter år Det är även viktigt att vara medveten om demografiska förändringar, såsom befolkningens ålderstruktur. Yngre personer har i allmänhet högre än äldre. Resultatet hänger av den orsaken intimt samman med befolkningens ålderstruktur. Demografiska effekter blir särskilt framträdande vid regionala jämförelser, eftersom det finns fler yngre i storstadslänen än i mer glesbefolkade län. För mer information om statistiken i Rams och Befolkningens Projektet Framtidens Näringsliv handlar om att studera strukturomvandling i näringslivet. Syftet är att beskriva trender och mönster i utvecklingen för olika branscher. Initiativtagarna till projektet, Nutek och IVA, har skapat en alternativ branschindelning där näringsgrenar med likartade utvecklingsförlopp har lagts ihop till elva olika branscher. Indelningen utgår från Sveriges officiella branschstandard (SNI). Branschen råvaru- och processindustri innehåller näringsgrenar vars utvecklingsförlopp präglas av process- och globalt efterfrågedriven strukturomvandling. I branschen vård och omsorg drivs strukturomvandlingen av förändringar i demografin. En åldrande befolkning påverkar i hög grad efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Liknande gäller för de andra branscherna i Framtidens Näringsliv. Branschen myndigheter och organisationer skiljer sig från övriga branscher eftersom utvecklingen i det området inte anses bli påverkat av strukturomvandlingar. Branschen består av myndigheter, ideella föreningar och politiska organisationer. Syftet med projektet är att studera verksamheter med liknande utvecklingsförlopp. Därför görs ingen skillnad på om företag eller anställda tillhör privat eller offentlig sektor. Alla påverkas av förändringar inom näringslivet. I tabellen nedan visas de elva branscherna med exempel på företag som ingår i respektive bransch. Branscher i Framtidens Näringsliv Råvaru- och processindustri Teknikföretag Medicin och lifescience Byggindustri Handel Infrastrukturtjänster Personalintensiva tjänster Kunskapsförmedling Vård och Omsorg Konsulting Myndigheter och organisationer Exempel på arbetsgivare SSAB, SCA, Cerealia, Boliden, Dafgårds Volvo, Munthers, Flextronics, Cabseal Astrazeneca, Biotage, Gambro, Getinge Skanska, Peab, Westbergs Bygg HM, Axfood, Lidl, Bokus SAS, Nordea, Vattenfall, TeliaSonera, Song ISS, Proffi ce, Securitas, McDonalds, Scandic Växjö Grundskola, Chalmers, EF Education Danderyds Sjukhus, Capio, Vårdcentraler, Assistantia WM Data, Ogilvy, Ramböll, McKinsey Banverket, AIK, försvaret, miljöpartiet, Röda Korset Ansvarig utgivare: KJELL JANSSON, generaldirektör. Författare: JÖRGEN LINDELL, projektledare, HANNA SJÖBERG, SIMON FALCK, TORE ENGLÉN, MARIA CORELL. Produktion: TANGO AB. Har du frågor om innehållet? Kontakta Jörgen Lindell, tel: , E-post: jorgen.lindell@nutek.se eller Hanna Sjöberg, tel: , E-post: hanna.sjoberg@nutek.se Verket för näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32, Stockholm Tel Fax