Luckor i glastaket. Kvinna och chef i det svenska näringslivet. Krister B Andersson, Håkan eriksson. Svenskt Näringsliv
|
|
- Thomas Roger Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 0 Luckor i glastaket Krister B Andersson, Håkan eriksson November,2005 Kvinna och chef i det svenska näringslivet
2 1 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning och slutsatser... 3 Förändrade förutsättningar för kvinnor... 4 FLER JOBBAR... 4 FLER UTBILDAR SIG ALLT LÄNGRE... 5 Inbrytningar i traditionellt manliga yrken... 7 Civilingenjörer... 8 Kvinnor och män i chefsposition inom Verkställande direktörer Driftschefer och chefer för mindre enheter Funktionschefer (Ekonomi, personal mm) Arbetsledare, kvinnliga förmän och kvinnliga chefer på lägre nivå. 13 Yrkesmässig bakgrund Om undersökningen KÄLLORNA...15
3 2 Inledning Frågan om andelen kvinnor på ledande poster i näringslivet har varit föremål för en livlig debatt under de senaste åren. Det gäller inte minst frågan om andelen kvinnor som har styrelseuppdrag i privata företag. Påtryckningarna från politiskt håll har varit kraftiga för att öka andelen kvinnor och ytterst finns ett hot om lagstiftning. Fokuseringen på styrelsenivån har varit olycklig. Dels för att de politiska kraven kommer i konflikt med grundläggande rättigheter i vår marknadsekonomi, framförallt äganderätten. Men också för att en ensidig fokusering på sammansättningen av bolagens styrelser riskerar att missa en mer intressant utveckling som sker på den operativa nivån inne i företagen. Ytterligare ett problem är att debatten i många stycken helt har missat det dynamiska perspektivet. Stora förändringar sker på den svenska arbetsmarknaden. Men denna process tar, av naturliga skäl, en viss tid innan den får effekt på lednings- och styrelsenivå. Det hinner gå många år från det att en person väljer att gå en längre akademisk utbildning med inriktning på arbete i det privata näringslivet, till dess att samma person arbetar som till exempel Vd. Tidsspann mellan 20 och 30 år är inte ovanliga. Denna undersökning tar sikte på dynamiken på de operativa nivåerna. Vi tror och hoppas att den blir ett intressant bidrag till debatten. Utgångspunkten för när det gäller kvinnor på ledande poster att detta är en fråga om kompetensförsörjning. I s framtidsprogram Fördel Sverige framgår det att en väl fungerande arbetsmarknad är en nyckelfråga för företag och jobb i Sverige. Det är därför glädjande att se de förändringar som illustreras av denna undersökning. Sedan cirka tio år tillbaka återfinns kvinnor i allt högre utsträckning i branscher och på arbeten som tidigare helt dominerats av män. Det är bra. Näringslivet får härmed en injektion av kompetens, som ger både större bredd och volym. Denna undersökning visar tydligt att det skett ett trendbrott i kvinnors utbildnings- och yrkesval sedan en tid tillbaka. Det är s övertygelse att denna utveckling kommer att fortsätta. Undersökningen baseras på uppgifter som s medlemsföretag årligen lämnar in. Dessa representerar 1,5 miljoner anställda, vilket är en betydande andel av de personer som arbetar i den privata sektorn i Sverige. Jan-Peter Duker
4 3 Sammanfattning och slutsatser Kvinnor utbildar sig i allt högre utsträckning till ekonomer och civilingenjörer. Dessa är utbildningar som är av särskild betydelse för rekrytering till högre poster inom näringslivet. En stark ökning förefaller ha inletts i början av 1980-talet. Av statistiken framgår det tydligt att andelen kvinnor som är chefer har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Detta gäller inte minst i gruppen civilingenjörer, vilken utgör en viktig rekryteringsgrund för högre befattningar. Under det senaste decenniet har andelen kvinnor som är civilingenjörer i chefsposition ökat med mellan 70 och 190 procent i olika chefskategorier. I förhållande till den egna gruppen (kvinnor/män) finns det lika stor andel kvinnor som män bland chefer med civilingenjörsutbildning. I vissa åldersintervall är andelen kvinnor något större. Kvinnliga chefer finns i större utsträckning inom personalfunktioner, och även inom ekonomi. Män dominerar bland verkställande direktörer. Kvinnor i ledande befattning har ofta en utbildningsbakgrund inom ekonomi, handel och administration. Män har i större utsträckning en bakgrund inom teknik och tillverkning. Bland Funktionschefer, arbetsledare och i viss mån driftschefer har kvinnor i genomsnitt en högre utbildning än män. För samtliga chefsgrupper gäller att kvinnorna dominerar i de yngre åldersintervallen. Männen är fler bland de äldre cheferna. Detta återspeglar en dynamik över tid, där vi kan iaktta en successiv ökning av andelen chefer som är kvinnor. En vanlig karriärväg för kvinnor går via någon form av specialistarbete, som kräver någon form av längre, akademisk utbildning.
5 4 Förändrade förutsättningar för kvinnor Dagens yrkesstrukturer påverkas av de förutsättningar som vid varje enskild tidpunkt varit för handen när det gäller möjligheter till att delta i arbetslivet, göra fria utbildningsval och karriär. Det har inverkat på mäns och kvinnors möjligheter och val. Stora förändringar har skett under de senaste trettio åren och sker alltjämt. Som framgår av redogörelser längre fram i denna rapport finns det två yrkesinriktningar som är att särskilt intresse då det gäller rekrytering till chefspositioner i näringslivet. Dessa är civilingenjörer och ekonomer. För de senare intar Handelshögskolan i Stockholm en särställning, då många av näringslivets absoluta toppchefer tagit sin examen just på Handels. FLER JOBBAR Mycket har hänt under de senaste hundra åren. Vid 1900-talets början var förvärvsfrekvensen procent bland kvinnorna 1 medan den för männen var över 90 procent. Under de tre senaste decennierna har en betydligt större andel av kvinnorna kommit ut i arbetslivet var sex av tio kvinnor ute på arbetsmarknaden hade andelen ökat till sju av tio kvinnor. Sverige tillhör därmed de länder i världen som har högst förvärvsfrekvens bland kvinnor. Kvinnors sysselsättningsintensitet Kvinnor Män SOU 2004:43 2 Källa: AKU, SCB. Definition: Sysselsatta som andel av befolkningen i åldrarna år.
6 5 FLER UTBILDAR SIG ALLT LÄNGRE Under de två senaste decennierna har kvinnor i allt större utsträckning skaffat sig högre utbildningar hade procent av kvinnorna gymnasieutbildning eller kortare eftergymnasial utbildning. Lite fler än 5 procent hade 3-årig eller längre eftergymnasial utbildning hade andelarna ökat till omkring 60 respektive 15 procent. Under samma period minskade andelen kvinnor med enbart grundskola med omkring 25 procentenheter. Kvinnors utbildningsnivå Gymnasium + ev påbyggnad Enbart grundskola Eftergymnasial utb, >= 3 år Andelen kvinnor registrerade på Handels i Stockholm 1977/ /04 Andelen kvinnor, procent 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 1977/ / / / / /03 Andelen kvinnor som studerat på Handelshögskolan har ökat sedan slutet av 1970-talet och utgjorde 2003 runt 37 procent av studenterna. Ett visst genombrott verkar ha inträffat 1997/98, då ett språng gjordes från 30-procentsvinån till dagens nivåer. Bortsett från detta, finns det en utpräglad stabilitet i utvecklingen. Under en lång tid, i nästan 30 år, har andelen kvinnor som studerat på Handelshögskolan legat mellan 25 och 30 procent. Utvecklingen som avser andelen kvinnor bland civilingenjörer uppvisar inte samma plana kurva. I slutet av 1970-talet var det knappt 10 procent bland ingenjörerna som var kvinnor. Sedan har andelen kvinnor ökat stadigt och utgör idag runt 30 procent. 3 Källa: Utbildningsregistret, SCB. Anmärkning: Tidsseriebrott mellan 1999 och 2000.
7 6 Sammantaget, utbildar sig kvinnor i dessa traditionellt manliga utbildningar i allt högre utsträckning. En starkare ökning förefaller, grovt sett, ha inletts i början av 1980-talet. Andelen kvinnor med civilingenjörsexamina 1977/ /04 Andel kvinnor, procent 30,0 20,0 10,0 0,0 1977/ / / / / /03 Andelen kvinnor i privat respektive offentlig sektor Procentuell andel Stat Kommun Landsting Privat sektor Företagare Kvinnorna är olika representerade 4 i olika sektorer. Inom kommuner och landsting är kvinnorna i majoritet. Inom staten är hälften av alla anställda kvinnor. Inom privata sektorn är andelen kvinnor lägre och bland företagare 5 är bara var fjärde person kvinna. Trots alla förändringar som har skett i kvinnors val och i övrigt på arbetsmarknaden, finns det fortfarande vissa kvardröjande mönster. Av betydelse för framtida karriärmöjligheter är bland annat i vilken grad de kvinnodominerade sektorerna kommer att vara konkurrensutsatta i framtiden. Sett över längre tid präglas utvecklingen av stor dynamik. 4 Källa: AKU 2004, SCB. 5 Inklusive medhjälpande familjemedlemmar.
8 7 Inbrytningar i traditionellt manliga yrken Kvinnor etablerar sig på arbetsmarknaden på ett helt annat sätt än tidigare. Utbildning sker efter nya mönster och rekrytering görs till befattningar där respresentation tidigare saknats eller varit liten. Allt fler kvinnor i traditionellt manliga utbildningar och yrken ökar rekryteringsbasen för företagen och ger bättre förutsättningar för tillträde till högre och mer välavlönade befattningar. Ökningen av andelen kvinnor i yrkesgrupper som Vd: ar, funktionschefer (administrativa och ekonomichefer, personalchefer etc), dataspecialister (programmerare, systemerare etc), civilingenjörer, företagsekonomer, personaltjänstemän med flera är exempel på detta. Av s statistik framgår denna förändring tydligt. Procentuella andelen kvinnor Verkställande direktörer 1230 Funktionschefer 1310 Ledningsarbete i mindre företag Dataspecialister Civilingenjörer, arkitekter mfl Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjästemän Av särskilt intresse är att andelen kvinnliga chefer ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden i gruppen civilingenjörer. Civilingenjörer utgör en viktig rekryteringsgrund för högre befattningar bland s medlemsföretag. Detta förklaras av att många företag bygger sin affärsverksamhet på en långt driven teknikutveckling. Här är det tydligt att ett trendbrott har skett när det gäller kvinnors utbildningsval, där allt fler väljer att studera till ingenjör. Av intresse är också att andelen kvinnor ökar kraftigt i gruppen av företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän. Idag är fördelningen mellan kvinnor och män i denna grupp av chefer i stort sett lika. Förändringen har inte varit lika kraftig för verkställande direktörer. Sannolikt finns här en fördröjningseffekt, där ökningen på mellanchefsnivå inte ännu fått fullt genomslag på vd-nivå.
9 8 Civilingenjörer Som nämndes i föregående avsnitt är gruppen civilingenjörer i chefsposition särskilt intressant, då detta är en vanlig bakgrund för att göra karriär inom det privata näringslivet. Det svenska näringslivet är som bekant starkt teknikdrivet. Det finns därför anledning att studera denna grupp närmare. Bland civilingenjörer i chefsposition ökar andelen kvinnor som ett resultat av att allt fler kvinnor söker sig till yrket. Det framgår tydligt i såväl s som Civilingenjörsförbundets lönestatistik. Kvinnornas andel av chefskadern ökar på alla nivåer bland civilingenjörerna. Under det senaste decenniet har kvinnors andel ökat med mellan 70 och 190 procent i olika chefskategorier. Detta får betecknas som en dramatisk förändring. I diagrammet nedan framgår utvecklingen för olika chefskategorier. Civilingenjörer i chefsbefattningar Andel kvinnor. 6 Procentuell andel kvinnor i respektive chefskategori 25,0 Sektionsschefer 20,0 Gruppchefer 15,0 10,0 Avdelningschefe 5,0 Högre chefer 0, Andelen chefer 7 bland anställda med civilingenjörsutbildning 2004 Procentuell andel inom respektive åldersgrupp 25,0 Kvinnor Män 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Åldersgrupp Ett mått på andelen chefer inom en kategori är andelen ställd mot hela gruppen. Vi har här jämfört andelen chefer med gruppen anställda kvinnor, respektive män med civilingenjörsutbildning. Då framgår av undersökningen att de kvinnliga cheferna är lika väl representerade som männen. I ett fall, i ålderskategorin år, är kvinnorna faktiskt 6 Källa: Civilingenjörsförbundets lönestatistik Anm. Intrapolerade värden Chefer och arbetsledare.
10 9 representerade i något högre utsträckning än männen. Intressant är också att denna jämna representation gäller oavsett åldersgrupp. Här har ingen skiftning gjorts för olika chefsnivåer. Kvinnor och män i chefsposition inom Svenskt Näringsliv 2004 Andelen kvinnor inom chefskadern varierar mellan olika verksamhetsområden. Detta hänger samman med att kvinnorna som grupp verkar i olika utsträckning inom olika verksamheter, branscher och funktioner. Inom personalfunktionerna, där det finns fler kvinnor, är också andelen kvinnliga chefer större. Inom teknikområdet är däremot andelen kvinnliga chefer mindre eftersom kvinnorna i mindre utsträckning än männen är verksamma med exempelvis teknisk tillverkning, drift och utveckling. Tabellen nedan kompletterar den bild som finns tidigare i rapporten genom att visa en finare fördelning i redovisningen av gruppen funktionschefer. Kvinnor Antal Män Andel kvinnor iprocent Chefskap på övergripande ledningsnivå 8 Verkställande direktörer ,1 Driftschefer och chefer för mindre enheter ,3 Funktionschefer Ekonomi och administrativa chefer ,8 Försäljnings- och marknadschefer ,8 Personalchefer ,6 Övriga funktionschefer ,1 Chefskap på övriga nivåer Chefer på lägre nivå 11, arbetsledare och förmän ,4 TOTALT ,0 8 VD eller chef direkt underställd VD. Arbete med att planera, leda och samordna verksamhet i företag med befogenhet att fatta beslut om investeringar och anställningar samt ansvar för personal, resultat-, teknik- och resultatutveckling och övergripande policies mm. 9 Kvinnorna finns framför allt inom handel, hotell och restaurang, transport, kommunikation och även vård och omsorg. 10 Inköp, distribution, reklam, PR, IT, FoU. 11 Med ansvar för verksamhet och personal. Chefer på mellannivå och lägre. Exempelvis grupp- och avdelningschefer.
11 10 Verkställande direktörer Vilka karriärvägar har då de kvinnor och män gått som har nått chefspositioner? Vi har i detta avsnitt valt att undersöka utbildningsbakgrund. I gruppen verkställande direktörer är det tydligt att det både bland kvinnor och män oftast finns en eftergymnasial utbildning i botten, även om det finns förvånande många som enbart har en gymnasieutbildning. Tydligt är också att det bland män som är verkställande direktörer är betydligt vanligare med en utbildningsbakgrund med inriktning på teknik och tillverkning än bland kvinnor. Däremot är det fler kvinnor än män som har en utbildning inom företagsekonomi, handel eller administration. Mindre förvånande är att många Vd: ar som är kvinnor har en bakgrund inom olika vårdutbildningar. Här kan antas att de i många fall är verksamma i företag inom branscher med samma inriktning. Utbildning, kvinnor (och män) Högsta utbildningsnivå Utbildningsinriktning Grundskola, gymnasium Eftergymnasial utbildning Kortare än 4 år 4 år eller längre Totalt Teknik och tillverkning 0,7 % (13,5 %) 1,4 % (11,5 %) 7,4 % (18,2 %) 9,5 % (43,3 %) Företagsekonomi, handel, administration 14,2 % (7,5 %) 17,8 % (19,9 %) 3,0 % (2,0 %) 35,0 % (29,4 %) Hälso- och sjukvård samt social omsorg 1,9 % (0,1 %) 4,5 % (0,5 %) 1,8 % (0,5 %) 8,2 % (1,1 %) Övriga 23,2 % (11,8 %) 16,9 % (10,2 %) 7,3 % (4,1 %) 47,3 % (26,2 %) Totalt 12 40,0 % (33,1 %) 40,6 % (42,2 %) 19,4 % (24,8 %) 100,0 %(100,0 %) Åldersfördelning, procent 25,0 20,0 Procent Män Kvinnor 15,0 10,0 5,0 0, Åldersgrupp Den dynamik som framgår av det övergripande materialet ges en intressant återspegling då gruppen verkställande direktörer åldersfördelas. De kvinnliga cheferna är yngre än de manliga 12 För samtliga chefsgruppers utbildningsinriktning gäller att det finns en stor post som beskrivs som övriga. Posten innehåller en mängd utbildningar, där det är vanligt bland båda könen med breda, generella utbildningar på gymnasienivå. För kvinnor med denna utbildningsinriktning finns det en övervikt av till exempel beteendevetare, samhällsvetare, informatörer, journalister, psykologer, socionomer och lärare. Men också utbildningar med inriktning på humaniora, turism, resor, idrott, transporter, apotek och medicin. Bland männen inom denna utbildningsinriktning finns det en viss dominans för till exempel kemister, fysiker, matematiker, agronomer, jägmästare och agronomer. Men också olika typer av militära utbildningar.
12 11 cheferna. Detta kan ses som en indikation på att yngre kvinnor i allt högre utsträckning etablerar sig på högre befattningar. Tydligt är att det finns en dynamik över tid, där allt fler kvinnor kommer att etablera sig på högre positioner. Vd:arna är ofta lite äldre. Driftschefer och chefer för mindre enheter Bland driftchefer och chefer för mindre enheter är det mindre vanligt, jämfört med verkställande direktörer, med en eftergymnasial utbildning. I denna grupp är andelen män med en utbildning med inriktning mot teknik och tillverkning ännu större än i gruppen verkställande direktörer. Däremot är förhållandet något jämnare när gäller chefer som är utbildade inom företagsekonomi, handel och administration. Utbildning, kvinnor (och män) Högsta utbildningsnivå Utbildningsinriktning Grundskola, gymnasium Eftergymnasial utbildning Kortare än 4 år 4 år eller längre Totalt Teknik och tillverkning 3,3 % (27,3 %) 2,7 % (14,2 %) 3,4 % (8,0 %) 9,4 % (49,6 %) Företagsekonomi, handel, administration 19,0 % (9,9 %) 7,7 % (4,2 %) 0,7 % (0,4 %) 27,3 % (14,5 %) Hälso- och sjukvård samt social omsorg 5,4 % (0,5 %) 6,9 % (0,6 %) 1,0 % (0,2 %) 13,3 % (1,4 %) Övriga 38,3 % (26,8 %) 9,8 % (6,3 %) 1,9 % (1,4 %) 50,0 % (34,5 %) Totalt 66,0 % (64,5 %) 27,1 % (25,4 %) 6,9 % (10,0 %) 100,0 % (100,0 %) Åldersfördelning, procent 25,0 20,0 Procent Män Kvinnor 15,0 10,0 5,0 0, Åldersgrupp Åldersfördelningen i denna grupp liknar den som återfinns bland verkställande direktörer, där de kvinnliga cheferna är yngre än de manliga. Dynamiken över tid framstår som tydlig även i denna grupp av chefer. Bland denna grupp av chefer är åldersfördelningen mer utdragen och jämt fördelad.
13 12 Funktionschefer (Ekonomi, personal mm) Bland funktionschefer är andelen kvinnor med en teknisk utbildning något högre än bland verkställande direktörer och driftschefer, men andelen män med denna inriktning är fortfarande stor. I denna kategori av chefer är det en stor andel kvinnor, nästan hälften, som är utbildade inom företagsekonomi, handel och administration. Intressant är också att kvinnorna har något högre utbildning än männen inom denna grupp. Det är en högre andel kvinnor som har en eftergymnasial utbildning. Utbildning, kvinnor (och män) Högsta utbildningsnivå Utbildningsinriktning Grundskola, gymnasium Eftergymnasial utbildning Kortare än 4 år 4 år eller längre Totalt Teknik och tillverkning 1,9 % (17,4 %) 4,0 % (13,6 %) 7,6 % (13,5 %) 13,5 % (44,5 %) Företagsekonomi, handel, administration 16,7 % (9,0 %) 26,1 % (15,8 %) 3,7 % (1,7 %) 46,5 % (26,5 %) Hälso- och sjukvård samt social omsorg 1,4 % (0,2 %) 3,3 % (0,6 %) 1,3 % (0,4 %) 6,0 % (1,3 %) Övriga 16,3 % (15,7 %) 13,1 % (9,0 %) 4,6 % (3,0 %) 34,0 % (27,7 %) Totalt 36,3 % (42,4 %) 46,5 % (39,0 %) 17,2 % (18,6 %) 100,0 %(100,0 %) Åldersfördelning, procent 25,0 20,0 Procent Män Kvinnor 15,0 10,0 5,0 0, Åldersgrupp Åldersfördelningen följer den dynamik över tid som kan studeras för andra chefsgrupper. En stor del av de kvinnliga funktionscheferna är mellan 35 och 44 år. De manliga cheferna är mer jämnt fördelade åldersmässigt.
14 13 Arbetsledare, kvinnliga förmän och kvinnliga chefer på lägre nivå Sett till hela gruppen arbetsledare, förmän och chefer på lägre nivå, är det färre, jämfört med de övriga chefsgrupperna, som har en högre utbildning. Bland dem med högre utbildning dominerar dock kvinnorna. Kvinnor är här till stor del utbildade inom företagsekonomi, handel och administration. I denna chefsgrupp finns en relativt stor andel kvinnor som är utbildade inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Utbildning, kvinnor (och män) Högsta utbildningsnivå Utbildningsinriktning Grundskola, gymnasium Eftergymnasial utbildning Kortare än 4 år 4 år eller längre Totalt Teknik och tillverkning 3,8 % (32,3 %) 4,3 % (14,3 %) 4,7 % (6,4 %) 12,8 % (53,1 %) Företagsekonomi, handel, administration 17,8 % (6,9 %) 10,0 % (4,4 %) 1,5 % (0,5 %) 29,3 % (11,9 %) Hälso- och sjukvård samt social omsorg 4,8 % (0,5 %) 2,7 % (0,3 %) 1,4 % (0,4 %) 8,9 % (1,2 %) Övriga 36,1 % (26,8 %) 8,9 % (4,5 %) 2,9 % (1,8 %) 48,9 % (33,9 %) Totalt 62,6 % (66,5 %) 26,0 % (23,6 %) 10,5 % (9,1 %) 100,0 % (100,0 %) Åldersfördelning, procent 25,0 20,0 Procent Män Kvinnor 15,0 10,0 5,0 0, Åldersgrupp Åldersfördelningen följer den dynamik över tid som kan studeras för andra chefsgrupper.
15 14 Yrkesmässig bakgrund 2004 Spårbarhet Sysselsättning 10 år tidigare (1994) 700 kvinnliga verkställande direktörer 220 spårbara Drifts- och funktionschefer 5 % Specialistarbete % Tekniskt och administrativt arbete % Kontors- och kundservicearbete % Okända % 9000 kvinnliga driftschefer och kvinnliga chefer för mindre enheter 2100 spårbara Drifts- och funktionschefer 5 % Specialistarbete % Tekniskt och administrativt arbete % Kontors- och kundservicearbete % Service-, omsorgs- och försäljningsarbete10 % Okända % 8400 kvinnliga funktionschefer 2900 spårbara Drifts- och funktionschefer 5 % Specialistarbete % Tekniskt och administrativt arbete % Kontors- och kundservicearbete % Okända % Ett annat sätt att undersöka karriärvägar, är att se till den yrkesmässiga bakgrunden. Tyvärr är det svårt att spåra detta i det material som förfogar över. Den bas som vi här har att utgå ifrån gör att kartläggningen mer få ses som en indikation än någon heltäckande undersökning. Bland dem som är spårbara, är det dock några mönster tydliga. Bland kvinnliga, verkställande direktörer är det vanligast med att ha arbetat med någon form av specialistarbete. Detta är en bred definition, men det är oftast en kvalificerad funktion som kräver en längre, akademisk utbildning. Sedan är fördelningen jämn mellan dem som har arbetat med tekniskt/administrativt arbete och dem med bakgrund i kontors- och kundservicearbete. Däremot är drifts- och funktionschef en mindre vanligt bakgrund. Tekniskt/administrativt arbete kan förvisso vara kvalificerade arbeten, men det är vanligare inom denna grupp att arbetet kräver kortare högskoleutbildningar eller påbyggnadsutbildningar på gymnasienivå. Bland kvinnliga funktionschefer är mönstret det samma som för verkställande direktörer. Bland kvinnliga driftschefer och chefer för mindre enheter finns en viss skillnad, då det är något färre som har bakgrund inom specialistarbete och något fler som har bakgrund inom tekniskt och administrativt arbete. Sammantaget, verkar en vanlig karriärväg för kvinnor i undersökningen gå via kvalificerade funktioner inom företagen som kräver en längre, akademisk utbildning. 13 Eventuellt även chefskap på lägrenivå. 14 D:o 15 D:o 16 D:o 17 Eventuellt även chefskap på lägrenivå. 18 D:o 19 D:o 20 D:o 21 Eventuellt även chefskap på lägrenivå. 22 D:o 23 D:o 24 D:o
16 15 Om undersökningen KÄLLORNA Från medlemsföretagen samlas årligen in uppgifter 25 om löner och yrken 26 som respresenterar 1,5 miljoner anställda i åldrarna år. I analyserna har även använts uppgifter från SCB om de anställdas högsta utbildning 27 och uppgifter från s medlemsregister om företagens bransch 28 och storlek. Materialet avser september 2004 om inget annat anges. Yrkesgrupperingen utgår från Standard för Svensk Yrkesklassificering, SSYK. Yrkesgrupperingen bygger på två grundbegrepp - typ av arbete och kvalifikationsnivå. Med typ av arbete avses den uppsättning uppgifter som utförs av en person. Kvalifikationsnivå avser den utbildningsnivå som normalt krävs för arbetet i fråga. Det innebär inte att de kunskaper och färdigheter som krävs för ett visst arbete måste ha inhämtats genom formell utbildning. De kan mycket väl inhämtats genom arbetslivserfarenhet. Inledningen är uppbyggd enligt tio yrkesområden. Dessa är: 1 Ledningsarbete 2 Specialistarbete 3 Tekniskt och administrativt arbete 4 Kontors- och kundservicearbete 5 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 7 Hantverksarbete, med mera. 8 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete, med mera. 9Arbeteutankravpåsärskildyrkesutbildning Normalt krävs för yrkesgrupp 2 universitetsutbildning, för yrkesgrupp 3 gymnasieskola med påbyggnad eller kortare högskoleutbildning (kortare än 3 år) samt för yrkesgrupp 4-8 gymnasiekompetens. Inom yrkesgrupp 9 finns normalt inga eller små krav på utbildning. Om arbetsuppgifternas svårighetsgrad eller inriktning varierar, klassificeras de i enlighet med den arbetsuppgift som tidsmässigt dominerar. Gruppchefer, chefer på mellannivå samt arbetsledare klassificeras som regel med samma kod som de underställda medarbetarna. 25 Urvalsmetodik: Företag med fler än 10 arbetare respektive tjänstemän ingår. Inom vissa områden med en stor andel mindre företag är gränsen lägre. Inom vissa områden har företag med anställda urvalsundersökts. Antalet observationer minskar för varje variabel som tas med i strukturrensningarna. 26 Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK, är en standard för klassificering av personer efter det arbete som de utför och samtidigt utgör den ett system för aggregering av personer och deras arbeten till större grupper. Grundläggande för indelningen är dels typ av arbete, dvs. den uppsättning uppgifter och göromål som utförs eller skall utföras av en person, dels de kvalifikationer som normalt krävs för att utföra detta arbete. 27 Svensk utbildningsnomenklatur, SUN, är en standard för klassificering av enskilda utbildningar och samtidigt utgör den ett system för aggregering av utbildningar till större grupper. Grundläggande för indelningen är utbildningens inriktning och längd. 28 Svensk Näringsgrensindelning, SNI, är en standard för klassificering av företag och arbetsställen efter de aktiviteter som bedrivs och samtidigt utgör den ett system för aggregering av företags verksamheter till större grupper.
Glastak med öppna gavlar Kvinna och chef. Krister B Andersson, Håkan Eriksson Juni, 2006
Glastak med öppna gavlar Kvinna och chef Krister B Andersson, Håkan Eriksson Juni, 2006 Innehåll Sid Inledning... 1 Sammanfattning... 2 Förändrade förutsättningar... 3 Privata sektorn har fler kvinnor
Läs merLika eller inte om män och kvinnor i lönestatistiken. Krister B Andersson, Håkan Eriksson Juni, 2005
om män och kvinnor i lönestatistiken Krister B Andersson, Håkan Eriksson Juni, 2005 2 Innehåll Förord...3 Sammanfattning och slutsatser...4 Vad påverkar lönen?...6 Förändrade förutsättningar för kvinnor...7
Läs merStockholm den 3 september 2009
Stockholm den 3 september 2009 Författare till rapporten är Medlingsinstitutets John Ekberg och Linda Holmlund. Lena Nekby, Stockholms Universitet har medverkat med text till avsnittet om den könssegregerade
Läs merArbetsmarknadens lönestruktur
Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer
Läs merFör jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07
För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport 2016 03 07 Innehåll Inledning... 3 Löneskillnader mellan könen... 4 Lönespridning... 4 Erfarenhet lönar sig dåligt för socialsekreterare...
Läs merUtbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977
Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt
Läs mer16 Arbetsmarknadsutbildning
Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Arbetsmarknadsutbildning 16 Arbetsmarknadsutbildning Innehåll Fakta om statistiken... 348 Kommentarer till statistiken... 349 16.1 Personer kvarstående i arbetsmarknadsutbildning
Läs merARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020
57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent
Läs merJurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE
Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...
Läs merFakta om tidsbegränsade anställningar
Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade
Läs merFakta om löner i våra medlemsföretag
JANUARI 2014 KAJSA LINDELL Fakta om löner i våra medlemsföretag Övergripande lönestatistik avseende september 2013 Innehåll 1. Inledning...2 2. Lönenivåer 2013...3 3. Löneutveckling....4 4. Lönespridning
Läs merALMEGA Tjänsteförbunden STD
Näringslivets yrkesklassificering 2010 - NYK 2010-85 Statistik Apr, 2012 ALMEGA Tjänsteförbunden STD Konsult-, arkitekt- och projektledningsföretag Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system
Läs merArbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009
Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna
Läs merTABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr
Lycksele i siffror Lycksele i siffror TABELLFÖRETECKNING LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr VI SOM BOR I LYCKSELE Befolkningsförändring Utrikes
Läs merMars 2012. Lönebildning i företag lönar sig
Mars 2012 Lönebildning i företag lönar sig Förord Svenskt Näringsliv anser att lönebildningen i ökande utsträckning bör ske i företagen och med utgångspunkt i företagens och medarbetarnas förutsättningar.
Läs merUtsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång
Läs merYrkeshögskolan i siffror
Yrkeshögskolan i siffror 2012 Yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildningsform där arbetslivet har en central och drivande roll Den här broschyren ger dig en kortfattad information om yrkeshögskolan
Läs merUtvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad
Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna
Läs merAkademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset Tre uppdrag Forskning Klinisk forskning tillsammans med Uppsala universitet Utbildning Praktisk grund- och vidareutbildning för cirka 1 500 personer/år Vård - länssjukhus för 300
Läs merSTHLM ARBETSMARKNAD:
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen
Läs merStuderandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014
Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa
Läs merSkåne. Sysselsättning, tillväxt och kompetensförsörjning. REGLAB, Stockholm
Skåne Sysselsättning, tillväxt och kompetensförsörjning REGLAB, Stockholm Arbetet med kompetensförsörjningsuppdraget Målgrupper Regionala politiker Departement & Myndigheter Näringslivet & arbetsmarknadens
Läs merSökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015
Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520
Läs merMinskat intresse för högre studier särskilt för kurser
STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:
Läs merLÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN
LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN BAZAREN 2014 UTVÄRDERING BLAND BESÖKARE PÅ BAZAREN 2014 RAPPORT P1324 VINTERN 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp...
Läs merLönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?
Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i
Läs merUtbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020
Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom
Läs merdec 2014 Medicinska sekreterare en översikt
dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt 1 Medicinska sekreterare en översikt Vision är fackförbundet som organiserar drygt 173 000 medlemmar som leder, planerar, utvecklar och administrerar välfärden.
Läs merFler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp
Läs merLönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007
Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011
2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %
Läs merKvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning
Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 246 Kommentarer
Läs merStatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik
Läs merUtflöde och rekryteringsbehov en jämförelse
Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Modell för jämförelsen Utflödet från utbildningsväsendet till arbetsmarknaden och arbetsmarknadens rekryteringsbehov beräknas var för sig och för varje enskilt
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs mer?! Myter och fakta 2010
! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som
Läs merVästernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015
MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merBokslut över jämställdhetsarbetet
Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition
Läs merPerspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?
Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också
Läs merLönekartläggning Helsingborgs Stad
STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN HR-AVDELNINGEN 2015-07-13 SID 1(36) Lönekartläggning Helsingborgs Stad 2015 HR-avdelningen Stadsledningsförvaltningen 251 89 Helsingborg 042-10 40 00 hravdelningen@helsingborg.se
Läs merLönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017
Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...
Läs merMålgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet
Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner
Läs merSka ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar
Läs merAndelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå
Läs merStuderandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013
Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget
Läs merNYK 14 version 3.0. (tom) (tom) (tom) (tom) Hit hör bland annat: Ordförande/styre lsemedlem i riksomfattande intresseförening.
111300 Chefstjänstemän i intresseorganisationer Planerar, leder och samordnar verksamhet i intresseorganisationer. Svarar för förhandlingar, intressebevakning och information. Representerar organisationen
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merMånadslöner inom staten
Löner och arbetskraftskostnader 2013 Månadslöner inom staten 2012, november Lönen för ordinarie arbetstid hos månadsavlönade statsanställda var 3 603 euro i november 2012 Enligt Statistikcentralen var
Läs merEn sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck
Läs merMånadslöner inom den privata sektorn
Löner och arbetskraftskostnader 2014 Månadslöner inom den privata sektorn Lönen för ordinarie arbetstid hos månadsavlönade inom den privata sektorn var 3 500 euro i oktober 2013 Enligt Statistikcentralen
Läs merLöner för tjänstemän inom privat sektor 2007
AM 62 SM 0801 Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 Salaries of non-manual workers in the private sector 2007 I korta drag Korrigerad 2012-08-31 2007 års uppgifter avseende månadslöner per utbildningsinriktning
Läs merKönsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet
Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig
Läs merFlyttmönster hos examinerade före och efter Ky-utbildning
Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Flyttmönster hos examinerade före och efter Ky-utbildning yhmyndigheten.se 1 (15) Datum: 2011-09-09 Diarienr: YH 2011/759 Analyser av utbildningar
Läs merFakta 2010. Några korta fakta (Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 2010,samt SCB)
Fakta 2010 FAKTA OM ESKILSTUNA KOMMUN 2010 Eskilstuna- den stolta Fristaden Eskilstuna har ett strategiskt läge och en integrerad arbetsmarknad mitt i den expansiva Stockholm-Mälarregionen. Eskilstuna
Läs merSocialfonden i siffror 2014 Projektens deltagare och nytta
Socialfonden i siffror 2014 Projektens deltagare och nytta SOCIALFONDEN I SIFFROR 2014 Denna rapport är framtagen av Svenska ESF-rådet med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) och Apel. Kapitel 1 har
Läs merFler drömjobb i staten! /Jurister. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! /Jurister Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik
Läs merVisstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden
www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Östergötlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan
Läs merEn förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11
En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande mått på ungdomars
Läs merPROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län
PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Västra Götalands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra
Läs merUtlandsföddas företagande i Sverige
Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets
Läs merHur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?
Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Underlag till Tillväxtverket 17 februari 2015 Henrik Malm Lindberg Ratio Näringslivets forskningsinstitut Stora omvärldsförändringar Globalisering,
Läs merLönekartläggning 2009
Lönekartläggning 2009 Kartläggningen genomförd 2008-11-25/26 Beslutad i kommunstyrelsen 2009-02-03 2 (46) Sammanfattning Diskrimineringslagen ålägger arbetsgivare med fler än 25 anställda att göra en lönekartläggning.
Läs merEtablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010
Etablering på arbetsmarknaden 2012 Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/494 ISBN-nummer: 978-91-87073-31-1 Foton: Johner Bildbyrå Västerås 2015
Läs merUtbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2016-2021. Rapport 2016
Utbildningar inom yrkeshögskolan Utbildningsplatser som avslutas 2016-2021 Rapport 2016 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer MYH 2016/1030 Västerås 2016-04-14 ISBN 978-91-87073-71-7 MYNDIGHETEN
Läs merSKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009
SKTFs personalchefsbarometer Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 29 Januari 29 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden. SKTF och våra medlemmar vill tillsammans med
Läs merHögskolans utbildningsutbud. HfR
1 Högskolans utbildningsutbud HfR 151112 Lars Haikola 2 Disposition 1. Uppdraget och det korta svaret 2. Reflexioner över svensk högre utbildning 3. Översikt av svensk högre utbildning under 20 år 4. Fortbildning
Läs merAntagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31
KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser
Läs merArbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen
Arbetsförmedlingens prognosverksamhet 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosverksamhet Nationella arbetsmarknadsutsikter Regionala arbetsmarknadsutsikter Långa
Läs merStockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv4 Mars 2016. Photo: Henrik Trygg
Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv4 Mars 2016 Photo: Henrik Trygg Stark avslutning på året i Stockholm Konjunkturläget i Stockholm 2015 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business
Läs merStatistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms
Läs merAvgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 2015
Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 215 Av Inger Oja Länsarbetsnämnden i Norrbotten, november 21 Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 5 Arbetsmarknaden i Norrbotten
Läs merUppföljning av nystartsjobben
1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen!
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Välkommen! Daniel Nilsson Arbetsförmedlingschef Luleå-Boden, 010 486 75 55 Timo Mulk-Pesonen Arbetsmarknadsanalytiker,
Läs merÄr sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?
Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak
Läs merLönebildningen för lärare
Lönebildningsrapporten 15 99 FÖRDJUPNING Lönebildningen för lärare Lärarna har gått från en centraliserad till en individualiserad lönesättningsprocess de senaste åren. Under denna period har förskollärarnas
Läs merFramtidsjobb i Västerbotten. Om rekryteringsbehov på statliga arbetsplatser i Västerbotten fram till 2018
Framtidsjobb i Västerbotten Om rekryteringsbehov på statliga arbetsplatser i Västerbotten fram till 2018 Fackförbundet ST 2014-03-04 I den här rapporten presenteras en nedbrytning av resultaten från en
Läs merTSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda
Läs merPersonalöversikt 2008
Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...
Läs merStatistik 2015:3. Löner inom den privata sektorn 2014
Statistik 2015:3 Löner inom den privata sektorn 2014 Lönestatistik I lönestatistiken redovisas medellöner och lönespridning för olika grupper av anställda, såväl för den privata sektorns olika branscher
Läs merAlla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03
Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra
Läs merAlumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft
Alumnstudie 2015 Genomförd av Linda Widetoft Vilka 32 pers. intervjuade (av 70) 1/3 kvinnor Var Majoriteten av Alumnerna växte upp i Småland och valde att stanna kvar efter avslutade studier. Den främsta
Läs merLöner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011
AM 52 SM 1201 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2011 I korta drag Medellönen var 25 000 kronor i kommunerna 2011 Den genomsnittliga
Läs merPersonalplan. avseende perioden 2011-2013
Dnr: Personalplan avseende perioden 2011-2013 ^äáåöë ëâçããìå qéäéñçåwmpoojsnsmmm c~ñwmpoojsnspqm bjéçëíwä~êåkìåöççã]~äáåöë~ëkëé téääéä~íëwïïïk~äáåöë~ëkëé Personalplan 2011-2013 Förutsättningar Barn- och
Läs merGenomsnittlig månadslön 2015 samt procentuell förändring sedan 2014
AM 50 SM 1601 Löner inom statlig sektor 2015 Wages/salaries in the central government sector 2015 I korta drag Löneökningen i staten uppmätttes till 2,3 procent Den genomsnittliga månadslönen uppgick i
Läs merInnehållsförteckning
Bilaga - statistik Utveckling av kvinnors företagande Innehållsförteckning Sid Del E - Statistik befolkningen Folkmängd efter region, tid och kön 2 Utrikes födda efter regiondel, tid och kön 3 Utrikes
Läs merSveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät
Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer
Läs merArbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till
Arbetsmarknadsprognos för Västerbottens län hösten 29 årsskiftet 21/211. PROGNOS Västerbottens län Umeå Mycket välkomna till Presentation 9 december 29 i lokal Klubban på Arbetsförmedlingen, Nygatan 25,
Läs merÖvergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning
Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt
Läs merEnkätundersökning SOU 2003:16
Bilaga 3 Tabeller Denna tabellbilaga innehåller den statistik som presenteras i kapitel 1 och 6. I bilagan finns både statistik från enkätundersökningen och statistik som tagits fram av Statistiska centralbyrån
Läs merPM- Företagande inom vård/omsorg
PM- Företagande inom vård/omsorg Inledning Vård och omsorg är än så länge en relativt liten bransch inom den privata sektorn i Sverige. Men tillväxten är stark och det mesta talar för branschen kommer
Läs merLångtidssjukskrivna. regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete REDOVISAR 2002:8. Sammanfattning
REDOVISAR 2002:8 Långtidssjukskrivna regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete Sammanfattning Långtidssjukskrivna Regionala skillnader i demografi, arbetsmarknad och näringsstruktur
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merArbetskraftflöden 2013
FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings
Läs merSiffror om jämställdhet Källa: SCB där ej annat anges I de 30 största yrkena finns 56 procent av alla sysselsatta kvinnor och 36 procent av alla sysselsatta män i åldern 20 64 år. Endast sju yrken är jämställda,
Läs merRAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström
RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström Datum: 8 mars, 2012 Kicki Molin Tel: 0709-957015 Kicki.molin@novusgroup.se
Läs merÄldreomsorgslyft med traineejobb
2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete
Läs mer