Trygghetsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. läsåret (10)

Transkript

1 1 (10) Trygghetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret Vision Alla som vistas i skolan ska känna trygghet och trivsel. Skolans regler och värdegrund ska genomsyra all undervisning och allt umgänge på skolan. Ansvariga för planen Rektor Elaine Westerberg Planen gäller under perioden Datum för utvärdering av planen Juni 2018

2 2 (10) Inledning Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla barn tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet. Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800) har till syfte att skydda barn mot kränkningar och deras värdighet (diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling). All personal på S:t Iliansskolan ska i enlighet med gällande lagstiftning, förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och/eller annan kränkande behandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det är alla vuxnas ansvar att: Känna till och följa skolans trygghetsplan Som vuxen sätta tydliga gränser och omgående reagera på bråk, nedsättande kommentarer och dåligt uppförande, och/eller att ta hjälp av andra vuxna i svåra situationer. Bemöta elever, föräldrar och kollegor på ett respektfullt sätt. Vi vuxna är förebilder för eleverna! Se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks Mentorer ansvarar för att vid utvecklingssamtal informera elever om trygghetsplanen och skolans trygghetsarbete, samt att informera nya elever Rektor ansvara för att informera ny personal om skolans trygghetsplan Förankring av planen Planen görs känd och förankras hos barn, personal och vårdnadshavare genom att rektor/biträdande rektor går igenom planen vid skolstart. Mentorerna går igenom planen med eleverna. Planen presenteras för föräldrarna på föräldramöte och föräldraråd. Elevråd och Kamratstödjare får en särskild genomgång. Elevernas delaktighet I enlighet förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling, deltar eleverna i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen. Detta genom att planen diskuteras i elevrådet och med kamratstödjarna. Alla elever är delaktiga i kartläggningen genom att besvara en trivselenkät. Genom kamratstödjarverksamheten har eleverna möjlighet att kontinuerligt delta i arbetet med att kartlägga miljön och föreslå åtgärder. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna görs delaktiga i arbetet med planen genom att den diskuteras i föräldrarådet. På första föräldramötet presenteras planen för vårdnadshavarna.

3 3 (10) Personalens delaktighet Personalen deltar i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen genom att all personal deltar i utvärdering av planen i slutet av vårterminen. Personalen följer även upp de trygghetsenkäter som eleverna fyller i personligen med varje elev, för att kunna kartlägga vad just den eleven behöver. Utvärdering Utvärdering av föregående års plan Planen har utvärderats av trygghetsteamet och skolledningen i augusti Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsteamet och skolledningen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Mål från förra årets trygghetsplan var att öka tryggheten på skolan och i korridorerna. Planerade åtgärder var bland annat genomförande av trivselenkät, projektet trygg skola, uppstart av kamratstödjarverksamhet, samt rastvärdar i korridorerna. Trivselenkäten har besvarats i alla årskurser under vårterminen. Resultatet från enkäten visar på en liten förbättring av tryggheten på skolan jämfört med föregående år. Projektet Trygg skola har inte genomförts som planerat under läsåret utan skjutits upp till läsåret 17/18. Kamratstödjare har under året startats upp med representanter från alla klasser. Verksamheten har fungerat bra och kamratstödjarna har bland annat varit delaktiga i att diskutera resultaten från enkäten och ge förslag på åtgärder. Kamratstödjarna har dock inte lyckats nå ut tillräckligt till andra elever på skolan och behöver synliggöras mer under nästa läsår. I samtal med kamratstödjarna framkommer att eleverna är positiva till rastvärdar i korridorerna, men att de flesta fortfarande upplever att det finns för få vuxna i korridorerna på raster. Kamratstödjarna har under en heldag fått se film om och diskutera kring goda gärningar. Filmen de fick se heter Pay it forward och handlar om att när en person gör en god gärning för mig, gör jag i min tur en god gärning för två andra. På så sätt förs goda gärningar vidare och vi kan snabbt påverka varandra positivt. Kamratstödjarna har fått en utmaning i att göra goda gärningar på skolan, för att se om det kan sprida sig, vilket har varit ganska svårt för dem att få till i en lagom utsträckning. Att få ett leende och ett hej i en korridor som känns otrygg kan räcka lång, och kamratstödjarna kommer få arbeta vidare med detta. Nya kamratstödjare i åk 7 kommer att utses, och precis som förra året behöver alla kamratstödjare synliggöras mer under läsåret. Hur det ska ske kommer diskuteras med kamratstödjarna så de känner sig trygga med upplägget. Ett exempel är att de får ta del av klasstiden för att informera eller göra övningar med sina klasskamrater. Arbetslagen har också använt sig av mentorsböcker för att regelbundet utvärdera trivsel och trygghet.

4 4 (10) Det främjande arbetet Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Främjande insatser Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla och genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Nedanstående insatser ska genomföras under året. Våra prioriterade insatser som ska genomföras under året för att främja barns och elevers lika rättigheter Grosin- med gemensam grundsyn, förhållningssätt och regler Rutiner och personal vid matsal, busshållplats, kafeteria och uppehållsrum med rastaktiviteter ger en ökad trygghet. LikaOlika-projekt för ökad tolerans och mot främlingsfientlighet Kulturdagarna med innehåll riktad utifrån allas lika värde och ökad tolerans. Det främjande arbetet ska integreras i undervisningen (LPP) och återspeglas i förhållningssätt och läromedel. I Lgr 11 beskrivs skolans övergripande uppdrag för värdegrundsarbetet. Det handlar om att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Det främjande arbetet ska även genomsyra temadagar m.m. Mentorskapet möjliggör en kontinuerlig kontakt/relation till alla elever Ansvar All personal All personal Datum när det ska vara klart All personal Ht 2017 All personal Vt 2018 Pedagogerna Mentorerna Pågår/kontinuerligt Pågår/kontinuerligt Pågår Pågår

5 5 (10) Det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. För att kartlägga arbetsmiljön och kunna upptäcka elever som känner sig utsatta genomförs varje termin en trivselenkät i alla klasser. Mentorer och skolledning följer upp med alla elever som uppger att de känt sig kränkta av andra elever eller av vuxna på skolan. Mentorerna följer också upp enkätresultaten på klassnivå och tar fram åtgärder för sin klass. På skolan finns ett elevhälsoteam som består av specialpedagog, speciallärare, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, psykolog och kurator. Elevhälsans personal finns tillgänglig på skolan och eleverna har möjlighet att på egen hand vända sig till personalen i elevhälsan. Skolsköterskan genomför varje år hälsosamtal med alla elever i årskurs 7. I dessa samtal finns möjlighet att tidigt upptäcka elever som inte trivs eller som inte mår bra. Delar av innehållet i hälsosamtalen, bland annat trivsel och arbetsro, återkopplas till mentorer på klassnivå. I samtalen ingår även frågor kring elevernas hemmiljö. Trygghetsteamet utreder och sätter in åtgärder när en anmälan om kränkande behandling mellan elever inkommer. Trygghetsteamet är också delaktiga i framtagandet av trygghetsplanen. Kartläggningsmetoder En kartläggning genom att eleverna har fått besvara en trivselenkät genomfördes sent på vårterminen Resultaten från enkäten har sammanställts och analyserats av trygghetsteamet och skolledningen. Elevernas delaktighet i kartläggningen Då enkäten fylldes i så pass sent på terminen kommer mentorerna ta upp resultaten med eleverna i början av ht-17, så eleverna får möjlighet att berätta mer kring hur de ser på trivsel och trygghet i skolan.

6 6 (10) Personalens delaktighet i kartläggningen Mentorerna ska gå igenom elevernas enkäter med eleverna personligen för att kunna kartlägga mer exakt vad de känner och upplever på skolan, samt vad de behöver för att kunna känna sig trygga här. Skolledning samt kurator följer upp de elever som angett att de känner sig kränkta av personal på skolan. Resultat och analys av kartläggningen Via enkäterna kan vi se att 91 % av alla våra elever trivs på skolan, vilket är en förbättring jämfört med förra året. Bäst trivdes åk 7 på 96 %, tätt följda av åk 8 på 95 %. Åk 9 låg på 84 %. Två av de viktigaste frågorna i enkäter handlar om eleven känner sig kränkt av andra elever eller av personal på skolan. I åk 7 svarar 6 % av eleverna att de känner sig kränkta av andra elever, och 4 % svarar att de känner sig kränkta av personal på skolan. Förra året var det 7 % som kände sig kränkta av elever och 10 % av personal. Siffrorna i åk 7 har alltså blivit bättre, speciellt gällande elever som känner sig kränkta av personal. I åk 8 svarar 10 % att de känner sig kränkta av andra elever, vilket är en höjning jämfört med förra årets 9 %. 14 % känner sig kränkta av personal på skolan, vilket är samma procent som förra året. I åk 9 svarar 9 % att de känner sig kränkta av andra elever, och 4 % att de känner sig kränkta av personal. Förra året var det 7 % som kände sig kränkta av elever, så i år har den siffran ökat. Däremot har kränkningar från personal minskat då det förra året var 8 %. Sammantaget är vissa resultat bättre, ett ligger på samma procent och några är sämre. Genomgående för eleverna är att de flesta anser att det är viktigt att följa trivselreglerna. I sjunde klass anser 98 % att reglera är viktiga, i åttonde klass 91 % och i nionde klass 92 %. Det är dock färre som tycker att reglerna följs. I årskurs sju är det 65 %, i årskurs åtta 41 % och i årskurs nio 57 %. Siffrorna är något högre än förra året, men inte mycket. Att hålla diskussionen kring trivselregler levande under terminerna och stötta eleverna till att följa dem är något som skolpersonalen behöver bli bättre på. I åk 7 är det hela 40 % som upplever att det finns otrygga platser på skolan. De platser som anges är centralrummet, omklädningsrummen och korridorerna. I åk 8 är det 28 % som upplever att det finns otrygga platser. Hos dem är det korridorer, klassrum och toaletter som nämns mest. I åk 9 anger 13 % av eleverna att det finns platser på skolan som de anser är otrygga. Det är främst i korridorerna, i trapphusen, omklädningsrummen, centralrummet och i matsalen som nämns. Några elever har själva lagt till andra årskurser korridorer som en otrygg plats. Antal elever som känner sig otrygga på olika platser verkar minska ju längre tid de har gått på skolan, vilket är en normal utveckling då platser blir mindre och mindre otrygga ju mer eleverna vänjer sig vid dem och även vid varandra. Korridorerna är en genomgående otrygg plats för alla årskurser, vilket innebär att varje arbetslags rastvärdsschema behöver uppdateras och utvecklas så det alltid finns personal till hands i korridorerna. Trygghetsteamet har under skolåret arbetat mest med konflikter som handlar om att små konflikter blir väldigt stora. Detta på grund av att det har blivit väldigt vanligt

7 7 (10) att när två elever blir osams om något, blandar sig respektives vänskapsgäng i konflikten. De går varandras ärenden och konflikter kan leva vidare fast att de som blev osams från början blivit sams igen. Konflikterna har även pågått efter skoltid, både på elevernas väg hem från skolan och via sociala medier. Sociala medier är även en stor arena för att öka på konflikter samt blanda in än fler, och det är även ofta där de startar. Trygghetsteamet har haft mycket samtal med elever om att de kan ställa upp för sina vänner på andra sätt än att gå på någon som vännen haft en konflikt med, samt att de ska hålla konflikterna mellan dem det gäller och lösa dem istället för att sprida den. Kommande kartläggning Under läsåret 17/18 kommer alla elever att besvara en trivselenkät utifrån förekomst av kränkningar och diskrimineringsgrunderna. Enkäten genomförs i februari och mars. Nuvarande trivselenkät kommer att arbetas om och förbättras med hjälp av kamratstödjarna. Kamratstödjarna deltar i diskussion/analys utifrån enkätresultaten och bidrar med förslag på åtgärder. Trygghetsteamet, elevhälsoteamet och arbetslagen deltar i analysen av kartläggningen, och tar tillsammans med skolledningen fram förslag på mål och åtgärder utifrån kartläggningen. Förebyggande åtgärder För att förebygga trakasserier och kränkningar har vi satt upp nedanstående mål utifrån ovanstående analys. Mätbart mål Åtgärd Ansvar Datum när det ska vara klart All personal och elever ska känna till skolans trygghetsplan och diskrimineringsgrunderna Information om trygghetsplanen till all personal Arbetslagen planerar innan skolstart en lektion om planen/ diskrimineringsgrunderna, som genomförs i alla klasser senast i september Rektor Arbetslagen/mentorer. Skolledningen ser till att lagen får tid att avsätta för planering. Augusti 2017 September 2017 Alla diskrimineringsgrunder läggs till i trivselenkäten Skolledning Vt-18, före utlämnande av nästa enkät Andelen elever som känner sig trygga i centralrummet och korridorerna ska öka Rastvärdar i korridorerna - schema synligt för elever Arbetslagen Augusti 2017 Andelen elever som tycker Arbetslagen diskuterar och Arbetslagen. Skolledningen Augusti 2017

8 8 (10) att trivselreglerna följs ska öka tar fram åtgärder ser till att lagen får tid att avsätta för planering. Elever som känner sig kränkta av andra elever eller av personal ska minska Trygghetsteamet kommer att gå en utbildning via Ung Livsstil. Utbildningen handlar om planering och genomförande av förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan Trygghetsteamet ansvarar för att få ut kunskapen till all personal på skolan samt stötta och hjälpa till i det pågående arbetet Höstterminen 2017

9 9 (10) Det åtgärdande arbetet Till dig som elev Elev som känner sig kränkt av annan elev vänder sig till någon hen känner sig trygg med, pedagog eller annan skolpersonal, vårdnadshavare, rektor eller direkt till trygghetsteamet. Elev som känner sig kränkt av personal uppmanas att vända sig till rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. All personal ingriper vid varje tendens till kränkande behandling eller trakasserier. Mentor informeras alltid. 2. Mentorerna pratar med berörda elever och ser till att den kränkande behandlingen upphör. Mentor informerar vårdnadshavarna om händelsen. Händelsen och vad som gjorts dokumenteras kortfattat av mentorn. Mentor följer upp med eleverna 1-2 veckor efter händelsen för att säkerställa att kränkningarna upphört. 3. Vid upprepad eller allvarlig kränkande behandling kontaktas skolans Trygghetsteam. Blankett om anmälan av kränkande behandling fylls i och lämnas till trygghetsteamet genom att maila blanketten till teamet. Anmälan ska utgå från den elev som känner sig kränkt. Mentorerna för berörda elever informerar vårdnadshavare om att ärendet lämnas vidare till trygghetsteamet. Trygghetsteamet informerar rektor om anmälan. 4. Trygghetsteamet kallar till enskilda samtal med eleverna och samlar in fakta för att kartlägga vad som hänt, och lämpliga åtgärder sätts in. Alla elever är unika och därmed kan åtgärderna se olika ut. Exempel på åtgärder kan vara samtal med elever, samtal med vårdnadshavare, möte med elev och vårdnadshavare samt skolpersonal m.m. Teamet dokumenterar kartläggningen och vilka åtgärder som vidtas. Rektor samt mentorer informeras. 5. Trygghetsteamet följer upp med de elever som är inblandade. 6. Om trygghetsteamet inte kommer tillrätta med kränkningarna så kallar rektor/biträdande rektor till möte med elev och vårdnadshavare. 7. Om kränkningarna fortsätter kan skolan göra en anmälan till socialtjänst eller polis. 8. Ärendet avlutas när kränkningarna upphört och alla känner sig trygga. Rutiner vid akuta händelser 1. Vid allvarliga händelser mellan elever där hot och våld förekommer har all personal en skyldighet att ingripa 2. Skolledningen kontaktas omgående 3. Vårdnadshavare kontaktas och ombeds att komma till skolan 4. En plan för vilka åtgärder som ska vidtas upprättas tillsammans med elever, vårdnadshavare och skolledning. 5. Elevernas mentorer och trygghetsteamet informeras om planen

10 10 (10) 6. Vid allvarliga tillbud, som enligt lag är åtalbara, polisanmäler skolan händelsen. Åtgärdstrappa vid kränkande behandling 1. Mentorer 2. Vårdnadshavare 3. Trygghetsteam 4. Rektor 5. Andra myndigheter Medlemmar i trygghetsteamet Alexandra Sousa Marie Thörnlund Ulrika Rajalakso Ida Wallén Michael Ramsell Henrik Wikehult alexandra.sousa@enkoping.se marie.thornlund@enkoping.se ulrika.rajalakso@enkoping.se ida.wallen@enkoping.se michael.ramsell@enkoping.se henrik.wikehult@enkoping.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Den som får kännedom om att en elev känner sig utsatt för kränkande behandling av personal på skolan anmäler detta till rektor.