REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER Huvud-halscancer. Västra sjukvårdsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011. Huvud-halscancer. Västra sjukvårdsregionen"

Transkript

1 REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011 Huvud-halscancer Västra sjukvårdsregionen

2 "#$%&''()(*$+,-#$$.#*)/(+'%0+(0#-0#(%-123&$% 4&$% ,$-#*)/(#( 5+9'*-#($7+:()3#-$)%#%$$61791$#% A#'D=<E=;=FDGD H+ID=<EJDFJ>D K+)'+,-#$$L2+)'M/0N*1N$#.+OO/-%#-(+7+('+,,+$(#-P-8(.#*)/(+'%0+(0#-0#(%-123&$%9#2$),+QQQN3)(70+(0#-N$#R$3R-003+$%R S.#*)/(+'%0+(0#-0#(%-123&$%T4&$%-+$61738-,$-#*)/(#( U55VW<X>JE;FGGEJ;.#*)/(+'%0+(0#-0#(%-123&$%?Y%#Z/-*JD<<

3 Innehållsförteckning Arbetsgrupp... 2 Allmän del... 3 "#$%&&'(')* *, -'#./'(')* *, 0.)1.22$3415#61(')61*789*341571&'(')61* *: ;2(/.<(7#7)(* *= B6/(7#7)($5*/(6)'7$&(5* *CD Vårdkedjan vid utredning och behandling av huvud- och halscancer E&1./'(')* *CF GH<4157'3.1.'$* *CF 0.96'/#(')* *CF I7'&17##.1*.3&.1*J.96'/#(')* *C, K"1/5./L6'*$89.<6&($5*J(#/* *C: Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer Behandling '/#(')$21('8(2.1* *CM I(1H1)($5*J.96'/#(')* *CM Allmän omvårdnad NH&1(&(7'$J.96'/#(')* *F= O173?#65&($5*&6'/P*789*J.&&J.96'/#(')* *FM Palliativ behandling Tumörspecifik del Q%2286'8.1* *FR H'9"#.86'8.1* *,C S172961?'T86'8.1* *,: N6$72961?'T86'8.1* *,U V?272961?'T86'8.1* *:D Q61?'T86'8.1* *:, N%$P*789*J(9"#.86'8.1* *=F Q?<3541&.#<.&6$&6$*2"*96#$.'*<./*75%'/*21(<%1*&H<41* *== Referenser Appendix W22.'/(T*C*W'<%#'(')$371<H#%1*>X.'$5&*5X6#(&.&$1.)($&.1*341*9HXH/P*789*96#$86'8.1* *M: W22.'/(T*F*0.96'/#(')$371<H#%1*>X.'$5&*5X6#(&.&$1.)($&.1*341*9HXH/P*789*96#$86'8.1* *MM W22.'/(T*:*WB;W* *MR W22.'/(T*=*GNP5#6$$(3(56&(7'*6X*9HXH/P*789*96#$86'8.1* *UD

4 Regionalt cancercentrum väst Arbetsgrupp Eva Hammerlid, ordförande Edvard Abel Martin Beran Lars Cange Hans Dotevall Torsten Grunditz Hedda Haugen-Cange Fredrik Ho Christer Jensen Leif Johansson Göran Kjeller Annikò Kovàcs Sven Hj. Larsson Bengt Magnusson Inger Nilsson Jan Nyman Kaarina Sundelin Zahra Taheri-Kadkhoda Erik Holmberg Malin Samuelsson ÖNH SU Onkologi SU ÖNH NU ÖNH SU ÖNH SU ÖNH SU Onkologi SU ÖNH Halmstad Radiologi SU ÖNH SKaS Käkkirurgi SU Patologi SU ÖNH SÄS Patologi SU Radiologi SU Onkologi SU ÖNH SU Onkologi SU Regionalt cancercentrum väst Regionalt cancercentrum väst "#$%&$'($)**+,-).,.,/00, ,5(,'*

5 Allmän del Allmän del Målsättning Detta vårdprogram har sammanställts i syfte att ge riktlinjer avseende utredning, behandling och uppföljning av patienter med huvud-halscancer inom Västra sjukvårdsregionen (VSR). Riktlinjerna bygger på ett mångårigt gott samarbete inom regionen. Författarnas målsättning med vårdprogrammet har varit att: - utredningen, behandlingen och uppföljningen skall vara enhetlig inom VSR - vårdprogrammet skall vara ett stöd för alla personkategorier som kommer i kontakt med dessa patienter och verka för en god och rationell behandling och vård vid huvud-halscancer i VSR - öka kunskapen om huvud-halscancer i regionen - öka intresset för huvud-halscancer och stimulera till forskningsinsatser - att stimulera till ett bra samarbete mellan disciplinerna och sjukhusen Göteborg Inledning Huvud-halscancer är ett samlingsnamn för tumörer belägna med följande anatomiska lokalisationer; läpp, munhåla, svalg, struphuvud, näsa/bihålor, spottkörtlar samt så kallad tumor colli, d v s lymfkörtelmetastas på halsen med okänd primärtumör. Tumörerna brukar grupperas på ovanstående sätt men inom varje grupp, finns det i sin tur, fler tumörlokalisationer som kan skilja sig åt avseende växtsätt, risk för spridning, prognos och behandling. Dessa har även unika ICD-10 koder. Som exempel på detta indelas cancer i munhålan i fem olika tumörlokaler (tunga, tandkött, munbotten, hårda gommen, kindslemhinnan). När man gör statistiska beräkningar (avseende överlevnad, recidivfritt intervall) eller riktlinjer i vårdprogram (avseende utredning, behandling och uppföljning), kan man välja att antingen beskriva varje enskild tumörlokalisation, men om möjligt använda en större grupperingen, enligt ovan, för att få större underlag och färre lokalisationer att hantera. I detta vårdprogram är tumörerna indelade i följande kapitel: Läppcancer Munhålecancer Oropharynxcancer Nasopharynxcancer Hypopharynxcancer Larynxcancer Spottkörtelcancer Näs- bihålecancer Lymfkörtelmetastas på halsen med okänd primärtumör I varje kapitel beskrivs anatomi, epidemiologi, symptom, utredning, behandling, uppföljning och prognos. 3

6 Allmän del Begreppsförklaringar och förkortningar 5-Fu = 5-fluorouracil BMI = Body Mass Index (= Vikt i kg / längden i cm i kvadrat) CT = Computed Tomography, datortomografi EBV = Epstein-Barr virus EGF = Epidermal Growth Factor FDG = Fluordeoxiglukos FFPE = Formalinfixerad parafininbäddad FNP = Finnålspunktion Gy = Grey HART = Fraktioneringsschema inom strålbehandling, hyperfraktionerad accelererad radioterapi HPV = Humant Papillomvirus IMRT = Intensity Modulated Radiation Therapy INCA = informationsnätverk för cancervården JK = Jubileumskliniken / SU KVAST = Patologernas vårdprogram MR = Magnetisk Resonanstomografi NSF = Nefrogen Systemisk Fibros NU = NU-sjukvården ( NÄL Uddevalla) PAD = Patologisk anatomisk diagnos PAL = Patientansvarig läkare PEG = Perkutan Endoskopisk Gastrostomi PET-CT = Positron Emission Tomography Computed Tomography PF = Cisplatin och 5-fluorouracil i kombination px = Provexcision Salvage = kirurgi som utförs i anslutning till den primära behandlingen då denna haft avsedd effekt SIBT = Simultan integrerad boost (strålbehandlingsteknik) SKAS = Skaraborgs sjukhus SU = Sahlgrenska Universitetssjukhuset SÄS = Södra Älvsborgs sjukhus VGR = Västra Götalandsregionen VSR = Västra sjukvårdsregionen (VGR inklusive norra Halland) WHO = World Health Organization ÖNH = Öron- näs och hals 4

7 Allmän del Epidemiologi Huvud-halscancer är vanligare hos män än kvinnor, totalt utgör männen ca 2/3 av fallen. Undantag är cancer i spottkörtlarna och munhåla som är mer lika fördelat mellan könen. Medelålder för insjuknande är cirka 66 år för männen och något högre för kvinnorna, 68 år. Huvud-halscancer förekommer även i yngre åldrar. Hur åldersfördelningen var i VSR visas i figur nedan. För många av tumörlokalisationerna finns det ett samband med rökning och hög alkoholkonsumtion. På senare år har man kunnat påvisa ett samband mellan humant papilloma virus (HPV) och huvudhalscancer, framför allt vid oropharynxcancer. Incidens Under 2008 diagnostiserades drygt nya cancerfall i Sverige varav ca 1200 var huvudhalscancer av dem bodde 244 i Västra sjukvårdsregionen (VSR). Antalet fall av huvud-halscancer har ökat med cirka 2% per år (1). Cancer i munhålan är den största tumörgruppen inom huvud-halscancer. År 2008 diagnostiserades i Sverige 217 fall av tungcancer, 48 fall av cancer i munbotten samt 166 fall i övriga delar av munhåla (bl a tandkött, kindslemhinna, hårda gommen). Samma år anmäldes även 52 fall av precancerösa förändringar på läppar och i munhåla. De sista åren har antalet fall av tungcancer ökat, denna tendens ses även inom VSR. En annan grupp med stigande incidens är oropharynxcancer diagnostiserades 163 nya fall av tonsillcancer i Sverige varav 33 inom VSR. Totalt diagnostiserades 309 nya fall av cancer i pharynx (svalget) i Sverige

8 Allmän del Tumörer i tonsillerna är den vanligaste förekommande tumörlokalen till skillnad från Asien där tumörer i nasopharynx är vanligt. I Sverige anmäldes endast 38 nya fall av nasopharynx cancer till cancerregistret 2008 varav 8 diagnostiserades i VSR och 79 nya fall av hypopharynxcancer, 12 av dessa bodde i VSR. Den tumörgrupp inom huvud-halsområdet där incidensen minskat mest är läppcancer och det är hos män som man har funnit en minskad incidens, medan antalet fall hos kvinnor ökat. Cancer i struphuvudet har minskat något i Sverige de sista åren, framförallt hos män, samma tendens ses inom VSR diagnostiserades 178 nya fall i Sverige varar 22 i VSR. Cancer i spottkörtlarna utgjorde 2008 mindre än 10% av det totala antalet huvud-halscancer (104 fall varav 18 i VSR). Till de än mer ovanliga tumörerna hör näs-bihålecancer med 67 nya fall i Sverige 2008 varav 12 diagnostiserades inom VSR. Huvud- och halscancer i VSR , fördelat på tumörlokal och period (2). Prognos Prognosen varierar påtagligt beroende på tumörlokal men för huvud- och halscancer totalt har prognosen inte förändrats i någon större omfattning. De sista två decennierna beräknas den sjukdomsspecifika överlevnaden till cirka 60 %. Regional spridning av sjukdomen är vanligt (36%) vid diagnos medan fjärrmetastasering vid diagnos är ovanligt (cirka 2,5%) (3). För enskilda tumörer har prognosen förbättrats, detta gäller framförallt oropharynxcancer. Överlevnaden för de olika tumörlokalerna inom VSR de sista 20 åren redovisas i figur på sidan 7. Lokoregionala recidiv är relativt vanligt och sker ungefär 30% av fallen. De flesta recidiv (80%) sker inom två år från diagnos. 6

9 Allmän del Överlevnad för de olika cancerlokalerna inom VSR under perioden

10 Allmän del Symptom Majoriteten (cirka 60%) av nya fall med huvud- och hals cancer diagnostiseras med en avancerad tumörsjukdom d v s i stadium III eller IV. En av förklaringarna är att sjukdomen initialt ofta ger vaga och banala symptom som till viss del kan likna infektioner som halsont eller förkylning med bihålebesvär. En annan förklaring är att sjukdomen i sig är relativt ovanlig och att dessa patienter är svåra att undersöka adekvat på en vårdcentral. En viktig uppgift för ÖNH-specialiteten är därför att medverka till att göra sjukdomen mer känd samt att utbilda allmänläkare i undersökningsteknik inom ÖNH. Några typiska symptom är heshet, ensidiga halssmärtor som strålar upp mot örat eller smärta från själva tumörlokalen. Debutsymptomet kan också vara att patienten upptäcker en knöl på halsen helt utan andra symptom. Efterhand som tumören tillväxer kan den påverka vitala funktioner som svårigheter att svälja, andningssvårigheter och talsvårigheter. Viktnedgång och malnutrition hos dessa patienter är inte ovanligt. Symptomen vid huvud- och halscancer är mycket olika för de olika tumörlokalerna. En mer detaljerad beskrivning av symptom sker under respektive kapitel för varje tumörlokalisation. Diagnostik Cytologi Alla resistenser eller vävnadsförändringar, som är palpabla och som kan iakttagas med ultraljud eller annan röntgenteknik är tillgängliga för punktionscytologisk diagnostik (FNP). Den diagnostiska sensitiviteten och specificiteten med FNP-metoden beror mycket på aspiratets och utstrykets kvalité. Punktion bör utföras av läkare som behärskar tekniken. Säkerheten i den punktionscytologiska diagnostiken ökar om cytologläkaren själv utför punktionen. FNP är som regel tillförlitlig vad avser förekomst av tumör. FNP kan skilja mellan lymfkörtel, spottkörtel och tyreoidea och kan oftast skilja mellan benigna och maligna tillstånd. Vidare kan FNP oftast skilja mellan lymfom, carcinom och sarkom. Vid tyreoideadiagnostik ökar ultraljudsledd punktion säkerheten. I vissa fall kan differentialdiagnostiken mellan olika maligna tumörer vara svår och kräva stor erfarenhet vid bedömningen av finnålsaspiratet. Den rikliga floran av benigna och maligna spottkörteltumörer gör att den cytologiska diagnostiken kan vara osäker i en del fall. En cytologisk diagnos av pleomorft adenom eller Wharthins tumör kan ibland vara mycket säker, men kommunikationen mellan cytolog och kliniker måste vara mycket öppen för att undvika missförstånd. Aspirerat material kan även användas till annat än enbart morfologisk diagnos, t ex cytogenetik och cellfenotypning i flödescytometer. Histopatologi Provexcisioner bör göras med kalla skärande instrument och fixeras i 10% formalin. Biopsierna skall hanteras försiktigt för att undvika klämartefakter. 8

11 Allmän del Preparatet ska inskickas i formalin uppnålat på en korkplatta med väsentliga kanter markerade, och detaljritning ska göras på remissen så att patologen kan orientera sig efter relevanta strukturer/marginaler. Halskörteldissektioner skall noggrant orienteras. Utklippta små preparat t.ex. från larynx, bör orienteras på ett läskpapper för att säkerställa preparatets kanter inte rullas ihop. För optimal radikalitetsbedömning föreslås att operatören vid knappa marginaler efter preparatets uttagande, skär bort en tunn randzon från ett eller flera ställen där marginalerna makroskopiskt kan ifrågasättas. Varje sådan postoperativ biopsi läggs i särskild burk med den enda frågeställningen: Finns tumör eller ej? Detta är speciellt viktigt när preparatet inkluderar benvävnad då det ofta är svårt att skära ut bitar för tillförlitlig radikalitetsbedömning. Vid utskärningen kan preparatet fotograferas, vilket möjliggör för patologen att markera tumörens/metastasens lokalisation och resektionsmarginaler (och eventuell bristande radikalitet) på bilden som underlättar vid planeringen av en utvidgad excision. Laterala och djupa resektionsmarginalerna tuschas med olika färger, vilka kan markeras på preparatfoton. Tuschning används för att kunna bedöma operationsytan vid mikroskopering. För utskärningsanvisningarna var god se KVAST-dokumentet (under revision) (1). Lymfkörteldiagnostik Lymfkörtlar insändes färskt och sterilt i koksaltlösning vid korta transportvägar (mellannålsbiopsier sändes i formalin). Vid långa transporter bör preparatet nedkylas på is, dock utan att frysas. Färskheten är viktig för eventuell flödescytometri och molekylära studier. Om lymfkörteln visar sig vara en metastas, ska det i svaret om möjligt anges primärtumörens läge. Metastas av cancer av tonsillkrypttyp bör uppmärksammas av patologen i remissvar, då detta talar för primärtumör i tonsill, tungbas eller hypopharynx. Metastas av icke keratiniserande skivepitelcancer bör immunfärgas för EBV-LMP för att utröna ursprung i nasopharynx och negativt utfall talar emot nasopharnyx med 80% säkerhet. Positiv p 16-färgning talar för pharynx/tonsillursprung och HPVgenes. Utlåtandet I patologens rapport bör följande uppgifter i mån av möjlighet vara belysta: * Tumörtyp. * Differentieringsgrad. * Storlek och utbredning av tumör. * Djupväxt/inväxt i muskulatur eller ben/kärlinväxt/växt utmed nerver. * Radikalitet/marginaler uttryckt i millimeter. * Antalet undersökta lymfkörtlar och antalet lymfkörtlar med metastaser. Neka eller bejaka periglandulär växt. * Resultatet av specialanalyser, som kan vara av värde för behandling och prognos. Radikalitetsbedömningar är ofta vanskliga eftersom preparatkanterna gärna skrumpnar/rulla in vid fixeringen. Vid snittning finns det också alltid risk för att kantdelar av preparatet faller bort, vilket inte alltid kan uppmärksammas vid mikroskoperingen. Därför kan storsnitt och tuschning underlätta för bedömning av radikalitet. Anlaget att utveckla tumör finns inte sällan utanför den synliga tumörens gränser eller multifokalt. Detta gäller speciellt skivepitelcancer och är kanske den vanligaste orsaken till lokala tumörrecidiv där tidigare PAD angett radikalitet (2). 9

12 Allmän del Cell- och Molekyläranalyser För många tumörtyper krävs idag en omfattande immunologisk och molekylärgenetisk kartläggning vilket medför ökade krav på både personella och materiella resurser. Molekylärpatologisk diagnostik har kommit att spela en allt viktigare roll i diagnostiken av solida tumörer. Ett flertal typer av tumörsjukdomar såsom spottkörteltumörer och tyreoideatumörer uppvisar tumörspecifika genförändringar som är diagnostiska, andra avvikelser har visats ha prognostisk betydelse eller vara väsentliga för valet av terapi. Den snabba utvecklingen inom molekylärgenetik har idag gjort det möjligt att utföra fler och fler molekylära analyser på formalinfixerad, paraffinbäddad (FFPE) tumörvävnad. T ex är det idag möjligt att utifrån färsk och/eller FFPE tumörvävnad isolera RNA och med RT-PCR (reverse transcriptase PCR) identifiera eventuell förekomst av tumörspecifika, diagnostiska fusionsgener i spottkörtel- och tyreoideatumörer. Den känsliga PCR-tekniken gör det även möjligt att utifrån mycket små tumörmängder identifiera fusionsgener i FNP från dessa tumörtyper. Vidare kan man med FISH (fluorescens in situ hybridisering) på snitt från FFPE material identifiera amplifierade onkogener såsom t.ex. EGFR, CCND1, ERBB2 (HER2/NEU) och MYC i spottkörteltumörer och oral skivepitelcancer. Mutationsanalyser av onkogener och tumörsuppressorgener såsom t ex EGFR och TP53 kan utföras på DNA isolerat från FFPE material. Närvaro av EBV (Epstein-Barr virus) kan identifieras med PCR-teknik, som har störst tillförlitlighet på färskt material. Radiologisk diagnostik De modaliteter inom radiologin som finns till buds när tumörförändringar i huvud- och halsregionen ska utredas är i första hand datortomografi (CT) och magnetisk resonanstomografi (MR). Som komplement till dessa finns slätröntgen, ultraljud, angiografi och positron-emissionstomografi (PET-CT) (3, 4). Den radiologiska utredningen vid huvud- och halscancer inleds vanligtvis med en datortomografi eller MR. Vår erfarenhet är att MR bör vara förstahandsmetod vid tumörlokalisation i nasopharnyx, oropharynx, munhåla och parotis. Datortomografi kan ofta bli ett komplement vid skallbasnära tumörer, liksom vid frågeställning om mandibelengagemang. Vid den senare frågeställningen kan man med odontologisk radiologi göra en förfinad utredning. När det gäller primärtumörer i sinus/näsa, orbita, hypofarynx och larynx är ofta datortomografi ett bra förstahandsval. Även i dessa fall kan en komplettering med MR bli nödvändig. Oavsett lokal för primärtumör inkluderas alltid hela halsen vid utredningen för att täcka sannolika lymfkörtelstationer. Vid larynxcancer och tyreoideacancer täcks också övre delen av thorax in. Många undersökningar inom radiologin görs med kontrastmedel. Det är därför väsentligt att man anger om patienten har en nedsatt njurfunktion, diabetes, medicinering med Glucophage/Metformin eller tidigare haft en reaktion mot kontrastmedel. När det finns anledning att misstänka tyreoideacancer är jodkontrast kontraindicerad. Det finns numera också en kontraindikation mot användning av Gadoliniumkontrast vid MR om patienten har gravt nedsatt njurfunktion. Detta efter de fall av nefrogen systemisk fibros (NSF) som har observerats de senaste åren. Pacemaker, inopererade metallföremål, läkemedelspumpar, cochleaimplantat utgör som tidigare kontraindikation för MR. Ultraljud används vid utredning av huvudhals-cancer när det finns behov av ultraljudsvägledd biopsi av misstänkta körtlar samt vid frågeställning om tumorinväxt i kärlvägg föreligger. Vid utredning av tyreoideatumörer är ultraljud med ultraljudsledd punktion är förstahandsmetod. 10

13 Allmän del När patienten har en påvisad sekundärtumör och primärtumören inte kan hittas är undersökning med PET-CT av stort värde för hitta primärtumören. För att utvärdera terapiresultat och vid svårighet att skilja tumörrecidiv från postterapeutiska förändringar är undersökning med PET-CT undersökning indicerad (5, 6). PET-CT används också vid targetinritning inför strålbehandling, där syftet är att bättre avgränsa viabel tumörvävnad och därmed kunna begränsa stålningsområdet och spara frisk vävnad (7). Konventionell angiografi med embolisering av tumörer kan ibland komma ifråga preoperativt, för att minska blödningsrisken vid ingrepp. I de olika tumöravsnitten i vårdprogrammet finns det förslag på förstahandsmetod för radiologisk utredning. Radiologiska tekniker förändras ständig på grund av teknikutveckling, men också på grund av att man anpassar protokoll till olika typer av maskiner. Vi har valt att i detta vårdprogram inte exakt ange de protokoll som skall används, utan hänvisar protokoll som finns tillgängliga på Sahlgrenska Universitetssjukhusets intranät, 4/Verksamheter/Radiologi/Sahlgrenska/RutinerPMinstruktioner/Medicinska-PM/ Alternativt på SU s Intranät > Område 4 > Verksamheter > Radiologi Sahlgrenska > Rutiner > Medicinska rutiner (där finns klinikens rutiner för undersökningar, kontrastmedel med mera). 11

14 Allmän del Vårdkedjan vid utredning och behandling av huvud- och halscancer Vid misstänkt malignitet inom huvud- och hals området skall patienten omgående remitteras till Öron-, näsa och halsklinik för utredning. Patient med remiss med frågeställning malignitet, eller då det finns misstanke om malignitet, bör bedömas av ÖNH-specialist inom en vecka. Utredning Vid den första bedömningen på ÖNH-klinik initieras en utredning som bör följa vårdprogrammet. Speciell vikt ska läggas vid att utredningstiden blir så kort som möjlig och den bör vara genomförd inom två veckor (1). Oftast bedrivs utredningen polikliniskt och det kräver att en person (patientansvarig läkare eller sjuksköterska) tar ansvar för att planerade undersökningar blir genomförda inom beslutad tidsram. Det kan vara en fördel att den radiologiska utredningen genomförs innan vävnadsprovet tas. Vid komplicerade utredningar finns det skäl till att bedriva utredningen med patienten inneliggande på ÖNH-klinik. Detta kan vara aktuellt för patienter med nedsatt allmän tillstånd, malnutrition, eller komplicerande sjukdomar. Dessa patienter kan vara i behov av samtidig smärtlindring, dietist rådgivning och utredning avseende patientens hjärt- och lungfunktion parallellt med tumörutredningen. Tumörkonferens När utredningen är klar remitteras patienten till och deltar i den multidisciplinära tumörkonferensen som hålls på Sahlgrenska Universitetssjukhuset en gång per vecka för alla nyupptäckta fall av huvudoch halscancer inom regionen. Syftet med konferensen är kunna erbjuda patienten bästa möjliga behandling. På konferensen deltar ÖNH-specialist med tumörkirurgisk inriktning, onkolog, käkkirurg, radiolog, patolog samt vid behov andra inbjudna specialister (t ex plastikkirurg, neurokirurg). Under konferensen blir aktuella vävnadsprover och radiologiska undersökningar demonstrerade och granskade vilket ökar säkerheten och förbättrar kvaliteten. Tumören TNM- klassificeras och patientens allmänna tillstånd bedöms enligt WHO performance status. Efter diskussion mellan specialisterna tas ett behandlingsbeslut som i stort ska följa vårdprogrammet. Patienten erbjuds sedan den på tumörkonferensen beslutade behandlingen. Behandling Efter det att patienten är färdigutredd och beslut avseende behandling är taget på den multidisciplinära tumörkonferensen, bör behandlingen starta inom två veckor. Huvud- och halscancer är relativt ovanlig och fördelas på ett antal olika tumör lokalisationer som kräver olika tekniker avseende kirurgi och strålbehandling. Därför är behandlingen i princip centraliserad till Onkologen och ÖNH-kliniken på SU. Vanligen behövs fortsatt omvårdnad efter det att behandlingen avslutats, vilket vanligen sker på respektive hemortssjukhus. 12

15 Allmän del Kontroller efter behandling Kontroller utförs av ÖNH-specialist och/eller onkolog regelbundet i 5 år efter diagnos. I varje tumöravsnitt finns angivet hur kontroller ska genomföras. Majoriteten av patienterna erhåller en kombinationsbehandling som oftast innebär behandlingskrävande biverkningar under en längre tidsperiod. Kontrollerna görs för att stödja patienten samt för att om möjligt behandla patientens symptom. Då lokala och regionala recidiv är vanliga, ca 30 % inom tre år, är det viktigt med regelbundna kontroller då det finns en kurativt syftande behandlingsmöjlighet vid tidig upptäckt. Patientgruppen har också en förhöjd risk att utveckla en ny primärtumör (second primary) inom området. 13

16 Allmän del Vårdkedjan schematisk bild Patient med misstänkt huvud-halscancer Remiss till ÖNH-specialist Patienten bedöms på ÖNH-klinik inom en vecka. Utredning planeras. Utredning klar inom två veckor. Anmälan till multidisciplinär konferens. Multidisciplinär tumörkonferens med beslut om rekommenderad behandling. Behandlingsstart inom två veckor. Kontroller regelbundet i fem år enligt vårdprogram. 14

17 Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer Allmän del Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer utvecklades under åren och registreringarna påbörjades år Registret är officiellt och stöds ekonomiskt av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Första årets registrering 2008 har en täckningsgrad mot cancerregistret på 98 %. Målsättningarna för registret är att öka kunskapen om huvud- och halscancer i Sverige och peka på eventuella svagheter i utredning, behandling och uppföljning. Registerdata skall också vara hypotesgenererande för framtida forskning och ger möjlighet att jämföra utfall av olika behandlingsmetoder nationellt och internationellt. Registret är ett samarbete mellan specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi. Registreringarna omfattar både kirurgisk och onkologisk behandling. Registret leds av en styrgrupp med representanter från varje region och specialitet, samt representanter från Sveriges Onkologiska Centra. Inom varje region skall det finnas en arbetsgrupp som ansvarar för registret regionalt och på varje klinik ska det finnas en registeransvarig läkare och sekreterare eller sjuksköterska. Registreringen omfattar canceranmälan, ledtider, behandlingsbeslut, behandling och uppföljning. Inrapportering av data sker via INCA-portalen som är Sveriges Onkologiska Centras webbaserade inrapporteringssystem. Registrets hemsida finns tillgänglig för alla på Formulären i pappersform finns åtkomliga på hemsidan. För att kunna inrapportera data och se fasta rapporter online, krävs behörighet och inloggning samt att man har tillgång till sjukhusens nätverk (sjunet). Alla patienter med primär huvud- och halscancer skall anmälas till registret. De diagnoser koder som innefattas är C00-C14, C30-32 samt C77.0. Inom Västra sjukvårdsregionen sköts inrapporteringen med följande logistik: Utredande ÖNH-klinik ansvarar för att anmälan sker (formulär A). De flesta patienter får sitt behandlingsbeslut på terapikonferensen på ÖNH-kliniken SU. Konferensbeslutet är utformat så att det utgör underlag för registeranmälan. Anmälan, som också innefattar canceranmälan, färdigställs i INCA efter att utredande klinik erhållit konferensbeslutet. Behandlande klinik/er ansvarar för att genomförd behandling redovisas i INCA (formulär B). Uppföljande klinik/er ansvarar för redovisning av tumörstatus vid återbesöken i INCA (formulär U). Formulären A, B och U finns i appendix 1, 2, 3. 15

18 Allmän del Behandling Behandlingsprinciper Kirurgi utgör tillsammans med strålbehandling basen för behandling av tumörer i huvud och hals området. Val av behandling styrs av flera faktorer, men principiellt kan man säga att tumörer belägna mer ventralt och ytligt behandlas med kirurgi (läpp, munhåla) medan tumörer belägna mer dorsalt och kaudalt behandlas med strålbehandling (svalg, struphuvud). Mindre tumörer, stadium I-II, behandlas oftast antingen med kirurgi eller med strålbehandling. För mer avancerad sjukdom rekommenderas ofta en kombinationsbehandling med antingen preoperativ eller postoperativ strålbehandling. Effekten av dessa båda metoder anses likvärdig. Fördelar med preoperativ behandling är att det behövs en något lägre stråldos på grund av bättre syresättning av vävnaden och att man möjligen kan uppnå något större marginal till resektionsrand till följd av tumörkrympning. Nackdelar är att det är svårare att operera i vävnad med kvarvarande strålreaktion samt att tumörens ursprungliga lokalisation är svårare att identifiera. I VSR tillämpas idag huvudsakligen postoperativ strålbehandling. De mest avancerade tumörerna är oftast inte resektabla, och de behandlas därför med strålbehandling eventuellt i kombination med medicinsk tumörbehandling. Kirurgisk behandling Allmänt Vid all kirurgisk behandling måste man ta ställning till om det är möjligt att exstirpera tumören radikalt. Man måste också värdera vad operationen innebär för risker samt eventuella funktionsbortfall och påverkan på livskvaliteten långsiktigt. Innan beslut tas om kirurgisk behandling måste patienten vara adekvat utredd avseende operabilitet. För information om lämplig utredning av tumörsjukdomen hänvisas till respektive tumör avsnitt. Vid längre ingrepp och/eller vid hjärt-lungsjukdom bör trombosprofylax ges, och vid vissa större ingrepp, speciellt i munhåla och svalg, bör antibiotikaprofylax ges. Kirurgisk behandling av primärtumör Vid operation av primärtumören bör denna utföras med en makroskopisk marginal till tumören på 10 mm om möjligt. Detta kan innebära att man måste inkluderar annan vävnad som inte är engagerad t ex vid operation av en gingivomandibulär cancer eller munbottencancer där en del av mandibeln inkluderas även om det inte föreligger tecken på erosion eller destruktion av skelettet. Undantag från ovanstående princip gäller för parotiskirurgi där man utför facialisbevarande kirurgi så länge nerven inte är påverkad preoperativt. Tumörreduktion med kirurgi (debulking surgery) där man på förhand vet att det inte är möjligt att radikalt exstirpera tumören är sällan av värde och utförs inför annan behandling endast i undantagsfall. Kirurgi på halsen I litteraturen finns många benämningar på lymfkörtelutrymning på halsen. Inom VSR är det i huvudsak de nedanstående benämningarna som används. 16

19 Allmän del Supraomohyoidal lymfkörtelutrymning Utförs i diagnostiskt syfte i de fall primärtumören behandlas med kirurgi och inga kända lymfkörtelmetastaser föreligger vid diagnos (N0). Operationen innebär utrymning av area I, II och III, appendix 4. Radikal lymfhalskörtelutrymning Utförs som del i behandlingen vid påvisad regional metastasering vid diagnos och vid regionala recidiv. Operationen innebär utrymning av area I, II, III, IV och V samt medtagande av musculus sternocleidomastoideus, vena jugularis interna samt nervus accessorius. Operationen behöver ofta justeras i förhållande till lymfkörtelmetastasens läge och inväxt i omgivande vävnad. Vid genombrott i huden eller hudnära växt måste även hud medtas och vid inväxt i nerver ska dessa ingå i utrymningen, appendix 4. Modifierad radikal körtelutrymning I de flesta fall görs en modifierad radikal körtelutrymning vilket oftast innebär att nervus accessorius sparas, appendix 4. Salvage kirurgi Denna typ av kirurgi tillämpas i de fall den primära behandlingen inte gett tumörfrihet och där kompletterande kirurgisk behandling är möjlig. Exempel på salvage kirurgi är laryngektomi efter strålbehandling av larynxcancer eller radikal halskörtelutrymmning efter strålbehandling av tonsillcancer med kvarvarande lymfkörtelmetastas på halsen. Rekonstruktion Rekonstruktion utförs i de fall som vävnadsdefekter och/eller funktionsbortfall uppstår. Oftast görs rekonstruktionen direkt i samband med tumörkirurgin, men den kan även utföras vid senare tillfälle. För att ersätta hud eller annan mjukvävnad kan lokal hudlambå, fullhudstransplantat och delhuds transplantat användas. Detta görs oftast av opererande ÖNH-kirurg medan mer avancerad rekonstruktion görs i samarbete med plastikkirurgen på SU. Vid större defekter kan muskulocutana lambåer (t ex pectoralislambå) eller fria vaskulära lambåer användas. Fri vaskulariserad lambå innebär kärlkirurgi där transplantaten kopplas till befintliga kärl i närområdet, till exempel a. facialis, a. thyroidea superior eller direkt till a. carotis. I de fall som facialisnerven offras kan nervgraft (n. suralis) användas för om möjligt återställa facialisfunktionen. Vid rekonstruktion av mandibeln görs vaskulariserade bentransplantat i samarbete med plastik- och käkkirurg. I samband med resektion av områden innehållande tänder men där käkarnas kontinuitet bevaras installeras i allmänhet titanfixturer redan i samband med resektionen för att underlätta och påskynda rehabilitering av funktionen postoperativt. I de fall rekonstruktion inte är möjlig kan titanskruvar användas för att fixera olika typer av epiteser och/eller gomplattor vid öron- maxill- och mellanansikts kirurgi. 17

20 Allmän del Strålbehandling Extern strålbehandling Skivepitelcancer, som är den helt dominerande histologiska cancerformen, har en relativt god strålkänslighet. Dosnivåer Fulldos extern strålbehandling innebär dosnivåer på Gy. Dosnivå för preoperativ behandling är Gy och för postoperativ behandling Gy. Den dosnivån som behövs för behandling av eventuell mikroskopisk sjukdom, så kallad profylaktisk halslymfkörtelbestrålning, är Gy. Fraktionering Grunden till fraktionering, det vill säga uppdelning av stråldosen, är att celler i normal vävnad har en bättre och snabbare förmåga till reparation av subletal cellskada än tumörceller, så skillnaden i antalet överlevande celler mellan vävnadstyperna ökar efter varje behandlingsfraktion. Huvuddelen av möjlig reparation i normalvävnad är klar efter 6-8 timmar. Den vanligaste fraktioneringen, så kallad standardfraktionering, är 2 Gy dagligen 5 dagar per vecka. Det innebär att en fulldos behandling tar 7 veckor och att preoperativ alternativt profylaktisk behandling tar 5 veckor. Minskas dosen per fraktion till < 1,8 Gy kallas det hyperfraktionering. Det innebär att normalvävnad skonas förhållandevis mer jämfört tumörvävnad, men att man måste ge fler behandlingar för att komma upp i en adekvat totaldos. Om en daglig behandling tillämpas ökar den totala behandlingstiden, vilket är en negativ prognostisk faktor. Därför ger man ofta två dagliga behandlingar. Om dosen per fraktion ökas > 2,2 Gy kallas det hypofraktionering. Det ger principiellt förhållandevis större påverkan på normal vävnad men förkortad behandlingstid och tillämpas framförallt vid palliativ behandling då den totala dosnivån inte är så hög. Accelererad fraktionering innebär att man ger större dos per tidsenhet och det kan teoretiskt åstadkommas genom två eller tre dagliga fraktioner, behandling 6 eller 7 dagar per vecka eller genom hypofraktionering. Det är relativt vanligt med hyperfraktionerad accelererad behandling av huvud-hals tumörer. Fraktionerings scheman Konventionell fraktionering 2 Gy ges 1 gång dagligen, 5 dagar per vecka. Profylaktisk dosnivå är Gy och fulldos Gy på 7 veckor. DAHANCA (Danish Head and Neck Cancer Group): Måttligt accelererat fraktionerings schema med 2 Gy som ges 1-2 ggr dagligen med 6 behandlingar per vecka. 46 Gy är profylaktisk dos och 68 Gy fulldos på 6 veckor. Detta är mycket använt i Danmark och Norge (1). Denna fraktionering är generellt rekommenderad i VSR sedan HART Hyperfraktionerad accelererad behandling: 1,7 Gy ges 2 ggr dagligen 5 dagar per vecka till 40,8 Gy för profylaktisk dosnivå och till 64,6 Gy för fulldos. Behandlingspaus sker i 7-9 dagar efter 34 Gy. Total behandlingstid är 4,5 veckor. 18

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi.

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi. Styrdokument för Sv.kval.reg.HH-cancer 080303-2.doc Sidan 1 av 6 Reviderad version 080303 Styrdokument för Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna

Läs mer

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män.

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män. Onkologi 08-09-15 Solida tumörer Tumörer i huvud/hals 1 2 Vanligaste tumörer Solida tumörer Män Prostata Lunga Kvinnor Bröst Tjocktarm Beroende på tumörform behandlas de med kirurgi, radioterapi, cytostatika

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas.

Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas. Huvud/hals-cancer Naso-(=epi)farynx Orofarynx (mellansvalg) Tungbas Hypofarynx Munbotten Larynx; supraglottisk glottisk subglottisk Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer Eva Brun Onk

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Huvud- och halscancer Nationellt vårdprogram Läppcancer Munhålecancer Orofarynxcancer Nasofarynxcancer Hypofarynxcancer Larynxcancer

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget 1 7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget Sammanfattning och slutsatser Jämförelse mellan den vetenskapliga litteraturen och nuvarande tillämpning av strålbehandling

Läs mer

!""#$%&'("& *+#,-./(01213&'("& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)&

!#$%&'(& *+#,-./(01213&'(& 6(2(-(%.(-& !//(%'19&5& !//(%'19&8& !//(%'19&4& !//(%'19&)& !! !""#$%&'("& )!!"#$%&&'(')* +!,'#-.'(')* +! /01-&$)0233* 4! 5-)0-33$6708#90(')90*:;3(.-?(:#:)(* @!,';(.-'$* @! A0:)':$* B! CD?3&:?* EF! G(9)':$&(8* EF! HD&:#:)(* EF! I($&:39&:#:)(*

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Vårdprogram för cancer inom huvudhalsregionen

Vårdprogram för cancer inom huvudhalsregionen Vårdprogram för cancer inom huvudhalsregionen 2005 Vårdprogrammets giltighetstid: 2005 11 01 2007 10 31 www.ocsyd.lu.se ISBN 91-85738-73-5 Onkologiskt centrum, Lund 2005 2 Innehåll 1. Inledning... 5 2.

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk diagnostik och radiologi Boel Kullendorff Övertandläkare Odontologisk röntgendiagnostik Odontologisk ÖNH-diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring

Läs mer

Cancer med okänd primärtumör

Cancer med okänd primärtumör Regional medicinsk riktlinje Cancer med okänd primärtumör Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören 48-2014 giltigt till 2016-06-30 Utarbetad av vårdprocessgruppen för cancer med okänd primärtumör Regionalt

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Orala problem vid tumörbehandling inom huvud-halsregionen

Orala problem vid tumörbehandling inom huvud-halsregionen Fagerberg-Mohlin et al Accepterad för publicering den 15 maj 2000 Orala problem vid tumörbehandling inom huvud-halsregionen Bodil Fagerberg-Mohlin, Claes-Göran Emilson och Karl-Erik Kahnberg Vid behandling

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER. Viveca Henriksson Rahm

KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER. Viveca Henriksson Rahm KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER Viveca Henriksson Rahm INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kvalitetsregistret HH-cancer Nationellt vårdprogram i huvud-halsonkologi Pakkeforlöb = Standardiserade vårdförlopp

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI 1 Vårdprogram 2014-09-01 VÅ RDPROGRÅM KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI Introduktion Vid starkt uttalade ocklusionsavvikelser med samtidig käkställningsavvikelse utförs behandling genom en

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

Omvårdnad vid lungcancer

Omvårdnad vid lungcancer Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig

Läs mer

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. I gruppen deltar öl Tomas Gars, Motala; öl Karin Cederquist, Norrköping; öl Urban Wennerström, Västervik; öl Fredrik Olsson Västervik; öl Olof Torstensson Oskarshamn;

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav specialistkompetens i sjukdomar hos hund och katt Specificerade kunskapskrav Allmänt Aspiranten ska efter specialistutbildningen kunna Omsätta grundutbildningens teoretiska kunskaper i praktisk klinisk

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Policydokument och. Manual för. Nationella lungcancerregistret

Policydokument och. Manual för. Nationella lungcancerregistret Policydokument och Manual för Nationella lungcancerregistret 2014 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Uppsala April 2014 Innehåll Styrgruppen för nationella lungcancerregistret...

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år?

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år? Fråga: Hur många får lungcancer varje år?? Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1. 1500 2. 2500 3. 3500 4. 4500 1 2 Lungcancerstatistik 3500 3000

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Fem standardiserade vårdförlopp

Fem standardiserade vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Fem standardiserade vårdförlopp Akut myeloisk leukemi (Blodcancer) Huvud- och halscancer Matstrupe- och magsäckscancer Prostatacancer

Läs mer

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E.

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E. Dokumentnamn PM för U-CAN/SCAN-B Bröstcancer Onkologi Utfärdare Karin Thilén Granskare Henrik Lindman Version 1.4 Datum 2013-10-28 I SCAN-B/U-CAN-projektet är avsikten att sända tumörprover för genanalys

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen 2015-03-20 Dnr... Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen Sammansättning av RMPG: tre ledamöter från varje region/landsting samt ev. akademisk företrädare från hälsouniversitetet utgör

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 14 Sept 15 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD.

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Klinisk farmakologi 20101004 Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Faktorer som påverkar hälsa Dahlgren och Whitehead, 1991 Lokalbedövning med adrenalin- relativa kontraindikationer Hyperkänslighet

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR)

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 12 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Mars 14 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Onkologi. Med Svensk Onkologisk Förenings rekommendationer

Onkologi. Med Svensk Onkologisk Förenings rekommendationer Onkologi Med Svensk Onkologisk Förenings rekommendationer OBS! Målbeskrivningen i detta dokument är den sista version som sändes till Socialstyrelsen från SOF. Mindre avvikelser jmf med Socialstyrelsens

Läs mer

Utveckling av verksamheten som konsekvens av uppdraget som nationell vårdenhet för peniscancerkirurgi i Örebro och Malmö

Utveckling av verksamheten som konsekvens av uppdraget som nationell vårdenhet för peniscancerkirurgi i Örebro och Malmö Utveckling av verksamheten som konsekvens av uppdraget som nationell vårdenhet för peniscancerkirurgi i Örebro och Malmö Struktur a. Fysiska resurser Örebro och Malmö har välfungerande urologiska mottagningar,

Läs mer