Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Huvud/hals-cancer. Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer. Naso-(=epi)farynx. Orofarynx (mellansvalg) Munbotten. Tungbas."

Transkript

1 Huvud/hals-cancer Naso-(=epi)farynx Orofarynx (mellansvalg) Tungbas Hypofarynx Munbotten Larynx; supraglottisk glottisk subglottisk Anatomi och lokalisation av undergrupperna av HH tumörer Eva Brun Onk klin Lund 2014

2 Samlingsnamnet Huvud Hals tumörer avser en grupp sinsemellan olika tumörsjukdomar av epitelialt ursprung (tumörer utgångna från slemhinna eller körtelvävnad) i öron-näsahalsområdet; i munhåla, svalg, struphuvud, bihålor, näsa och spottkörtlar. Cancer utgången från slemhinnor, skivepitelcancer, dominerar (c:a 1100 fall /år) och härnäst följer cancer av körtelurspung, adenocarcinom, i spottkörtelvävnad (c:a 100 fall år). Hudcancer i ansikte och skalp av skivepiteltyp ses nästan enbart hos äldre och är relaterat till exponeringen för UV ljus och precancerösa förändringar. Melanom förekommer, med mer spridd åldersfördelning, såväl i huden som i slemhinnorna i näsa, mun och svalg, men är sällsynta. Det förekommer primära lymfom och sarkom i området, liksom fjärrmetastaser från primärtumörer i andra organ system. Dessa tumörer, liksom hudcancer och melanom kommer inte att diskuteras i detta översiktskapitel. Sköldkörtelcancer behandlas heller inte i detta avsnitt. Fig 1 Olika tumörlokalisationer fördelat mellan män och kvinnor, Sverige. Data från SweHNCR- Swedish Head and Neck Cancer Registry OBS- sammanslagna siffror från en 5-års period. En ökning av antalet orofaryngeala tumörer, framförallt tonsillcancer, samt av cancer i den rörliga delen av tungan ses sedan knappt 10 år tillbaka, och detta i yngre patientgrupper ( eller kring 40 år). HH cancer är dubbelt så vanligt hos män än hos kvinnor i Sverige.

3 Fig 2 Ålder vid insjuknande i olika huvud-hals cancer diagnoser.data ur SweHNCR OBSsammanslagna siffror från en 5-års period Fig 3 Relativ överlevnad efter huvud-hals cancer diagnos-överlevnaden korrigerad för förväntad överlevnad, totalt och beroende av lokalisation. Data ur SweHNCR Etiologi Rökning och överkonsumtion av alkohol är kända etiologiska faktorer med synergistisk riskeffekt för tumörer i framförallt munhåla och i svalg. Rökstopp minskar överrisken, med efter 10 år nära bakgrundsrisken. Stora geografiska skillnader i världen incidens ses. I södra Europa ses en hög incidens av svalgcancer, med koppling till hög vinkonsumtion. I den industrialiserade västvärlden tillhör inte HHcancer de vanligaste cancersjukdomarna, men i utvecklingsländer är det däremot mycket vanligt. Munhålecancer är en av de vanligaste cancerformerna i Indien, orsakat av tobakstuggande. Svenskt vått snus har inte visat sig vara någon riskfaktor för

4 munhålecancer. Ett samband mellan HPV virus och orofaryngeal cancer ses, framförallt vid tonsillcancer, som ökat i incidens under de senaste 10 åren. Orsakssambanden är inte klarlagda och virus påträffas också hos friska människor. Leukoplakier och erytroplakier (vita resp. röda fläckar i slemhinnan) kan, dock sällsynt (i några procent av fallen), utgöra förstadier till oral cancer. Bihålecancer, adeno-carcinom i ethmoidalsinus, är överrepresenterat bland snickare och sågverks-arbetare som exponerats för trädamm. Vidare finns ett samband mellan Epstein-Barr virus och nasofarynxcancer. Symptom Heshet är den vanligaste till orsaken att patienter med glottisk larynxcancer söker sjukvård. En heshet som kvarstår i mer än tre veckor, utan annan anledning, ffa hos en rökare, bör bedömas av öronläkare. Sväljsmärtor och klumpkänsla i halsen är svårtolkade symtom hos en öppenvårdspatient och det kan dröja innan en tumördiagnos kan fastställas. Sår som inte läker skall utredas liksom om tandprotesen inte längre passar. Ensidig långdragen näs-täppa och ensidigt långdraget lock för örat kan vara symtom på näshålecancer, bihålecancer respektive epifarynxcancer. Nytillkommen hård knuta på halsen, representerande en lymfkörtelmetastas av en primärtumör i området, är inte ovanligt som första symtom. Det föreligger ofta såväl patients delay som doctors delay vid diagnosticerandet av HH tumörer. Utredning En klinisk bedömning inleder utredningen, med inspektion och palpation, inkluderande en bedömning av patientens allmäntillstånd - klarar patienten en långdragen behandling? Är patienten operabel? Är tumören resektabel? Totalskopi, med palpation, i narkos för bedömning av tumörutbredning och resektabilitet, med vävnadsprovtagning; biopsier för histologisk diagnos och ev. för analys av tumöregenskaper som påvisande av virusförekomst, proliferationsgrad etc. Röntgenundersökningar: CT och ev. MR för att bedömma tumörutbredning, inväxt i ben, brosk, kärl. Ultraljud av halsens lymfkörtelstationer, med finnålspunktion, är en känslig metod för diagnostik av lymfkörtelmetastasering. PET undersökning med FDG (fluorodeoxyglukos) ger en metabol bild och tillför information vid lokal avancerade tumörer, i utredningen och men framförallt vid misstanke om återfall och då inför ev. behandling för att utesluta generaliserad sjukdom. Histologi Skivepitelcancer av varierande differentieringsgrad utgör mer än 90% av tumörerna. Den histopatologiska bilden är heterogen; inslag av nekros är vanligt, cytogenetik avslöjar multipla abberationer. Mycket lågt differentierade tumörer kan vara svåra att klassa, immunhistokemiska undersökningar med antikroppar mot ex.vis cytokeratin är då av hjälp för att avgöra om

5 det är en epitelial tumör (i motsats till ex,vis ett lymfom, eller ett sarkom). Tumörerna har ofta ett betydande hypoxiskt inslag vilket är kopplat till sämre strålbehandlingskänslighet. Primära adenocarcinom förekommer i stora som små spottkörtlar och i näsa/bihålor. Primära melanom i slemhinnorna förekommer liksom metastaser från andra primärtumörer. Metastasering ÖNH cancer är en utpräglat lokal tumörsjukdom med spridning till regionala lymfkörtlar ovan nyckelbenen, med viss förutsägbarhet (lymfsystemets dränagevägar från primärtumörlokalisationen), även om korsad (kontralateral) metastasering kan förekomma, främst vid tumörer belägna nära medellinjen. Lymfkörtellokalisation nivågrupperas enligt nivå (Level) l-vl. Risken för lymfkörtelengagemeng vid diagnostillfället beror av primärtumörens lokalisation, och utbredning. Det är betydligt vanligare att en hypofarynxcancer är metastaserad redan vid diagnos än vid en glottisk larynxcancer, liksom vid en stor tonsillcancer än en liten (1-2 cm). Fjärrspridning, till i första hand lunga och skelett är ovanligt. Risken för detta beror på primärtumörlokalisationen (vanligare vid epifarynxcancer, avancerade larynx- och hypofarynxtumörer än vid orala och orofaryngeala tumörer), och ses som regel först sent i sjukdomsförloppet.

6 Fig 4 Lymfkörtelstationer och körtelnivåer i HH- området Stadiendelning TNM, enligt UICC (Union Internationale Contre le Cancer) där kriterierna för M(fjärrmetastaser) är lika vid de olika diagnoserna, medan för N (regionala körtelmetastaser) skiljer sig epifarynx från övriga lokaler. T-stadium (primärtumören) beskriver tumörutbredning snarare än storlek, dvs. hur många strukturer i omgivningen som är engagerade, och skiljer sig mellan tumörlokalerna i området. TNM kombineras enligt nedan i sjukdomstadier I-IV. T is N M 0 1 Carcinoma in situ Tumör begränsad till stämband (ett eller båda) med normal stämbandsrörlighet Tumörspridning till supra-och subglottis, och/ elller nedsatt stämbandsrörlighet Tumör begränsad till larynx, med fixerat stämband Tumör som invaderar thyreoideabrosket och/eller kringliggande mjukdelar Ingen påvisbar lymfkörtelmetastasering Ipsilateral lymfkörtelmetastas < 3 cm Ipsilateral lymfkörtelmetastas >3 cm, eller multipla ipsilaterala, eller bilaterala, eller kontralaterala körtelmetastaser, < 6 cm Ipsi-eller bilaterala metastaser, > 6cm i storlek Ingen påvisbar fjärrmetastasering Fjärrmetastasering Exempel; TNM för glottisk larynxcancer Sjukdomstadium, baserat på TNM; (exkl. spottkörtelcancer) T1 T2 T3 T4 N0 I II III IV N1 III III IV N2 IV IV N3 Behandling Behandlingen av patienten med ÖNHtumör är en utpräglad multidisciplinär uppgift. Alla patienter i Södra Sjukvårdsregionen diskuteras på den multidisciplinära ronden som hålls varje vecka med protokollförda behandlingsbeslut. På denna rond deltar förutom öronläkare onkologer, sjukhustandläkare, käkkirurger, plastikkirurg, patolog och röntgenolog med demonstration och diskussion av diagnostiskt material. Utöver detta är dietistens, onkologsköterskans, tandhygienistens, kuratorns, och logopedens insatser under behandlingen av vikt. Ett regionalt vårdprogram med behandlingsriktlinjer finns, på RCC syds (Regionala Cancer Centret) hemsida(www.rcc.syd.se). Ett nationellt vårdprogram är under skrivning och skall vara klart under senare delen av 2014.

7 Fig 5. En översiktlig bild över behandlingen efter tumörstadium och sjukdomsstadium. KIRURGI RADIOTERAPI T 1 T 2 T 3 T 4 recidiv N+ palliation T1 T 2 T 3 T 4 palliation Neo/- Adjuvant rebestålning? konkomittant M 1 CYTOSTATIKA Kirurgi och strålbehandling utgör hörnstenarna i behandlingen, antingen varför sig eller i kombination. Kirurgin kan innebära stora operationer, med plastikkirurgiska ingrepp vid lambåoperationer och kärl/nervgrafting. Laserkirurgi används för små ingrepp. Skivepitelcancer är känsligare än adenocarcinom för radioterapi och uppvisar ett dosberoendehögre chans till bot med högre doser. Doser mellan Gy är kurativa, medan preoperativa doser, i tumörkrympande syfte, ligger vid 50 Gy och postoperativa doser kring 60 Gy. I palliativt, symtomlindrande syfte ges strålbehandling i doser anpassade till patienten och problemet, vanligen mellan Gy. Cytostatikas roll i behandlingen av HHcancer är inte stort idag, för närvarande (2014) pågår en nationell studie med tillägg av medicinsk behandling (cytostatika eller EGFr-hämning (cetuximab) till strålbehandling. Vid avancerad nasofarynxcancer ges kemoterapi såväl neoadjuvant som konkomittant (samtidigt med radioterapi). Kemoterapi kan ges i palliativa situationer och kan ha god effekt, med tumörregress och symtomlindring. Vanligen ges Cisplatin, 5- Fluorouracil, och ev. taxaner. Små, begränsade, tumörer (T1) botas i samma utsträckning av kirurgi som radioterapi och man väljer det för patienten och situationen bästa alternativet. Större, mer utbredda tumörer, (T2 - T3) behandlas ofta med en kombination av kirurgi och

8 radioterapi, om tumören är resektabel utan för stora sequele. Exempel på tumörer som behandlas primärt med radioterapi, eventuellt (dock alltmer sällan) efterföljt av halslymfkörtelutrymning vid N+ är nasofaryncancer, tonsillcancer, hypofarynx- och larynxcancer, medan orala tumörer och näs/bihåletumörer oftast behandlas kombinerat primärt-operation + strålbehandling ibland i omvänd ordning. Stora, extensivt växande tumörer (T4) har oftast brosk- eller benengagemang, där patientens operabilitet och tumörens resektabilitet avgör om kirurgi är genomförbart, eller om fulldos (68-70 Gy) radioterapi blir primär behandling. Radioterapi ges vanligen med 2 Gy per fraktion (per gång), sk. konventionell fraktionering en gång dagligen, 5 dagar i veckan i 6-7 veckor, för att uppnå kurativt syftande dos mot tumörmanifestationer (c:a 68 Gy), medan en lägre dos ges mot kringliggande vävnad (marginaler) och lymfkörtlar där mikroskopisk spridning kan föreligga (c:a 46 Gy). En avvägning mellan tumördödande effekt och biverkningar i normalvävnaden måste göras vilket begränsar behandlingen till dos och volym. Pågående rökning minskar chansen till framgångsrik radioterapi. Sena biverkningar (se tabell 2) efter kurativt syftande behandling kan vara betydande och påverkar patientens livskvalitet. Genom att behandla under en kortare totaltid (4-5 veckor) d.v.s. genom att accelerera behandlingen hoppas man öka chansen till bot och/eller minska sena biverkningar. Det finns många olika scheman i internationellt bruk för att uppnå acceleration; ex.vis genom att behandla 6 dagar i veckan eller genom att ge 2 behandlingsfraktioner om dagen, s.k. hyperfraktionering då man ger behandlingen med lägre (<2 Gy) fraktionsdoser; ex.vis 1.6 Gy två gånger dagligen, med 6 tim mellanrum. Den kortare behandlingstiden (acceleration) syftar till att undvika att tumören återhämtar sig under strålbehandlingen medan hyperfraktionering med lägre fraktionsdoser (< 2Gy) tros ge mindre grad av sena biverkningar. Brachyterapi, interstitiell strålbehandling, med efterladdningsteknik, ges vid HHcancer i Göteborg, Stockholm och Örebro, främst som tilläggsbehandling efter extern radioterapi. Bieffekterna av strålbehandling är som regel uttalade, såväl ensamt som i kombination med kirurgi och i synnerhet när strålbehandling kombineras med cytostatika. Det är viktigt att notera att vi i stort sett kan bemästra de akuta biverkningarna med understödjande behandling medan de sent inträdande biverkningarna ofta blir kroniska med en progress över åren. Se tabell 1. Prognos Prognosen (se fig 3) varierar beroende på primärtumörlokalisationen och tumörutbredningen. En patient med en liten glottisk larynxcancer (T1) har över 95 % chans till bot, en patient med en hypofarynxcancer har kurativ chans under 30%. Botade patienter har en c:a 3% årlig kumulativ risk att insjukna i en ny tumör, s.k second primary; i HH området, eller i lungan. Det finns en överdödlighet i andra orsaker, vis kardiovaskulära sjukdomar och luftvägsjukdomar, (KOL, pneumoni). Både nya tumörer och överdödligheten är kopplat till fortsatt riskbeteende (rökning + alkohol).

9 Tabell1. Biverkningar, väsentligen dosberoende, under och efter behandling av HH cancer. slemhinnor Akuta biverkningar (under beh någon månad efter) mucosit; rodnad, smärta, ulceration, viktnedgång åtgärder analgetika, candidabehandling, nutrition! (sond?) Sena biverkningar (halvår flera år efter åtgärder beh. ) atrofi? hud rodnad, (ulceration) lokalbehandling torr, atrofisk? spottkörtlar seg saliv vätska muntorrhet,smakförlust karies, tandlossning saliversättning, tandläkarbeh. Radioterapi bindväv, muskulatur skelett stelhet, strikturer dilatation? ( osteoradionekros ) operation, hyperbar O 2 thyreoidea hypothyreos Levaxin hörsel nedsatt hörsel hörapparat? G-I /CNS illamående antiemetika njurar funktionsnedsättning avbryt beh.? (kronisk) Kemoterapi perif. nerver känselbortfall avbryt beh? kvardröjande?!? (ffa Platinol ) hörsel nedsatt hörsel avbryt beh? kvardröjande?!? hår håravfall (reversibel) peruk Uppföljning På en gemensam HH/onkolog mottagning i Lund följs patienterna kliniskt i totalt fem år, växelvis med hemortens öronklinik % av återfallen sker inom 2 år. Chansen till bot vid återfall är låg. Recidivbehandlingen, vid lokaliserat återfall, består i första hand av kirurgi. Förnyad

10 strålbehandling- rebestrålning till fulldos, eller i det närmaste fulldos, kan vara aktuell. Vid spridd sjukdom ges, i syfte att palliera symptom, kemoterapi och riktad radioterapi.

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 2015-10-14 Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 Vad gör vi och vad vill vi veta? Vad gör vi? -munhåletumörer; främst kirurgi -orofarynx; strålbehandling -epifarynx, hypofarynx, larynx;

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos. Simon Ekman. Onkologikliniken, Uppsala Akademiska

Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos. Simon Ekman. Onkologikliniken, Uppsala Akademiska Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos Simon Ekman Onkologikliniken, Uppsala Akademiska Sjukhus Disposition o -Sjukdomsspektrum -Riskfaktorer och epidemiologi -Tecken och symptom -Diagnostik -Behandling

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Regionens landsting i samverkan Huvud- och halscancer Regional rapport för diagnosår 2008-20 från Nationella kvalitetsregistret för huvud- och halscancer Uppsala-Örebroregionen Feb 2015 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män.

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män. Onkologi 08-09-15 Solida tumörer Tumörer i huvud/hals 1 2 Vanligaste tumörer Solida tumörer Män Prostata Lunga Kvinnor Bröst Tjocktarm Beroende på tumörform behandlas de med kirurgi, radioterapi, cytostatika

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata?

Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata? Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata? Ett par exempel från: Svenskt Kvalitetsregister för Huvud- och Halscancer Swedish Head and Neck Cancer Register (SweHNCR) Johan Wennerberg ÖNH-kliniken, Lund

Läs mer

Onkologisk behandling av kolorektal cancer. Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund

Onkologisk behandling av kolorektal cancer. Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund Onkologisk behandling av kolorektal cancer Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund Onkologiska behandlingar Strålbehandling Resektabel rektalcancer Lokalt avancerad rektalcancer Symtompalliation Medicinsk

Läs mer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Gynekologisk Cancer : Corpus Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Pancreascancer -onkologisk behandling

Pancreascancer -onkologisk behandling Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450 Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Få sjukhus har genomgått en lika

Få sjukhus har genomgått en lika kliniken i fokus entraliserad ancervård Sjukhuset i Örebro har genomgått en snabb utveckling från region- till universitetssjukhus med läkarutbildning. Det har också delat riksansvar med Malmö universitetssjukhus

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Gastrointestinal cancer

Gastrointestinal cancer Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline Lungcancer Maria Öhman Lungmedicin US 2010 Bild höger myseek.info, vänster medline Bindningar eller Jävsförhållanden Ingenting Mål Epidemiologi Etiologi Symptom Klassiska manifestationer Epidemiologi Sett

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS

Läs mer

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp

Standardiserat vårdförlopp Standardiserat vårdförlopp Huvud-halscancer ur ett processägarperspektiv Jan Nyman, onkolog, SU SVF utbildning 160302, Hotell 11, Eriksberg, Göteborg Vad är en regional processägare? RCC bildades för ca

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Behandling av SCLC Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Mediastinalt oat-cellsarkom Oat-cellcancer Småcellig anaplastisk cancer

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Svein Olav Bratlie September 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Njurcancer (hypernefrom)

Njurcancer (hypernefrom) Njurcancer (hypernefrom) Incidens Man 12,7/100 000 Kvinnor 8, 6 /100 000 Utgör ca 1000 av nya cancerfall i Sverige Ovanlig före 40 års ålder, medilanålder vid insjuknande 65-70 ar Etiologi Tobaksrökning,

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011. Huvud-halscancer. Västra sjukvårdsregionen

REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011. Huvud-halscancer. Västra sjukvårdsregionen REGIONALT VÅRDPROGRAM/RIKTLINJER 2011 Huvud-halscancer Västra sjukvårdsregionen "#$%&''()(*$+,-#$$.#*)/(+'%0+(0#-0#(%-123&$% 4&$%-+561738-,$-#*)/(#( 5+9'*-#($7+:()3#-$)%#%$$61791$#% ;?@AB"C.? A#'D=

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Huvud- och halscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år?

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år? Fråga: Hur många får lungcancer varje år?? Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1. 1500 2. 2500 3. 3500 4. 4500 1 2 Lungcancerstatistik 3500 3000

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Huvud- och halscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 18 F-FDG PET-CT i klinik Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION Positronannihila+on Positron 511 kev foton + 511 kev foton - - Elektron Coincidence

Läs mer

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget 1 7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget Sammanfattning och slutsatser Jämförelse mellan den vetenskapliga litteraturen och nuvarande tillämpning av strålbehandling

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp

Standardiserat vårdförlopp Standardiserat vårdförlopp Öron-, näs- och halskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nyupptäckt huvud- halscancer i Västra sjukvårdsregionen och SU 300 Antal fall med HH- cancer 2008-2013 inom Västra

Läs mer

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska SCK Ortopedi Sarkom Centrum Karolinska Uppdrag Diagnostisera och behandla mesenkymala tumörer i rörelseapparaten thoraxväggen även barnen! ffa. maligna mesenkymala tumörer = sarkom SCK Ortopedi organisation

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 Manual Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av Urinblåsecancer Cystektomikomplikationsregistrering...

Läs mer

Lungcancer. Ulrica Forslöw Lungonkologiska enheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Lungcancer. Ulrica Forslöw Lungonkologiska enheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Lungcancer Ulrica Forslöw Lungonkologiska enheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Disposition Orsaker Epidemiologi Typer av lungcancer Symtom Utredning Behandling Prognos ORSAKER Rökning 85-90%

Läs mer

Målsättning. Inledning. Allmän del

Målsättning. Inledning. Allmän del 2 3 Allmän del Målsättning Detta vårdprogram har sammanställts i syfte att ge riktlinjer avseende utredning, behandling och uppföljning av patienter med huvud-halscancer inom Västra sjukvårdsregionen (VSR).

Läs mer

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Viveka Ströck September 2015 2 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER DIAGNOSUPPGIFTER OCH PRIMÄR BEHANDLING uppdaterad 2014-12-08 Omfattar registerversion/-er Variabelbeskrivnings- Datum version Register version 1.0.0

Läs mer

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?

Läs mer

GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer)

GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer) GI-endokrinologi eller GEP-NETs (GastroEnteroPankreatiska NeuroEndokrina Tumörer) Ventrikel- karcinoid (som delas in i fyra typer), ghrelinom Pankreas- insulinom, gastrinom, glukagonom, vipom, non-functioning

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Huvud- och halscancer Nationellt vårdprogram Läppcancer Munhålecancer Orofarynxcancer Nasofarynxcancer Hypofarynxcancer Larynxcancer

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

2016-01-20. Över 50000 nya fall/år i Sverige. En av tre drabbas. Ca hälften botas. Ålderssjukdom

2016-01-20. Över 50000 nya fall/år i Sverige. En av tre drabbas. Ca hälften botas. Ålderssjukdom Daniel Giglio MD, PhD Sektionen för farmakologi/onkologi 2016 Över 50000 nya fall/år i Sverige En av tre drabbas Ca hälften botas Ålderssjukdom 1 Klinisk undersökning Röntgenundersökning/Ultraljudsundersökning

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-162-3 Artikelnummer 2014-4-2 Foto Maskot/Folio Sättning Edita Bobergs,

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix

Gynekologisk Cancer: cervix Gynekologisk Cancer: cervix Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Team work Diagnostik Kirurgi Radioterapi

Läs mer

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Malignt melanom Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö Är melanom farligt? 1960-talet - ca 50 % överlevde idag överlever ca 80-90 % Är melanom farligt? avgörande är att

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Prostatacancer. Prostatacancer. Vanligaste cancern hos män fler än 10000 fall/år i Sverige

Prostatacancer. Prostatacancer. Vanligaste cancern hos män fler än 10000 fall/år i Sverige Prostatacancer Prostatacancer Prostatacancer Prostatacancer - Incidens Vanligaste cancern hos män fler än 10000 fall/år i Sverige Åldrande mannens cancer men kan förekomma i medelåldern - finns hos 80%

Läs mer

1.1 Vilken diagnos är trolig och behöver du ta några prover? (1p) Sida 1 av 9

1.1 Vilken diagnos är trolig och behöver du ta några prover? (1p) Sida 1 av 9 52-årig man söker på en distriktsläkarstation för att han de sista 3 dagarna haft ont när han sitter och känner hur det har kommit en resistens på höger klinka. Han har också noterat feber och känner sig

Läs mer

Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen 2016-05-31 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Nationell nivåstrukturering Arbetsmodell Nya sakkunniggrupper Äggstockscancer Njurcancer

Läs mer

Två behandlingsindikationer. Stadieindelningen 2011-11-07. Fördelning av cancer i Sverige 2009. Behandling av bröstcancer

Två behandlingsindikationer. Stadieindelningen 2011-11-07. Fördelning av cancer i Sverige 2009. Behandling av bröstcancer Fördelning av cancer i Sverige 2009 Behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Två behandlingsindikationer Stadieindelningen Adjuvant behandling (Stadium 1-3) Förebyggande tilläggsbehandling

Läs mer

Urologi en introduktion

Urologi en introduktion Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga

Läs mer

Flicka 10 år Patienten har för sex månader sedan fallit på en bassängkant och därefter fått en svullnad över vänster käkled. Svullnaden har därefter återkommit regelmässigt och patienten har värk från

Läs mer

KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER. Viveca Henriksson Rahm

KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER. Viveca Henriksson Rahm KVALITETSREGISTER, VP OCH SVF HUVUD-HALSCANCER Viveca Henriksson Rahm INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kvalitetsregistret HH-cancer Nationellt vårdprogram i huvud-halsonkologi Pakkeforlöb = Standardiserade vårdförlopp

Läs mer

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,

Läs mer

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1 Lungsektionen SUS Tx AVD 1 CF HYPOVENT AVD 3 INTERVENTION MOTT-L THX-ONK MOTT-M THX-ONK ALLERGI 2 Hur många

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer