VÄLKOMNA TILL PEDAGOGIK I TEORI OCH PRAKTIK. Pedagogisk teori, tredje tillfället Diskussion med Biggs bok som underlag

Transkript

1 VÄLKOMNA TILL PEDAGOGIK I TEORI OCH PRAKTIK Pedagogisk teori, tredje tillfället Diskussion med Biggs bok som underlag Gunnel Jacobsson Gunnel.jacobsson@psychology.su.se

2 SAMMANFATTNING FRÅN FÖRSTA GÅNGEN Beakta kroppens naturliga reaktioner! Jagklyvning i professionens tjänst

3 SAMMANFATTNING FRÅN ANDRA GÅNGEN Vad är tröskelkompetensen? Börja uppifrån och konkretisera sedan Låt det bli utgångspunkt vid planering av undervisning Hur är arbetsklimatet i gruppen? Observera Tänk Tala Kvalitén på skratten

4 Centralt i Biggs Lärandet är en process mellan lärare och studenter SOLO-taxonomin: Från reflektera till memorera Constructive alignment: Tänk på att olika delar ska hänga samman (men överdriv inte) Uppslagsbok att gå tillbaka till för att få inspiration att pröva olika modeller

5 Storgruppsundervisning/föreläsning Ramfrågor: Struktur, klocka, paus, tankerum, dela inte ut material mitt i Innehåll: Den lästa texten. Frågor, i storgruppen, i smågrupper före eller efter

6 Adressera U inte T när du talar Fastna inte i sotto voce frågor, lyft den till hela gruppen Vänta in var inte rädd för tystnad Musik?!

7 Redan efter min sjunker uppmärksamheten drastiskt. Ändra aktivitet Lämna tid för att skriva ikapp Kommunikation mellan studenterna Repetera det viktigaste på slutet - höjer lärandet avsevärt.

8 Accelererande (kunskapsutvecklings)tempo Innehåll förändras Strukturer består

9 Tillämpning - smågruppsmetoder Vad skulle din pargrupp kunna tillämpa från Biggs vid era temaseminarier? Fokusera struktur framför innehåll denna gång!

10 Lärarperspektiv: mål läroaktiviteter - examinering Studentperspektiv: examinering läroaktivitet - utfall

11 EXAMINATIONSFORMEN ÄR BETYDELSEFULL: Backwash. Omkastad tidsaxel, slutet får betydelse för det tidigare liggande Påverkar lärandet

12 FORMATIV KONTROLL Ger möjlighet att stanna upp och se vad som förståtts och vad som inte förstått, den syftar till att öka klarheten kring målen och förbättra lärandeprocessen SUMMATIV KONTROLL slutkontroll som sätter betygsgrad och till vilken studenten till varje pris vill ha så bra resultat som möjligt och inte är intresserad att blottlägga svagheter och luckor

13 Formativ kunskapskontroll: utvecklingskoll Summativ kunskapskontroll: slutlig kontroll kan vara: Normbaserade (NB) Kriteriebaserade (KB)

14 SUMMATIVA KONTROLLER KAN VARA NORMBASERADE ELLER KRITERIEBASERADE Normbaserade NB Kriteriebaserade KB NB visar sig i slutet Studenten får ett betyg som jämför honom med andra Följer den naturliga bedömningen. De elever man ställs inför bildar referens Beroende av gruppens sammansättning KB sätts innan undervisningen Betyget anger kunskapsnivå oberoende av andra Följer det naturliga lärandet De uppgifter man ställs inför ska lösas Mer under studentens kontroll

15 Västerländska studenter som inte klarar en tenta tenderar att lägga skulden på sin egen person. Kunnandet är en personlig egenskap och bedömningen görs i förhållande till andra. Österländska studenter som inte klarar en tenta lägger skulden på bristande egen aktivitet. Kunnandet är en konsekvens av ansträngningar. Kap 7

16 Examinationsformer Tidsbegränsade uppsatser ur minnet Tidsbegränsade skriftliga tentor med böcker Hemuppgift, utdelade i början av kursen Hemuppgift utdelad mot slutet av terminen Skriftliga tentor där gruppen har kommit överens om frågorna Kvalitativa aspekter av närvaro

17 Bedömning av uppgifter Tydliga kriterier för vad som ska värderas Först grova kategorier. Sedan lättare att findifferentiera. Diskutera med andra lärare Planera hopvägning, inte bara 3 av 4. Bedöm inte personligheten utan prestationen Se upp med normativt rättande SOLO-struktur, se helheten inte summera delar Blint rättande Variera ordningen Bedöm varje uppgift för sig

18