Hans-Erik Olson. Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier.
|
|
- Anna-Karin Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hans-Erik Olson Fil. dr. i Statskunskap, Fritidsvetare Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier privat kunskapsföretag placerat i Stockholm och Esbo anknyter till den fritidsvetenskapliga traditionen (Leisure Science) länk mellan forskning/teori och praktik/praxis.
2 Presentation av dagen Helhetssyn eller delsyn Kultur och fritid som problem Idrott eller hälsomotion Föreningsliv eller civilsamhälle? Demokratiutveckling från ovan eller från nedan? Ungdom och äldre att främja eller förebygga? Framtiden då? Paneldebatt med politiker
3 Politikens huvudalternativ Planering Marknad
4 Två synsätt på politik Uppifrån Nerifrån
5 Fritidsvetenskapens huvudfråga: Varför gör människor vissa saker alldeles frivilligt och utan att få betalt?
6 Vad innehåller ett begrepp?
7 Kultur och fritid som problem
8 Vart skall vi gå? Alice i underlandet kommer fram till ett vägskäl. I ett träd sitter en katt. - Vill du vara snäll och tala om för mig hur jag skall för att komma härifrån? - Det beror mycket på vart du skall gå, svarade katten, - Det betyder inte så mycket vart, sade Alice, - Då kvittar det åt vilket håll du går, sade katten
9 Men vad är fritid? Smaka på ordet fritidssysselsättning Smakar det som något viktigt?
10 Fritid 1784: den tid man är fri från (en periodiskt uppträdande) sjukdom (i synnerhet frossa). Svenska Akademiens Ordbok 1928.
11 Fritid 1992: den del av dygnet och veckan som inte upptas av arbete, måltider och sömn. Nationalencyklopedin, 1992.
12 Analytisk definition: Fri tid tidskvantitet Fritid kvalitetstid
13 Aristoteles syn på fritiden: "Krig skall finnas för fredens skull, arbete för fritidens skull och det nödvändiga och nyttiga för det skönas skull. Statsmannen måste ta hänsyn till allt detta i sin lagstiftning.... Man bör kunna arbeta och föra krig, men man bör hellre leva i fred och vara ledig, och man bör kunna utföra nödvändiga och nyttiga handlingar men hellre kunna utföra dem som är sköna. Det är med dessa mål i sikte, som man skall uppfostra dem som ännu är barn och andra åldersgrupper som behöver uppfostran." Aristoteles ( f Kr), Politiken, 1993
14 Tre kriterier på fritid: Inre motivation Upplevd frihet Livsmakt (empowerment)
15 Fritid 2015 en modern helhetssyn: Fritid höjer vår icke-materiella livskvalitet och vårt välbefinnande. Fritid har vi då vi kan välja handlingar utan fysiologiska, ekonomiska eller andra relationella tvång.
16 FRITID Folkrörelser FRITID Kultur Politik Friluftsliv Religion Turism Idrott Ideella föreningar Familj Media
17 Ystad 1936: Den moderna synen på fritiden föds
18 Några kungsord Jag menar nu, att den nation kan prisa sig lycklig, där intresset för idrott och friluftsliv går hand i hand med strävan mot den allmänna bildningens utbredande, den själsliga kulturens höjande. Säkert är att det går mycket bra att förena dessa båda ting Fritiden skall skänka vila. Den skall åstadkomma vederkvickelse. Under fritiden skola både själs- och kroppskrafter stärkas och utvecklas. Må vi då se till att vi så organisera både vår fritid och hela vår livsföring, att varken kroppen eller själen förtvinar, utan att de vardera få vad de behöva för att vi skola bli goda, sunda och harmoniska människor. Kronprins Gustaf Adolf, Ystad 1936.
19 Regeringsord om fritidssektorns betydelse Fritidssektorn ger ett viktigt bidrag till de allmänna målen för stat och kommuner, som kan hjälpa oss när vi vill minska den sociala segregationen, främja hälsosamma livsstilar eller skapa förutsättningar för frivilliga och allmännyttiga aktiviteter. Den kan också tjäna som en tändande gnista för utveckling av både städer och landsbygd. Den kan stimulera till ett livslångt lärande samtidigt som den berikar människors liv. Local Cultural Strategies. Draft Guidance for Local Authorities in England. Department for Culture, Media and Sport. London, June När får vi höra något liknande från svenska politiker?
20 Två kulturbegrepp: - det estetiska - det antropologiska
21 Statlig kulturpolitik: Till det avgränsade kulturpolitiska området förs sålunda de konstnärliga uttrycksformerna. Det är teater, dans, musik, film, utställningar, foto och litteratur, d.v.s. ord-, bild-, scen- och tonkonstens områden Religion lämnas utanför. Även idrott och friluftsliv och liknande fritidsverksamhet lämnas utanför det kulturpolitiska området. SOU 1972:66. Ny kulturpolitik. Nuläge och förslag.
22 Kultur och fritid en bakgrund: 1947 första kulturnämnden Kiruna 1955 första fritidsnämnden Norrköping 1964 första kultur- och fritidsnämnden - Kiruna talet sammanlagda kultur- och fritidsnämnder 2010 upplevelsenämnd Enköping.
23 Sandlådekrig utbryter
24 Framtiden? Vilka är målen? Vilken väg skall vi välja?
25 Idrott eller hälsomotion?
26 Vad är "idrott" : "alla de tävlingsmässiga och andra fysiska aktiviteter, som människorna utför för att uppnå ett visst resultat eller få motion och fysiskt aktiv rekreation". SOU 1969:29, Idrott åt alla.
27 Vad är idrott ? en institutionaliserad fysisk aktivitet med större eller mindre inslag av tävling, där den fysiska prestationsförmågan har stor betydelse och deltagandet styrs av regler som formulerats av de officiella idrottsorganisationerna. Patriksson, Göran, Idrott, tävling, samhälle. 1982
28
29 Idrott eller lek? Leken förenar koncentration och öppenhet, allvar och infall. I leken är vi fria att pröva sådant som i realiteternas värld anses onödigt eller omöjligt, ta upp trådar som inte hör till saken, och allmänt gör oss döva för omgivningarna. leken (är) ett strategiskt inslag i kulturernas och tänkandets utveckling. En kultur utan lek är en kultur dömd till stagnation. Det är i leken vi testar nyheten. Ambjörnsson, Ronny, Leken uppfinningarnas moder, DN 2/
30 Andelen som tränar och tävlar i idrott? % Kvinnor Män 7-14 år år år år år år år
31 Varför idrottar inte alla? - De hade sån där kom-igång-gympa här för ett par år sen. Men det var en pina. Ingenting för mej. Aldrig mer. Jag minns hur flåshurtigt det var. (54 årigt vårdbiträde) - Jag har ingen lust att sporta eller så. Jag är inte den typen helt enkelt. Jag har gått på gympa nån gång, men jag gillar inte att springa omkring, svettig och äcklig. Jag gillar inte sport överhuvudtaget, inte på TV heller det är inget för mej. Jag har andra intressen. (26 årig undersköterska) Thomsson, Heléne, Anpassningens pris. Kvinnors liv i vård och vardag, 1998.
32 Barriärer för deltagande: Inre barriärer: Fördomar Okunskap Fysisk situation Inlärd hjälplöshet
33 Andelen som aldrig motionerar? % Kvinnor Män år år år år år år år
34 Finnarnas två korgar: Urheilu idrott Liikunta - hälsomotion
35 Är idrott hälsosam? "Det är sant att man visat hälsoeffekter av fysisk aktivitet jämfört med inaktivitet. Detta gäller emellertid endast upp till en motionsmängd motsvarande tre raska promenader i veckan. All träning som går utöver detta har diskutabla eller inga påvisbara hälsoeffekter". Leif Wallin, Framtidens friskvård, 1991.
36 Hälsa vad är det? ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller krämpa. WHO 1946
37 Hälsa skall ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Hälsa är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser, likaväl som fysisk förmåga. Hälsofrämjande arbete är därför inte bara ett ansvar för hälsosektorn. Arbetet handlar inte bara om hälsosamma livsstilar, utan gäller vårt välbefinnande i vidare bemärkelse. WHO, Ottawadeklarationen 1988
38 City of Toronto: att ha roligt är en grundläggande förutsättning för hälsan! Advocacy for basic health prerequisites. Department of Public Health, City of Toronto 1991.
39 Hälsa och välbefinnande: Hälsan hänger ihop med vår kropp Välbefinnandet hänger ihop med vår själ Hälsa och välbefinnande är två sidor av samma mynt oss själva
40 Kärlek eller motion? "Hälsan tycks framför allt bero av sådana existentiella grundbultar som kärlek, frihet och mening och dessa i sin tur ser ut att vara oändligt mycket viktigare än motion, fibrer, fetthalt e.t.c." Leif Wallin, Framtidens friskvård, 1991.
41 Aktiv fritid grund för hälsa! Resultaten pekar på att en aktiv fritid och andra självstyrda aktiviteter reducerar eller förhindrar utmattningsdepression Resultaten visar också att det inte räcker med att enbart ha en positiv attityd till fritiden, man måste delta aktivt i en fritidsverksamhet. Tillfredsställelsen med en fritidsaktivitet uppträder först när man deltar regelbundet. Stanton-Rich, Howard M Iso-Ahola, Seppo, Burnout and Leisure, Journal of Applied Social Psychology 28(1998):21.
42 En aktiv fritid korrelerar med: ökat psykologiskt välbefinnande, ökad självkänsla, positiv självuppfattning, socialt umgänge, tillfredsställelse med livet och lycka. En kanske viktigare stressbuffert uppstår om aktiviteten grundar sig på personlig fysisk, mental och social skicklighet. Därmed ökar självmedvetandet vilket är en viktig motståndsfaktor mot stress. Iso-Ahola, Seppo E, A psychological analysis of leisure and health, Work, Leisure and Wellbeing. John Haworth (ed.), 1997.
43 Slutsats: Den aktiva fritiden är lika viktig för vårt socio-kulturella immunförsvar som de vita blodkropparna för vårt biologiska. Ju fler som sjunger i kör, målar akvareller, gympar eller odlar rosor på sin fritid, desto hälsosammare samhälle!
44 Vad gör vi nu? Vem fixar hälsomotionen? Skall vi föra in hälsomotionen i folkbildningsarbetet?
45 Civilsamhälle eller bara folkrörelser och föreningar?
46 Civilsamhället: En arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Begreppet civilsamhälle är bredare än folkrörelsebegreppet. Prop. 2009/10:55. En politik för det civila samhället.
47 Folkrörelsernas medlemmar: "Männen är yrkesskickliga och framåtsträvande och tillhör arbetarklassens övre skikt eller medelklassens lägre... Dessa människor kom att dominera sina organisationer. Man finner dem som drivande i olika sammanhang, vare sig det rör sig om fackföreningsrörelsens kärntrupp eller styrelseposterna inom de olika organisationerna." Sven Lundkvist, Folkrörelserna i det svenska samhället
48 Synen på föreningsungdomen "våra folkrörelser (har) spelat en oerhört stor roll i ungdomens fostran. Man kan faktiskt se på ungdomen, om den tillhör någon folkrörelse. Det är stil och allvar över dem, i motsats till den griniga och flabbiga ungdom, som trängs på rökiga kaféer och som i saknad av framtidsmål ser allt i grå tristess. Stig Lindh, 26 år från Ljungby.
49 Politiska redskap för att utveckla det civila samhället: Mötesplatser för alla Pedagogisk stimulans till aktivitet
50 Vi bär på två tunga ryggsäckar : Sovstaden som planeringsnorm Servicesamhället den starka välfärdsstaten
51 Ålderssegregerande: Fritidsgårdar för de yngre ungdomarna. Ungdomens hus för de äldre ungdomarna. Sociala mötesplatser för äldre. Intressesegregerande: Allmänna samlingslokaler för föreningsfolket. Idrottsplatser/hallar för idrottsfolket. Kulturhus/bibliotek för kulturfolket. Segregation som politiskt mål
52 Olika slags mötesplatser för alla: Hemgårdar Fritidscentra Allaktivitetshus Grannskapscentra
53 Integrerande och kvalificerade mötesplatser hur skall de se ut? Öppna för alla oberoende av ålder, kön, etnicitet, religiös eller politisk inriktning Skapa förutsättningar för sociala, kulturella och politiska aktiviteter Inbjudande och säkra platser Stimulera till ökat socialt kapital Höja grannskapets livsmakt Lägga grunden för ett socialt hållbart samhälle
54 Uno Åhréns alternativ - fritidscentra borde finnas i varje särskilt område i staden, som är lämpligt att bilda ett 'grannskap', få till stånd ett centrum för befolkningens gemensamma intressen, ett fokus där det kollektiva livet inom området naturligt sammanstrålar, en stimulerande brännpunkt för olika slag av aktiv sysselsättning. Lokalfrågan bör sålunda ses ur den för vår kulturs framtid väsentliga synpunkten att vi måste söka skapa en sådan miljö i våra samhällen, som gynnar människornas vilja till samarbete och som gör dem till vakna och aktiva medborgare. Uno Åhrén, Bostadssociala utredningen, SOU 1945:63.
55 Ett Community Centre "skiljer sig avsevärt från vår traditionella uppfattning om samlingslokaler (som var avsedda för) "vissa människor (föreningsfolk) vissa kvällar i veckan (då möten, samkväm, cirkelsammanträden etc. anordnas på bestämda tider), medan i ett fullständigt Community Centre vem som helst, när som helst kan finna lokaler, där han kan företa sig något, antingen individuellt eller i samarbete med andra". Henry Allard och Torsten Nilsson (s), Motion AK 1945:12.
56 Grannskapscentra skapar möjligheter till: 1. aktivering av de passiva, 2. ökad bildning, 3. höjning av folkhälsan, 4. fördjupning/förnyelse av demokratin, 5. förbättring av medborgarandan, 6. nya arbeten.
57 Madla bydelshus, Stavanger. Huvudman: Kommunen
58
59 Asukastalot Kiila Helsingfors/Vik. Huvudman: invånarförening
60 Kvartershuset Nordvest, Köpenhamn. Huvudman: kommunen
61 Kvartershuset Nordvest, Köpenhamn. Huvudman: kommunen
62 Potomac Recreation Centre, Bethesda, Maryland, USA. Huvudman: kommunen.
63
64 Nachbarschaftszentrum Kiezoase, Schöneberg, Berlin. Huvudman: förening.
65 Birkagården, Karlbergsvägen 86. Startade Huvudman: förening
66 Kvartersgården, Näsbydal, Täby. Huvudman: Näsbydalskamraterna, Brf City/HSB.
67 Tre viktiga uttryck: Stimulera till ökat socialt kapital Höja grannskapets livsmakt Lägga grunden för ett socialt hållbart samhälle
68 Socialt kapital vad är det? Individen är hjälplös socialt om han lämnas ensam Om han får kontakt med sin granne och de båda sedan får kontakt med andra grannar ackumuleras det sociala kapitalet, vilket kan komma att omedelbart tillfredsställa hans sociala behov och ge upphov till en samhällskraft som räcker för att i betydande mån förbättra levnadsförhållandena i hela det samhälle där han bor. Det gynnas i sin helhet av att alla dess delar samarbetar, samtidigt som individen i sina förbindelser varseblir fördelarna med grannarnas hjälp, medkänsla och gemenskap. Lyda Judson Hanifan (1916) citerad i Robert D Putnam, Den ensamme bowlaren.
69 Grannskapets livsmakt (Community empowerment) - vad är det? Från problemområde till levande grannskap: Det var inte vad de (lärarna) hade gjort för folket som räknades. Det var vad de hade lyckats stimulera folket att göra för sig själva som var det riktigt betydelsefulla. Säg åt folket vad de borde göra och de kommer inte att bry sig. Hjälp dem i stället att själva upptäcka vad som borde bli gjort och de blir inte nöjda förrän de är färdiga. Först måste folk komma samman. Det sociala kapitalet måste ackumuleras. Sedan kan utvecklingen i grannskapet starta. Ju mer folket gör för sig själva, ju större kommer grannskapets sociala kapital att bli. Hanifan, Lyda Judson, Social Capital its development and use (1920), Foundations of Social Capital, Ostrom Ahn (eds.).
70 Hållbarhetsbegreppets tre dimensioner: Ekologiska Ekonomiska Sociala
71 Social hållbarhet det breda perspektivet: 1. Välfärd lönearbete, bostad, utbildning, hälsa, trygghet. 2. Likställdhet rättsäkerhet, möjligheter (equal opportunities), jämställdhet mellan olika kön och grupper 3. Social sammanhållning sociala nätverk, möjligheter att påverka sociala och politiska förhållanden, tolerans mot andra grupper (folkslag, minoriteter), solidaritet och gemenskapsanda. Beate Littig Erich Griessler, Social sustainability: a catchword between political pragmatism and social theory, International Journal of Sustainable Development 8(2005):1-2.
72 Social hållbarhet en utgångspunkt: Det gemensamma intresset kan inte hävdas enbart med hjälp av lagstiftning. Det behövs också kunnande och stöd i samhället vilket innefattar större deltagande från allmänhetens sida i beslut Det krävs att man främjar medborgarinitiativ, ger makt till gräsrotsorganisationer och stärker den lokala demokratin. Brundtlandkommissionen, Vår gemensamma framtid, 1987.
73 Social hållbarhet ställer nya frågor: Hur frigör vi medborgarkraften? Hur skapar vi gemenskap i urbana miljöer? Hur främjar vi ansvarstagandet? Hur ökar vi innanförskapet?
74 Vad gör vi nu? Behöver vi aktiva medborgare? Eller räcker det med aktiva väljare?
75 Ungdomar och pensionärer Förebygga eller främja?
76 Sveriges första kommunala ungdomsgård: Gamlestadens ungdomsgård i Göteborg 1936
77 Stockholms barnavårdsnämnd 1954: Ungdomsgårdarnas funktion att motverka ligabildningar och andra asociala tendenser hos ungdomen kvarstår... Ungdomsgårdarnas resurser kan utnyttjas i direkt sanerande syfte."
78 1960-talet gårdarna får dåligt rykte: Gårdarna främjar drogmissbruk. Många ungdomsgårdar inrättar flumrum där ungdomar kan röka hasch. Kriminella ungdomsligor använder gårdarna som bas. Andra ungdomar flyr gårdarna.
79 Från ungdomsgårdar till fritidsgårdar: Skolöverstyrelsen 1971: Behovet av fritidsledare som har förutsättningar att arbeta med människor i olika åldrar och att stimulera verksamhet bland åldersmässigt integrerade grupper (ökar). Slutsats: Vi behöver fritidsledare och inte ungdomsledare
80 Från ungdomsgårdar till fritidsgårdar: Resultat 1: Ungdomsledarna blir fritidsledare Ungdomsgårdarna blir fritidsgårdar Resultat 2: Fritidsledarna vill inte arbeta med vuxna Kommunerna vill inte ordna aktiviteter för vuxna Fritidsgårdarna förblir ungdomsgårdar och gör därför politiskt fiasko.
81 Från ungdomsgårdar till fritidsgårdar: Resultat 3: Starkt ålderssegrerade fritidsgårdar är olämpliga fritidsmiljöer Starkt ålderssegrerade fritidsgårdar kan vara utmärkta fostringsarenor (jfr skolan) Så långt känt bygger alla kommunala ungdomsgårdar på öppen eller dold socialpreventiv målsättning.
82 Stor förvirring kring målsättningen: förebygga och främja eller förebygga eller främja?
83 Problemet är att gårdarna: inte har fått tillräckligt tydliga politiska målsättningar att arbeta preventivt inte använder metoder som främjar preventiva mål inte har tillräckligt kompetenta ledare för att kunna arbeta preventivt.
84 Vad skall förebyggas? Sexuella förvillelser (40-tal)? Alkoholmissbruk (50-tal)? Drogmissbruk och kriminalitet ( tal)? Etniska konflikter (90-tal)? Hur gör man det?
85 Vad skall främjas? Fysisk utveckling? Kulturell/kreativ utveckling? Social utveckling? Politisk utveckling? Hur gör man det?
86 Vem skall förebygga eller främja? ungdomsledare/arbetare? fritidsledare? socialpedagoger? animatörer? Vilken utbildning fordras?
87 Kan pensionärer ha fritid?
88 Äldres hälsa vad är det? - Psykisk ohälsa - Tandhälsa - Sjuklighet och dödlighet hos de äldre - Hjärt- och kärlsjukdomar - Cancersjukdomar - Diabetes - Artros - Nedsatt hörsel - Inkontinens - Värk i rörelseorganen - Allergier och överkänslighet Bättre hälsa hos äldre! Folkhälsoinstitutet 2003.
89 Eländesforskningen En alldeles för stor del av äldreforskningen har varit och är ännu eländesforskning. Utgångspunkter är gamla med problem, gamla som problem och vad man kan göra åt dessa problem. Owe Ronström, Pigga pensionärer och populärkultur, 1998.
90 Äldres fritid vad är det? - Teoretiska och metodologiska perspektiv på fritid och åldrande - Fritidens relevans i teorier om åldrandet - Att studera fritiden ur ett åldrandeperspektiv - Fritidsbeteende och fritidens mening hos äldre människor - Äldres fritid etnicitet och gender - Fritid och fysiskt välbefinnande - Fritid och psykologiskt välbefinnande - Fritid och socialt och själsligt välbefinnande - Samhällets roll för att stimulera ett aktivt åldrande - Turism och åldrandet Leisure and Aging. Theory and Practice. Gibson Singleton (eds.). Champaigne 2011.
91
92
93 SENIORIDRÆT - i form med et smil 1
94 Det sociala innehållet Då det sociala momentet är mycket viktigt i ældreidræt avslutas aktiviteterna ofta med samvaro över en kopp kaffe och eventuellt även med ett kulturellt inslag. Ældreidræt erbjuder också en möjlighet att finna nya vänner. Dansk Arbejder Idrætsforbund 2004
95 Skall gårdarna förebygga eller främja eller båda samtidigt? Behövs en fritidspolitik för äldre? Hur skall relationen se ut mellan social/äldrenämnder och kultur och fritid?
Hans-Erik Olson. Fil. dr. i Statskunskap, Fritidsvetare. Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier. www.fritidsvetarna.
Hans-Erik Olson Fil. dr. i Statskunskap, Fritidsvetare Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier privat kunskapsföretag placerat i Stockholm och Esbo anknyter till den fritidsvetenskapliga
Läs merEn presentation. Fritidsvetarna 2013
En presentation Fritidens utveckling under 100 år c:a 1900 Folkrörelsernas l framväxt 1902 Första studiecirkeln - folkbildningsarbetet startar 1903 Riksidrottsförbundet bildas tävflan är livet 1912 Birkagården
Läs merFritid och hälsa. En missförstådd relation. Ett utbildningsmaterial. Fritidsvetarna/Hans-Erik Olson 2007.
Fritid och hälsa En missförstådd relation Ett utbildningsmaterial Fritidsvetarna/Hans-Erik Olson 2007. Postadress: Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier Enhagsvägen 9 187 40 Täby Telefon- och Faxnr:
Läs merEtt utbildningsmaterial om:
Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier Hur skapar vi arenor för bildning? Hur skapar vi goda närmiljöer? Ett utbildningsmaterial om: - mötesplatser/bildningsarenor för alla, - aktiva
Läs merKULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006
INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby
PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008 INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs merPM - Aktiva medborgare attraktiva bostadsområden
PM - Aktiva medborgare attraktiva bostadsområden Fritidsvetarna/Hans-Erik Olson 2011-06-09 Bakgrund Sedan slutet av 1960-talet har vi i svensk bostadspolitik och samhällsplanering diskuterat existensen
Läs merLåt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt:
1 Tal av Ragnwi Marcelind vid konferensen "Kulturen har en plats i vård och behandling på Smålands musik och teater i Jönköping den 13 oktober 2009. Tack Tack för att jag blivit inbjuden att tala vid den
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merBarn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet
Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!
Läs merHögskola eller folkhögskola? Det är frågan!
Publicerad nr 4-5 2008. Författare Hans-Erik Olson Avdelning Debatt Högskola eller folkhögskola? Det är frågan! Har fritidsledarutbildningen kommit till vägs ände? Skolorna har inte lyckat reda ut om de
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merIdrottspolitiskt program för Falköpings kommun
Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...
Läs merProgram för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun
1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merVärdegrund och uppdrag
MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen
Läs merPRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning
PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning Inledning Staten och Sveriges kommuner och landsting(skl) har genom årlig överenskommelse enats om
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011
LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva
Läs merIdrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12)
Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Gräppås Golfklubb är en ideell förening och har som målsättning att låta alla medlemmar få spela golf på både motionsnivå och tävlingsnivå.
Läs merSexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Läs merVärdegrund för äldreomsorgen
Värdegrund för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Vad menas med värdegrund? 1. Grundläggande värden för en organisation eller verksamhet.
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökningen
LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier
Läs merVad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.
Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man
Läs merKroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv
Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Tomas Kumlin Lektor i sociologi Vilka sociala faktorer spelar roll för fysisk aktivitet? 2 1 Sociala faktorer med betydelse för fysisk aktivitet Strukturella
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merBEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation
BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad
Läs mer1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig.
TALLBACKASKOLANS FRITIDSHEM ÅK 1 2013/2014 Mål för fritidshemmet 2013-2014 1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig. 2. Alla barn känner
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merSammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet
Läs merTankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
Läs merTjänsteskrivelse 1 (5)
Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till
Läs merArbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14
Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14 Beskrivning av verksamheten Rosenholms förskola startades i januari 2007 och består av två avdelningar, Skorpan och Körsbärsdalen. Vi har barn i åldrarna
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merEtt rödare och varmare Kristinehamn
1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,
Läs merAtt leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merVerksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01
Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans
Läs merInnehållsförteckning. Version
Yoksas väg Innehållsförteckning Version... 2 Förord... 1 Definition av Yoksas väg... 1 Policy för ledare i Yoksa... 2 Policy för utövare i Yoksa... 3 Policy för förädlar & anhöriga i Yoksa... 4 Taekwondo
Läs merEnhetens inriktning: SPRÅKUTVECKLING OCH HÄLSA
Enhetens inriktning: SPRÅKUTVECKLING OCH HÄLSA SPRÅKUTVECKLING Varför har vi valt Språkutveckling? Språket är en värdefull resurs för att kunna leka och kommunicera här och nu och för hur den framtida
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Läs merHANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP
HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP Integration med hjälp av handboll i Vivalla och Brickebacken Örebro SK Handboll Herr Projektansvarig: Vice Ordförande Jerker Lindgren Bakgrund HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merVarför Genomförandeplan?
Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen
Läs merDen nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan
Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merNORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16
NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...
Läs merArbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Läs merHälsosamt åldrande hela livet
Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det
Läs merMeningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet
Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet - 1 - Denna broschyr ger dig information och upplysning om syftet med skolans eftis- och klubbverksamhet, vad den ska
Läs merPLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)
PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.
Läs merINLEDNING. Liselott Kågström, Vd Safe Education Norden
INLEDNING Träningstrenden som har svept över Sverige har knappast undgått någon. Träningen är inte längre bara en fritidsaktivitet, utan en del av vår moderna livsstil. Sju av tio svenskar tränar minst
Läs merHandikapp- och folkhälsopolitik
Handikapp- och folkhälsopolitik - olika sidor av samma mynt Lund 14 oktober 2009 Margareta Persson 2 3 Eugenitik tvångssteriliseringar 1935-1970 4 inom samhället tvingas att taga under övervägande att
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda
Läs merKvalitet före driftsform
Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015
Verksamhetsplan 2014/2015 Inledning Arbetet med denna verksamhetsplan har genomförts med Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) som underlag. Vår vision Att ha den mest lustfyllda och lärorika verksamheten
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merSvenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010
Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merMinnesanteckningar från Susanna Anderstaf 160314
Minnesanteckningar från Susanna Anderstaf 160314 Vilken barndom lever våra barn i? Att fira olika traditioner Man kan bli som de orden vi klär oss i, vi blir som vi berättar om oss och när vi berättar
Läs merÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb
ÖKA ENTUSIASMEN Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb ÖKA ENTUSIASMEN Inom Dale Carnegie använder vi ofta ordet entusiasm. Entusiasm är ofta den
Läs merLikabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan
Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan November 2015 Rektor Annika Eriksson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 1.1 Vision 1.2 Vad säger styrdokumenten 3 1.2.1 Vad säger skollagen 3 1.2.2
Läs merUtvärdering av projektet Flodagruppen
Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net
Läs merJag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda. Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket!
Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket! Amanda Bergqvist Ålder: 25 år Ort: Helsingborg Träningsbakgrund:
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merKulturen i Örnsköldsvik
Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter
Läs merLOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN
2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning
Läs mer- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -
- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6
Läs mer6 Foto: Anette Andersson
6 Foto: Anette Andersson Föräldrapress Nästan inga föräldrar anser att de själva sätter press på sina barn, men nästan hälften tycker att andra gör det. Din inställning och attityd avgör om ditt barn ska
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merFastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25
Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur
Läs merMed hopp om ett tryggt och positivt åldrande
Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan
Läs merKvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år
Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft
Läs merLokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren
Läs merSammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.
Läs merATT FÅ VARA SIG SJÄLV
ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet, grupptillhörighet och normer Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas
Läs merBorgviks förskola och fritidshem
Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merForts. Hellre EQ än IQ
Livskunskap - ett undervisningstema fyllt av barn och ungdomars egna frågor och undringar om livet, med syfte att skapa mening, struktur och förståelse kring vem man är i syfte att skapa framtidstro, hopp
Läs merTrygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydreskolan Bule
2014 YDRE KOMMUN Barn och utbildning Ydreskolan Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ydreskolan Bule 2014/2015 Reviderad hösten 2014 Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande
Läs merMår du psykiskt dåligt?
Mår du psykiskt dåligt? RSMH vägen tillbaka När man mår psykiskt dåligt är det mest läkande ofta vanlig medmänsklig kontakt. Psykisk ohälsa - vanligare än man tror. Det finns undersökningar som visar att
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merEtt exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat
Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat Kritiken mot den befintliga fritidshemsverksamheten Skolverket har vid upprepade tillfällen (t.ex. 2000, 2006 och 2008)
Läs mer