Förslag till ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Förslag till ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Tillägg för översvämningsrisker Samrådshandling Byggnadsnämnden Stadsbyggnadskontoret

2 Förslag till ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Tillägg för översvämningsrisker

3 Innehåll Sammanfattning av planförslag...6 Introduktion och läsanvisning...8 Del 1 Mål och strategier 1. Syfte Tillämpning och uppdatering Mål för stadens anpassning Strategier för anpassning Förslag till fortsatt arbete...19 Del 2 Underlag för mål och strategier 6. Drivkrafter behov av anpassning Målbild för hantering av översvämningsrisker...23 Del 3 Miljökonsekvensbeskrivning 18. Syfte Bakgrund Tidplan TÖP:en Avgränsning Sammanfattning alternativ Huvudalternativ Alternativ Nuvarande miljösituation Frågor som ska behandlas i MKB:n Relevanta miljömål Risk för betydande miljöpåverkan Beskrivning av risker Kartläggning av hot och risker Historik Befintliga strategier för planering och lov Överväganden för föreslagna strategier Kostnader för anpassning Översvämningsrisker i planprocessen Relation till ÖP Tematiska kartor...45 Bilagor Vägledning för planprocessen 2. Juridik kring översvämningsskydd i planeringen 3. Juridiska förutsättningar för finansiering 4. Tematiska kartor a. Översvämningsrisk hav (200 års händelse) år 2014 b. Översvämningsrisk hav (200 års händelse) år 2070 c. Översvämningsrisk hav (200 års händelse) år 2100 d. Översvämningsrisk klimatanpassat skyfall (100 års regn) e. Översvämningsrisk vattendrag, klimatanpassade flöden år 2098 Mölndalsån, Göta Älv, Säveån underlag från MSB:s detaljerade översvämningskartering Kvillebäcken underlag från Göteborg Stad 17. Ytterligare underlag Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 5

4 Sammanfattning av planförslaget Syfte Syftet med det tematiska tillägget till översiktsplanen är att redovisa mål och strategier för klimatanpassning med avseende på översvämningsrisker i stadsplaneringen. Med stadsplanering avses den som syftar till: Nyexploatering»Förtätning» Kartläggning av hot Staden har kartlagt vilka områden som hotas av översvämning i form av höga havsvattennivåer, höga flöden i större vattendrag och skyfall. Dessa kartläggningar utgör underlag för de rekommendationer som föreslås i det tematiska tillägget. Rekommendationer Mål och strategier Det tematiska tillägget innebär att staden fastställer mål och strategier som ska gälla för stadens anpassningsarbete. Modell för framtagande av planeringsnivåer Det tematiska tillägget presenterar en modell för planeringsnivåer som är möjlig att anpassa då kunskapen ökar. Modellen bygger på fastställande av dimensionerande klimatscenario, dimensionerande händelser, säkerhetsmarginaler och formulering av anpassningsmål. I anpassningsmålen anges vilka funktioner och värden som staden ska uppnå genom sitt anpassningsarbete. Nya planeringsnivåer hav En översyn av befintliga planeringsnivåer för höga havsvattenstånd ligger till grund för förslag till komplettering för att bättre skydda människors hälsa och grundläggande samhällsfunktioner. Principer för planeringsnivåer skyfall och höga flöden i vattendrag Staden saknar strategier för skydd mot översvämningar orsakade av skyfall och vattendrag. Det tematiska tillägget förelår en modell för framtagande av platsspecifika planeringsnivåer för dessa översvämningstyper. Anpassningsstrategi för höga havsnivåer Staden presenterar en strategi för hur man på sikt avser möta hotet med en stigande havsvattennivå. Med utgångspunkt i befintliga planeringsnivåer presenteras en strategi uppdelad i medellång respektive lång sikt. Den kritiska tidpunkten mellan medellång och lång sikt definieras av när dagens planeringsnivåer inte ger tillräckligt skydd utan behöver kompletteras med ett storskaligt tekniskt skydd. Staden förordar ett inriktningsbeslut om att principen med yttre barriär ska utgöra huvudalternativ för vidare arbete. På medellång sikt innebär anpassning att staden tillämpar föreslagna planeringsnivåer och etablerar ett högvattenskydd längs älvkant. Ett älvkantskydd måste planeras så att det är möjligt att byggas på utifall älvkantskydd blir den långsiktiga lösningen istället för yttre barriärer. Behov av vidare arbete Översvämningssäkring av ny bebyggelse kräver ofta åtgärder i befintlig stad och därmed kan inte frågan begränsas till stadsbyggnadskontoret utan är en fråga för hela staden. Vattenfrågorna är komplexa och planerande förvaltningar behöver utöka sin kompetens och avsätta mer resurser för detta arbete. På strategisk nivå krävs vidare arbete med att ta fram planeringsunderlag för att underlätta planprocessen. Planeringsunderlaget ska utifrån det tematiska tilläggets strategier visa utformning av stadens framtida blå-gröna infrastruktur och utgöra en sammanvägd helhetslösning för alla typer av översvämningsrisker. Underlaget utformas utgående ifrån vattnets strömningsvägar inom staden och med hänsyn till lokala förutsättningar. Vid utformning bör även möjligheten till multifunktionalitet av åtgärder studeras, exempelvis möjlighet att fånga andra nyttor såsom värmereduktion och andra ekosystemtjänster. Ett sådant planeringsunderlag tas i första hand fram inom centrala staden och ska på sikt utökas till hela staden. Arbetet sker per avrinningsområde 1 och behöver initieras omgående. Efter att en sådan plan utarbetats kan en handlingsplan för översvämningssäkring utarbetas. Många åtgärder är sannolikt inte genomförbara inom ramen för dagens lagstiftning. Utöver ovanstående identifierar det tematiska tillägget en lång rad behov av fortsatt arbete för staden inom klimatanpassningsområdet med avseende på översvämningsproblematik och stadens vattenhantering. Stadens nuvarande organisation är dåligt rustad för de utmaningar som klimatanpassningen innebär. Staden behöver se över sin organisation och ta fram en genomförandestrategi för vidare arbete med översvämnings- och klimatanpassningsåtgärder. 1 Ett avrinningsområde är det landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. Området avgränsas av topografin som skapar vattendelare gentemot andra avrinningsområden. Det vill säga all nederbörd som faller inom avrinningsområdet rinner ut i havet via enbart ett vattendrag. Ansvaret för klimatanpassning bör vara delat mellan stat, kommun och privata fastighetsägare. Staten har en uppgift att se över lagstiftning och frågor kring ansvar och finansiering för att möjliggöra nödvändig samhällsanpassning och att samverka i säkring av egna anläggningar. 6 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 7

5 Introduktion och läsanvisning Introduktion Det tematiska tillägget har utarbetats av en arbetsgrupp med stadsbyggnadskontoret och kretslopp och vatten. I referensgrupp har deltagare från miljöförvaltningen, Gryaab, fastighetskontoret, park och naturförvaltningen och trafikkontoret medverkat. Bakgrunden till det tematiska tillägget är att stadens utbyggnadsplaner till stor del omfattar mark som idag eller i framtiden hotas av översvämningar. Klimatförändringarna innebär att översvämningsriskerna ökar då staden kommer att behöva hantera mer vatten i form av stigande havs- och grundvattennivåer, ökad nederbörd och fler perioder med höga flöden i vattendrag. Stadsbyggnadskontorets uppgift är att säkra att den planerade markanvändningen är robust med hänsyn till översvämningsrisker idag och även i framtiden. Det tematiska tillägget presenterar förslag till mål och övergripande strategier för hur staden ska bemöta dagens och framtidens översvämningsrisker i sin planering. Arbetet är utfört i avsaknad av nationella riktlinjer och delar kan behöva omprövas då ny kunskap eller nya rön blir tillgängliga. Det tematiska tillägget är avsett för politisk behandling då den anpassning som krävs innebär en stor utmaning i resurser, organisation och kostnader för staden. Uppdraget för det tematiska tillägget är avgränsat till anpassning genom nyplanering, men för att kunna hantera översvämningsrisker i ett förändrat klimat krävs att även den befintliga staden anpassas. Uppgiften att skapa förutsättningar för översvämningssäkring av ny bebyggelse kan därför inte begränsas till stadsbyggnadskontoret utan är en fråga för hela staden. I nästa steg behöver föreslagna strategier och principer omsättas i en övergripande plan för stadens vattenhantering, en plan för hur stadens framtida blå infrastruktur bäst utformas som en helhet. Ett sådant arbete kräver medverkan och samordning av flera av stadens förvaltningar. Detta tematiska tillägg till översiktsplanen är en ändring av Översiktsplan för Göteborg, och utgör en del av denna. Tillägget ska processas enligt plan och bygglagens regler som en översiktsplan med samråd, granskning och antagande. Det ska framgå av tillägget på vilket sätt som översiktsplanen ändras, vilket samband som finns mellan tillägg och översiktsplan samt också vilka konsekvenser detta får för översiktsplanen som helhet. Tematiska tillägget och pågående planering Det pågår arbete nationellt med att utreda frågor kring organisation, ansvar, finansiering och behov av anpassad lagstiftning. I dagsläget saknas legala förutsättningar för att genomföra flera typer av anpassningsåtgärder som är aktuella. Stat och kommun har ett gemensamt ansvar att hantera frågorna utifrån dagens förutsättningar om målet om ökad bostadsproduktion ska kunna uppnås. Det krävs mer kunskap och bättre verktyg för att skapa helhetslösningar med god samhällsekonomi. En nödvändig insikt är att samhällets omställning till ett klimatanpassat och robust samhälle är ett stort åtagande och en långsiktig process som ännu är i sin början. Pågående planering behöver vägledning kring hur översvämningsrisker ska hanteras och det tematiska tillägget ger rekommendationer utifrån dagens kunskapsnivå. Underlaget kommer behöva anpassas i takt med att kunskapen och erfarenheter från praktisk tillämpning ökar. Läsanvisning Del 1 utgör en renodlad strategidel där de övergripande strategier och principer som föreslås gälla för stadens vidare arbete med att skapa en stad robust mot översvämningar. För vidare problembeskrivningar och underlag hänvisas till del 2. Del 2 innehåller underlag och överväganden för föreslagna strategier och principer. Staden har under de senare åren genomfört en stor mängd utredningar inom klimatanpassning och översvämningsproblematik och del 2 ger en överblick och sammandrag av viktigare slutsatser i underlaget. För mer information hänvisas till underlagsrapporter kring respektive frågeställning. Del 3 innehåller en översiktlig Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Den översiktliga nivån motiveras av att de åtgärder som blir resultatet av föreslagna strategier kommer kräva specifika miljökonsekvensbeskrivningar. MKB:n ger vägledning om vilka miljökonsekvenser som behöver utredas vidare i senare skeden. I bilaga 1 ges vägledning för planprocessen. Denna del är avsedd att uppdateras i takt med ökad kunskap och utveckling inom området och avses på sikt utvecklas till en handledning för planprocessen. I bilaga 2 och 3 redovisas juridiska förutsättningar kring översvämningsanpassning och finansiering av åtgärder. I bilaga 4 presenteras kartläggning av översvämningshotade områden i form av tematiska kartor. 8 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 9

6 Del 1. Mål och strategier 1. Syfte Syftet med det tematiska tillägget till översiktsplanen är ge rekommendationer för hur översvämningsrisker ska hanteras i stadsplaneringen. Vid stadsplanering ska hänsyn tas till följande risker: Högvatten i havet Nederbörd/skyfall Höga flöden i vattendrag Höga grundvattennivåer Anpassning ska ske med helhetssyn och god systemförståelse så att risk för negativa följdeffekter inte förbises. Med stadsplanering avses den som syftar till: Nyexploatering Förtätning 2. Tillämpning och uppdatering Principer för beslut Vid revidering/uppdatering av översvämningsstrategier gäller följande beslutsordning. Kommunfullmäktige beslutar: Målformulering för stadens anpassning gällande översvämningsrisker Dimensionerande klimatscenario för stadens klimatanpassningsarbete Dimensionerande händelse som anger ambitionsnivå för anpassning Principer för avsteg från rekommendationer i det tematiska tillägget Byggnadsnämnden beslutar: Planeringsnivåer Säkerhetsmarginaler till dimensionerande händelser Anpassningsmål för översvämningssäkring Rutiner för löpande utvärdering och fastställande av ovanstående Om grund för avsteg från rekommendationer föreligger i enskilda ärenden Principer för avsteg från rekommendationer Det tematiska tilläggets rekommendationer kan frångås om nedanstående skyddsvärden har en högre prioritet än översvämningssäkring.»kulturhistoriska» naturvärden»miljövärden» En förutsättning för avsteg är att människors hälsa inte äventyras. Konsekvenserna av ett avsteg, och eventuella alternativåtgärder som krävs, ska belysas i planhandlingen och godkännas av byggnadsnämnden. Löpande uppföljning Dessa rekommendationer är avsedda att uppdateras då kunskapen inom området ökar eller då nationella riktlinjer eller lagstiftning inom området tillkommer eller förändras. Osäkerheten kring hastigheten och storleken av klimatförändringarna är stor. Därför måste strategierna för anpassning vara flexibla och staden följa kunskapsutvecklingen inom området. Anvisningar för anpassningsåtgärder ska därför utvärderas löpande i samband med att kunskapen ökar. Planeringsnivåer avseende havsvattennivåer utvärderas efter rön om förväntad havsnivåutveckling från FN:s klimatpanel IPCC (var 7:e år). När det gäller skyfall och höga flöden får staden löpande följa nya rön inom området. 3. Mål för stadens anpassning Det tematiska tillägget ger förslag till mål för stadens klimatanpassning avseende översvämningsrisker. Målbilden utgörs dels av övergripande målformuleringar men också preciseringar av förhållningssätt för ett antal faktorer som är styrande för stadens klimatanpassningsarbete. Utöver målformuleringar preciseras stadens mål för anpassningsarbete genom att definiera följande: Dimensionerande klimatscenario Dimensionerande händelse Planeringsnivåer Säkerhetsmarginaler Mål för anpassningsåtgärder Målformuleringar Regeringens mål för Sveriges säkerhet 2 är att samhället ska värna människors liv och hälsa och samhällsfunktioner. Mål för samhällets krisberedskap 3 är att minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor, trygga hälsan och personliga säkerhet samt hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö. Kommunen har som huvudansvarig för planeringen enligt Plan och Bygglagen (PBL) ansvar att ny bebyggelse anläggs på mark som är lämplig för ändamålet. Allt ansvar för översvämningssäkring ligger dock inte på samhället utan fastighetsägare och verksamhetsutövare har ansvar att skydda sin egendom. Staden har ansvar att ge underlag för åtgärdsarbete genom att informera om risker. Ett av stadsbyggnadskontorets strategiska mål för år 2021 är att Ny bebyggelse är klimatsäkrad. Det tematiska tillägget föreslår dock att den övergripande målsättningen utökas då klimatsäkring av ny bebyggelse ofta kräver anpassning även av befintlig stad. I enlighet med de strategiska målen i gällande översiktsplan 4 föreslås därför följande målformulering: Göteborg ska göras robust mot dagens och framtidens översvämningar genom att säkra grundläggande samhällsfunktioner och stora samhällsvärden. 2 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle, Prop. 2005/06: Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet, s 15, Skr. 2009/10: Översiktsplan för Göteborg Del 1 Utgångspunkter och strategier. Antagen av kommunfullmäktige Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 11

7 Stadens planering sker med målet att Göteborg ska vara robust mot översvämningar och att konsekvenserna ska hanteras enligt det Svenska krishanteringssystemet 5. Ansvarsprincipen Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också vid en krissituation. Närhetsprincipen Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Likhetsprincipen En kris hanteras där den inträffar, av berörda och ansvariga. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala eller statliga insatser. Ansvarsprincipen medför att kommunen har ett verksamhetsansvar som innebär att kommunen så långt som möjligt ska sörja för att verksamheten är säker och kan genomföras även under samhällsstörningar, extraordinära händelser och höjd beredskap. Vilka funktioner och värden som enligt det tematiska tillägget föreslås ska skyddas anges via särskilda mål för anpassningsåtgärder (tabell 4). Stadens övergripande målformulering för anpassningåtgärder föreslås vara: Anpassning ska ske med målsättning att skapa robusta systemlösningar som minimerar översvämningsrisk och omgivningspåverkan och ger tillskott till stadsmiljön En precisering av vad som avses med ovanstående målformulering redovisas i avsnitt 11 del 2. Stadens utgångspunkt är att marken ur översvämningssynpunkt är lämplig för sitt ändamål om planen ger förutsättningar för att målbilden kan uppnås nu och i framtiden. Planen ska visa att detta är möjligt på medellång (50 år) och lång sikt (100 år). Omställning till en robust stad är dock en långsiktig process som inte bara kan åstadkommas via åtgärder i enskilda planer utan också kräver anpassningsåtgärder som omfattar hela staden. Detta innebär att nödvändiga åtgärder för att säkra markens lämplighet kan behöva utföras utanför ramen för enskild detaljplan och inom ramen för särskilt initierade klimatanpassningsprojekt. Dimensionerande klimatscenario För att vara på säkra sidan ska staden utgå ifrån ett scenario som snarare överskattar än underskattar risker kring framtida klimatförändringar. Det tematiska tillägget utgår vid bedömning av översvämningsrisker orsakade av hav ifrån IPCC scenario RCP 8.5 vilket innebär ett pessimistiskt antagande om klimatutvecklingen med en temperaturökning på som mest +5 grader och en global havsnivåhöjning på 0,98 meter. Kunskapen inom området pekar dock på att havsvattennivån kan förväntas fortsätta stiga efter år Därför ger ett pessimistiskt antagande staden god framförhållning i sin planering även om havsnivåhöjningen visar sig gå långsammare. I dag finns inte underlag gällande skyfall och höga flöden i vattendrag för det klimatscenario som används för höga havsvattenstånd (IPCC RCP 8.5). Målsättning på sikt bör vara att ha samstämmiga utgångspunkter gällande klimatförändringar för alla typer översvämningsrisker. Dimensionerande händelser Överväganden för val av dimensionerande händelser redovisas i avsnitt 16 del 2. Stadsplaneringen ska ske utifrån följande dimensionerande händelser 6 : Tabell 1: Dimensionerande händelser avseende översvämningsrisker i stadsplanering. Med syfte att ta höjd för klimatförändringar ska återkomsttider väljas efter förväntade förhållanden på 100 års sikt. För det tematiska tillägget har underlag som visar förväntad situation år 2100 använts. Detta underlag utgörs för översvämningsrisker i hav av hydromodellens simuleringar av förväntade förhållanden år 2100, för skyfall av skyfallsmodellens simuleringar klimatanpassat 100 års regn år 2100 och för höga flöden i vattendrag av förväntat flöde i våra större vattendrag motsvarande 200 års flöde år ÖVERSVÄMNINGSRISK DIMENSIONERANDE HÄNDELSE UNDERLAG FÖR PLANERING Hav Nederbörd Vattenstånd i havet med 200 års återkomsttid 7 om 100 år Regn med 100 års återkomsttid på 100 års sikt Hydromodellen som visar högvatten år 2014, 2070 och år 2100 utifrån IPCC klimatscenario RCP 8.5 Skyfallsmodellens simulering av ett 100 års regn (+20 %) år 2100 Vattendrag 200 års flöde om 100 år MSB:s detaljerade översvämningskartering som visar översvämningseffekter vid förväntade flöden år Proposition (2005/06:133) Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle, s Dimensionerande händelser motsvaras av en definieras i följande form: högvatten i hav nivå/plushöjd enligt höjdsystem RH2000; skyfall intensitet (mängd/tidsenhet); höga flöden i vattendrag flöde (m3/s). 7 Begreppet återkomsttid förklaras i faktaruta 1 del Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 13

8 Planeringsnivåer och säkerhetsmarginaler Göteborg har sedan länge tilllämpat planeringsnivåer som ett förebyggande skydd mot översvämningar. Med planeringsnivå menas att det i plankartan anges en lägsta nivå som ska följas vid nybyggnation med syfte att minska risken för översvämningar. Dagens planeringsnivåer inrättades med syfte att minska skador som orsakas av översvämningar i havet. De gäller vid nybyggnation och fastställdes för byggnader år 2003 och kompletterades med särskilda nivåer för samhällsviktiga anläggningar år Det tematiska tillägget föreslår utökade planeringsnivåer för översvämningsrisker orsakade av hav och att det fastställs planeringsnivåer för översvämningar orsakade av skyfall och vattendrag. Befintliga planeringsnivåer för hav utökas för att skapa bättre skydd för människors hälsa. Föreslagna kategorier och nivåer framgår i tabell 2 och 3. Vidare föreslås att planeringen på samma sätt som för översvämningsrisker orsakade av hav ska ta hänsyn till översvämningsrisker orsakade av skyfall och vattendrag. I tabell 2 framgår vilken säkerhetsmarginal som ska gälla vid nybyggnation men vad detta motsvarar i planeringsnivåer får för skyfall och vattendrag fastställas i varje enskild plan utifrån tillgängliga översvämningskartor. Överväganden för val av säkerhetsmarginaler redovisas i avsnitt 16 del 2. Vilken typ av översvämning som styr anpassningsbehovet kan variera mellan olika platser och utläses från översvämningskartor för respektive översvämningstyp (hav, skyfall och vattendrag). Tabell 2: Anvisningar för hur översvämningsrisk ska hanteras i stadsplanering. Säkerhetsmarginal eller maximalt översvämningsdjup avser avstånd till vattenyta orsakad av översvämning vid dimensionerande händelse enligt figur1. FUNKTION/ SKYDDSOBJEKT Samhällsviktig anläggning nyanläggning Samhällsviktig anläggning befintlig Byggnader nyanläggning Framkomlighet Framkomlighet Räddningstjänst Högvatten Återkomsttid 200 år DIMENSIONERANDE HÄNDELSE/SÄKERHETSMARGINAL Höga flöden Återkomsttid 200 år 1,5 meter marginal till vital del Över nivå för beräknat Högsta Flöde (BHF) 0,5 meter marginal till underkant golvbjälklag och vital del nödvändig för byggnadsfunktion 0,5 meter marginal till vital del för funktion Skyfall Återkomsttid 100 år 0,5 meter marginal till vital del 0,2 meter marginal till underkant golvbjälklag och vital del nödvändig för byggnadsfunktion Max djup 0,2 meter Max djup 0,5 meter Tabell 3: Planeringsnivåer avseende översvämningsrisker hav. Med ny avses de kategorier som det tematiska tillägget föreslår ska komplettera befintliga planeringsnivåer Översvämningsnivå för 100 års regn 200 års flöde i vattendrag 200 års händelse hav Byggnad och byggnadsfunktion 0,5 meter hav 0,2 meter skyfall/vattendrag Samhällsviktig anläggning 1,5 meter hav 0,5 meter skyfall > BHF vattendrag Säkerhetsmarginal KATEGORI KUSTEN CENTRALA STADEN NORRA MARIEHOLMSBRON Samhällsviktig anläggning +3,5 +3,8 +4,0 Byggnader och anläggning nödvändig för byggnadsfunktion (ny) +2,5 2,8 +3,0 Framkomlighet (ny) +2,3 +2,6 +2,8 0,2 meter Framkomlighet väg 0,5 meter Maximalt översvämningsdjup Framkomlighet Räddningstjänst (ny) +2,0 +2,3 +2,5 Framkomlighet Räddningstjänst Figur 1: Exempel på säkerhetsmarginaler/maximalt översvämningsdjup för olika funktioner eller skyddsobjekt vid en översvämningshändelse. 14 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 15

9 Mål för anpassningsåtgärder Tabell 4 representerar en tolkning av vilka funktioner och skyddsvärden som ska skyddas för att uppnå stadens målformulering. 4. Strategier för anpassning Tabell 4: Mål för anpassning för översvämningssäkring, det vill säga precisering av funktioner och värden som staden ska uppnå via sin stadsplanering. DET SOM SKA SKYDDAS MÅL FÖR ANPASSNING SYFTE Framkomlighet, Transporter, kommunikation Kommunalteknisk försörjning (el, värme, vatten, avlopp, IT, kommunikation) Byggnader, skyddsvärda områden Övrigt Väg, gata, GC-väg och allmän plats Transporter Kollektivtrafik Samhällsviktiga anläggningar (faktaruta 5) Anläggning för byggnadsfunktion I första hand ska förutsättningar för framkomlighet till byggnader säkras. I andra hand ska avbrottstid minimeras. Funktion i prioriterade transport- och kommunikationsstråk ska upprätthållas. Funktion ska upprätthållas. Byggnadsfunktioner ska upprätthållas. Syftet är att skydda människors hälsa. Förutsättningar för framkomlighet möjliggör kommunal service, sjukvård och persontransport. Syftet är att skydda ekonomiska intressen och ge förutsättningar för samhällsservice. Syftet är att skydda människors hälsa genom att säkra förutsättningar för grundläggande samhällsfunktioner (el, värme, vatten). Skydda människors hälsa genom att skapa förutsättningar så att byggnader behåller grundläggande samhällsfunktioner (el, värme, vatten). Byggnader nyexploatering Byggnader ska inte skadas. I första hand är motivet att skydda människors hälsa då översvämning gör bostäder obrukbara under lång tid. I andra hand är syftet att skydda ekonomiska intressen. Befintliga byggnader, objekt eller områden med särskilt allmänt skyddsvärde t.ex. natur-/kulturvärden Övriga befintliga byggnader Kommunal service (människors hälsa) Renhållning Miljöfarlig verksamhet, förorenade områden Stora värden ska inte skadas. Målsättningen är att befintligt fastighetsbestånd ska skyddas mot skada och att byggnadsfunktion upprätthålls men att ansvaret för detta ligger på enskilda fastighetsägare. Kommunal service i form av sjukvård, skola, förskola, hemtjänst, annan omsorg eller liknande ska upprätthållas. Där avbrott kan accepteras ska återställningstiden minimeras Avfallshantering ska utformas så att inte risk för människors hälsa uppstår. Markföroreningar eller miljöfarlig verksamhet ska inte utgöra risk för människors hälsa eller störningar för dricksvattenförsörjningen. Stora samhällsvärden ska skyddas mot skada. I första hand är motivet vara att skydda människors hälsa då översvämning gör bostäder obrukbara under lång tid. I andra hand är syftet att skydda ekonomiska intressen. Syftet är att skydda människors hälsa dels genom att säkra funktion under extremhändelse men också att översvämningsskador riskerar ge hälsoeffekter. Syftet är att skydda människors hälsa. Syftet är att skydda människors hälsa. Generella principer Anpassning för att minska översvämningsrisker ska ske utifrån vattnets flödesvägar, det vill säga avrinningsområdesperspektiv och ta hänsyn till alla typer av naturrelaterade översvämningsrisker. Strävan ska vara att minimera översvämningsrisk och negativa konsekvenser av åtgärder och att åtgärder väljs för att utifrån principen om störst samhällsnytta. Utgångspunkten vid fysisk planering är att anpassning i första hand ska ske via höjdsättning och i andra hand via tekniska åtgärder. Tekniska åtgärder kan upprättas om det innebär väsentliga fördelar för staden. Vid utformning av tekniska skydd ska behovet av påbyggnadsbarhet bedömas. Om tekniska skydd avser utgöra långsiktigt skydd ska de utformas för att vara påbyggnadsbara med minst 1 meter från gällande planeringsnivåer. Anpassningsåtgärder ska så långt som möjligt utformas så att de ger tillskott till stadsmiljön. Vid planering ska nödvändiga kostnader för att säkra lämpligheten av planerad markanvändning på medellång och lång sikt i enlighet med det tematiska tilläggets rekommendationer särskilt redovisas. Anpassning mot skyfall Hantering av ytligt överskottsvatten, det vill säga vattenmängder som uppstår vid kraftiga regn 8, sker primärt med syfte att skadebegränsa med avseende på översvämningsutbredning och inte med avseende på vattenkvalitet. 8 Regn som överstiger dimensioneringsförutsättningar i SVU:s publikation P110. Utgångspunkten att möjligheten till lokal utjämning ska sökas i första hand och avledning i andra hand. Vid lokal utjämning är utgångspunkten är att hantering av ett 100 års regn under ska möjliggöras inom planområdet. Stråk för avledning av ytligt överskottsvatten det vill säga vattenmängder som uppstår då dagvattennätets kapacitet överskrids ska identifieras och i första hand säkras via höjdsättning. Anläggningar för bortledning och fördröjning av överskottsvatten dimensioneras för klimatanpassat 100 års regn. Utgångspunkten är att den ytliga avrinningen ut från området bara får ökas jämfört med befintliga förhållanden om vattnet avleds till ett utpekat bortledningsstråk (skyfallsväg) eller utsedd recipient för skyfall. Högvatten +2,0 Medellång sikt Anpassning i löpande planering Anpassning mot högvatten Strategi uppdelad på medellång och lång sikt Utifrån dagens kunskap om framtida havsnivåförändringar ger stadens planeringsnivåer tillräckligt skydd i cirka 50 år, det vill säga fram till cirka år Runt denna tidpunkt förväntas medelvattenytan stigit med 0,3 meter vilket innebär att säkerhetsmarginalen (0,5 meter) till gällande planeringsnivåer som beslutades i tillägg till översiktsplanen år 2003 inte längre uppnås.. På sikt behöver staden etablera ett långsiktigt skydd mot högvatten för att skydda det som byggts efter dagens och gårdagens planeringsnivåer. Utifrån ovanstående synsätt har en övergripande översvämningsstrategi utarbetats uppdelad i åtgärder på medellång respektive lång sikt (figur 2). Kritisk tidpunkt Cirka år 2070 Högvatten +2,3 Lång sikt Storskaligt skydd Högvatten +2,6 Figur 2: Övergripande översvämningsstrategi för högvatten i havet exemplifierat med vattenståndsangivelser för högvatten med 200 års återkomsttid i centrala Göteborg. 16 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 17

10 Anpassning på lång sikt: Staden kommer på lång sikt behöva komplettera den anpassning som åstadkommits via planeringsnivåer med ett storskaligt tekniskt skydd i form av skydd i anslutning till älvkant eller yttre skydd i älvmynningen. Att få ett sådant på plats förväntas vara en lång process då vare sig finansiering, organisation eller prövning mot miljö- eller riksintressen och andra intressen är utförd. En uppskattning av nödvändig tid för utredning och genomförande av ett yttre skydd utifrån dagens förutsättningar är att ett sådant tidigast kan finnas på plats någon gång runt år Arbetet med ett långsiktigt skydd bör påbörjas senast år 2020 för att kunna finnas på plats runt år Anpassning på medellång sikt: Då det kommer ta lång tid innan ett långsiktigt skydd mot höga havsnivåer finns på plats, behöver staden parallellt arbeta med anpassningsåtgärder för att skapa säkerhet för dagens situation och för tiden fram till dess att ett långsiktigt skydd är i funktion. Anpassningsåtgärder på medellång sikt innebär att följa stadens planeringsnivåer och att etablera ett skydd längs älvkant. Syftet med ett skydd längs älvkant är att skydda befintlig stad på medellång sikt, göra marken lämplig för stadens planering med avseende på högvatten och skapa förutsättningar för långsiktigt skydd. Ett skydd längs älvkant behövs även vid etablering av en yttre barriär eftersom ett det minskar stängningsbehov av de yttre barriärerna. Tidpunkten för när ett älvkantskydd behöver vara på plats avgörs av en riskbedömning beroende på översvämningshotet och skyddsvärdet av det som ska skyddas. Det bör dock vara rimligt att ett älvkantskydd är på plats runt år då medelvattenytan utifrån dagens kunskap har stigit med cirka 0,1 meter. Oavsett hur anpassningsåtgärder utformas för att skapa skydd på medellång sikt måste de vara anpassade för att fungera i ett kommande långsiktigt skydd. Inriktningsbeslut verka för etablering av yttre barriär Inriktningsbeslut syftar till att ge förutsättningar för kommande beslutsprocess som gäller val av långsiktig teknisk lösning. Stadsbyggnadskontoret bedömer att principen med yttre barriärer utifrån nuvarande kunskap är den mest fördelaktiga lösningen. Det tematiska tillägget förordar därför yttre barriärer som huvudalternativ för vidare utredning. En sådan lösning ligger längre fram i tiden och förutsätter en bred förankringsoch beslutsprocess som innefattar regionala och statliga parter. SBK förordar intensifierad dialog och samverkan med huvudparter att tillhandahålla förutsättningar för etablering av yttre barriär. Göteborgs Stad föreslås vara en aktiv part att klarlägga och förankra de partsförhållanden och samarbeten som behöver etableras för att initiera processen för etablering. Huvudparter är förutom kommunala parter regionala och nationella som äger omfattande infrastruktur inom det område som skyddas av yttre barriär eller är ansvariga för samhällsutveckling, trafik- och transportfrågor i Göteborgsregionen. 5. Förslag till fortsatt arbete Staden behöver ta fram en strategi och handlingsprogram för hur hela staden ska översvämningssäkras. I detta arbete ingår att se över vilka förändringar som behövs inom organisationen. Det behövs central samordning av arbete som måste ske över flera förvaltningar. Det krävs ett förändrat synsätt av hur vattenfrågorna hanteras i stadsplaneringen. Klimatförändringarna innebär att vi behöver planera för ökade vattenmängder i ett stadsrum där många funktioner och intressen ska samsas. I planprocessen utformas den fysiska miljön utifrån olika intresseavvägningar och planförslagets inverkan på möjligheter till hantering av ökade vattenmängder måste finnas med i hela denna process. Planerande förvaltningar behöver därför utöka sin kompetens och avsätta mer resurser till hantering av vattenfrågorna. Att klimatsäkra ny bebyggelse kräver åtgärder som omfattar befintlig stad. Att skapa förutsättningar för klimatsäkring av ny bebyggelse kan därför inte begränsas till stadsbyggnadskontoret utan är en fråga för hela staden. Staden behöver utifrån föreslagna strategier ta fram en övergripande plan för stadens framtida blå-gröna infrastruktur. En sådan plan ska utgöra en sammanvägd helhetslösning för alla typer av översvämningsrisker och utformas utifrån avrinningsområdesvisa förutsättningar. Vid utformning bör även möjligheten till multifunktionalitet med åtgärder studeras, det vill säga möjlighet att fånga andra nyttor såsom värmereduktion och andra ekosystemtjänster. Ett sådant planeringsunderlag tas i första hand fram inom centrala staden och ska på sikt utökas till hela staden. Arbetet sker per avrinningsområde och behöver initieras omgående. Efter att en sådan plan utarbetats kan en handlingsplan för översvämningssäkring utarbetas. Många åtgärder är sannolikt inte genomförbara inom ramen för dagens lagstiftning. Nedan ges exempel på frågeställningar som behöver hanteras inom ramen för vidare arbete. 18 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 19

11 Åtgärder»» Staden behöver utreda möjliga skydd och strategier för om havsnivåstegringen överstiger 1 meter. Detta för att ge vägledning om stadens utvecklingsförutsättningar på längre sikt än 100 år. Planeringsunderlag gällande framkomlighet för prioriterade transport och kommunikationsstråk inom staden för olika översvämningstyper utarbetas. En strategi för hur klimatanpassningsarbetet ska genomföras inom staden behöver utarbetas. En blågrön infrastrukturplan för stadens vattenhantering behöver utarbetas. Vidare genomförandestudier och strategier för hur systemet för olika typer av översvämningssäkring bör utformas för att minska risken för negativa konsekvenser. Till exempel att ett älvkantskydd ökar risken för skyfallsöversvämningar och grundvattenproblem. En åtgärdskatalog som visar olika lösningar för att minska översvämningsrisk med grundläggande funktionskrav. Det bedöms mycket angeläget att i tidigt skede ge direktiv för grundläggande funktionskrav och projekteringsanvisningar utifrån ett förvaltarperspektiv så att de översvämningsåtgärder som vidtas utformas utifrån stadens önskemål för förvaltningsskedet. System för varning kopplat till prognoser av översvämningsrisk ska etableras både för kommunens egna verksamheter och för allmänheten. Skydd av befintlig stad»» Följa upp och sammanställa genomförda åtgärder och vidare behov att säkra samhällsviktiga anläggningar. Dokumentation och kunskapsunderlag»» Kunskapen behöver öka i områden där det finns exploateringsintresse i anslutning till översvämningskänsliga vattendrag. Där det bedöms motiverat ska upprättande av hydrauliska modeller tas fram som basunderlag för åtgärdsutredningar inom respektive detaljplaneområde. Planeringsnivåer behöver tas fram i anslutning till större vattendrag och strategier för översvämningsanpassning längs vattendrag behöver utarbetas. De klimatanpassningsåtgärder som vidtas behöver dokumenteras och uppgifter om dessa behöver sammanställas centralt inom staden. Utredningar som beskriver vattensystem och dimensionering av åtgärder som kan påverka vattenmängder bör sammanställas så att staden bygger en kunskapsbank för framtiden. Samordnad miljöövervakning, kunskaps- och datainsamling av vattensystem. Mätdata och modeller kring flöden, nivåer och nederbörd behöver samordnas och sammanställas. Rutin och ansvar för dokumentation av översvämningstillfällen tas fram. Övervakning/mätning av översvämningskänsliga vattendrag bör genomföras och ansvar för detta klarläggas. Beredskapsplan»» Beredskapsplan skyfall behövs för att fram en plan för att hantera det akuta skedet i samband med skyfall. Förutom organisatoriska frågor behöver man enas om hur olika skyddsinsatser ska prioriteras för att undvika insatser som skyddar ett objekt kan förvärra skadan för ett annat. Planering beslut»» Det krävs beslut om i vilken omfattning man vid nyexploatering ska ta ansvar för kostnader för framtida skyddsåtgärder det vill säga åtgärder som är nödvändiga på lång sikt men som inte är motiverade att genomföra under planens genomförandetid. Underlag och verktyg för kostnads-nytto analyser av åtgärder behöver vidareutvecklas. Ansvar och organisation»» Det krävs organisering och förvaltningsövergripande samordning och processledning av arbetet med att klimatanpassa hela staden.»» Staden behöver samla ansvar för planering, drift, och förvaltning av anläggningar/konstruktioner/åtgärder som avses ingå och utgöra del i stadens totala översvämningsskydd. 20 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 21

12 Del 2. Underlag för mål och strategier Figur 3: Strandlinjens förändring i takt med utfyllnad i centrala staden. 6. Drivkrafter behov av anpassning Figur 4: Stadens expansionsplaner inom Älvstaden. Klimatförändringarna innebär att samhället behöver rusta sig för att hantera större vattenmängder men också att förutsättningarna (randvillkoren) för stadens befintliga vattenhantering kommer påverkas. Översvämningsriskerna kommer att öka, både genom att inträffa oftare och att extremtillfällen innebär ökade vattenmängder jämfört med idag. Detta kan sägas gälla för alla typer av översvämningsrisker det vill säga högvatten i havet, höga flöden i vattendrag, ökad nederbörd och skyfall. God anpassning kräver att hela vattensystemet beaktas vid utformning av åtgärder för att minska enskilda översvämningsrisker. Risken att anpassningsåtgärder medför negativa effekter för andra delar av vattensystemet eller omgivningen måste också värderas. Hänsyn behöver också tas till effekter orsakade av stigande grundvattennivåer och högre vattennivåer i recipienter för dagvattensystem vilket kan påverka behov och möjlighet till vattenavledning. Samhället står inför stora utmaningar när det gäller att hantera ökade vattenmängder i framtiden. Situationen kompliceras av att det idag saknas viktig vägledning inom frågor som rör intressekonflikter, finansiering, juridik och ansvar. Göteborg har ett särskilt utsatt läge och utmanande förutsättningar. Staden möter klimathotet på flera fronter. Placeringen vid västerhavet och i utloppet av flera stora vattensystem såsom Mölndalsån, Säveån och Göta älv i kombination med att stora delar av centrala staden är lågt liggande utfyllnadsområden (figur 3) gör att stora delar av Göteborg ligger inom riskområden för översvämning. Att marken till stor del utgörs av lera, att topografin präglas av dalstråk där höjdpartier ger snabb avrinning men som landar i flacka dalgångar försvårar naturliga infiltrationslösningar och möjligheten till avledning av kraftiga regn. Staden växer och prognoserna pekar mot nya invånare fram till Kommunens översiktsplan har som mål att komplettera i den byggda staden, i knutpunkter och i kollektivtrafikstråk då nyckeln till en hållbar markanvändning ligger i att återanvända tidigare ianspråktagen mark nära kollektivtrafik. Staden har beslutat kring en utbyggnadsvision för sina älvnära centrala markområden i Vision Älvstaden (figur 4). Utvecklingen är också utformad i linje med Göteborgsregionens tillväxtstrategi. Sammantaget kan konstateras att stadens expansion i centralt belägna översvämningskänsliga områden kan motiveras av flera anledningar. Utgångspunkt i en hållbar attraktiv stadsutveckling är att ge förutsättningar och strategier för hur detta ska kunna ske utan att kompromissa med grundläggande principer gällande samhällsrisk och god bebyggd miljö. 7. Målbild för hantering av översvämningsrisker Staden behöver en politiskt förankrad målbild för sitt arbete med hantering av översvämningsrisker. Målbilden anger vilken motståndskraft eller robusthet samhället ska ha mot extrema väderhändelser nu och i framtiden. Ett internationellt begrepp som brukar användas för att beskriva samhällets robusthet mot extremhändelser är resiliens. Med resiliens menas förmågan till förberedelse och anpassning till förändrade förhållanden och förmågan att utstå och snabbt återhämta sig från störningar. Med samhällsresiliens ligger tyngdpunkten inte bara på att minimera risker utan också på att vidta åtgärder för att säkra att samhället kan återgå till normal eller nästan normal funktion inom en rimlig tid. Målbilden för robust stad kan uttryckas av hur samhället vill fungera vid en viss typ av (extrem) händelse. Hur väl samhällsfunktioner kan upprätthållas avgörs av vilken hänsyn som tagits till dessa risker vid stadsplanering och vid detaljutformning. Anpassning kan omfatta höjdsättning av mark och byggnader, eller tekniska lösningar (vallar och fördämningar). Den mest robusta anpassningen uppnås genom att placera det som ska skyddas på en översvämningssäker nivå då tekniska skydd alltid innebär en risk att inte fungera. Staden har sedan länge arbetat med att minska översvämningsrisker orsakat av havet genom att tillämpa planeringsnivåer som anger lägsta golvhöjd för byggnader och för samhällsviktiga anläggningar. Det tematiska tillägget innehåller utökade planeringsnivåer kopplat till hav och omfattar även underlag för liknande planeringsnivåer för skyfall och höga flöden. Det behövs också en målformulering för hur anpassning ska ske. Ur samhällsperspektiv bör åtgärder vidtas när de behövs, ge god säkerhet, vara väl avvägda ur riskperspektiv så att de minskar den totala risken och inte orsakar negativa följdkonsekvenser, ge god samhällsekonomi och utgöra tillskott till stadsmiljön. Grundprincipen bör vara att anpassningsåtgärder som innebär stora drift- och underhållskostnader inte ska anläggas innan de gör någon nytta. Stadens planering bör därför vara inriktad på att kunna vidta åtgärder när de behövs. Ett sådant arbetssätt är dock inte möjligt med dagens lagstiftning då det inte går att fondera medel till framtida åtgärder vid exploatering. 22 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 23

13 Med god säkerhet menas att åtgärder ska utformas för att minimera den totala översvämningsrisken och risken för negativa följdkonsekvenser. En invallning mot högvatten måste till exempel utformas med hänsyn till risk för översvämningar orsakade av skyfall, dämning av grundvatten och annan möjlig omgivningspåverkan. Åtgärder ska vara robusta med avseende på driftssäkerhet och underhåll och utformas så att konsekvenserna begränsas om skydden inte fungerar. Anpassning ska ske med målsättning att söka så stor samhällsekonomisk nytta som möjligt med de åtgärder som genomförs. Det är till exempel ofta bättre ur samhällsekonomiskt perspektiv att vidta förebyggande åtgärder längre upp i ett avrinningssystem än att hantera konsekvenserna nedströms. Samma gäller högvattenskydd då det ofta är mer lönsamt med helhetslösningar för större områden än lokala lösningar. Att åtgärder ska utgöra tillskott till stadsmiljön innebär att de utnyttjas för att skapa mervärde i stadsbilden men också att det finns fler möjliga kostnadsbärare som kan finansiera åtgärder. 8. Beskrivning av risker Anpassningsåtgärder kräver helhetssyn utgående från vattnets kretslopp. Utan helhetssyn och god systemförståelse finns risk att missa negativa effekter som kan uppstå. Utöver risker kopplat till stigande havsvattennivåer, höga flöden och skyfall behöver hänsyn också tas till risker kopplat till grundvatten. Översvämning orsakad av hav Högvatten från havet inträffar med jämna mellanrum. När det sker är det till största delen beroende av hur kraftigt lågtrycksfallet är. Högvattensituationer i Göteborg är kopplade till lågtrycksbanans rutt och historiskt har de högsta vattenstånden inträffat när lågtryckscentrum går över Norska Sörlandet med ett kraftigt lågtrycksfall söderut. I dessa fall gör undertrycket i atmosfären att havet lyfts som en bubbla in mot vår kust. Vattenståndet i centrala Göteborg varierar beroende på plats och styrs av flera faktorer såsom nivåsituation i havet, älvens flöde, vinduppstuvning och densitetsskillnader mellan sött älvvatten och havsvatten. Älvens yta lutar i riktning mot havet och nivåskillnaden kan på sträckan Älvsborgsbron Alelyckan under normalfall vara cirka 0,2 meter men kan under en extrem högvattensituation öka till cirka 0,5 meter. Hur snabbt ett högvatten från havet närmar sig staden styrs av hastigheten på lågtrycket. Den maximala högvattensituationen har oftast har korta förlopp som normalt varar någon/några timmar. Historiska händelser visar att vattennivån i anslutning till en högvattensituation kan ligga kvar på en relativt hög nivå i 1 2 dygn (figur 5). Dagens risker Riskområden för översvämning idag är områden som ligger under nivå +2 meter i kant mot älven i centrala staden. En havsvattennivå som uppgår till +2,0 meter, vilket föreslås motsvara dimensionerande händelse, har aldrig uppmätts men kan förväntas få kännbara konsekvenser bland annat på samhällsviktig verksamhet. Skadorna som uppkommit vid historiska högvattentillfällen är ur samhällsperspektiv ganska begränsade. Störst påverkan sker på infrastrukturen där vissa gator/vägar står under vatten under en begränsad tid och vattenfyllda viadukter gör att trafiken måste spärras av. Båttrafiken till södra skärgården stängs också av vid dessa tillfällen, eftersom båtarna angör vid fasta bryggor och inte pontonbryggor. Lågt liggande byggnader som inte har särskilt översvämningsskydd kan få översvämningar i bottenplanet. I dagsläget berörs främst enstaka lager- och handelsytor men en stor del av stadens bostadsexploatering är planerad inom översvämningskänsliga områden om inga åtgärder vidtas. Högvatten kan även skapa dämningseffekter i dagvattenledningar vilket gör att översvämningar kan spridas via dagvattenbrunnar oberoende av marknivån. Framtidens risker Med en ökande medelnivå i havet kommer både frekvensen av högvattentillfällen att öka samtidigt som nivån för högsta högvatten stiger. Hur fort detta går beror på hur växthusgasutsläppen kan reduceras. Baserat på dagens kunskap finns inget underlag för att anta att högvattenförloppens varaktighet kommer att ändras i framtiden men att de kommer att inträffa oftare. Göteborg har valt att planera utifrån FN:s klimatpanel värsta klimatscenario (RCP 8.5) vilket innebär en global havsnivåhöjning inom intervall från knappt 3 decimeter upp till en meter fram till år 2100 (figur 6). Osäkerheterna är dock stora och det kan inte uteslutas att scenarierna på sikt kommer innebära högre havsnivåer. SMHI har utifrån IPCC:s värsta scenario bedömt att medelvattenytan i Göteborg till år 2100 kommer öka med 7 decimeter. Detta innebär att ett extremt högvatten år 2100 motsvarar en havsnivå på cirka + 2,7 meter. Utifrån figur 7 kan medelvattenytans förändring utläsas uppgå till cirka 1 decimeter år 2040, 2 decimeter cirka år 2055, 3 decimeter cirka år 2070, 4 decimeter cirka 2080, 5 decimeter cirka Figur 5: Varaktighet av historiska högvattenhändelser i Göteborg från nivåmätningar i Torshamnen (figur från SMHI). Figur 6: Havsnivåstegring vid olika klimatscenarier (IPCC 2013). Figur 7: Medelvattenytans förändring fram till år 2100 från SMHI:s regionala klimatanalys. 24 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 25

14 Faktaruta 1 Återkomsttider Som mått på översvämningsrisker används ofta begreppet återkomsttid vilket avser den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning. Begreppet uttrycker en procentuell sannolikhet att för att en händelse inträffar varje enskilt år. Vid planering måste den samlade sannolikheten (risken) värderas under livslängden för till exempel en byggnad som planeras. I tabell 5 redovisas den samlade sannolikheten för händelser med olika återkomsttider vid olika planeringsperioder. Vad som är lämplig tidshorisont inom stadsplanering kan diskuteras men bör ligga i storleksordning år. Tabell 5: Samlad sannolikhet för händelser med olika återkomsttid för olika planeringsperioder. ÅTERKOMSTTID (ÅR) SANNOLIKHET I PROCENT FÖR OLIKA PLANERINGSPERIODER (ÅR) Ett extremt högvatten i form av en 100 års händelse är i dagens nivå i centrala staden + 1,9 meter och en 200 års händelse +2,0. En 100 års händelse har 63 % risk att inträffa under 100 år och motsvarande för en 200 års händelse är 39 %. Framtida havsvattenstånd i Göteborg som planeringsunderlag Nivåer för framtida högvattenstånd på västkusten har tagits fram av SMHI utifrån FN:s klimatscenarier. SMHI:s bedömningar för Torshamnen har i tabell 6 utsträckts i älvens sträckning för ett antaget högvattenscenario. De utgår ifrån stadens planeringsnivåer längs älven som fastställdes år 2003 och är medvetet konservativa då syftet är att utgöra underlag för stadsplanering. Nivåerna tar höjd för osäkerheter och har satts efter gränsen uppströms för respektive delområde och ska inte ses som uppskattning av mest sannolika framtida havsvattennivåer. Nivåskillnaden mellan Torshamnen Centrala staden är satt till 0,3 meter och nivåskillnaden mellan Torshamnen Norr om Marieholm är satt till 0,5 meter. Med kusten avses området utanför Älvsborgsbron vilket i tabell nedan representeras av platsen för SMHI:s vattenståndsmätare i Torshamnen. Med centrala staden avses området mellan Älvsborgsbron och järnvägsbron vid Marieholm. I detta område har staden vattenståndsmätare i Eriksberg och Tingstad. Med Norr Marieholmsbron avses området norr om järnvägsbron vid Marieholm upp till kommungränsen till Kungälv vid Bohus. I detta område har staden vattenståndsmätare i Lärjeholm och Agnesberg. Tabell 6: Dagens och framtidens högvattenstånd i Göteborg angivet i RH2000. Markering med fet stil visar värden angivna av SMHI (2014), övriga utgör Stadsbyggnadskontorets tolkning som underlag för stadsplanering. ÅTERKOMSTTID (ÅR) KUSTEN CENTRALA STADEN NORR MARIEHOLMSBRON år 2014 år 2070 år 2100 år 2014 år 2070 år 2100 år 2014 år 2070 år 2100 Medelvatten 0,04 0,34 0,72 0,15 0,45 0,83 0,25 0,55 0, ,33 1,63 2,01 1,63 1,93 2,31 1,83 2,13 2, ,43 1,73 2,11 1,73 2,03 2,41 1,93 2,23 2, ,53 1,83 2,21 1,83 2,13 2,51 2,03 2,33 2, ,61 1,91 2,29 1,91 2,21 2,59 2,11 2,41 2, ,67 1,97 2,35 1,97 2,27 2,65 2,17 2,47 2,85 Översvämning orsakad av vattendrag Översvämningar orsakade av vattendrag sker under perioder med höga flöden då stora mängder vatten flödar mot havet. Risk för översvämning kan också bero på högt vattenstånd i havet som främst påverkar de nedre delarna av vattendragen, Ibland kan det vara svårt att skilja de två orsakerna åt. Översvämningar av vattendrag orsakas oftast av att stora mängder regnvatten eller smältvatten rinner till sjöar och vattendrag i kombination med dålig flödeskapacitet i vattendraget. Översvämning kan inträffa under alla årstider men sker oftast vid snösmältning eller vid stora regnmängder under sommar och höst. Vid enstaka intensiva regn är det främst små vattendrag som översvämmas, medan det vid långvariga regnperioder är de större vattendragen och vattendrag som rinner genom många sjöar som drabbas. Dagens risker Det finns flera områden i anslutning till vattendrag som löper risk att drabbas av översvämningar till exempel längs Mölndalsån, Säveån, Kvillebäcken. Sammanfattningsvis kan högflödessituationer i vattendrag redan idag få stora konsekvenser inom staden och dessa risker kommer öka i takt med förväntade klimatförändringar. Översvämningsrisker kopplat till vattendrag berör flera och viktiga exploateringsområden i längs Kvillebäcken, Säveån och Mölndalsån. Då de större vattendragen Göta Älv, Säveån och Mölndalsån är reglerade är det komplicerat att fastställa vilka återkomsttider som historiskt sett inträffat. Översvämningarna i Mölndalsån år 2006 orsakades av ett flöde som motsvarar cirka 50 års återkomsttid. Framtidens risker Ett förändrat klimat kan förväntas få stor påverkan på flöden i vattendrag. Vattenföringen antas öka under höst och vinter och minska under våren och sommaren. Dessa förändringar kommer relativt snart kunna märkas och successivt förstärkas fram till år Perioder med låg vattenföring blir längre och vattenföringen blir mindre än tidigare. Låga vattenstånd i vattendrag innebär en risk för stabilitetsproblem och kan utlösa skred i närliggande markområden. Förändringarna beror på att nederbörden ökar under vintern och att mindre mängd lagras som snö då det blir varmare. Det gör att flödet blir större under vintern och att snösmältningen på våren minskar eller uteblir vissa år. Avdunstningen under vår och höstperioder kommer öka då temperaturen ökar och växtsäsongen blir längre. Det leder till att mindre del av nederbörden kommer till vattendragen. Områden där behovet av åtgärder för att minska översvämningsproblematik är som störst bedöms vara längs Mölndalsån och nedre delar av Säveån. För Mölndalsån bör möjligheten att via reglering minska översvämningsrisk studeras. Fysiska åtgärder bedöms kostsamt och juridiskt komplicerat och dessutom leda till svåra utmaningar i stadsbild då ett högvattenskydd riskerar skapa en barriäreffekt mot ån. Översvämningar orsakade av skyfall Vid normala regn hanteras regnvolymen antingen genom avledning till stadens dagvattensystem eller genom infiltration på permeabla, gröna ytor (Figur 8). Vid extrema regn överskrids dagvattenssystemets kapacitet och markens infiltrationsförmåga vilket medför avrinning på markytan, som kan orsaka översvämning. I denna skrift definierar vi extrema regn eller skyfall som all nederbörd som är större än den som VA-huvudmannen är ansvarig för att avleda, idag årsregn. Det behövs därför inte särskilt extrema regn för att dagvattensystem ska gå fulla med risk för översvämningseffekter. Lokala extrema vattenflöden på grund av skyfall inträffar regelbundet i Sverige. I storstadsregioner, som till exempel Göteborg, medför hög exploateringsgrad låga infiltrationsmöjligheter och att mindre ytor finns tillgängliga för utjämning. De största regntillfällena inträffar under sommarhalvåret och denna risk förväntas öka i framtiden. Faktaruta 2 Effekt av klimatförändringar för flöden i vattendrag Under vintern förväntas medelvattenföringen för Säveån och Mölndalsån öka successivt med cirka % till år Under sommaren förväntas medelvattenföringen för Säveån och Mölndalsån minska successivt med cirka % till år Säsongsförändringarna kommer kompensera varandra och den totala vattenmängden under året och kommer i slutet av seklet vara ungefär samma som idag. För Säveån antas ett 100 års flöde öka i volym med cirka 10 % i slutet av seklet och för Mölndalsån cirka 5 %. 26 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 27

15 Idag dimensioneras allmänna dagvattenledningar för att klara ett regn med års återkomsttid. Även andra typer av dagvattenanläggningar, som rännstensbrunnar och stuprännor, är ofta utformade för att klara ett 10-årsregn. En allmän standardhöjning i samhället och en anpassning till gällande EU-standard har skett med publikationen Svenskt Vatten P110 vilken innehåller branschriktlinjer för dimensionering av dagvattensystem. För att ta höjd för att framtida normal nederbörd kommer att vara kraftigare än dagens regn används en klimatfaktor vid dimensionering. Baserat på kunskapsläget 2015 används i Göteborg faktor 1,2 för korta häftiga regn. Klimatförändringen bedöms också ge upphov till upp emot 40 % större nederbördsvolymer vintertid. Det innebär att allt fler bebyggda fastigheter ligger i riskzonen för att drabbas av översvämningar. Ambitionshöjning avseende säkerhet mot översvämning vid normala regn samtidigt som regnen blir kraftigare innebär en stor utmaning för de kommunala VA-huvudmännen. Bara till viss del kommer det vara möjligt att möta problemen genom att lägga fler och större dagvattenledningar. För övrigt kommer åtgärderna att vara desamma som krävs för att kunna hantera skyfall. Det är inte samhällsekonomiskt att dimensionera ledningssystem för att klara avledning av skyfall. Ofta är det inte heller praktiskt genomförbart. Marken under gatan är redan idag väldigt full, åtminstone i innerstaden, och det finns därför inte plats för fler stora ledningar, se exempel på utdrag från samlingskartan nedan (Figur 9). Figur 8: Principer för avrinning vid normala (svarta pilar) respektive extrema regn (röda pilar). Dagens risker Konsekvenserna av ett skyfall beror bland annat på var regnen faller och vilken utbredning regnet har. Hur området som drabbas är bebyggt och vilka avledningsförutsättningar som råder påverkar vilka konsekvenserna blir. Det är svårt att förutsäga var och när kortvariga skyfall kommer att inträffa och därmed är det också i praktiken mycket svårt att hinna vidta några skyddsåtgärder. Konsekvenserna blir av naturliga skäl större om det händer i innerstaden och risken blir mer påtaglig för så kallade instängda områden där det inte finns någon naturlig väg ut för vattnet. Ökad urbanisering, med ökande andel hårdgjord yta, förändrar vattenbalansen i staden. I figur 10 illustreras principiellt vad som sker vid successiv övergång från landsbygd till tät stad. Den ytliga avrinningen, som orsaker översvämningsproblemen, ökar radikalt. Figur 9: Utdrag ur samlingskartan visar att marken under gatan redan idag rymmer en mängd infrastruktur och ledningar som begränsar möjlighet att utöka avledning under mark. Figur 10: Principiellt förhållande mellan urbaniseringsgrad och avrinning. 28 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 29

16 Faktaruta 3 Effekt av klimatförändringar för översvämning vid skyfall Göteborgs Stads dimensioneringsanvisningar för avloppsledningssystem togs fram första gången 1860 och har därefter reviderats ett antal gånger. Varje revidering har inneburit skärpta krav. I denna skrift definierar vi skyfall som all nederbörd som är större än den som va-huvudmannen är ansvarig för att avleda, idag årsregn. I storstadsregioner, som till exempel Göteborg, medför hög exploateringsgrad låga infiltrationsmöjligheter och att mindre ytor finns tillgängliga för utjämning samtidigt som ytavrinning ökar. Vi kan förvänta oss att regnhändelse som idag betraktas som ett 100-årsregn i framtiden kommer att ha en återkomsttid som är mindre än 100 år. Skadorna som uppkommer vid skyfallshändelser kan bli omfattande. Skyfallet i Köpenhamn i juli 2011 beräknades kosta i storleksordningen 10 miljarder kronor. Göteborg har i modern tid varit relativt skonat från extrem nederbörd, men i augusti 2011 föll cirka 83 millimeter under drygt 5 timmar över delar av södra Göteborg. Detta regn klassades som ett 100-årsregn och skapade åtskilliga problem med framkomlighet och källaröversvämningar. Många aktörer påverkar dagvattenavrinningen men ingen har egen rådighet. Såväl statliga som kommunala förvaltningar måste samverka både med varandra och med fastighetsägare, samfällighetsföreningar och markavvattningsföretag. För en säker avledning är det nödvändigt att vi förbättrar samarbetet och den övergripande samhällsplaneringen med avseende på dagvatten. Framtidens risker Ett förändrat klimat kan förväntas öka sannolikheten för extrema skyfall då extrema regn förväntas bli både mer intensiva och mer volymrika. I praktiken innebär det att vi kan förvänta oss att regnhändelser som idag betraktas som ett 100-årsregn i framtiden kommer att ha en återkomsttid som är mindre än 100 år. Förtätning av staden riskerar ge ökad markavrinning, vilket riskerar förvärra översvämningssituationen. Planerade älvkantsskydd och höjda planeringsnivåer innebär att risken ökar att man får fler instängda områden, vilket ger en ökad översvämningskänslighet. Risker kopplat till grundvatten Grundvatten förekommer i olika typer av grundvattenmagasin. De som är av störst betydelse för klimatförändringar och för stadens egen planering är grundvattenförekomster i fyllnadsmaterial och svallsediment (övre magasin) och de som utgörs av friktionsmaterial (sand, grus, morän, silt) under lera (undre magasin). Sänkning av grundvattennivån i övre magasin innebär risk för skador på äldre fastigheters (trä) grundläggning. En förhöjd grundvattennivå i övre magasin innebär risk för vatteninträngning i källare och markförlagda anläggningar. Trycksänkning i undre magasin medför sättningsrisk för byggnader/ anläggningar som helt eller delvis saknar grundläggning mot berg. En höjd grundvattennivå/trycknivå i undre magasin kan innebära risk för stabilitetsproblem. Dagens risker Marken i Göteborg kännetecknas till stor del av lera som är sättningskänslig vid grundvattensänkning och det förekommer grundvattenrelaterade sättningsskador på många platser i staden. Grundvattennivåerna i centrala Göteborg är på många platser är påverkade av undermarksanläggningar som anlades under talen. Cirka 80 % av mätpunkterna i stadens program för grundvattennivåmätning (totalt cirka 140 styck) bedöms spegla påverkade nivåer jämfört med opåverkade förhållanden. Nivåsituationen den senaste tioårsperioden har dock varit stabil. Framtidens risker Ökad nederbörd, förlängd växtsäsong och fler torrperioder påverkar förutsättningarna för grundvattenbildning i framtiden. Enligt SGU kan detta resultera i högre grundvattennivåer i början av året och under sommarhalvåret. Detta skulle kunna bero på fler lågtryck och större regnmängder som bidrar till grundvattenbildning även under sommarhalvåret. I stadsmiljö med stor andel hårdgjord yta kan en stor andel av den ökade nederbörden förväntas leda till ökad avrinning och effekten på grundvattennivå beror på i vilken omfattning det ger upphov till ökad dränering till undermarksanläggningar, avlopps- och dagvattenledningar samt byggnaders dräneringssystem. I Göteborg kan effekten av stigande havsnivåer också förväntas påverka den allmänna grundvattensituationen i centrala staden. Grundvattennivån i de magasin som har kontakt med älven/havet kan förväntas stiga i samma storleksordning som havet det vill säga cirka 0,7 meter till år Konsekvenserna av en sådan effekt har inte studerats men kan förväntas påverka all markförlagd infrastruktur i centrala staden under den framtida havsnivån. Fukt- och inläckageproblem i husgrunder och källare kan förväntas öka. Stigande grundvattennivå kommer leda till ökat inläckage till dag- och spillvattennätet vilket riskerar att öka tillskottsvattnet till Rya-verket som redan idag är hårt belastat. Även markförlagda dagvattenanläggningar kan påverkas av en högre permanent grundvattennivå då basnivån höjs och kapaciteten minskar. Etablering av ett högvattenskydd kan påverka grundvattenflödet mot älven och bidra till stigande grundvattennivåer bakom skyddet. En helt tät konstruktion, vilket på lång sikt kommer vara nödvändigt då ett högvattenskydd på sikt kommer övergå i en dammkonstruktion, kommer leda till total dämning av det naturliga grundvattenflödet och kräva kontinuerlig grundvattenbortledning. På sikt finns risk att en sådan konstruktion kommer kräva kontinuerlig bortledning inom hela det bakomliggande tillrinningsområdet då dämning kommer ge effekter i hela grundvattensystemet. En stigande grundvattennivå orsakad av högre havsnivå kan leda till ökade salthalter i kustnära ytliga grundvattenmagasin vilket kan påverka markförlagd infrastruktur genom ökad korrosion. Risk för sammanfallande väderhändelser Högvatten i havet inträffar i samband med kraftiga lågtryck som förekommer under höst och vinter. Detta är under samma period av året som det råder ökad risk för höga flöden i vattendrag. Det innebär att det finns en risk att höga flöden i vattendrag inträffar samtidigt med ett högvatten i havet. Stadens strategier och åtgärdsarbete måste därför ta hänsyn till att dessa händelser kan sammanfalla. Risken för sammanfallande väderhändelser i form av högvatten, höga flöden och skyfall har studerats utifrån historisk mätdata 9, Ramböll : Hydromodell för Göteborg. Kostnads-nyttoanalys gällande översvämningsskydd för centrala Göteborg. Simuleringsuppdrag. 10 Ramböll : Hydromodell för Göteborg. Analys av huruvida där är någon korrelation mellan nederbörd och extrem havsnivå i Göteborgsområdet. Simuleringsuppdrag 1E. 30 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 31

17 I Göta älv och Mölndalsån finns förutsättningar för att reglera flödet vilket gör det möjligt att minska översvämningseffekterna vid en högvattenhändelse genom att strypa flödet. Något sådant system finns inte för Säveån vilket gör att särskild hänsyn måste tas till risken för att högt flöde i Säveån sker samtidigt med en högvattenhändelse i havet. Sannolikheten att skyfall och högvatten inträffar samtidigt är mycket låg. Detta beror på att skyfall främst inträffar under sommarhalvåret och extrema högvatten inträffar under höst och vinter. Därför behöver strategier och åtgärdsarbete inte ta hänsyn till att dessa översvämningstyper inträffar samtidigt. Översvämningars varaktighet Det skiljer sig hur länge de olika översvämningstyperna varar i tid. En grov uppskattning av varaktighet anges i tabell 7. För skyfall beror varaktighet på platsspecifika förhållanden vilka måste bedömas vid en särskild riskbedömning. Översvämningar orsakade av havet är kortvariga förlopp vilket framgår av figur 5 som visar varaktighet av historiska högvattenhändelser i Göteborg. Vid en kortvarig topp med högsta högvatten hinner inte vattnet in långt upp på land innan det drar sig tillbaka. Därför går det inte att utvärdera översvämningsrisk utifrån vattennivåer i relation till markhöjd, utan dynamiska förlopp i översvämningshändelsen måste beaktas. Hur vattentransport sker under en högvatten- eller högflödessituation kan studeras med hjälp av hydrauliska datormodeller såsom den sk hydromodellen som utvecklats av Göteborg Stad. Tabell 7: Uppskattad varaktighet för olika översvämningstyper ÖVERSVÄMNINGSRISK Hav Nederbörd Vattendrag VARAKTIGHET ATT BEAKTA VID RISKBEDÖMNING Timmar upp till ett dygn Dygn veckor Timmar upp till ett dygn men översvämmade områden kan bli stående under vatten under lång tid, storleksordning dygn veckor 9. Kartläggning av hot och risker Översvämningar orsakade av hav Stadsbyggnadskontoret har under bedrivit ett arbete med att etablera ett digitalt modellverktyg för att kunna simulera översvämningseffekter av olika vattennivåer och stora nederbördstillfällen den så kallade hydromodellen. Hydromodellen ger staden verktyg för att simulera översvämningsscenarion beroende på en kombination av ytavrinning, nederbörd, högvatten i havet samt högflöde i vattendrag (Göta älv samt åar). Begreppet Hydromodellen används som samlingsbegrepp och omfattar flera delmodeller i form av vattendragsmodell, urban översvämningsmodell, ledningsnätsmodell, skadeobjektsmodell och GIS-modell. Delresultat från hydromodellen finns dokumenterad i ett antal delrapporter där riskerna analyserats för ett stort antal scenarier. Viktigare slutsatser av projektet är att principen med yttre barriär även kräver skydd längs älvkant för att skydda lågt liggande områden som annars översvämmas av tillflöden från bakomvarande stora vattendrag då barriären stängs. Detta innebär att ett skydd längs älvkant behövs oavsett val av långsiktig principlösning i form av yttre barriärer eller älvkantskydd. En annan slutsats är att det skulle finnas stor nytta med samordnad reglering av de bakomliggande större vattendragen för att minska risken vid högvattensituationer. Frågor som kräver fortsatt utredning angående yttre barriärer: Säkerheten för samhällen längs med Nordre älvgrenen: Förhöjda havsvattennivåer och ett ökat flöde resulterar i högre vattennivåer i Nordre älvgrenen. De negativa konsekvenserna av saltvatteninträngning som kan uppstå under låga flödesförhållanden i älven samt skyddsportens påverkan på saltvattenhalten. En hydraulisk analys måste genomföras för det valda alternativet: Effekterna av en skyddsport i Göteborgsgrenen samt vattennivåer och flödesförhållanden som uppstår i samband med skyddsporten, måste bedömas för torrperioder, normala förhållanden samt för stormförhållanden. Stängningsfrekvensen för skyddsportarna måste fastställas i utformningsskedet. Antalet stängningar bör vara en del av urvalskriterierna för utformningen av skyddsportssystemet. Översvämningar orsakade av vattendrag EU beslutade år 2007 om ett direktiv med gemensamma regler för hantering av översvämningsrisker med syfte att medlemsländerna ska arbeta för att minska konsekvenser av översvämningar. I Sverige genomförs översvämningsdirektivet genom förordning om översvämningsrisker (SFS 2009:956) och genom föreskrift (MSBFS 2013:1) om länsstyrelsers planer för hantering av översvämningsrisker. Arbetet med översvämningsförordningen består av tre steg och spänner över en cykel på sex år. Inom ramen för översvämningsdirektivet har Göteborg av Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap identifierats som ett av 18 geografiska områden i Sverige som bedömts ha en betydande översvämningsrisk. MSB har tagit fram hotkartor som är detaljerade översvämningskarteringar och utifrån hotkartorna har länsstyrelsen tagit fram riskkartor. Hot och riskkartor finns framtagna för Göta Älv, Mölndalsån och Säveån. Utifrån riskkartorna har länsstyrelsen utarbetat en riskhanteringsplan. I de nedre delarna av vattendragen är det en högvattensituation i havet som kan ge störst översvämningseffekt. Effekterna av högvatten kombinerat med högflöde (två års flöde) har studerats inom projekt hydromodellen för Säveån, Mölndalsån och Kvillebäcken. En sammanställning av risker vid höga flöden finns i Länsstyrelsens riskhanteringsplan 11. MSB:s kartering bygger på att flöden klimatanpassats för att motsvara förväntade flöden med samma återkomsttid år Den metodik som MSB tillämpat bygger på en tidigare version av klimatscenarier från 11 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2015: Riskhanteringsplan för översvämningar i Göteborg. Rapport 2015: Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 33

18 FN:s klimatpanel IPCC 12. En jämförelse mellan MSB:s resultat och en senare modellering 13 som bygger på det scenario som Göteborg valt som dimensionerande (RCP 8.5) indikerar att det skiljer mycket lite i beräknade flöden mellan modelleringarna 14. Resultatet av MSB:s detaljerade översvämningskartering utgör tillsvidare underlag för att tolka omfattning av dimensionerande händelser för översvämningsrisker i anslutning till större vattendrag. Översvämningar orsakade av skyfall En skyfallsmodell har utvecklats med syfte att studera effekter av häftig nederbörd. Modellen täcker ett område som innehåller större delen av Göteborgs Stads urbaniserade områden och täcker totalt cirka 150 km 2. Inom området finns det enligt stadens planer utbyggnadspotential för cirka nya bostäder fram till år Modellen beaktar ledningsnätets kapacitet och markens infiltrationsförmåga. Vid häftig nederbörd går ledningssystemet fullt och övrig del av nederbörden avvattnas genom ytavrinning. Modellen belastades med klimatkorrigerat regn med 100- respektive 500-års återkomsttid. Resultat erhålls som vattendjupets (översvämningsutbredning), flödets och vattenhastighetens variation över tiden för olika regntillfällen. Skyfallsmodelleringen innebär att regnbelastningen ökats med 20 % jämfört med dagens förhållanden. Detta innebär att ett framtida 100-årsregn och ett framtida 500-årsregn har 20 % högre intensitet och volym än dagens 100-årsregn och dagens 500-årsregn. För att få en uppfattning om hur stor andel av staden som är översvämmad vid de olika regnen togs samband mellan vattendjup och markyta fram. Resultaten visar att till exempel cirka 9 % av total yta har ett vattendjup på minst 0,2 meter vid 100-årsregn (max föreslaget djup för bland annat evakueringsvägar) och att denna andel stiger till 19 % vid 500-årsregn. En hypotes till slutsats av detta skulle kunna vara att man bör planera för att reservera 9 % av markytan för att hantera ett 100-årsregn istället för att låta vattnet själv välja vilka ytor som drabbas. Någon detaljerad riskanalys av skyfallskartorna har ännu inte genomförts men stora samhällskonsekvenser kan förväntas av skyfall i större omfattning. Resultaten bör analyseras vidare av respektive förvaltning och verksamhetsutövare av samhällsviktig verksamhet. Resultatet av skyfallsmodelleringen utgör tillsvidare underlag för att tolka omfattning av dimensionerande händelser för skyfall men underlaget kommer behöva uppdateras löpande allteftersom åtgärder vidtas som förändrar förutsättningarna. 12 Andreasson m.fl Dammsäkerhet. Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring metodutveckling och scenarier. Elforsk rapport 11: SMHI : Karaktäristiska vattennivåer i Säveån på sträckan Floda mynningen i Göta älv. 14 Sweco/DHI 2015: Skyfallsmodellering för Göteborg Avrinningsanalys med 2-dimensionell hydraulisk modell som beskriver vattenansamling och avrinningsvägar i stora delar av Göteborgs kommun vid 100- och 500-årsregn. De senaste forskningsresultaten pekar mot en mycket kraftigare klimatpåverkan för just extrema kortvariga intensiva regn, det vill säga skyfall. Det anses nu inte osannolikt att denna typ av regn kan få en klimatpåverkan på uppemot % mot slutet av detta sekel. Detta är i sig en osäkerhet vid bedömning av den framtida sannolikheten för regnhändelser och dess konsekvenser. Staden följer kunskapsutvecklingen inom området och löpande utvärdera om det finns anledning att omvärdera vilken regnhändelse som är motiverad att ta höjd för i stadsplaneringen. 10. Historik Dimensionering av dagvattensystem De allmänna avloppssystemen har byggts upp under mer än 100 år. Under den tiden har man haft olika synsätt på hur ledningssystemet ska utformas och dimensioneras. I text nedan redovisas vilka grunder som gällt för dimensionering av stadens dagvattensystem i ett historiskt perspektiv. Då stadens dagvattennät är av varierande ålder spelar dimensioneringshistoriken en viktig roll då den påverkar dagvattensystemets kapacitet och därmed översvämningsrisken kopplat till häftiga regn. J.G. Richerts tog under, cirka åren , fram de tidigaste dimensioneringsanvisningarna för Göteborgs Stads ledningssystem, vilka gällde fram till år I dessa dimensioneringsanvisningar anges värden för dimensionerande flödet, men att hänsyn också måste tas till områdets exploateringsgrad, markförhållanden lutning med mera, men också risken och kostnaden för skador vid överbelastningar av systemen presenterade Svenska kommunaltekniska föreningen för första gången den rationella metoden som standard för dimensionering av dagvattenförande system. Troligen gällde 1 2-årsregn för dimensionering av fylld ledning kom Vatten- och avloppsverksföreningens dimensioneringsanvisning P28. Som utgångspunkt för dimensionering rekommenderades att dimensionerande återkomsttid skulle vara 1 5 år för separerade system och 5 10 år för kombinerade system, beroende på om området befinner sig i citybebyggelse och om det är instängt. Under åren , då Svenskt Vattens anvisningar för dimensionering av avloppsledningar P 90 utkom, gjordes flera utredningar om dimensioneringsprinciper i VA-Sverige. Man fann att lägsta totalkostnad erhölls då systemen dimensionerades för regn med lång återkomsttid, cirka 10 år angavs i Svenskt Vattens dimensioneringsanvisningar P 90 ett kriterium för uppdämning till markytan för dagvattenledningar och till källarnivån för kombinerade ledningar. Återkomsttiden för uppdämning sattes i båda fallen till 10 år, trots att Europanormen angav ända upp till 30 år för instängda områden. Under senare år har flödena vid nydimensionering ökats med en klimatfaktor, som uppskattats av SMHI, i Göteborg faktor 1, anges anvisningar för dimensionering av nya system i Svenskt Vattens publikation P110. I denna anges återkomsttider för trycklinje i marknivå med marköversvämning som följd. För områden med glesbostadsbebyggelse anges minst 10 år, för områden med tät bostadsbebyggelse anges minst 20 år och för centrum- och affärsområden anges minst 30 år. Instängda områden ska i första hand undvikas, om de inte kan undvikas fastslås dimensioneringskriterier efter särskild utredning. Klimatförändringar hanteras med en klimatfaktor, grundad på SMHI:s bedömningar om framtida klimat. I anvisningen läggs stor vikt vid betydelsen av att höjdsätta bebyggelsen så att uppdämning till markytan endast medför små skador. 34 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 35

19 11. Befintliga strategier för planering och lov Figur 11: Illustration över historiken i stadens klimatarbete. Stadens klimatarbete I följande avsnitt redovisas historiken i stadens klimatanpassningsarbete. Vatten så klart, komplettering till Översiktsplan för Göteborg ÖP99, Fördjupad för sektorn vatten påbörjades 1999 och antogs av fullmäktige I denna lyfts för första gången klimatanpassningsfrågan för Göteborg. Extremt väder fas 1, inleddes med en motion 2002 av Claes Roxberg (mp) om att klimatsäkra Hisingen. Efter behandling blev fullmäktigeuppdraget 2004 att staden skulle utreda: hur utsatt är Göteborg för extremt väder, vad händer om man lägger på klimatförändringen och vilka åtgärder behöver vidtas för att minimera eventuella skadeverkningar. Uppdraget återfördes till linjen vid återrapporteringen i KF Behov av samordning i frågan uppstod därvid varför BN år 2007 gick ut till en vid krets att åta sig att samordna intresserade förvaltningar, bolag och verk. Extremt väder fas 2 togs fram som mest arbetade med översvämningar från havet inom Gullbergsvassområdet. Beslut om 11 åtgärdspunkter vid återrapport till KF En av dem var att Byggnadsnämnden får i uppdrag att ta ett övergripande ansvar för analys av hur klimatfrågan påverkar staden och att genomföra en analys och prioritering av vilka fysiska områden som behöver åtgärdas med utgångspunkt från höga vattenstånd kopplat till klimatförändringen. En annan var att Byggnadsnämnden får då finansiering klarats ut i uppdrag att upprätta en hydrologisk modell över områdena längs Göta älvs påverkansområde beslut i KS kompletteringsbudget om medel för genomförande av hydromodell. Avslutad i nuvarande version 2014 samt återrapporterad till de förtroendevalda. KS 2014 Miljöprogramsmedel för tematiskt tillägg vatten, BN 2014 uppdrag om tematiskt tillägg. Inom ramen för detta arbete har skyfallsmodellering över den bebyggda delen av staden utförts. Älvstadens styrgrupp beslutade sent 2014 om utredning om genomförande av älvkantskydd. Återrapporterades till styrgruppen Resultatet blev att trafiknämnden får huvudansvaret för projektering, byggande drift av älvkantskydd förutsatt att finansiering löses. Översvämningsrisk orsakad av hav Göteborg har sedan vattenplanen år 2003 haft planeringsnivåer där vi tagit hänsyn till ett framtida stigande hav. Eftersom vinduppstuvning och älvens gradient ger högre nivåer ju längre in i älven vattnet når så har staden ur planeringssynpunkt satt tre olika nivåer med följande områdesindelning: Kuststräckan utanför Älvsborgsbron Centrala staden Älvsborgsbron Marieholmsbron Norr Marieholm norr om Marieholmsbron upp till kommungräns Dagens planeringsnivåer innebär att öppningar och färdigt golv i hus ska vid bygglov och detaljplaner ligga 1 meter över högsta högvatten, vilket i centrala staden innebär en höjd på +2,8 meter. Då dessa planeringsnivåer fastställdes avsågs ett högvatten som då motsvarade +1,8 meter i centrala staden (100 års värde). Marginalen i planeringsnivåerna baserades dels en klimatmarginal på 0,5 meter samt en osäkerhetsmarginal för vind och vågeffekter på 0,5 meter. År 2010 tog fullmäktige ett särskilt beslut för att inrätta planeringsnivåer för de anläggningar som staden anser vara samhällsviktiga ur ett 100-års perspektiv. Planeringsnivåer för samhällsviktiga anläggningar innebär att dessa ges ett extra skydd med ytterligare 1 meter vilket innebär att dessa får 1,5 meters marginal till högsta högvatten. Översvämningsrisk orsakad av vattendrag Det saknas planeringsnivåer eller andra anvisningar hur översvämningsrisk ska hanteras i anslutning till vattendrag. Planeringsnivåer för hav sträcker sig en bit upp i Säveån och Gullbergsån men är inte utformade för att ge skydd för höga flöden i vattendragen. Ett förslag till planeringsnivåer för Mölndalsån finns framtagna i den fördjupade översiktsplan (FÖP) som tagits fram för Mölndalsåns dalgång och som är under antagande. Länsstyrelsen ger anvisningar i sin publikation Stigande Vatten för nyexploatering. Dessa riktlinjer är svåra att tillämpa i befintlig stadsmiljö då de innebär att ny bebyggelse läggs på en väsentligt högre nivå vilket skapar stor höjdskillnad till befintliga miljöer. Det är också svårt att lyckas med översvämningsanpassning i enskilda planer, det krävs en samlad åtgärdsstrategi för större delar av ett vattendrag för att kunna göra avvägningar av åtgärder som är bra ur samhällsperspektiv. Översvämningsrisk orsakad av skyfall Det saknas lagstiftning och regelverk som klarlägger ambitionsnivåer och ansvarsfördelning för att förebygga översvämning på grund av skyfall. Skyfallshändelser de senaste åren i till exempel Malmö och Köpenhamn visar dock tydligt att det inte är tekniskt rimligt att basera skyfallshanteringen på avledning i rörsystem. För att minska skadorna krävs det att man i samhällsplaneringen ger plats för ytor som vid skyfall kan få översvämmas, det kan till exempel vara nedsänkta gatusektioner, torgytor, parkytor eller liknande. I dagsläget måste dock varje kommun själv välja hur man vill organisera det arbetet och vilka risknivåer som man ska vara hanterbara. VA-kollektivet har idag enligt branschstandard och rättspraxis ansvar för att avleda regn med upp till års återkomsttid, det vi brukar kalla normala regn. 36 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 37

20 12. Överväganden för föreslagna strategier Val av dimensionerande händelser Val av dimensionerande händelse anger ambitionsnivån för stadens anpassningsarbete och bygger i nuläget på en samlad bedömning av anvisningar och tillämpningar inom området. Valet att dimensionera för en 200 års händelse i havet och i vattendrag ligger i linje med anvisningar i Länsstyrelsens publikation Stigande Vatten. Val av 100 års regn som dimensionerande händelse för skyfall bygger på resultat av samhällsekonomiska studier från Köpenhamn. Översyn av planeringsnivåer hav Dagens planeringsnivåer bedöms ge tillräcklig säkerhet med tillräckligt god framförhållning. Dagens planeringsnivåer kan utifrån dagens kunskap uppskattas vara tillräckliga cirka 50 år framåt baserat på ett klimatscenario som innebär en pessimistisk syn på utvecklingen. Planeringsnivåerna kommer behöva kompletteras med tekniska skydd för att ge skydd till år Med tanke på att staden utgår ifrån ett värsta fall antagande om klimatutvecklingen är det möjligt att dagens nivåer kan räcka längre än 50 år. Att införa planeringsnivåer som skulle ge tillräckligt skydd till år 2100 innebär att dagens nivåer behöver höjas med cirka 0,4 meter (cirka +3,2 meter i centrala staden). Att höja planeringsnivåer gör det svårare att anpassa ny bebyggelse med befintlig stad och fördyrar bygg- och anläggningskostnader. Med tanke på att det råder stora osäkerheter kring utvecklingen av havsnivåer föreslås stadens strategier utgå ifrån befintliga planeringsnivåer men med möjlighet att anpassa dessa då kunskapen ökar. Inriktningsbeslut I stadens strategiska arbete har två åtgärdsförslag utvärderats som möjliga åtgärder för att hantera framtida översvämningsproblematik orsakad av stigande havsnivå: Älvskydd Skyddsvallar och portar anläggs längs Göta Älv för att skydda centrala Göteborg mot översvämning. Skyddsvallarna ska förhindra att de lågt liggande områdena längs Göta Älv blir översvämmade vid högvatten i älven. Portarna anläggs i utloppen för Vallgraven, Norra Hamnkanalen, Gullbergsån, Kvillebäcken (Frihamnen) och Sannegårdshamnen. Yttre barriär Två barriärer anläggs för att hindra högvattnet i Kattegatt att översvämma centrala Göteborg. Den ena barriären anläggs i Nordre älv förslagsvis vid befintlig saltvattenskärm den så kallade Ormoskärmen och den andra vid Älvsborgsbron. Denna lösning omfattar också etablering av pumpstationer i anslutning till barriärer för kompensera för tillflödet av vatten från tillrinnande vattendrag och Göta älv. Valet av skydd påverkar i stor grad den framtida stadsutvecklingen. Om ett älvkantskydd anläggs skyddas stora områden från översvämning men samtidigt upptas mer plats för själva skydden längs älven. På sikt skulle detta riskera innebära stora ingrepp i stadsbilden och skapa barriärer. En yttre barriär skulle kräva mindre plats och skulle inte skada stadsbilden i samma utsträckning. Dock finns fortfarande översvämningsrisk i de lågt liggande områdena bakom den yttre barriären. Dessa behöver därför skyddas med mindre skyddsmurar/vallar (älvkantskydd) innan en yttre barriär är anlagd. Ett älvkantskydd som syftar till att ingå i en systemlösning med yttre barriärer behöver inte byggas lika högt som ett älvskydd som syftar till att utgöra en långsiktig lösning. Det är viktigt att poängtera att valet av åtgärd kommer att påverka stadsutvecklingen både före och efter anläggande av något åtgärdsförslag. Riktlinjer för hur stadsutvecklingen längs älven ska ske är beroende av vilket åtgärdsförslag som väljs. Det samhällsekonomiskt mest lönsamma åtgärdsförslaget är yttre barriärer då detta alternativ skyddar ett mycket större område. Med detta alternativ skyddas hela Göta Älvdalen omfattande bland annat lågt liggande markområden i Kungälv och Ale kommun med stora samhällsvärden och tung infrastruktur bland annat i form av Norge-Vänerbanan och Väg E45. Anläggande av ytter barriärer är dock en komplicerad process då den berör flera kommuner och stora intressen, riskerar påverka stora miljövärden och kräver att vattendom för Göta älv ändras. Stadsbyggnadskontoret bedömer att principen med yttre barriärer utifrån nuvarande kunskap är den mest fördelaktiga lösningen. Det tematiska tillägget förordar därför yttre barriärer som huvudalternativ för vidare utredning. Val av säkerhetsmarginaler Stadens befintliga planeringsnivåer för översvämningsrisker orsakade av havet rymmer en säkerhetsmarginal för att kompensera för osäkerheter i vind och vågeffekter. På samma sätt föreslås säkerhetsmarginaler inrättas för översvämningsrisker kopplat till skyfall och vattendrag. Det kan argumenteras för att säkerhetsmarginal till en översvämningshändelse borde vara samma oavsett orsaken till översvämningen eftersom skadan kan antas bli lika. I nuläget dock staden valt att tillämpa olika säkerhetsmarginaler för olika översvämningstyper. Motivet till högre säkerhetsmarginaler för översvämningar orsakade av havet är dels stora osäkerheter gällande vind och vågeffekter men också att en stigande havsnivå innebär en ökande risk som på sikt övergår i en förändrad förutsättning med en permanent högre medelvattenyta. För samhällsviktiga anläggningar gäller en extra säkerhetsmarginal på 1 meter jämfört med normal byggnation. Beslutet grundas på att det handlar om strategiskt viktiga anläggningar som är svåra eller mycket dyra att flytta på och att förutsättningar för deras funktion därför är motiverad att säkra i ett längre perspektiv, till och med år Ett skäl att tillämpa lägre säkerhetsmarginaler för översvämningsrisker orsakade av vattendrag är att det innebär stor utmaning att utifrån föreslagna riktlinjer anpassa ny bebyggelse till befintlig stadsmiljö. Nivåskillnaderna mellan föreslagna nivåer för nybyggnation och befintlig mark exempelvis längs Mölndalsån är betydande med nivåskillnader på 1,5 meter. En högre säkerhetsmarginal riskerar ytterligare försvåra förutsättningarna att skapa en god stadsmiljö i denna typ av områden. Planeringsnivåer för hav och vattendrag gäller i översvämningshotade områden och omfattar därmed relativt begränsade områden jämfört med skyfall som innebär en risk för hela staden. Detta innebär att säkerhetsmarginaler för skyfall kan innebära större åtgärdskostnader då de omfattar ett större område. På sikt kan det finnas anledning att ompröva föreslagna säkerhetsmarginaler utifrån en samhällsekonomisk avvägning baserat utifrån riskbild och åtgärdskostnader, det vill säga värdering av kostnads-nyttoaspekter. 38 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 39

21 Faktaruta 4 Skyfallskostnader i Köpenhamn Köpenhamn upplevde flera häftiga skyfall under åren Skadekostnader som orsakats av de tre skyfallen uppgår till mellan 6 och 9 miljarder dkr. Därefter har även två skyfall inträffat där de ekonomiska konsekvenserna ännu inte fastställts. 13. Kostnader för anpassning Uppskattningar för Göteborg I de konsekvenskostnader som redovisas har inte värdet av att stadens nyexploatering räknats med. Exploateringsvärdet inom Älvstaden som till stora delar utgörs av översvämningshotade områden uppgår till storleksordning 250 miljarder. Om dessa värden räknas med så ökar den samhällsekonomiska nyttan med anpassningsåtgärder väsentligt. Staden avser i vidare arbete utveckla metoderna för kostnads-nytto analyser så att fler nyttor kan vägas in vid samhällsekonomiska överväganden. Konsekvenskostnader Skyfall Konsekvenskostnad har uppskattats för de delarna av Göteborg där merparten av bebyggelse förekommer för skyfall motsvarande 100 års respektive 500 års regn, resultat framgår i tabell 8 och 9. Beräknad kostnad för ett 100 års regn uppgår till storleksordning cirka 4 miljarder kronor och för 500 års regn cirka 6 miljarder kronor. Kostnadsuppskattning för skyfall baseras på beräkning för ett tillfälle och förutsatt att hela staden drabbas samtidigt vilket inte är sannolikt. Tabell 8. Sammanställning av beräknade översvämningskostnader och väntetidskostnader för skyfallsresultat med 100 års återkomsttid. Köpenhamn har tagit fram en plan för åtgärder, i form av en så kallad Skyfallsplan, som syftar till att minska riskerna med skyfall. Sammantaget beräknas det kosta 11 miljarder d kr. att genomföra denna. Av dessa är de flesta finansierade via VA-taxan. Detta innebär att VA-taxan för en normal lägenhet kommer att öka med 890 kronor. per år under en tidsrymd av 75 år, medan det för ett normalt enfamiljshus kommer att bli en ökning med kronor per år. Högvatten Konsekvenskostnad för en översvämning orsakad av högvatten i havet har uppskattats till följande storleksordningar 25 mkr år 2014 (havsnivå centrum +1,85) 190 Mkr år Mkr år 2100 (havsnivå centrum +2,55) Den ackumulerade riskkostnaden till år 2100 om inga åtgärder genomförs har uppskattats till storleksordning 2 5 miljarder. I denna uppskattning ingår dock inte värdet av den mark som är avsedd för exploatering inom projekt Älvstaden. I figur 12 visas skadekostnad kopplat till olika vattenstånd i Göteborg längs Göta älv. SKYFALL, 100 ÅR HÖG ÖVERSVÄMNINGSRISK LÅG ÖVERSVÄMNINGSRISK Objekt Enhetspris (kr) Antal Kostnad (mnkr) Antal Kostnad (mnkr) Transformator st st 36 Handel st st 39 Uthus st st 110 Offentlig st st 119 Industri st st 132 Småhus st st 399 Flerbostadshus st st 424 Spårväg m m 20 Järnväg m m 37 Motorväg m m 2 1 Huvudled m m 2 1 Lokalväg m m 2 3 Totalt Totalt VÄNTETID KOSTNAD (MNKR) Spårväg 65 Järnväg 266 Vägar 15 Totalt 346 Hade kommunen i stället valt att bygga ut rörsystemet hade det kostat minst 20 miljarder danska kronor. Tabell 9. Sammanställning av beräknade översvämningskostnader och väntetidskostnader för skyfallsresultat med 500 års återkomsttid. SKYFALL, 500 ÅR HÖG ÖVERSVÄMNINGSRISK LÅG ÖVERSVÄMNINGSRISK Figur 12: Resultat från hydromodellen som visar skadekostnad vid ett översvämningstillfälle om inga åtgärder vidtas vid olika vattennivåer längs Göta älv inom Göteborg Stad. Objekt Enhetspris (kr) Antal Kostnad(mnkr) Antal Kostnad (mnkr) Handel st st 26 Transformator st st 41 Uthus st st 108 Offentlig st st 93 Industri st st 93 Småhus st st 375 Flerbostadshus st st 269 Spårväg m m 14 Järnväg m m 28 Motorväg m m 2 0 Huvudled m m 2 1 Lokalväg m m 2 3 Totalt 4547 Totalt 1051 VÄNTETID KOSTNAD (MNKR) Spårväg 65 Järnväg 266 Vägar 19 Totalt Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 41

22 Höga flöden Det saknas sammanställning av konsekvenskostnader för höga flöden i vattendrag. 14. Översvämningsrisker i planprocessen Åtgärdskostnader tekniska skydd För högvatten uppskattas kostnaden till 2,5 4 miljarder för älvkantskydd baserat på resultat från fallstudie på Lindholmen 15. Kostanden för yttre portar och pumpstationer uppskattas till cirka 4 8 miljarder 16. För skyfall uppskattas storleksordning på vilken åtgärdskostnad som kan motiveras mycket grovt till samma kostnad som skadekostnad för ett större skyfallstillfälle det vill säga 4 6 miljarder. Eftersom mängden kraftiga regn förväntas öka i framtiden är detta sannolikt en underskattning av vilken åtgärdskostnad som kan anses samhällsekonomiskt motiverad. Det behöver dock utredas vilken åtgärdskostnad som är motiverad utifrån förutsättningarna i Göteborg. Kostnader för höga flöden uppskattas grovt till cirka 0,7 1,5 miljard för att etablera högvattenskydd längs åar utifrån kostnadsuppskattning av högvattenskydd på Lindholmen och miljoner för dämmen och pumpar Hamnkanalen, Vallgraven, Kvillebäcken. En sammanställning av anpassningskostnader redovisas i tabell 10. Tabell 10. Uppskattad storleksordning av kostnader för anpassningsåtgärder i form av tekniska skydd. HÖGVATTEN SKYFALL HÖGA FLÖDEN Totalkostnad 7 12 miljarder 4 6 miljarder 1 2 miljarder Osäkerheterna är mycket stora men indikerar storleksordningar på kostnader för att klimatanpassa staden mot översvämningar. Kostnadssammanställningen bygger dock enbart på kostnader för att etablera tekniska skydd och omfattar inte kostnader för höjdsättning av byggnader till gällande planeringsnivåer. I uppskattningen ingår också bara åtgärder inom de mer centrala och bebyggda delarna av staden. Åtgärder för att säkra vägnät utanför centrala staden ingår till exempel inte eller eventuella åtgärder för att säkra samhällsviktig infrastruktur eller skyddsobjekt längs övriga kuststräckan, skärgården. Kostnaderna som redovisas är jämförbara med ett större infrastrukturprojekt typ Västlänken som är kostnadsberäknad till cirka 20 miljarder. Det krävs dock mer ingående samhällsekonomiska studier för att utreda vilken åtgärdskostnad som kan vara motiverad. 15 Älvstrandens Utvecklings AB/Ramböll : Förstudie Älvskydd Lindholmen. 16 Sweco/Arcadis 2015: Förstudie Yttre portar mot havet för att skydda mot översvämning vid hög havsnivå. Det krävs ett förändrat synsätt av hur vattenfrågorna hanteras i planprocessen. Frågornas komplexitet kräver en dynamisk process med ständiga intresseavvägningar för att kunna hantera ökade vattenmängder i ett stadsrum där många funktioner och intressen ska samsas. Detta kräver att planerande förvaltningar utökar sin kompetens och avsätter ökade resurser till hantering av vattenfrågorna. Att klimatsäkra ny bebyggelse kräver åtgärder som omfattar befintlig stad. Att skapa förutsättningar för klimatsäkring av ny bebyggelse kan därför inte begränsas till Stadsbyggnadskontoret utan är en fråga för hela staden. Vattenfrågor är svåra att hantera i mindre skala (detaljplan) och anpassningsåtgärder kräver att vattnets kretslopp beaktas i en större skala. Staden behöver därför ta fram ett planeringsunderlag som utifrån de övergripande strategier som presenteras i det tematiska tillägget visar hur den framtida vattenhanteringen i staden ska utformas. Ett sådant underlag syftar dels till att kunna uppnå mål om goda helhetslösningar men också att underlätta planeringsprocessen då detaljplaner inte kan hantera denna typ av komplexa och storskaliga problemställningar. I text nedan lämnas förslag på hur översvämningsrisker kan hanteras i kontorets rutiner och planprocessen utifrån dagens hantering och underlag. Stadsbyggnadskontorets produktionsplan Varje år beslutar byggnadsnämnden om en produktionsplan som anger vilken ambition som ska gälla i fråga om vilka detaljplaner och program som ska prioriteras att starta under kommande år. Produktionsplanen innehåller en prioritering som är resultatet av en analys och sammanvägd bedömning mellan olika förslag till planer. Prioriteringsarbetet utgår från hur väl olika förslag till planer bidrar med till att uppfylla politiska mål och inriktningar för stadsutvecklingen och strategier som uttrycks i översiktsplanen. Vid prioriteringen bedöms vad den planering som ska starta kommande år ska bidra med till den stadsplanering som staden beslutat. I detta skede görs en avvägning mot vad som är en rimlig planeringsinsats med hänsyn till de berörda förvaltningarnas planeringsresurser. Planer som inte har förutsättningar att genomföra nödvändiga anpassningsåtgärder för att skydda mot översvämningar löper risk att inte klara lämplighetsprövningen enligt PBL. Staden bör arbeta för att välja bort uppenbara problemområden i tidiga skeden. Planprogram och fördjupad översiktsplan Inom programskede och fördjupade översiktsplaner identifieras frågeställningar inom mark och vatten som behöver utredas ytterligare för att pröva markens lämplighet i kommande detaljplaneskede. Utredningsnivån inom dessa skeden är därför översiktlig och baseras på genomgång och sammanställning utifrån befintligt underlag. I detta skede bör en övergripande strukturplan för områdets vattenhantering utarbetas. I denna bör framgå prioriterade stråk för avledning av skyfall (skyfallsvägar), lämpliga områden för fördröjning och principiellt förslag till eventuell placering av högvattenskydd och hur detta ska samverka med skyfallsvägar och eventuell grundvattenproblematik. Förprövning beslut om planbesked I Göteborg samverkar stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och trafikkontoret vid beredningen av förfrågningar om ny bebyggelse som förutsätter ny eller ändrad detaljplan, oavsett om det är kommunägd eller privatägd mark. Beredningsfunktionen går under benämningen inkorgen. Det är stadsbyggnadskontoret (ytterst byggnadsnämnden) som svarar för den planmässiga lämplighetsbedömningen utifrån planoch bygglagens regler. I förprövningen bör en övergripande utvärdering av markens lämplighet med avseende på översvämningsrisk göras utifrån en kartavläsning av hotkartor. Risker identifieras och möjligheten att hantera dessa bör utvärderas. För att vidare utreda möjligheterna för att kunna hantera översvämningsproblematik kopplat till skyfall inom planområden behöver områdets funktion i ett avrinningsområdesperspektiv klarläggas. Syftet är att visa om problematiken är möjlig att hantera inom tänkt planområde eller det kan finnas skäl att vidta åtgärder uppströms eller nedströms. Stadsbyggnadskontoret arbetar med framtagande av sådant beslutsstöd utifrån skyfallsmodellens resultat. 42 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 43

23 Detaljplan I detaljplaneprocessen ska markens lämplighet prövas enligt PBL, bland annat med avseende på hälsa, säkerhet, jord, berg- och vattenförhållanden samt risken för olyckor, översvämning och erosion. Lämplighetsprövningen kräver att specifika utredningar kring aktuella risker tas fram till detaljplanen. Utredningarna ska visa möjligheten att bygga det som planen kommer att medge. I vissa fall kan det krävas åtgärder för att marken ska vara lämplig för sitt ändamål. Det är då mycket viktigt att behovet av åtgärder utreds och att problematiken beskrivs i planarbetet, minst en möjlig lösning ska beskrivas utförligt i utredningen till detaljplanen. Om det krävs anpassningsåtgärder ska planen visa hur genomförandet av dessa säkerställs och att planen möjliggör genomförande av både samtida och framtida skyddsåtgärder till exempel genom markåtkomst. Översvämningsrisk För detaljplaner behöver alla typer av översvämningsrisker värderas, utredas och åtgärder för att hantera samtliga risker ur ett helhetsperspektiv, integreras i planen. Även risken för stigande grundvattennivåer behöver beaktas. Dagvatten Vid detaljplaneläggning behöver kommunen visa hur dagvattenhanteringen, det vill säga hantering av dagvattenmängder upp till tio års regn kommer att lösas. Är dagvattnet ett problem som behöver lösas för att marken ska anses vara lämplig ska kommunen kunna visa att ett genomförande av detaljplanen klarar av att lösa problemet. Göteborgs Stad har för avsikt att uppdatera sin dagvattenstrategi. Tills vidare gäller den dagvattenhandbok 17 för kommunal planering och förvaltning som tagits fram av staden. I handboken finns bland annat anvisningar för vilka utredningar/förhållanden som behöver klarläggas vid planläggning. 15. Relation till ÖP Hur förhåller sig det tematiska tillägget till Vatten så klart, Komplettering till Översiktsplan, Fördjupad för sektorn vatten antagen Syftet med vatten så klart var att ge kommunala nämnder ett brett underlag för beslut som har anknytning till vatten. Planen utgick från de nationella miljökvalitetsmålen som på ett eller annat sätt har med vatten att göra. Därför är Vatten så klart bredare, men ytligare i sitt angreppssätt än att enbart behandla hur vi översvämningssäkrar Göteborg. I planen finns översvämningssäkring med genom att vi höjer våra planeringsnivåer för färdigt golv och öppningar i hus till 1 meter. Det var första gången som staden tog ett beslut som innebär en anpassning till ett framtida förändrat klimat. I vår nuvarande strategi gäller dessa nivåer på medellång sikt. Efter planens antagande har staden arbetat intensivt med klimatanpassningsfrågan främst med avseende på översvämningsrisker. Till att börja med utredde vi vad är extremt väder och hur förändras skadebilden med klimatförändringar i beaktande. Stadsbyggnadskontoret har byggt en hydromodell för att kunna simulera effekter av olika vattennivåer. Utifrån den prioriterar vi rätt insatser. Vi har även byggt en skyfallsmodell för att kunna ta hänsyn till dessa händelser i vår planering. Dessutom har vi gjort olika förstudier av tekniska skydd för att möta ett stigande hav. Vid år behöver mer omfattande skydd mot högvatten att vara på plats i anslutning till älven. På längre sikt, efter år 2070, är vi beroende av antingen ett högre skydd vid älven eller storskaliga yttre portar. 16. Tematiska kartor Nedanstående översiktskartor över översvämningshotade områden utgör bilagor till det tematiska tillägget. För mer detaljerat underlag hänvisas till Översvämningsrisk hav (200-årshändelse) år 2014 Översvämningsrisk hav (200-årshändelse) år 2070 Översvämningsrisk hav (200-årshändelse) år 2100 Översvämningsrisk klimatanpassat skyfall (100-årsregn) Översvämningsrisk klimatanpassat skyfall (500-årsregn) Översvämningsrisk höga flöden. Mölndalsån, Göta Älv, Säveån, Kvillebäcken 17. Ytterligare underlag Mycket av nedanstående utredningsunderlag gällande översvämningsrisker finns tillgängligt via stadsbyggnadskontorets hemsida: Följande underlag bedöms som särskilt relevant för de slutsatser som presenteras i det tematiska tillägget. Förstudie Yttre portar mot havet för att skydda mot översvämning vid hög havsnivå (Sweco/Arcadis 2015) Hydromodell Göteborg Översvämningsskydd längs Göta älv (Ramböll ) Hydromodell Göteborg Storbarriär som översvämningsskydd vid extremt högvatten i havet år 2100 (Ramböll ) Riskhänsyn vid hantering av översvämningsrisker Bakgrund, förutsättningar och ansatser för utveckling av metod för riskhantering av översvämning i detaljplaner (COWI ) Kostnads-nyttoanalys av översvämningsåtgärder i Göteborg en pilotstudie (Sweco )»» Hydromodell Göteborg Planeringsnivåer längs åarna (Ramböll ) När staden planerar för nya byggnationer, till exempel i detaljplaner, så tar man hänsyn till mera vatten i framtiden. Det är nu dags att få en fördjupad diskussion, liksom kommunala beslut om fördjupade rekommendationer för hur vi inom staden ska behandla mera vatten i framtiden. 17 Dagvatten, så här gör vi! Handbok för kommunal planering och förvaltning Göteborgs Stad, Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 45

24 Del 3. Miljökonsekvensbeskrivning 18. Syfte Det tematiska tillägget syftar till att presentera övergripande strategier och principer för hantering av dagens och framtidens översvämningsrisker. Det ska ge en färdplan för det fortsatta klimatanpassningsarbetet och visa på vilka åtgärder och underlag som krävs för att göra Göteborg till en robust stad mot översvämningar. 19. Bakgrund Översvämningsriskerna kommer öka i framtiden, både genom att inträffa oftare och att vattenmängderna ökar jämfört med idag. Detta kan sägas gälla för alla typer av översvämningsrisker det vill säga högvatten i havet, höga flöden, ökad nederbörd och skyfall. Samhället står inför stora utmaningar när det gäller att hantera översvämningsrisker och bilden kompliceras av att det idag saknas viktig vägledning inom frågor som bland annat rör intressekonflikter, finansiering, juridik och ansvar. Även om de flesta kommuner berörs av översvämningsproblematik så har Göteborg ett särskilt utsatt läge och utmanande förutsättningar. Staden möter klimathotet på flera fronter genom sin placering vid västerhavet och vid utloppet av flera stora vattendrag bland annat Mölndalsån, Säveån och Göta älv. Stora delar av staden ligger inom översvämningskänsliga områden. Att marken till stor del utgörs av lera leder till ökad avrinning och försvårar naturliga infiltrationslösningar. 20. Tidplan TÖP:en Samråd, juni oktober 2016 Granskning, december februari 2016/2017 Antagande och laga kraft, 2018/ Avgränsning En miljökonsekvensbeskrivning ska avgränsas till nivå och innehåll. Avgränsningen av innehållet ska göras efter aktuell plannivå, vilket för en översiktsplan som denna innebär att det främst är konsekvenserna på en övergripande nivå som ska uppmärksammas. Länsstyrelse och kommunen ska vara överens om såväl nivån på MKB:n som vilka relevanta sakfrågor som ska behandlas i denna. Avgränsningen sker i ett samråd med länsstyrelsen. I detta skede bedöms det relevant att ange vilka intressen som kan påverkas och som behöver behandlas i en eventuell tillståndsprocess. Nedan anges de intressen som påverkas och bedömning via kortfattade kommentarer för respektive åtgärd eller indikation för bedömning om påverkan bedöms positiv (+), negativ (-), neutral (0). Skyddsåtgärder mot högt hav yttre portar Det kan konstateras att alternativet med yttre portar medför stora konsekvenser för Natura 2000 området främst i Nordre Älv. Samtidigt är det av stort allmän intresse att skydda såväl Göteborg, Kungälv, Ale och Lilla Edet samt riksväg och järnväg mot framtida högre havsnivåer. Genomförandet av detta ligger dock på lång sikt varför det inte är realistiskt att göra fördjupade studier på detta alternativ i dagsläget. Innan fördjupade studier kan ske bör ansvar, organisation och finansieringsfrågan vara löst. Yttre portar kommer kräva miljödom vilket kräver särskild MKB. Natura 2000 kompensationsåtgärder Byggtid behöver ske med hänsyn till vandringstid för Säveålaxen. Riksintresse natur, friluftsliv och kulturmiljö Båda alternativen yttre skalskydd och skydd längs älvkant påverkar riksintresse kulturmiljö, men på olika sätt. Yttre skalskyddet ger påverkan vid Klippan, men ingen påverkan inne i centrala staden, medans stora förhöjningar i anslutning till älven och på sikt även lokala dämmen och pumpar påverkar riksintresset i centrala staden. Större påverkan ju högre skydden är. Samtidigt innebär det att riksintresset kulturhistoria kan bevaras för framtiden, genom att det skyddas från översvämningar. MKN vatten och luft Miljökvalitetsnormer vatten påverkas främst på ett positivt sätt med skydd vid älven genom att vid översvämningar kommer inte föroreningar som finns på mark att gå ut i älven när översvämningen drar sig tillbaka. MKN vatten för yttre skalskydden påverkas i ringa grad jämfört med dagens förhållanden. Däremot sker en lokal påverkan i anslutning till portarna eftersom de innebär en förträngning av älvfårorna, vilket medför att i direkt anslutning till portarna kommer strömmen att vara starkare än idag. MKN luft påverkas positivt då skydden medger ökad täthet i den befintliga staden vilket minimerar transportbehoven. Vattenflöden och vattenmiljö Kommunikation Geoteknik Hälsa/säkerhet, till exempel explosionsrisk hamn, översvämning 46 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 47

25 Älvkantsskydd Om skydd i anslutning till älven kräver miljötillstånd beror det på dess lokalisering och utformning. Naturvärden och friluftsliv Natura 2000-områdena. Alternativet med skydd i anslutning till älven kan liksom alternativet med yttre portar medföra påverkan på vandring av lax upp i Säveån. Bygge av dessa bör ske så att grumling inte sker, vilket torde vara möjligt eftersom utgångspunkten är att de ska ligga en bit in från Älvkant. Naturvärden, riksintressen (Säveån, se ovan) Kulturmiljövård Riksintresset för kulturmiljö (+/-) Åtgärden skyddar Kommunikation Väg (+) Järnväg (+) Sjöfart farled (0) Hamn (0) Hälsa och säkerhet Risker (+) Skyddsåtgärder höga flöden i våra åar Förhöjda nivåer kommer även att krävas vid vissa åkanter. Även här avser staden att arbeta med successiv anpassning med höjning utefter kanterna. För Mölndalsån påverkas inga riksintressen av detta, men en kraftig höjning kan ge otrygga miljöer utefter ån. För Säveån däremot finns såväl riksintresse natur samt Natura 2000, som är motstående intressen mot att skydda bebyggelse vid sidan av ån. Generellt sett är dock stränderna relativt höga här redan idag vilket gör att översvämningsrisken i Säveåns övre delar är begränsad. Naturvärden och friluftsliv Natura 2000-områdena (hänsyn byggtid och utformning Säveålax, kungsfiskare) Naturvärden, riksintressen (Säveån, se ovan) Kulturmiljövård Riksintresset för kulturmiljö (+/-) Kommunikation Väg (+) Järnväg (+) Sjöfart farled (0) 22. Sammanfattning Följande huvudpunkter är viktiga Konsekvenser för kulturmiljö och riksintresset Konsekvenser för naturmiljön och Natura 2000 Vattenflöden Konsekvenser för vattenmiljön och MKN vatten Geoteknik Explosionsrisker hamn alternativ Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs. Det ger på lång sikt en stad där översvämningar kommer att drabba lågt liggande delar oftare. På lång sikt en oattraktiv stad där de lågt liggande delarna av Göteborg överges. Riksintresse kulturhistoria hotas. Skadekostnader för skyfall ökar. 24. Huvudalternativ 26. Nuvarande miljösituation Nuvarande miljösituation beskrivs översiktligt utifrån tillgängligt underlag. Påverkan på Natura 2000-områdena och den allmänna situationen i området beskrivs utifrån relevanta aspekter. Osäkerheten i det bedömningsunderlaget redovisas. När eventuella skyddsåtgärder kommer i skarpt läge avses konsekvenserna att beskrivas mer utförligt. 27. Frågor som ska behandlas i MKB:n Naturvärden och friluftsliv Natura 2000-områdena Naturvärden, riksintressen Rekreation och friluftsliv, riksintressen Kulturmiljövård Riksintresset för kulturmiljö Kommunikation Markföroreningar (+) Översvämning och höga vattenstånd (+) Vatten Dagvatten (-/+) Vattenkvalitet (+) Vattenomsättning (beror på utformning) Miljökvalitetsnormer MKN för vatten (+) MKN för luft (+, ökad täthet, minskat resande) Hamn (0) Hälsa och säkerhet Risker (+) Markföroreningar (+) Översvämning och höga vattenstånd (+) Vatten Dagvatten (-/+) Vattenkvalitet (+) Vattenomsättning (?) Miljökvalitetsnormer MKN för vatten (+) Huvudalternativet är att planera staden utifrån de dimensionerande händelser som beskrivs i dokumentet. På lång sikt förespråkar vi vad gäller ett framtida högre hav yttre skyddsportar. På kort sikt en måttlig höjning av nivåerna utefter älven. Förutom natur, kultur, sjöfart är risken för explosioner från den petrokemiska hamnen en fråga att beakta i detta alternativ. För skyfall avser vi när finansiering finns framme åtgärda delavrinningsområden uppströms för att minimera skadeverkningar nedströms. 25. Alternativ Väg Järnväg Sjöfart farled Hamn Hälsa och säkerhet Risker Markföroreningar Översvämning och höga vattenstånd Vatten Dagvatten Vattenkvalitet MKN för luft (+, ökad täthet, minskat resande) Skyddsåtgärder skyfall Framtida åtgärder för skyfall kommer att ha en positiv effekt för MKN vatten eftersom åtgärderna förutom säker avledning är fråga om magasinering och fördröjning i öppna system. Om det yttre skalskyddet av någon anledning inte skulle vara genomförbart så bör älvkanterna redan i planering nu vara förberedda för en påbyggnad med 1 meter. Den utbyggnaden bör ske först när ett extremt högvatten är 0,5 meter över dagens extrema. Beroende på klimatscenarie ligger det olika långt fram i tiden, som tidigast någon gång efter år Vattenomsättning Miljökvalitetsnormer MKN för vatten MKN för luft MKN omgivningsbuller 48 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 49

26 28. Relevanta miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv 29. Risk för betydande miljöpåverkan Påverkan eller skada på Natura 2000-områden Fysiska ingrepp Utsläpp av förorenande ämnen, markföroreningar Ändrad vattenföring Grumling Hälsa och säkerhet Explosionsrisk, påsegling Översvämning och höga vattenstånd samhällsviktig verksamhet Risk för påtaglig skada på riksintressen för kulturmiljövård Risk för överskridande av miljökvalitetsnormer 50 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 51

27 Bilaga 1. Vägledning för planprocessen Utredningsnivåer Översvämningsproblematik bör hanteras i tre olika utredningsnivåer. Hela/delar av staden övergripande planeringsunderlag Övergripande planeringsunderlag bör utarbetas på strategisk nivå. Planeringsunderlag utarbetas som anger en struktur för storskalig vattenhantering inom ett större delområde/avrinningsområde som hanterar alla typer av översvämningsrisker i form av hav, skyfall och vattendrag men också grundvattenaspekter. I arbetet ingår bland annat att identifiera skyfallsvägar, sektionering av älvkantskydd, områden lämpliga för fördröjning. Arbetet har som målsättning att ta fram systemlösningar utifrån principen om största möjliga samhällsnytta. Planprogram/projekt övergripande områdesstrategier Utgår från övergripande planeringsunderlag när sådant finns framme annars innefattas dessa frågeställningar i utredning för planprogram/projekt. Övergripande strategier/principer för hur området ska hantera alla typer av översvämningsrisker i form av hav, skyfall och vattendrag men också grundvattenaspekter. Detaljplan anpassningsåtgärder inom planområdet Inom ramen för detaljplan utarbetas anpassningsåtgärder inom planområdet med stöd i övergripande områdesstrategi. Det kan krävas fördjupade utredningar med utgångspunkt i den övergripande områdesstrategin eller när en sådan inte finns. Föreslagen arbetsgång Översvämningsproblematiken bör hanteras i tre olika utredningssteg: 1a) Identifiera områden med översvämningsrisk utifrån översvämningskartor för hav, skyfall vattendrag. Den översvämningstyp som ger de högsta kraven på anpassning inom respektive område är den som blir styrande. För skyfall och höga flöden behöver platsspecifika planeringsnivåer tas fram utifrån underlagskartor och de säkerhetsmarginaler som anges i det tematiska tillägget. 1b) Identifiera vilka funktioner/skyddsvärden som ligger inom översvämningshotade områden och som omfattas av listan för anpassningsmål. 2) Analysera behovet av anpassningsåtgärder utifrån anpassningsmål. Funktioner/skyddvärden som ligger inom översvämningshotade områden är aktuella för vidare konsekvensanalys. Syftet med en konsekvensanalys är att avgöra behovet av anpassningsåtgärder för att uppnå en acceptabel översvämningsrisk. Om hotade funktioner/skyddsvärden uppfyller föreslagna planeringsnivåer krävs ingen vidare konsekvensanalys då dessa är utformade med syfte att skapa god säkerhet i planeringen. Om anpassningsåtgärder hamnar i konflikt med stora miljö- eller kulturvärden kan det finnas skäl för avsteg ifrån rekommendationer i det tematiska tillägget. Underlag för intresseavvägning inklusive riskanalys utgör grund för beslut om avsteg som fattas av Byggnadsnämnden. För funktioner/skyddsobjekt som inte uppfyller platsspecifika planeringsanvisningar utförs konsekvensanalys enligt särskilt framtagen metodik inom kategorier olyckor, energiförsörjning, framkomlighet, byggnader, som bedöms mest kritiska för människors hälsa. För övriga funktioner/skyddsobjekt gäller att riskbedömning får ske från fall till fall i enlighet med tabell B1.1. 3) Utformning av planen utifrån nödvändiga anpassningsåtgärder framtagna i steg 2). Exempelvis säkerställande av plushöjder, färdigt golv i byggnader, avsatta allmänplats-ytor för hantering av skyfall, dagvatten med mera, genom lämpliga planbestämmelser och/eller avtal. Anpassningsåtgärder ska så långt som möjligt utformas så att de ger tillskott till stadsmiljön och drift och förvaltaraspekter vägas in. Vägledning I tabell nedan lämnas förslag till anpassningsåtgärd för att nå stadens målbild gällande översvämningssäkring utifrån stadens planeringsnivåer. Vid avsteg hänvisas till den guide för analys av översvämningsrisker som utarbetats av Göteborg Stad. Tabell B1.1. Förslag till åtgärd för att nå anpassningsmål med utgångspunkt från stadens planeringsnivåer DET SOM SKA SKYDDAS MÅL FÖR ANPASSNING FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD Framkomlighet, transporter, kommunikation Kommunalteknisk försörjning (el, värme, vatten, avlopp, IT, kommunikation) Byggnader, skyddsvärda områden Övrigt Väg, gata, GC-väg, allmän plats. Transporter. Kollektivtrafik. Samhällsviktiga anläggningar (faktaruta 5). Anläggning för byggnadsfunktion. I första hand ska förutsättningar för framkomlighet till byggnader säkras. I andra hand ska avbrottstid minimeras. Funktion i prioriterade transport och kommunikationsstråk ska upprätthållas. Funktion ska upprätthållas. Byggnadsfunktioner ska upprätthållas. Säkras via planeringsnivå framkomlighet. För full transportfunktion bör skydd säkras till nivå för dimensionerande händelse. Översvämning medför kraftigt reducerad kapacitet i transportstråk. Vid nyanläggning ska planeringsnivå Samhällsviktiga anläggningar följas. För befintliga anläggningar gäller löpande anpassning enligt anvsiningar. Vid nyanläggning säkras funktion via planeringsnivå Anläggning nödvändig för byggnadsfunktion-nyanläggning. Byggnader nyexploatering. Byggnader ska inte skadas. Vid nyanläggning säkras funktion via planeringsnivå Byggnader-nyanläggning. Befintliga byggnader, objekt eller områden med särskilt allmänt skyddsvärde t.ex. natur-/kulturvärden. Övriga befintliga byggnader. Kommunal service (människors hälsa). Renhållning. Miljöfarlig verksamhet, förorenade områden. Stora värden ska inte skadas. Målsättningen är att befintligt fastighetsbestånd ska skyddas mot skada och att byggnadsfunktion upprätthålls men att ansvaret för detta ligger på enskilda fastighetsägare. Kommunal service i form av sjukvård, skola, förskola, hemtjänst, annan omsorg eller liknande ska upprätthållas. Där avbrott kan accepteras ska återställningstiden minimeras. Avfallshantering ska utformas så att inte risk för människors hälsa uppstår. Markföroreningar eller miljöfarlig verksamhet ska inte utgöra risk för människors hälsa eller störningar för dricksvattenförsörjningen. Bedömning utifrån varje specifikt fall. Staden ska verka för att informera berörda om anpassningsbehov. Vid nyanläggning utvärderas om anpassning behöver ske till nivå för samhällsviktig anläggning eller om nivå för byggnader är tillräcklig. Utrymmen för sophantering bör utformas med beaktande av översvämningsrisk. Antingen med översvämningsskydd eller följa planeringsnivå för byggnad. Miljöriskbedömning får utgöra grund för att värdera skyddsbehov. 52 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 53

28 Utökade anvisningar Prövning av markens lämplighet Lämplighetskravet enligt PBL ska anses uppfyllt då det kan visas hur marken ska säkras mot översvämningsrisker för dimensionerande händelser så att angivna funktionsmål kan upprätthållas idag, på medellång (50 år) och lång sikt (100 år). För dagens risker ska nödvändiga anpassningsåtgärder regleras i planen. För risker på medellång och lång sikt ska planen reservera plats för nödvändiga anpassningsåtgärder och beskriva hur dessa avses genomföras. I planbeskrivning ska ingå en kostnadsuppskattning av nödvändiga åtgärder för att säkra lämpligheten av planerad markanvändning på medellång och lång sikt i enlighet med det tematiska tilläggets rekommendationer. Utbredning och omfattning av nödvändiga anpassningsåtgärder på medellång och lång sikt och som eventuellt inte omfattas inom planområdet ska redovisas i planbeskrivning. Allmän platsmark Skyddsbehov för allmän platsmark värderas med hjälp av riskanalys utifrån dess planerade funktion. Byggnader Utgångspunkt är att byggnader primärt ska skyddas via höjdsättning till angivna planeringsnivåer. I andra hand kan tekniska skydd exempelvis integrerat i fasad tillämpas. Planbeskrivningen ska visa att det är möjligt att höja nivån för tekniska skydd med 1 meter. Framkomlighet Grundprincipen är att framkomlighet i form av vägar med maximalt översvämningsdjup 0,2 meter ska garanteras till alla byggnader och verksamheter inom planområdet. Framkomlighet till och från planområdet är en planförutsättning och ska möjliggöra färdväg för personbilstransport till målpunkt belägen utanför översvämningsdrabbade områden. I de fall en plan är beroende av åtgärder som inte kan säkerställas i den aktuella plan bör avbrottstid avseende framkomlighet kunna accepteras i väntan på att nödvändiga åtgärder som kan garantera framkomlighet kan genomföras. Väg som garanterar framkomlighet ska vara utmärkt så att den kan följas vid översvämning och brunnslock ska vara översvämningssäkrade. Framkomlighet för Räddningstjänst till och från planområdet är en planförutsättning och ska säkra åtkomst med Räddningstjänstfordon under en dimensionerande händelse. Räddningstjänst ska ha åtkomst till samtliga byggnader vilket kräver ett gatunät där vattennivån under översvämningssituation maximalt motsvarar 0,5 meter vattendjup. Gatunätet måste också markeras så att det kan lokaliseras vid översvämning. Om väg som garanterar allmän framkomlighet även ska uppfylla krav på framkomlighet för Räddningstjänst ska vägens bärighet vara anpassad till tunga fordon. Teknisk försörjning och renhållning Fastigheters spillvattensystem utformas så att översvämning inte sker inne i fastighet då det allmänna spillvattensystemet inte fungerar på grund av översvämning. Det innebär att fastigheters spillvattensystem utformas att brädda via anslutningsbrunn i gata. Åtgärder avseende skyfall Hantering av skyfallsmängder, det vill säga regn som överstiger dimensioneringsförutsättningar i Svenskt vattens publikation P110 (tabell 2) sker primärt med syfte att skadebegränsa med avseende på vattenvolymer och inte med avseende på vattenkvalitet. Utgångspunkten är att möjligheten till lokal utjämning ska sökas i första hand och avledning i andra hand. Vid val mellan dessa båda principer ska i första hand säkerhetsapekter och risken för påverkan på stora samhällsvärden (miljö och kulturhistoria) och i andra hand samhällsekonomiska överväganden beaktas. Vid lokal utjämning är utgångspunkten är att hantering av ett 100 års regn under ska möjliggöras inom planområdet. Utgångspunkten är att den ytliga avrinningen ut från området bara får ökas jämfört med befintliga förhållanden om vattnet avleds till ett utpekat bortledningsstråk (skyfallsväg) eller utsedd recipient för skyfall. För skyfallsvägar eller annan skyfallsrecipient ska kapacitet och behov ha utretts med beaktande av klimatförändringar och utbyggnadsplaner för ett större område. Fördelning av anpassningskrav mellan olika delområden ska ske utifrån princip om bästa samhällsnytta. Avledning kan godtas om det kan visas att den medför försumbara konsekvenser för människors hälsa eller miljö. Tabell 2. Minimikrav på återkomsttider vid dimensionering av nytt dagvattensystem. Utdrag ur Svenskt vatten publikation P110. Nya duplikatsystem VA-huvudmannens ansvar Återkomsttid för regn vid fylld ledning Återkomsttid för trycklinje i marknivå Kommunens ansvar Återkomsttid för marköversvämning med skador på byggnader Gles bostadsbebyggelse 2 10 < 100 år Tät bostadsbebyggelse 5 20 < 100 år Centrum- och affärsområden < 100 år Stråk för avledning av ytligt överskottsvatten det vill säga vattenmängder som uppstår då dagvattennätets kapacitet överskrids ska identifieras och säkras via höjdsättning. Anläggningar för bortledning och fördröjning av överskottsvatten dimensioneras för klimatanpassat 100 års regn. Avledning av regnvatten till recipient ska ske genom självfall så långt möjligt eftersom det är den lösning som ger mest säker avledning, bäst ekonomi på lång sikt och minst energiförbrukning. När avledning med självfall inte är möjligt, till exempel bakom ett eventuellt älvkantskydd, ska det i detaljplan reserveras plats för pumpstationer för såväl dagens som framtidens nederbördsförhållanden. Även risken för förändrade randvillkor i form av ändrade recipientnivåer eller grundvattennivåer ska beaktas. Pumpstationer och tillhörande anläggningar ska ha nödvändig reservkapacitet och tillräcklig kapacitet för att klara dimensionerande flöden under anläggningens livslängd. För att säkerställa att planen uppfyller säkerhetsmarginaler för skyfall kan modellering krävas. I vissa fall kan det vara tillräckligt att områdets avrinning utformas med utgångspunkt att hantera situationen som anges av befintliga skyfallskartor utifrån strategierna i det tematiska tillägget. Att planen har förutsättningar för att uppnå tillräckliga marginaler enligt tabell 1 får då bedömas av sakkunnig. Samhällsviktigt Staden bedömer att skydd för sådant som kan anses utgöra samhällsviktig verksamhet (se definition enligt faktaruta på nästa sida) men som inte omfattas av stadens definition av samhällsviktig anläggning i de flesta fall anses tillgodosett om stadens generella riktlinjer avseende planeringsnivåer och anpassningsmål uppfylls. Utgångspunkten är att funktionen av samhällsviktiga anläggningar skyddas via anpassning till planeringsnivå för samhällsviktigt. Planeringsnivåerna ska tillämpas vid nyanläggning. För befintliga anläggningar ska skyddet höjas till dessa nivåer i samband med större förändrings-/ underhållsarbeten. För befintliga anläggningar där det inte är aktuellt med större förändrings-/ underhållsarbeten som kan motivera anpassning till planeringsnivån för samhällsviktigt bör successiv anpassning tillämpas. Syftet med successiv anpassning är att säkra god samhällsekonomi när anläggningens livslängd är oklar. Det ska finnas minst 0,5 meter marginal till en dimensionerande händelse under en planeringsperiod som motsvarar anläggningens livslängd alternativt tidpunkt för ny utvärdering. 54 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 55

29 Faktaruta 5 Samhällsviktig verksamhet /samhällsviktiga anläggningar Bilaga 3. Juridik kring översvämningsskydd i planeringen Det förekommer två olika begrepp som båda berör samhällsviktiga funktioner vilka definieras nedan. Samhällsviktig verksamhet: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ger följande utvecklade definition på samhällsviktig verksamhet: Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Verksamheter som måste fungera för att en kris inte ska utbryta inkluderar exempelvis elförsörjning samt hälso- och sjukvård. Ett exempel på en verksamhet som måste fungera när en kris väl bryter ut, är information och kommunikation. Vad som utgör en samhällsviktig verksamhet varierar. En verksamhet som är viktig vid en typ av kris behöver inte vara det vid en annan. Dessutom leder samhällets utveckling till att nya samhällsviktiga verksamheter tillkommer, medan andra försvinner. Samhällsviktiga anläggningar: Göteborg Stad har sedan 2010 infört särskilda planeringsnivåer för samhällsviktigt med syfte att skydda dessa från översvämningar orsakade av högvatten i havet. Med samhällsviktigt avses i huvudsak samhällsviktiga anläggningar som i ett perspektiv till år 2100 som om de slås ut innebär stor skada för samhället och är kostsamt eller omöjligt att återskapa. I detta perspektiv är det stora sjukhus, tung infrastruktur och tekniska anläggningar viktiga för stadens funktion. Samhällsviktiga anläggningar utgör en delmängd men långt ifrån alla verksamheter som lyder under MSB:s definition av samhällsviktig verksamhet såsom skolor, förskolor, dagligvaruhandel, vårdcentraler apotek med mera. I följande avsnitt redovisas en sammanställning över vilka juridiska aspekter som kan påverka hantering av översvämningsskydd i planeringen. Diskussion kring tillämpning av gällande lagstiftning Kvartersmark och klimatanpassning En självklar utgångspunkt vid klimatanpassning är att byggnader i första hand placeras på mark som är lämplig för byggande vad avser höjdläge med mera. Genom PBL kan markens höjdläge föreskrivas genom en planbestämmelse. För att en byggnation ska vara lämplig måste det också, även på sikt, vara möjligt att nå och kunna lämna aktuell fastighet även om det till exempel skulle förekomma höga vattenstånd. I PBL och dess förarbeten och praxis saknas bestämmelser om hur höga vattenstånd som kan accepteras på kvartersmark eller allmän plats. Allmän plats och vattenområden Med allmän plats avses en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för gemensamt behov. I detaljplanen ska gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden anges. Om den allmänna platsen ska användas för klimatanpassningsåtgärd och utgöra ett skydd ska det av beskrivningen av skyddet framgå att detaljplanen uppfyller de krav som ställs enligt PBL. Höjdsättning av marken är ofta nödvändigt för att området ska kunna bli lämpligt för till exempel bostäder. Störst möjlighet till klimatanpassningsåtgärder bör finnas inom allmän plats där kommunen är huvudman. Ofta krävs dock skydd utanför planområde vilket inte är möjligt med nuvarande utformning av PBL. Detta innebär att klimatanpassningsfrågan mer måste beaktas vid planområdenas avgränsning i framtiden och att genomförandefrågorna beaktas i tidigare skeden av detaljplanearbetet än vad som görs idag. Genom att mark läggs ut som allmän plats får kommunen ett effektivt genomförandeverktyg som kan användas i arbetet med klimatanpassning. Kommunen är skyldig att genomföra detaljplanen senast i samband med utbyggnaden och ordna så att de allmänna platserna kan användas så som avsetts. På detta sätt kan nödvändiga skyddsåtgärder till exempel i form av skyddsvallar mot höga vattenstånd anläggas. Den allmänna platsen kan även användas för dagvattenhantering. Utrymme som möjliggör anläggande av dammar kan anges. Även andra ytor kan reserveras för olika magasin och inte minst grönytor kan användas för infiltration av regnvatten. Befintliga träd kan också skyddas genom planbestämmelse. Inom vattenområden brukar planbestämmelser reglera olika typer av hamnområden. Vattenområden kan emellertid även användas för att reservera lämpliga platser för olika skyddsåtgärder. I Europa har flera städer redan anlagt barriärer utanför städernas hamninlopp. Här kan nämnas London, Sankt Petersburg, Rotterdam och Venedig. Områden planlagda som Vattenområden torde även kunna användas för olika pumpstationer som behövs då barriärer används för att skydda landområden. En brist i regelverket är att det saknas möjlighet att i en detaljplan föreskriva att en viss åtgärd, till exempel skyddsvall, ska utföras vid ett senare tillfälle, eller först efter ett visst förhållande inträffat. Det medför att åtgärder som idag kan betecknas som onödiga måste vidtas. Detta kan avhålla från planläggning men kanske också medföra att kommuner inte tar in bestämmelser som är nödvändiga på sikt. Om så sker kan förtroendet för planläggning minska. Skydd mot störningar i 4 kap 12 PBL Bland de bestämmelser som kan användas mot olika störningar, för att uppnå klimatanpassning, kan nämnas regleringen i 4 kap 12 PBL. Enligt denna får kommunen bland annat bestämma om skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Den ger också möjlighet att bestämma om det krävs skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen. Paragrafen är delvis ny i förhållande till den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL. Förändringen är en konsekvens av det ökade behov av klimatanpassning som nu finns och att ÄPBL saknade tillräckligt stöd för att garantera att åtgärder utfördes. Vad som är tänkbart är varken reglerat i lagrummet eller i dess förarbeten. Som exempel kan även här tänkas skyddsvallar. 56 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 57

30 Åtgärden säkerställs genom villkor vid bygglov enlig 4 kap 14 PBL Kommunen får enligt 4 kap 14 PBL bestämma att lov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten. Paragrafen är delvis ny i förhållande till ÄPB och har ändrats från den 1 januari 2015 genom propositionen En enklare planprocess, prop. 2013/14:126. En konsekvens av ändringen är att en skyddsåtgärd kan senareläggas men måste vara utförd före det att ett startbesked lämnas. Genom lagrummet kan säkerställas att en skyddsåtgärd utförs på tomten. Vad som utgör tomt definieras nu i 1 kap. 4 PBL Tomt beskrivs som ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål. Åtgärder utanför tomten kan således inte föreskrivas med denna bestämmelse. Detta är naturligtvis en brist att åtgärderna måste utföras i direkt anslutning till en byggnad och innebär att möjliga och kanske lämpliga åtgärder på kvartersmark inte kan säkerställas. Gemensamhetsanläggningar Lagstiftningen om markavvattning bedöms ha företräde om vi hanterar åtgärder som enbart handlar om skydd av vatten. Dock utvecklar vi frågan något då gemensamhetsanläggning ändå kanske skulle kunna användas inom kvartersmark för anläggningar där vattenskyddet är integrerade med andra bebyggelsefunktioner. I samband med att PBL ändrades 2011 infördes bland annat möjligheter att i en detaljplan bestämma om fastighetsindelning men även om skyldighet för en fastighet att delta i en viss tilltänkt gemensamhetsanläggning (GA). Samtidigt upphävdes fastighetsplaneinstitutet. Möjligheterna att införa fastighetsindelningsbestämmelser används i begränsad omfattning. Förhållandet är likartat när det gäller gemensamhetsanläggningar. Dessa är en vanlig form för samverkan mellan fastigheter och själva anläggningen hör till flera fastigheter gemensamt. Ofta utgör en gemensamhetsanläggning en väg, parkeringsplats eller liknande men borde även kunna utgöra en skyddsanordning som en vall mot höga vattenstånd eller en annan åtgärd som syftar till klimatanpassning. Gemensamhetsanläggningen inrättas vid lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) men redan vid planläggningen ska det utredas om nyttan är tillräcklig. Det innebär i korthet att fördelarna av regleringen (båtnad) ska överväga de kostnader och olägenheter som medföljer. Båtnadsvillkoret innebär således att en fastighet blir mer värd genom deltagandet i anläggningen. Även förbättringskrav och opinionsvillkor ska uppfyllas. Hittills har inte gemensamhetsanläggningar använts i arbetet med klimatanpassning. Markavvattningsföretag Lagstiftningen om Markavvattningsföretag återfinns i dels i Miljöbalken 11 kap och dels i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamheter. Här finns bestämmelser om vattenverksamhet och vattenanläggningar. Denna lagstiftning är tämligen ålderdomlig. Markavvattningslagstiftningen är inte heller fastighetsanknuten på samma sätt som en gemensamhetsanläggning. Att inrätta ett markavvattningsföretag för att bygga ut och förvalta en skyddsanläggning är sannolikt inte en långsiktig och hållbar lösning. Skälen till detta är att det rent praktiskt kommer att vara mycket svåradministrerat för en förvaltande samfällighetsförening att etappvis anlägga, förvalta och förnya en stor och omfattande vattenskyddsanläggning inom ramen för markavvattningslagstiftningen. För det första kommer det ingå ett relativt stort antal fastigheter som i sig behöver administreras. För det andra kommer anläggningen som sådan att vara mycket komplex och anläggningen sannolikt vara mycket dyrbar i sin helhet och kräva relativt stora kontroll- och underhålls insatser. För det tredje kommer det sannolikt vara svårt att hantera finansieringsmodeller som kan fungera för ett markavvattningsföretag. Till detta kommer också ett tämligen omfattande omprövningsförfarande när nya anläggningsdelar ska införlivas i markavvattningsföretaget och när nytillkommande fastigheter/delägare ska delta i anläggningen. Exploateringsavtal Exploateringsavtal har använts i samband med planläggning under lång tid men avtalens innehåll har inte varit lagreglerad. Genom prop. 2013/14:126 En enklare planprocess infördes exploateringsavtalen i PBL. Enligt definitionen i 1 kap. 4 är ett exploateringsavtal ett avtal om genomförande av en detaljplan mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen. I förarbetena anges att ett exploateringsavtal i första hand ska kunna avse ett åtagande för en byggherre eller en fastighetsägare att vidta eller finansiera sådana åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser samt anläggningar för vattenförsörjning och avlopp som är nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras. Att åtgärderna ska vara nödvändiga avses i detta fall inte bara sådana åtgärder inom ett specifikt detaljplaneområde som behövs för att den bebyggelse som planen medger ska kunna komma till stånd. Nödvändiga åtgärder kan också omfatta åtgärder som behöver vidtas utanför det område som den aktuella detaljplanen avser. Det innebär att exploateringsavtal kan användas för att säkerställa skyddsåtgärder såväl inom som utom planområdet. Synen på exploateringsavtal har emellertid skiftat och inte sällan har länsstyrelser ansett att avtalen inte säkerställer en åtgärd eftersom en exploatör kan gå i konkurs. Om exploatören är erfaren med finansiella muskler bör ett avtal kunna godtas särskilt om en avtalad åtgärd innebär en begränsad kostnad. Ett sätt att säkra en åtgärd kan vara att det avtalas om bildande av en gemensamhetsanläggning eller att ett servitut ges för en nödvändig markåtkomst. Om fullständig säkerhet önskas kan en kommun kräva en bankgaranti för att en åtgärd utförs. Detta är dock ovanligt idag men kan bli en framkomlig väg om alternativ saknas. Nackdelen är att bankgarantier innebär beaktansvärda kostnader. Vattentjänster Allmän VA-försörjning regleras i Sverige av Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, ofta benämnd Vattentjänstlagen eller VTL VTL reglerar kommunernas ansvar för allmän VA-försörjning, Inom vilka geografiska områden ska vattentjänster tillhandahållas Förhållandet mellan VA-huvudman och kunder Rätten att ta ut avgifter för anslutning till respektive brukande av den allmänna VA-anläggningen Dagvattenhanteringen måste lösas inom ramen för övergripande samhällsplanering. Det går inte att lösa dagvattenfrågor enbart genom att bygga ledningar utan det krävs samverkan mellan gata och allmän plats för att skapa utrymme för regn. VA-kollektivet har idag enligt branschstandard och rättspraxis ansvar för att avleda regn med upp till 10 års återkomsttid, det vi brukar kalla normala regn. Miljöbalken Skyddsvärda arter samt Natura 2000 regleras i miljöbalkens 7:e kapitel. I Kvillebäcken finns exempelvis den rödlistade knölnaten vilken kräver särskild tillsyn i älven och i Säveån vandrar Säveålax vilken är en Natura 2000 art som kräver särskild hänsyn liksom ål som är en annan skyddsvärd art. Om permanenta vandringshinder upprättas exempelvis stängning av vattenföring i Säveån under lax och åls vandringsperiod ska åtgärder vidtas som garanterar arternas rörelse. 58 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 59

31 Bilaga 3. Juridiska förutsättningar för finansiering Stadsbyggnadskontoret har utrett frågan kring finansiering av skyddsåtgärder för framtida översvämningar. Vilken princip som är möjlig att tillämpa beror på planeringssituationen i det enskilda fallet såsom vilken mark som ska skyddas och vem som äger marken. Följande alternativa finansieringsprinciper har identifierats. Finansiering genom exploateringsavtal I regeringens proposition 2013/14:126, En enklare planprocess, utvecklas vilka avtal en kommun får ingå inom ramen för ett planarbete och vad de får omfatta. Reglerna gör det möjligt att ingå exploateringsavtal för att säkra finansiering för en åtgärd som är nödvändig för en detaljplans genomförande. Förändringarna trädde i kraft 2 januari Klimatanpassningsåtgärder bedöms kunna vara en åtgärd som kan finansieras via exploateringsavtal. Möjligheten finns att teckna exploateringsavtal för åtgärder inom och utanför ett planområde. När det gäller privata exploatörers åtaganden regleras vilka avtal som får ingås. I lagen ges nu en möjlighet att någon annan än kommunen finansierar och garanterar att klimatanpassningsåtgärder genomförs utanför eller innanför ett planområde. Vid en normal avtalstolkning finns inget som säger att ett sådant avtal inte kan godtas, särskilt inte om exploatören är erfaren med goda finansiella förutsättningar. Om flera intressenter är beroende av att en åtgärd utförs kan det vara lämpligt att bilda en gemensamhetsanläggning. I vissa fall kan det räcka med ett servitut. Om en kommun tvekar om intressentens förmåga att fullgöra avtalet kan kommunen kräva en bankgaranti för att en åtgärd utförs. En bedömning får göras i varje enskilt fall. En begränsande faktor med privat finansiering för klimatanpassningsåtgärder är att det inte alltid kan anses rimligt att en exploatör bekostar och genomför åtgärder som gagnar stora områden. I de fallen bör kommunen stå för genomförandet och hela eller merparten av investeringen. Ett sätt för kommunen att få kompensation för den genomförda investeringen är att i berörda exploateringsområden och där staden är markägare lägga på en rimlig summa på markpriset vid försäljning. Finansiering genom gatukostnadsbestämmelser För att skapa ett skydd kan en kommun i ett detaljplanearbete ange var allmän plats ska finnas och vilken höjd som denna mark ska ha. Den allmänna platsen kan vara en gata eller en park och samtidigt utgöra en vall. På så sätt kan den framtida höjden och skyddets genomförande garanteras. Även kvartersmark kan höjdsättas i detaljplaner. En möjlig väg att säkra finansiering för ett högvattenskydd är genom gatukostnadsbestämmelser inom ramen för en detaljplan. Kravet är dock att det endast får ske inom ett begränsat område vilket kan likställas med inom planområdet. När det gäller anläggningar som är avsedda att betjäna större områden är lagstiftarens avsikt att kommunen ska ta kostnaden. Gatukostnadsersättningen ska vara skälig, vilket innebär att ersättningen kan komma att jämkas. Om ett högvattenskydd skyddar fler än de som kommunen kräver gatukostnadsersättning av, ska ersättningsnivån jämkas. Planlägga för ett högvattenskydd tvångsinlösen Större skyddsanläggningar och skydd som krävs för att säkra ett större område berör ofta flera fastighetsägare. I det fall en privat fastighetsägare med mark som behöver ingå i anläggningen inte vill upplåta mark på sin fastighet eller finansiera sin del av anläggningen kan kommunen tvinga fram en detaljplan för den aktuella delen. Marken kommer då att behöva tvångsinlösas för allmän plats, vilket innebär att kommunen måste betala för inlösen och anläggandet av skyddet. Andra finansieringsformer Nationella trafikslagsövergripande planen I och kring Göteborg planeras för ett antal stora infrastrukturprojekt de närmaste 10 åren. Flertalet av dem finns med i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet med avseende på investeringar och åtgärder över 50 miljoner kronor För klimatanpassningsåtgärder som tjänar stora delar av den befintliga och planerade staden bör en samordning ske i den nationella planen när ny infrastruktur byggs ut. Detta kan leda till möjlig statlig finansiering av åtgärder alternativt samfinansiering med stat, kommun och region kring klimatanpassning. I planen pekas följande objekt ut där samordning i frågan skulle vara lämplig: E6.20 Hisingsleden södra delen E6.21 Göteborgs hamn/lundbyleden Göteborgs hamnbana Fördjupad utredning om Trollhätte kanal/göta älv Statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor i befintlig bebyggelse Kommunen har möjlighet att söka bidrag för bebyggda områden som hotas av naturolycka. Medlen har dock hitintills varit mycket begränsade i förhållande till behovet, cirka 33 miljoner år I ansökan är det viktigt att hotbilden är noggrant utredd och att förebyggande åtgärder beskrivs tydligt. Bidraget, som administreras av MSB är på maximalt 60 procent av investeringskostnaden. Det samlade behovet för landets klimatanpassning uppskattas vida överstiga de belopp som hitintills funnits avsatta per år. 60 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 61

32 Bilaga 4. Tematiska kartor Nivå centrala staden (+2,0) Nivå centrala staden (+2,3) 62 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 63

33 Nivå centrala staden (+2,65) - klimatanspassat 100 års regn (+20%) ca. år Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret 65

34 Säveån, Mölndalsån, Kvillebäcken års flöde Göta älv m3/s 66 Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret

35 Göteborgs Stad Grafiska gruppen Foto: Unsplash Utskriftsoriginal Maj