Mikrokrediters inverkan på kvinnors handlingsfrihet i Bangladesh - en studie av tio fältstudier

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskaper Mikrokrediters inverkan på kvinnors handlingsfrihet i Bangladesh - en studie av tio fältstudier G3 uppsats i statsvetenskap VT 2011 Louise Othberg Handledare: Helena Stensöta

2 Sammanfattning Mikrokrediter är ett väletablerat verktyg som används i hopp om att minska fattigdomen i världen. Med skaparen av Grameen bank, Muhammad Yunus, i täten bildades idén med mikrokrediter i Bangladesh. En idé som bygger på att kvinnor som lånas ekonomiska medel kommer att få ökad handlingsfrihet och därmed bidra till en drägligare tillvaro för resten av familjen. Många studier har genomförts inom området och trots att forskarna undersöker samma fråga; hur mikrokrediter påverkar kvinnors handlingsfrihet i Bangladesh, så är resultaten motstridiga. Denna uppsats undersöker tidigare studier och syftar till att utreda varför dessa studier kommer fram till olika utfall och vilka faktorer som bidrar till detta. Genom en metaanalys kommer uppsatsen fram till att studierna varierar eftersom forskarna inom området har olika föreställningar om maktrelationer mellan man och kvinna, undersöker olika variabler och använder olika angreppssätt på problemet. Enligt tidigare studier uppvisar denna uppsats att mikrokrediter är behjälpligt för kvinnors ökande av handlingsfrihet inom vissa dimensioner men att traditionella, konservativa normer återhåller kvinnan i hennes handlingskraftiga utveckling. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Introduktion Idén bakom mikrokrediter i Bangladesh Avgränsningar Kvinnor i Bangladesh Begreppet handlingsfrihet Bangladesh som val av fall Syfte Frågeställningar Teori Grundidén Analysmodell för metaanalysen Metod Metodval Inklusionskriterier och litteratursökning Genomförande Resultatredovisning Presentation Grundsyn Metod Beroende variabel Kausal riktning

4 Kontrollvariabler Längden på lånet Undersökt institution Geografiskt läge Process kontra utfall Resultat Analysschema Analys Grundsyn Metod Beroende variabel Kausal riktning Kontrollvariabler Längden på lånet Undersökt institution Geografiskt läge Process kontra utfall Resultat Diskussion Slutsats Källförteckning

5 1. Introduktion Omkring 2,5 miljarder människor lever i dag världen över i extrem fattigdom. Fattigdom som innebär att en människa har under 2 US$ om dagen att leva på vilket ökar risken för hunger, analfabetism, sjukdomar, dålig hälsa samt ekonomiska och politiska begränsningar (Förenta Nationen, 2010). För att tackla fattigdomen påstår många forskare att utvecklingshjälp är nödvändigt men det finns olika meningar om hur den bäst kan ges. I dag präglas all utvecklingsforskning i huvudsak av idén att stärka kvinnors handlingsfrihet för att därmed uppnå social och ekonomisk förändring i samhället (Sen, 1999: ). En av samtidens mest förespråkade modeller för att minska fattigdomen är mikrokrediter. Mikrokrediter riktas mot fattiga människor; i synnerhet kvinnor, för att öka deras handlingsfrihet. Mikrokrediter är unika jämfört med vanliga banklån eftersom de baseras på lojalitet och grupplån; kvinnor får gruppvis lån och blir kollektivt återbetalningsskyldiga. Om en person misslyckas med att betala tillbaka lånet får inte resten av gruppen ta ytterligare lån. Institutionerna som ger ut mikrokrediter har vanligtvis även sociala förmåner i form av kvinnofrämjande utbildningar gällande preventivmedel och hälsa (Shetty, 2004: 1-3). Mikrokrediter riktar sig till kvinnor i hopp om att öka deras handlingsfrihet och därmed öka hushållets och familjens socioekonomiska status. Relationen mellan mikrokrediter och kvinnors handlingsfrihet är dock inte självklar och studier inom området är motstridiga gällande hur kvinnor faktiskt påverkas av mikrokrediter (Shetty, 2004: 2-3). Den här uppsatsen kommer att undersöka effekten av mikrokrediters inverkan på kvinnors handlingsfrihet i Bangladesh. Genom att studera tidigare genomförda fältstudier strävar uppsatsen efter att systematiskt utreda varför utfallen i studierna varierar och vilka faktorer som orsakar detta Idén bakom mikrokrediter i Bangladesh Mikrokrediter anses i dag fungera väl som utvecklingshjälp. Idén bygger på en neoliberal ideologi där marknaden blir öppen för fattiga hushåll som på så sätt lyfts ur fattigdomen (Shetty, 2004: 2). Bangladesh ger gott om utrymme för icke-statliga institutioner som tillhandahåller ekonomiska medel. Jämfört med sina grannländer är Bangladesh etniskt 5

6 homogent med toleranta religiösa grupper. De flesta av de 1200 mikrofinansiella organisationerna i Bangladesh är icke-statliga. De fyra största är Grameen bank, BRAC, ASA och Proshika som tillhandahåller 87 procent av långivandet (Naryan & Glinskaya, 2007:20). Den första institutionen som initierade mikrokrediter var Grameen bank i Bangladesh, med Muhammad Yunus i täten. När Bangladesh på 1970-talet blev självständigt från Pakistan härjade hårda tider av svält och fattigdom. Ekonomen Yunus gav sig ut på landsbygden för att utforska vad lokalbefolkningen ansåg sig behöva för att överleva och ha ett drägligare liv. Han fick svaret att tillgång till ett litet kapital för att bedriva små verksamheter och att stå på egna ben skulle innebära en avgörande förbättring. Sedan 1970-talet påbörjades utvecklingen av mikrokrediter i Bangladesh. En utveckling som Yunus fick Nobels fredspris för år 2006 och som numera tillämpas i många fattiga länder världen över (Sengupta & Aubuchon, 2008: 9-12). Vad som är unikt med mikrokrediter är att de syftar till att undvika lagbindande kontrakt. Lånen är istället uppbyggda på tillit mellan låntagare och långivare genom så kallade grupplån; kvinnor går samman för att ta ett lån inom en grupp om minst fem personer. Om alla medlemmar i gruppen lyckas att betala tillbaka lånet finns möjlighet att ta ytterligare lån. Om däremot någon i gruppen skulle misslyckas med att återbetala så nekas hela gruppen framtida lån. Genom att bygga lånet på tillit undviks monetär säkerhet som är nödvändig inom vanliga banklån. De som annars inte skulle bli beviljade lån kan genom mikrokreditinstitutioner öka sina chanser att få ett lån och därmed förbättra sina chanser på marknaden. Återbetalningen av lånen i Bangladesh har aldrig sjunkit under 90 procent. Att lyfta fram kvinnor på marknaden är inom utvecklingsstudier ett sätt att öka socioekonomiska förutsättningar för hela familjen och hushållet (Sengupta & Aubuchon, 2008: 11-12). Varje kreditprogram innehar även någon form av agenda för social utveckling, exempelvis träning och utbildning inom hälsa, näringslära och familjeplanering. Mikrokrediter syftar alltså till att skapa en tryggare tillvaro för fattiga genom ökad handlingsfrihet och därmed skapa en värld utan fattigdom. Trots att den huvudsakliga uppfattningen utgår från att mikrokrediter gynnar kvinnor så delar sig meningen om handlingsfriheten för dessa kvinnor ökar eller om den faktiskt minskar. Under slutet av 1900-talet genomfördes många 6

7 undersökningar om mikrolånens inverkan på kvinnor i Bangladesh. Studierna undersökte i huvudsak mikrokrediternas inverkan på fattigdomsbekämpningen generellt men även mer individuellt om hur kvinnornas handlingsfrihet påverkas (Shetty, 2004: 2-3). Trots att olika studier har undersökt samma problem; hur mikrokrediter påverkar kvinnors handlingsfrihet i Bangladesh, så har utfallen varierat. Vissa forskare hävdar exempelvis att kontrollen över mikrokrediter enbart gynnar kvinnors handlingsfrihet om kvinnan kontrollerar lånet själv medan andra ser gemensam lånekontroll mellan kvinna och man som positivt. Denna uppsats, som är en metaanalys, syftar till att undersöka varför tidigare studiers utfall varierar och vilka faktorer som påverkar detta. Metaanalysen bidrar till att uppsatsen systematiskt kommer att kunna undersöka studierna i ljuset av varandra och finna likheter samt skillnader som kan komma att besvara frågeställningarna. De utvalda studierna är utförda av Ackerly (1995), Basher (2007), Goetz & Sen Gupta (1996), Hashemi m.fl. (1996), Kabeer (2001), Pitt m.fl. (2006), Osmani (2007), Rahman (1999), Rahman m.fl. (2009) och Schuler m.fl. (1998), vilka kommer att presenteras längre fram i uppsatsen. 2. Avgränsningar Denna uppsats kommer att begränsa sig till att undersöka varför hittills genomförda studier är motstridiga gällande hur kvinnors handlingsfrihet påverkas av mikrokrediter i Bangladesh. För att utreda detta kommer uppsatsen att analysera tidigare studier som har undersökt hur mikrokrediter påverkar kvinnors handlingsfrihet i Bangladesh. Genom att systematiskt studera skillnader och likheter mellan studierna och undersöka varför de skiljer sig åt kommer en sammantagen bild att växa fram om vilka faktorer som bidrar till variationen. Enbart fältstudier som utreder handlingsfrihet i relation till mikrokrediter genomförda i Bangladesh kommer att analyseras. För att förstå dessa avgränsningar följer förklaringar av begrepp och definitioner nedan Kvinnor i Bangladesh För att förstå grundidén med mikrokrediter är det viktigt att komma underfund med varför mikrokrediter i huvudsak riktar sig mot kvinnor och vad kvinnor har för position i samhället Bangladesh. Kvinnor i utvecklingsländer har i regel begränsad tillgång till resurser gentemot 7

8 männen. Att stärka kvinnors ställning i samhället är av central betydelse för utvecklingsprocessen i många länder i dag. Det finns teorier som antyder att när kvinnor tjänar pengar utanför hushållet så tenderar det att förbättra kvinnans position med ökad handlingsfrihet (Goetz & Sen Gupta (1996), Ackerly (1995), Hashemi m.fl. (1996), Kabeer (2001), Osmani (2007), Rahman m.fl. (2009)). I Bangladesh är kvinnan totalt beroende av mannen; hon saknar ofta utbildning, blir bortgifta i tidig ålder, disciplineras genom misshandel och har inte äganderätt till något (Schuler m.fl.,1996: ). Många kvinnor är socialt och ekonomiskt beroende av männen och lever i ett samhälle som är socialt uppbyggt av purdah (utövandet av isolering och skydd av kvinnor för att upprätthålla en social standard som innefattar modesti och sedlighet). Kvinnorna blir ofta kvar i hemmet och kontakten med omvärlden är extremt begränsad vilket bland annat härstammar ur ett ekonomiskt beroende; kvinnan ses som en ekonomisk börda. Låneprogrammen är till för att skapa social förändring, öka kvinnors handlingsfrihet genom att dra de ur sina hem och öka deras ekonomiska roll för att i sin tur minska mannens dominans över kvinnan (Hashemi mfl., 1996: 636) Begreppet handlingsfrihet Begreppet handlingsfrihet, direkt översatt från engelskans empowerment, är ett vedertaget begrepp inom utvecklingsstudier där i huvudsak kvinnlig handlingsfrihet är aktuell. Grundtanken med ökad handlingsfrihet är att stärka individers och samhällens spirituella, politiska, ekonomiska och/eller sociala förmåga (Narayan & Glinskaya, 2007: 25). Sedan början på 1990-talet har handlingsfrihet och modellen för mikrokrediter varit huvudtema i utvecklings- och jämställdhetsstudier eftersom många forskare påstår att det finns ett samband mellan ökad ekonomisk tillgång och handlingsfrihet (Shetty, 2004:2). För att öka jämställdheten mellan kvinnor och män riktar sig alltså dagens forskare åt ett individuellt inriktat arbete för kvinnor genom att öka deras handlingsfrihet. Det är viktigt att uppmärksamma att handlingsfrihet i sig inte är en mätbar variabel utan att den mäts genom ombud som exempelvis graden av lånekontroll, beslutsfattande och självkänsla. United Nations Population Information Network (POPIN) har utvecklat följande universella kriterier för vad handlingsfrihet är och hur den mäts: 8

9 Kvinnans grad av självkänsla och självständighet. Kvinnans tillgång till möjligheter och resurser. Kvinnans rättighet att kontrollera hennes eget liv, inom och utanför hemmet. Kvinnans möjlighet att delta vid beslutsfattande. Kvinnans förmåga att influera sociala förändringar för att förbättra sociala och ekonomiska förhållanden. (Förenta Nationen, 2011). En kvinna med hög grad av handlingsfrihet är alltså självsäker i sin förmåga; hon är kapabel att leda sitt liv självständigt. Hon är socialt och ekonomiskt självständig, upplyst samt fri från all form av manlig dominans. Slutligen är hon en person som kan stå upp för sina egna rättigheter (Rahman m.fl., 2009:290) Bangladesh som val av fall Bangladesh är ett land som är hårt drabbat av fattigdom; rankat som det tredje fattigaste landet i världen. Befolkningen är i huvudsak agrar; närmare 85 procent av 135 miljoner människor lever på landsbygden (Rural Poverty, 2011). Bangladesh var först ut i världen med att tillämpa mikrokrediter i ett försök att minska fattigdomen. I dag har ett av tre hushåll tillgång till mikrokrediter i Bangladesh. Från 1970-talet fram till 1990-talet har antalet fattiga människor minskat från 70 procent till 50 procent. Fattigdom i Bangladesh innebär avsaknad av jordägande, hög arbetslöshet, hög analfabetism och kraftig befolkningsökning (Narayan & Glinskaya, 2007:10-14). Bangladesh är ett etniskt homogent land med hög befolkningsdensitet och goda kommunikationsnätverk. Skillnaden mellan Bangladesh och dess omkringliggande länder är att mikrokrediter i större utsträckning har motarbetats av religiös konservatism i andra muslimska länder. I Bangladesh har de konservativa religiösa grupperna varit mer toleranta mot mikrokrediter och kvinnors handlingsfrihet vilket gör Bangladesh till ett unikt fall att undersöka (Narayan & Glinskaya, 2007:205). Trots att Bangladesh är ett homogent land i bemärkelsen av språk och kulturella traditioner så kan de socioekonomiska företeelserna variera beroende på geografiskt läge, tillgång till infrastruktur och förhållandena till sociala och ekonomiska möjligheter (Hashemi et al., 1996: 637). 9

10 Vidare har Bangladesh en välfungerande utvecklingspolicy kombinerat med allmänna och privata samarbeten. Till skillnad från andra utvecklingsländer har regeringen i Bangladesh gett utrymme åt sociala entreprenörer att bidra med stöd när inte staten har räckt till (Narayan & Gliskaya, 2007:10-11). Efter Bangladeshs självständighet hade regeringen knapphändig erfarenhet och möttes av utmaningen att promota politisk, ekonomisk och social stabilitet i ett krigshärjat land fullt av naturkatastrofer. Lokala och internationella icke-statliga organisationer skapades och har ändrats över tid för att möta de behov som befolkningen efterfrågar. Exempelvis har BRAC varit en biståndsorganisation, en social rörelseorganisation och numera en kreditorganisation (Ackerly, 1995: 58). Fler länder har försökt att efterlikna Bangladeshs framgång med mikrokrediter men inte lyckats på grund av avsaknad av kapital, dålig ledning och organiserade trakasserier. Genom att undersöka de nyskapande idéer och praktiska erfarenheter som har bidragit till minskad fattigdom i Bangladesh, hoppas forskare på att upptäcka vilka delar som är unika i landet för att kunna efterlikna modellen i andra länder (Narayan & Glinskaya, 2007:20). Bangladesh är alltså ett etniskt homogent land med gott utrymme för icke-statliga organisationer, toleranta religiösa grupper och därmed många väletablerade mikrokreditinstitutioner vilket gör det till ett tillämpningsbart land att bedriva utvecklingspolitik i. Med anledning av detta är Bangladesh ett relevant land att fokusera på i denna uppsats. 3. Syfte Uppsatsens syfte är att utreda hur mikrokrediter påverkar kvinnors handlingsfrihet i Bangladesh. 4. Frågeställningar 1- Varför varierar utfallen på tidigare studier som har undersökt hur mikrokrediter påverkar kvinnors handlingsfrihet i Bangladesh? 2- Vilka faktorer bidrar till att tidigare studier är motstridiga gällande mikrokrediters inverkan på kvinnors handlingsfrihet i Bangladesh? 10

11 5. Teori Härnäst kommer grundidén att presenteras vilken är det ramverk som uppsatsens forskare utgår från. I uppsatsens resultatredovisning kommer forskarna att visa stöd eller misstycke för teorin att mikrokrediter gynnar kvinnors handlingsfrihet. Längre in i teoriavsnittet kommer även uppsatsens analysmodell för metaanalysen att presenteras Grundidén Fattigdomsbekämpning har varit en nyckelfaktor i utvecklingsstrategier under de senaste 50 åren. Under denna period har dock olika strategier och tillvägagångssätt tillämpats för att råda bot på fattigdomen. På talet påstod experter att investeringar i storskaliga infrastrukturella projekt skulle kunna lösa problemen medan 1970-talet förde med sig fokus på att utveckla humant kapital. Under 1980-talet betonades vikten av decentraliserat beslutsfattande, handelsfrihet och ekonomisk reformering (Narayan & Glinskaya, 2007:31). Idén om en ökning av handlingsfrihet har varit aktuell för utvecklings- och jämlikhetsarbetet sedan 1990-talet. Uppfattningen om en fri marknad för att uppnå ekonomisk utveckling och demokratisering har mött litet motstånd världen över. Inom denna marknadsbaserade inställning ligger tanken bakom mikrokrediter; att öka kvinnors handlingsfrihet och minska fattigdomen (Sen, 1999:280). Grundtanken med mikrokrediter och varför de riktas mot kvinnor är att kvinnor med ökad inkomst förväntas spendera tillgångarna på hela familjen snarare än på egna behov. Kvinnan ökar alltså inte enbart sin egen handlingsfrihet utan gynnar hela familjen genom att lägga pengar på utbildning, mat och vård för samtliga familjemedlemmar (Naryan & Glinskaya, 2007: 28). Mikrokrediter riktar sig alltså mot kvinnor för att bidra med en högre välfärd för hela familjen. Genom att hjälpa kvinnor att stå på egna ben och försörja familjen så kommer den socioekonomiska handlingsfriheten att öka i hela samhället (Rahman m.fl., 1998:69). Kvinnors deltagande i mikrokreditprogram medför inte bara en ökad inkomst utan ger dessutom storskaliga sociala fördelar sprungna ur kvinnans ökande status och oberoende. Kvinnors ekonomiska deltagande är alltså både en vinning i sig och en viktig faktor för samhällsförändring i allmänhet (Sen, 1999: 286). Handlingsfrihet har varit huvudtemat i 11

12 jämställdhets- och utvecklingsstudier sedan tidigt 1990-tal och antas därefter vara ett resultat av att ge kvinnor mikrokrediter. Mycket av detta beror på tidiga studier av Grameen bank som undersökte fattiga jordbrukarkvinnor i en kontext där både religion och patriarkalt begränsad autonomi och tillgång till marknaden figurerade. Genom att låna pengar till kvinnor i så kallade solidaritetsgrupper i kvinnans namn, inte mannens, ansågs Grameen bank-modellen av vissa forskare öka kvinnors handlingsfrihet (Shetty, 2004: 2). Anledningen till att kvinnor är målgrupp för mikrokrediter är för att öka deras intjäningsförmåga vilket förväntas öka hushållets socioekonomiska förhållanden snabbare än när man lånar till män. Lånegruppen är på så sätt ett medel för att organisera kvinnor och använda de som verktyg för att öka deras handlingsfrihet och minska fattigdomen. Forskarna förväntar sig följande utfall av hur mikrokrediter bör påverka kvinnors handlingsfrihet: kvinnan får signifikant inkomstökning genom hennes egna aktiviteter, kvinnan får kontroll över inkomsten från låneinvesterade aktiviteter, kvinnan ges möjlighet att förhandla sig till förbättringar i hennes välbefinnande i hushållet, samt att kvinnan ges möjlighet att medverka i nätverk för att skydda sina egna och sin lånegrupps intressen på lokal- och makronivå (Shetty, 2004: 3). Inom den föreställda bilden av mikrokrediters inverkan på kvinnors handlingsfrihet dyker det dock upp frågor kring hur behjälpligt mikrokrediter faktiskt är. Anledningen till att forskare genomför studier inom området är för att det finns en maktbalans mellan man och kvinna i Bangladesh som är ojämn. Hur väl denna teori kring hur mikrokrediter förväntas påverka kvinnors handlingsfrihet stämmer, kommer att studeras i uppsatsen genom att undersöka hittills genomförda studier med utfall som både är positivt och negativt inställda till mikrokrediters inverkan på kvinnors handlingsfrihet Analysmodell för metaanalysen Eftersom uppsatsen är en metaanalys är det relevant att här presentera analysmodellen som uppsatsen utgår ifrån. Uppsatsens analysschema är indelat i olika avsnitt som systematiskt kommer att analyseras. Följande avsnitt kommer att bearbetas: 12

13 1 Grundsyn 2 Metod 3 Beroende variabel 4 Kausal riktning 5 Kontrollvariabler 6 Längden på lånet 7 Undersökt institution 8 Geografiskt läge 9 Process kontra utfall 10 Resultat Med denna avsnittsindelning bryts studierna ner i smådelar där nyanser, avvikelser och likheter blir uppenbara. Genom att analysera dessa avsnitt kan svaret till uppsatsens frågeställningar komma att undersökas. 6. Metod 6.1. Metodval För att utreda hur mikrokrediter påverkar kvinnors handlingsfrihet undersöker den här uppsatsen tio stycken studier i en kvalitativ metaanalys. En metaanalys kan sägas vara en analys av analyser som strävar efter att utvärdera resultat från oberoende forskning. I metaanalysen vägs studier samman som är noga utvalda för att passa in i uppsatsen (inklusionskriterier och litteratursökning, samt genomförande presenteras nedan). Vanligtvis är metaanalyser kvantitativa men denna uppsats provar att göra en kvalitativ metaanalys; dels för att studierna som har undersökt problemet är för få och dels för att möjliggöra förmågan att gå in på djupet i respektive studie. Med hjälp av ett analysschema kommer tidigare studier att undersökas på ett systematiskt sätt för att på så sätt få reda på vari de avgörande skillnaderna mellan studierna består. Metaanalys är väl anpassad för denna typ av uppsats eftersom analysschemat kommer att bidra till att upptäcka skillnader och likheter mellan olika dimensioner av handlingsfrihet. Metaanalysen är ett bättre sätt att väga bevis för respektive emot vissa teorier än att summera litteratur utifrån impressionistiska kriterier och enskilda studier (Andersson, 2003:9). Liksom Andersson (2003) syftar denna uppsats till att analysera tidigare studier som undersöker hur mikrokrediter påverkar kvinnors handlingsfrihet. Denna uppsats är till skillnad från Anderssons studie kvalitativ och har genomarbetat en stor mängd material för att i slutändan ha tio, för denna uppsats, legitimt användbara studier. Lindvall 13

14 (2004) använder en metaanalys i en delstudie av sin avhandling med en kombination av fler metoder. Denna uppsats använder enbart en metod men bygger på liknande sätt upp en styrka eftersom olika studier innehar specifika styrkor och svagheter som blir tillgängliga i en metaanalys (Lindvall, 2004: 33). Eftersom en sammanställning av tidigare forskning saknas kan en metaanalys vara ett viktigt bidrag inför kommande forskning. Det empiriska bidraget i denna uppsats är jämförelserna och analysen i analysschemat som ligger till grund för en kommande studie inom samma område. En egengjord fältstudie hade varit möjlig att genomföra men eftersom uppsatsen syftar till att utreda varför tidigare studier är motstridiga och vilka faktorer som påverkar detta så passar en metaanalys bättre. Det empiriska bidraget i denna uppsats är alltså att undersöka varför tidigare studier kommer fram till motstridiga resultat gällande relationen mellan mikrokrediter och kvinnors handlingsfrihet samt vilka faktorer som påverkar detta. För att göra detta kommer uppsatsen att ställa studierna i ett analysschema som hanterar olika dimensioner av studierna. Med dessa dimensioner bryts studierna ner i smådelar där nyanser, likheter och avvikelser blir uppenbara. Genom denna djupgående nedbrytning av studierna kommer förhoppningsvis uppsatsens frågeställningar att kunna besvaras Inklusionskriterier och litteratursökning Härnäst kommer en presentation till valet av studier som har använts i uppsatsen. Enbart studier som undersöker begreppet handlingsfrihet genom mikrokrediter bland kvinnor i Bangladesh har varit relevanta. Uppsatsen använder fältstudier som är primärkällor och placerar dessa i ett analysschema. Analysschemat består av studier som påstår att mikrokrediter haft positiv respektive negativ inverkan på kvinnors handlingsfrihet. För att få fram de aktuella studierna har sökningar i flera steg genomförts. De första sökningarna genomfördes i Google, Google Scholar och databasen Elin. Till att börja med tillämpades sökordet mikrokrediter vilket genererade i tiotusentals artiklar som främst behandlade det ekonomiska bidraget som mikrokrediter av många anses inneha. För att begränsa sökningen användes därefter sökorden mikrokrediter och handlingsfrihet, som genererade några tusen träffar, bestående av världsomfattande studier även gällande män. Därefter användes mikrokrediter, handlingsfrihet och kvinnor vilket gav betydligt färre resultat men 14

15 fortfarande ett tusental då mikrokrediter är vanligt inom genusforskning över hela världen. Den sista sökningen innehöll sökorden mikrokrediter, handlingsfrihet, kvinnor och Bangladesh vilket enbart resulterade i ungefär 100 artiklar. Det uppkom dock många irrelevanta litterära översiktsstudier som slopades eftersom denna uppsats fokuserar på fältstudier. För att gallra ut oanvändbara studier var det nödvändigt att översiktligt läsa ungefär 75 studier och plocka ut de som kunde komma att vara användbara. Eter att slutligen ha fått fram sju relevanta studier lästes dessa, även referenslistorna i respektive studie kontrollerades. Det visade sig då att ytterligare fem studier, funna i referenslistorna, var användbara vilket slutligen resulterade i tolv stycken användbara studier. Två av studierna var dock förstudier till slutgiltiga uppföljningsstudier vilket gjorde att de två förstudierna; Osmani (1997) och Pitt m.fl. (2003), slopades. I slutändan används tio studier till uppsatsen. Studierna är genomförda på talet vilket är relevant då det under denna tid föreligger en norm att mikrokrediter är ett fungerande medel för att bekämpa fattigdom och öka kvinnors handlingsfrihet (Sen, (1999), Shetty (2004), Naryan & Glinskaya (2007)) Genomförande Olika studier som har genomförts inom området av mikrokrediters inverkan på kvinnors handlingsfrihet kommer fram till motstridiga resultat. Trots att den övergripande åsikten om mikrolånens inverkan på fattigdomsbekämpningen är positiv så är meningen delad om hur kvinnors handlingsfrihet påverkas. Några forskare antyder att mikrokrediter inte gör någon skillnad eller att mikrokrediter rentutav hämmar kvinnors handlingsfrihet. Denna uppsats kommer att granska, analysera och sammanställa olika fältstudier som har genomförts angående mikrokrediters inverkan på kvinnors handlingsfrihet i Bangladesh. Uppsatsen undersöker hur tidigare studier menar att kvinnors handlingsfrihet påverkas av mikrokrediter. Utifrån detta kommer studiernas gemensamma och motstridiga utfall att ge en förklaring till varför de skiljer sig åt. När detta är genomfört kommer förhoppningsvis en överskådlig bild att ges till vilka faktorer som bidrar till att tidigare studiers utfall är motstridiga gällande hur mikrokrediter påverkar kvinnors handlingsfrihet i Bangladesh. För att genomföra detta kommer samtliga studier att brytas ned och föras in i olika avsnitt i ett analysschema. Studierna har i analysschemat lagts in i bokstavsordning utefter forskarnas namn. 15

16 Analysschemat kommer först att presenteras där varje avsnitt i schemat kommer att redovisas. I presentationen redogörs anledningarna till varför analysschemat är indelat i de utvalda avsnitten. Genom de olika avsnitten i analysschemat kommer studierna att analyseras i ljuset av varandra. Därefter utmynnar analysschemat i en analys om varför studierna inom varje avsnitt skiljer sig åt. Efter att ha analyserat studierna i respektive avsnitt kommer diskussionen att besvara frågeställningarna; varför studiernas utfall är motstridiga och vilka faktorer som ligger bakom detta. I avslutande slutsatsen ges en återkoppling till syfte och teori samt en överblick av uppsatsen med reflektioner, funderingar och idéer kring tidigare studier och fortsatt forskning. 7. Resultatredovisning 7.1. Presentation Det första steget i resultatredovisningen är att i det här kapitlet presentera avsnitten som analysschemat är indelat i och förklara denna indelning. Härnäst kommer en redogörelse att ges till dessa avsnitt med motivering till varför det kan vara intressant att undersöka dessa i förhoppning att finna mönster och avvikelser mellan positiva och negativa studier som studerat mikrokrediters inverkan på kvinnors handlingsfrihet i Bangladesh Grundsyn Det första avsnittet undersöker respektive studies grundsyn. Den huvudsakliga anledningen till varför detta avsnitt tillämpas är för att ge en förståelse till vad studien utgår från, undersöker och lägger vikt vid. Avsnittet kommer i ljuset av detta att ligga till grund för hur forskarens egna uppfattningar och förutfattade meningar färgar resten av studien. Avsnittet ger även inblick i att studierna undersöker olika dimensioner av handlingsfrihet men samtidigt använder samma begrepp; handlingsfrihet. Motstridiga utfall av mikrokrediter kan bero på att forskarna har olika uppfattningar om maktrelationer mellan man och kvinna vilket i sin tur reflekterar olika meningar om vilka förändringar som utgör en ökning av kvinnors handlingsfrihet (Shetty, 2004:14). Grundsynen mellan forskarna varierar vanligtvis inom uppfattningen av gemensam lånekontroll och ökad konsumtion. Å ena sidan påpekar forskarna att ökad konsumtion och delat beslutsfattande om lånet är negativt då det genererar i 16

17 ökad manlig dominans och överbelastning för kvinnorna gällande tungt ansvar med avsaknad av kontroll. Å andra sidan påpekar forskarna att delad lånekontroll och ökad konsumtion innebär en ökad röst inom hushållsbeslutsfattande och ökad självkänsla då konsumtionen ökar (Ackerly (1995), Goetz & Sen Gupta (1996), Hashemi m.fl. (1996), Kabeer (2001), Osmani (2007), Pitt m.fl. (2006), Rahman (1999) och Rahman m.fl. (2009)) Metod Det här avsnittet bygger vidare på grundsynen och kommer att överskådligt undersöka vilken typ av metod som används i studien. Intervjuerna varierar i det sätt som de har genomförts på; somliga intervjuer erbjuder enbart förvalda alternativ medan andra skapar mer utrymme för diskussion mellan intervjuare och intervjuperson. De mest uttömmande intervjuerna är mindre strukturerade samtalsintervjuer där forskaren vill ta reda på hur respondenten tänker kring hur mikrokrediter påverkar kvinnans handlingsfrihet. Meningen med frågeundersökningar är dock att ställa frågor till ett slumpmässigt urval av personer från en bestämd population för att förhoppningsvis kunna generalisera resultaten till en större population. Kvalitativa undersökningar använder samtalsintervju medan kvantitativa studier använder frågeundersökningar (Esiasson m.fl., 2007: ). Kvantifieringen av en studie hjälper till att objektifiera mer subjektiva svar från en kvalitativ studie. Den ger även en uppfattning om hur vissa faktorer påverkar en minoritet som istället kan sägas vara representativa för en större population (Kabeer, 2001: 79). En kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningar berikar studien och förståelsen av könsrollerna i hushållet och samhället (Pitt m.fl., (2006:793). Två studier har etnografisk metod där forskarna under en tid studerat fenomenet mikrokrediter och hur det påverkar kvinnors handlingsfrihet. Etnografiska studier passar i processer som är svåra att klä i ord, trots att det är svårt att fastställa känslolägen med hjälp av observationer så passar metoden bra eftersom handlingsfrihet är så självklart för kvinnan att de har svårt att berätta om det i intervjuer (Esaiasson m.fl., 2007: 345). Utöver dessa två etnografiska studier är två studier uppföljningsstudier vilka kan ha vissa fördelar; dessa studier försöker att undvika godtyckliga metoder genom att istället utföra en förändringsstrategi. Uppföljningsstudierna undersöker om handlingsfriheten har ökat eller minskat under en viss tid i stället för att undersöka om den är hög eller låg vid ett tillfälle. 17

18 Både etnografiska studier och uppföljningsstudier gynnas av att observera förändringen över tid (Esaiasson m.fl., 2007: ). I analysschemat framgår även antalet respondenter som respektive studie undersöker. För att genomföra en representativ studie bör forskaren inkludera ett stort antal respondenter med ett slumpmässigt urval, på detta sätt kan studiernas resultat generaliseras (Esaiasson m.fl., 2007: 196) Beroende variabel Det här avsnittet undersöker vilken beroende variabel som respektive studie använder och utifrån det analysera om utfallet varierar beroende på detta. Genom den beroende variabeln bestämmer forskaren vilken dimension av handlingsfrihet som ska undersökas (Osmani, 2007: 698). Eftersom begreppet handlingsfrihet är mångfacetterat undersöker forskare olika dimensioner av begreppet vilket kan leda till att studierna resulterar i olika utfall; en dimension kan visa positivt resultat medan en annan kan visa negativt resultat. Handlingsfrihet kan alltså mätas på flera olika sätt eftersom det inte är en direkt mätbar variabel utan mäts genom olika ombud som forskaren själv plockar ihop i sin studie (Ackerly, 1995: 61). Vissa forskare använder begreppet handlingsfrihet ur ett endimensionellt perspektiv där enbart en beroende variabel undersöks, i andra fall undersöks fler beroende variabler. Detta bidrar till att studierna skiljer sig emellan beroende på vilken/vilka dimension/er av handlingsfrihet (beroende variabel) som forskaren har valt att ta i beaktande. Exempel på beroende variabler kan vara lånekontroll, ekonomisk säkerhet, våldet mot kvinnan och hennes förmåga att delta i beslutsfattarprocesser Kausal riktning Om handlingsfrihet genererar i lånedeltagande och inte tvärtom så ändras den kausala riktningen och effekten mellan låntagande och handlingsfrihet försämras. Det är frivilligt att delta i ett mikrokreditprogram vilket gör risken för självvalsproblemet (kvinnor som redan har handlingsfrihet är mer bänägna att ta mikrokrediter) stort. Det här avsnittet redovisar hur forskarna går till väga för att undersöka den kausala riktningen mellan mikrokrediter och kvinnors handlingsfrihet. Vissa studier använder kontrollgrupper, andra använder kontrollvariabler och somliga undersöker hur mikrokrediter förändrar kvinnors 18

19 handlingsfrihet över tid. Hursomhelst så måste varje forskare välja ett redskap för att kontrollera hur mikrokrediter påverkar kvinnors handlingsfrihet. För att kunna finna ett orsakssamband är det nämligen viktigt att ta ställning till tidsföljden mellan variablerna (Esiasson m.fl., 2007:75). Det vanligaste verktyget att använda för att bestämma den kausala riktningen och skydda sig mot självvalsproblemet är genom att använda kontrollgrupper. En kontrollgrupp väljs ut i relation till experimentgruppen med kvinnor som tar mikrokrediter. Kvinnorna i kontrollgruppen ska ha likadana socioekonomiska förutsättningar som låntagarna, det enda som ska skilja de åt är att kvinnorna i kontrollgruppen inte tar mikrokrediter. Kritiker hävdar dock att kvinnor är olika och att en grupp kvinnor kan vara olika trots att de har liknande socioekonomiska förutsättningar (Kabeer 2001: 82). Esaiasson m.fl. (2007) hävdar dock att trots att det är individer som undersöks så är vikten av att betrakta grupperna som likartade tyngre. Det finns en viss osäkerhetsmarginal men slumpen ser till att det inte finns några skillnader mellan experiment- och kontrollgruppen som kan påverka resultatet. Vidare nämner Esiasson m.fl. (2007) att genom att manipulera och randomisera så är användningen av kontrollgrupper ett säkert sätt för att dra slutsatser om orsak och verkan (Esiasson et al., 2007:104). De återstående verktygen; kontrollvariabler och mätning i tid kommer att ägnas egna avsnitt i uppsatsen nedan Kontrollvariabler I huvudsak används kontrollvariabler för att undersöka vilka faktorer som kan ligga till grund för orsak och verkan på kvinnors handlingsfrihet genom att isolera olika effekter på kvinnors handlingsfrihet. Detta avsnitt presenterar vikten av att använda kontrollvariabler och hur olika kontrollvariabler kan påverka utfallet av hur mikrokrediter påverkar kvinnors handlingsfrihet. Kontrollvariabler är även viktiga eftersom de tillgodoser kvinnors individuella egenskaper. Kvinnor är en heterogen kategori med både individuella skillnader och skillnader i klass, religion, ekonomisk status, arbete, storlek på lånet och så vidare. En handlingsfrihetseffekt av mikrokrediter kan skilja sig mellan olika kvinnor beroende på individuella, socioekonomiska och geografiska egenskaper (Osmani, 2007: 697). De mest tillämpade kontrollvariablerna är ålder, utbildning och andelen egendom på både mannen och kvinnan. Det finns alltid samband mellan två variabler som alla forskare utgår ifrån, vilka förhoppningsvis ska samvariera för att 19

20 finna ett orsakssamband. Genom att utesluta kontrollvariabler undersöker inte studien om det är någon annan variabel som orsakar samvariationen. Ett orsakssamband utan kausal mekanism visar ett tomt samband som inte säger något om utsträckningen av mikrokrediters inverkan på kvinnors handlingsfrihet (Esiasson m.fl., 2007:76, 80). Det går inte att helt isolera variablers effekter från varandra varför det är viktigt att observera samvariationen med kontrollinstrument som dessa. När forskarna lyfter in ytterligare en variabel, exempelvis ålder, så kommer mikrokrediter att ha två olika effekter på handlingsfrihetsvariabeln; en direkt och en indirekt. Den direkta effekten via ålder utgör tillsammans mikrokreditvariabelns totala effekt. Antalet indirekta effekter blir fler ju fler mellanliggande variabler som förs in i analysen. Den totala effekten talar om hur stark påverkan den oberoende variabeln har på den beroende variabeln (Esaiasson m.fl., 2007:92-93) Längden på lånet Handlingsfrihet kan ta tid att etablera i patriarkala samhällen. Detta resulterar i att studier som utreder kvinnors handlingsfrihet under längre tid kan få en positiv effekt till skillnad från de som undersöker kortare tid (Osmani, 2007: 697). Tiden kan föda en acceptans i samhället och skapa självförtroende då hon växer in i rollen som ekonomisk bidragsgivare till familjen. Hursomhelst, över tid så ökar summan på lånet vilket kan innebära att kvinnan förlorar kontrollen över lånet då hon inte har möjlighet att konsumera allt själv. Eftersom kvinnan är bunden till hemmet kan hon inte spendera pengar utanför hushållet, utan mannens hjälp (Ackerly, 1995: 56). Därför kan bilden av hur länge kvinnan har varit deltagare i en mikrokreditinstitution vara tvetydig; ökad handlingsfrihet eftersom hon fått erfarenhet eller minskad handlingsfrihet eftersom hennes lånekontroll minskar Undersökt institution Detta avsnitt analyserar vilken institution som studierna undersöker och om vissa institutioner gynnar kvinnors handlingsfrihet mer än andra. Det kan vara så att olika institutioner främjar olika dimensioner av kvinnors handlingsfrihet. Grundidén med mikrokreditinstitutionerna är desamma men vissa är mer inriktade mot fattigdomsbekämpning och kvinnofrämjande medan andra enbart är uppbyggda som en mer traditionell bank med ekonomiska intressen. Grameen 20

21 Banks huvudmål är av ekonomisk karaktär och ger lånet i tidigt skede medan BRAC är en organisation vars huvudmål är att jobba med samhällsutveckling genom bland annat kvinnofrämjande utbildning och kurser för kvinnor och flickor som fördröjer första utlånandet till tre månader. Grameen Bank uppmuntrar traditionellt kvinnliga arbeten och har större tryck på låntagarnas disciplin, regler och ritualer; medlemmar måste sitta i rader och formellt hälsar på varandra medan BRACs möten är mer informella (Hashemi m.fl., 1996: 649, Shetty, 2004: 3). Andra mindre institutioner som är mer inriktade mot könsantagonism är Save the Children s Fund (SCDF) och RD-12 som ger lån till kvinnor enbart för att öka förmånerna för henne och barnen i familjen (Ackerly, 1995: 56). The small Enterprise Development Project (SEDP), å andra sidan, har som mål att hjälpa fram småskalig arbetsintensiv företagsamhet för att öka inkomst och utvidga sysselsättning bland befolkningen. Lånet är större och låntagaren måste ha en viss andel land och någon form av entreprenörkompetens för att kvalificera (Kabeer, 2001) Geografiskt läge Trots att befolkningen i Bangladesh är homogen gällande språk och kulturella traditioner så skiljer sig många specifika detaljer mellan olika individer gällande sociala normer, geografi, infrastruktur och olika uppbyggnad av sociala och ekonomiska möjligheter från område till område (Hashemi m.fl., 1996: 637). Geografiskt läge används i vissa studier som en kontrollvariabel och ges i uppsatsen utrymme eftersom somliga forskare anser att det kan vara avgörande för kvinnors handlingsfrihet vart i landet hon bor. Tangail och Gazipur ligger nära Dhaka och tenderar att vara mer öppet och tolerant mot nya influenser och bättre tillgång till faciliteter som kan ge högre levnadsstandard för kvinnor (Rahman m.fl., 2009: 295). Mer avskilda platser som Brahambaria, Mymmensing, Bogra, Dinajapur, Chittagong och Rajsahi uppvisar högre grad av traditionell konservatism gällande religiösa normer vilket kan missgynna kvinnors handlingsfrihet. I dessa områden har mikrokrediter varit etablerat längst av alla ställen i landet vilket innebär att områdena länge varit ekonomiska deprimerade. I Jamalpur, Rangpur, Chittagong, Khulna, Fardipur och Chokoria är ekonomin stabilare vilket innebär större lånesumma, godare infrastruktur och mindre konservativa värderingar bland gemena man. Detta genererar i mer ökad rörlighet och delaktighet i utomhushållsliga sysslor 21

22 medan kvinnorna i dem mer fattiga områdena är stadigvarande i hushållet (Ackerly (1995), Goetz & Sen Gupta (1996), Hashemi m.fl. (1996), Kabeer (2001) och Rahman m.fl. (2009)) Process kontra utfall Genom detta avsnitt görs en djupdykning i vilken betydelse resultatet av studien har beroende på om processen eller utfallet av den beroende variabeln undersöks (Osmani, 2007: 697). Följande lista visar exempel på skillnaden i utfalls- och processrelaterade undersökningar: Process Tillgång till lån Bestämmande över tillträde till lån Bestämmande över återbetalning Bestämmande över lånebekostade aktiviteter Försäljning av lånebekostade produkter Kontroll över redovisningen Utfall Ökad känsla av egenvärde Ökad upplevd ekonomisk insats Ökad roll i större och mindre beslut Rörlighet i allmänheten Politiskt deltagande Minskning av våld gentemot kvinnan_ Det finns ingen orsak och verkan-effekt mellan process och utfall men det är överhängande att inriktningen mot process eller utfall har betydelse för om studien är positiv eller negativ (Kabeer, 2001: 81). I analysschemat kommer det att framgå vilka studier som undersöker utfall respektive process vilket därefter kommer att analyseras Resultat Detta avsnitt är väsentligt för att utläsa studiernas resultat av hur kvinnors handlingsfrihet påverkas av mikrokrediter i Bangladesh. De resultat som forskarna själva belyser kommer i analysschemat att presenteras. Det kommer att visa sig att vissa resultat är lika varandra men utläses olika beroende på vem som håller i pennan. Det kan vara intressant att undersöka vilka studier som kommer fram till olika resultat gällande samma problem och ta itu med vad som kan ligga bakom det med hjälp av de tidigare avsnitten. I detta avsnitt lyfts en generell bild fram av hur studierna anser att kvinnors handlingsfrihet påverkas av mikrokrediter. 22

23 7.2. Analysschema Grundsyn Grundsyn Metod Metod Ackerly (1995) Basher (2007) Goetz & Sen Gupta (1996) Hashemi m.fl. (1996) Kabeer (2001) Studien utgår från att direkt involvering i lån förväntas ha positiv effekt på kvinnors handlingsfrihet men att kvinnor i Bangladesh oavkortat fråntas kontrollen av manliga släktingar och därmed att gemensam kontroll är negativt. Studien undersöker hur icke-ekonomiska sfärer påverkas av mikrokrediter genom att undersöka hur valdeltagandet skiljer sig mellan låntagare och ickelåntagare. Han utgår från att mikrokrediter är positivt för kvinnors handlingsfrihet. Studie problematiserar kvinnans förlorade kontroll över lånen och identifierar svårigheten i att etablera tydliga mönster för lånekontroll. De utgår från att ökad konsumtion leder till överbelastning för kvinnan. Studien utgår från att mikrokrediter ger kvinnor ökad handlingsfrihet genom att mäta effekterna av åtta dimensioner av handlingsfrihet och att gemensamt beslutsfattande inom hushållet är positivt för kvinnors handlingsfrihet. Kabeer utgår från att mikrokrediter är positivt för kvinnors handlingsfrihet i en rad dimensioner som låntagarna själva belyser, och att ökad konsumtion är positivt för kvinnors sociala utveckling. Osmani (2007) Pitt m.fl. (2006) Rahman (1999) Rahman m.fl. (2009) Schuler m.fl. (1998) Studien undersöker hur kvinnors förhandlingsstyrka påverkas av mikrokrediter och utgår från att mikrokrediter ökar kvinnors handlingsfrihet då de får en ny och mer handlingskraftig, roll bredvid mannen som beslutsfattare och inkomsttagare. Studien utgår från att mikrokrediter ger kvinnor ökad handlingsfrihet genom att undersöka könsroller och kvinnas autonomi samt beslutsfattarmakt i hushållet. Utgår även från att ökad konsumtion leder till ökat hushållsligt beslutsfattande. Studien undersöker lånestrukturerna för att granska innebörden av mikrokrediter. Låntagande kvinnor förlorar kontrollen över lånen och blir överbelastade. Studien undersöker om det är någon skillnad mellan låntagare och icke-låntagare i handlingsfrihet baserat på POPINs kriterier. De utgår från att gemensamt beslutsfattande och ökad konsumtion är positivt för kvinnors handlingsfrihet. Studien undersöker om hustrumisshandeln ökar eller minskar med mikrokrediter och utgår från att bilden är tvetydig och varierande från fall till fall men konkluderar att mikrokrediter i slutändan minskar hustrumisshandeln. Ackerly (1995) Basher (2007) Goetz & Sen Gupta (1996) Hashemi m.fl. (1996) Kabeer (2001) Slumpmässig kvantitativ studie. 826 respondenter. Kvalitativ studie med strukturerat frågeformulär. 125 respondenter. Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med både låntagare och bankarbetare. 275 respondenter. Kvalitativ studie med deltagarobservation och informella intervjuer samt kvantitativ stickprovsundersökning. 120 respektive 1300 respondenter. Induktiv, kvalitativ studie med kvinnors egna berättelser samt slumpmässig kvantitativ undersökning. Hon förlitar sig på den kvalitativa studien men försöker att översätta resultaten utifrån den kvantitativa studien. 70 respektive 700 respondenter. Osmani (2007) Pitt m.fl. (2006) Rahman (1999) Rahman m.fl. (2009) Schuler m.fl. (1998) Slumpmässig Kvantitativ och kvalitativ studie med Kvalitativ och slumpmässig kvantitativ studie Induktiv etnografisk kvalitativ studie samt en omfattande Kvalitativ studie med halvexperimentell metod samt Använder Hashemi m.fl. etnografiska material för att

24 Beroende variabel Beroende variabel Kausal riktning intervjuundersökning och hushållssurvey. 84 respektive 624 respondenter. respondenter i den kvantitativa studien. slumpmässig hushållsundersökning för att bidra med demografisk och socioekonomisk information. 154 respektive 295 respondenter slumpmässig kvantitativ metod med strukturerade enkäter. 184 respektive 387 respondenter ta reda på hur hustrummisshandeln påverkas av mikrokrediter. Ackerly (1995) Basher (2007) Goetz & Sen Gupta (1996) Hashemi m.fl. (1996) Kabeer (2001) Kvinnans accounting knowledge (hurvida hon har kunskap om inputkostnader för lånefinansierat företagande, dess produktiva utdelning och lönsamhet). Kvinnans frivilliga delaktighet i riksdagsvalet Kvinnans managerial control (hurvida kvinnan är medveten om hur lånet används och om hon bidrog till någon arbetsinput i aktiviteter som är lånefinansierade). Kvinnans rörlighet, ekonomiska säkerhet, möjlighet att genomföra större och mindre inköp, involvering i större hushållsbeslut, frihet från att ägodelar konfiskeras av mannen mot hennes vilja, politisk och juridisk medvetenhet och delaktighet i politiska kampanjer och protester. Studien är uppdelad i följande beroende variabler: Kvinnans rörlighet och sociala status, graden av självkänsla och ekonomiskt bidragande, kvinnans beslutsfattanderoll, hur investeringarna ändrats med mikrokrediter samt storleken på hennes tillgångar. Osmani (2007) Pitt m.fl. (2006) Rahman (1999) Rahman m.fl. (2009) Schuler m.fl. (1998) Kvinnans förhandlingsstyrka som undersöks genom hennes breakdown position ( andelen land hon äger nu, värdet av hennes tillgångar och enligt henne själv hur hon skulle klara sig själv utan stöd från make och familj ). Kvinnans möjlighet att genomföra inköp, ekonomiska säkerhet, makt i balans mellan beslut, implementering och utgifter, rörlighet och nätverkande, politisk och juridisk medvetenhet, makens uppfattning om kvinnans handlingsfrihet och beslutsmakt angående produktivitet. Kvinnans kontroll över mikrokrediterna. Kvinnans ekonomiska säkerhet, förmåga att delta i beslutsfattarprocesser, kontroll över tillgångar, rörlighet utanför hushållet och politisk och juridisk medvetenhet. Våldet mot kvinnan (om våldet ökar eller minskar när hon tar mikrokrediter). Ackerly (1995) Basher (2007) Goetz & Sen Gupta (1996) Hashemi m.fl. (1996) Kabeer (2001) Studien undersöker hur kvinnors handlingsfrihet påverkas av mikrokrediter genom olika längd på lånet men nämner inte Studien bearbetar självvalsproblemet och arbetar med kontrollvariabler för att undersöka hur kvinnors Studien undersöker hur kvinnors handlingsfrihet påverkas av mikrokrediter genom olika längd på lånet men nämner inte självvalsproblemet. Tar i hög grad hänsyn till självvalsproblemet och använder kontrollgrupper. Bearbetar självvalsproblemet men utesluter kontrollgrupper. Istället utgår hon från kvinnors berättelser om hur mikrokrediter 24