Borgå stads närings- och konkurrenskraftsprogram Utkast

Transkript

1 Borgå stads närings- och konkurrenskraftsprogram Utkast

2 Innehåll innehåll 1 Inledning... 2 Från stadens strategi till närings- och konkurrenskraftsprogram Ett program utarbetas... 3 Programmet är resultatet av samarbete Omvärdsanalys... 4 Läge... 4 Befolkning och boende... 4 Konkurrenkraft... 5 Näringsstruktur, arbetsplatser och arbetskraft... 5 Basservice... 8 Turism... 8 Stadens image... 9 SWOT Mål och kritiska framgångsfaktorer Stadens invånarantal växer Tillgången på kunnig arbetskraft säkerställs Företagens verksamhetsmöjligheter främjas Stadens miljömål skapar nya möjligheter till affärsverksamhet Aktörer och roller Stadsutveckling Sakkunniga och samarbetspartner Intressentgrupper Uppföljning och styrning av närings- och konkurrenskraftsprogrammet Uppföljning och rapportering Servicens innehåll... 19

3 1 Inledning För att bevara sin livskraft behöver staden nya invånare och konkurrenskraftiga företag: livskraftiga företag är ett livsvillkor för staden. Konkurrenskraftiga företag ger arbetsplatser, inkomster och tjänster - samt skatteinkomster till staden. Företagens framgång bidrar också till stadens image och förbättrar arbetsplatsförsörjningen. När företagen är konkurrenskraftiga, kan de också utveckla sin verksamhet på ett miljövänligt sätt. Företagsverksamhet med gott rykte lockar också invånare till staden. Från stadens strategi till närings- och konkurrenskraftsprogram Stadsfullmäktige godkände Borgå stads nya strategi i oktober Strategin ska styra stadens utveckling de närmaste fyra åren. Strategin sammanfattas i fyra strategiska mål: sundare ekonomi, mindre välfärdsklyftor mellan invånarna, större möjligheter för invånarna att medverka samt en konkurrenskraftig och hållbar stad. Det nya närings- och konkurrenskraftsprogrammet baserar sig på stadens strategi och där beaktas de mål som följer av det strategiska målet att vara en konkurrenskraftig och hållbar stad. En omvärldsanalys görs till underlag för definieringen av stadens viktigaste mål och åtgärder för att utveckla näringslivets verksamhetsförutsättningar under åren Strategin definierar stadens grundläggande uppgift: Borgå stad främjar invånarnas och miljöns välstånd samt företagens konkurrenskraft i området 2

4 2 Ett program utarbetas Den viktigaste uppgiften för den kommunala näringspolitiken är att se till att företagen har möjligheter att förnyas och utvecklas. I det nya programmet ville man ge synlighet, förutom åt näringslivet, också åt områdets konkurrens- och livskraft. Därför kallas det nya programmet närings- och konkurrenskraftsprogram. Programmet är resultatet av samarbete Arbetsprocessen med programmet under våren 2014 karaktäriserades av en livlig växelverkan. Vid utarbetandet av detta program har vi velat uttrycka nya strategiska avsikter: tillsammans med olika parter kan vi skapa en ännu bättre stad för invånarna och företagen. Därför bereddes programmet i samarbete med representanter för företag, läroanstalter och företagarorganisationer samt andra intresserade. En arbetsgrupp som bestod av tjänstemän och representanter för utvecklingsbolaget beredde programmet och bearbetade material för sakkunnigråden som arrangerades under vintern och våren Medlemmar i arbetsgruppen var: Fredrick von Schoultz Martin Söderlund Maarit Ståhlberg Outi Leppälä Eero Löytönen Antero Antila Tuija Öberg Päivi Mäkimartti Ulla Poppius Topi Haapanen Christina Sani biträdande stadsdirektör, stadsutveckling, arbetsgruppens ordf. förvaltningschef, stadsutveckling fastighetschef, stadsutveckling turism- och marknadsföringschef, stadsutveckling stadsplaneringschef, stadsutveckling utvecklingschef, stadsutveckling utvecklingschef, bildningssektorn utvecklingschef, social- och hälsovårdssektorn verkställande direktör, Posintra Ab regionutvecklingsdirektör, Posintra Ab programkoordinator, stadsutveckling, arbetsgruppens sekreterare Det första sakkunnigrådet arrangerades i februari. Då gav deltagarna sina egna synpunkter till arbetsgruppens SWOT-underlag. Vid det andra sakkunnigrådet i mars funderade deltagarna på kritiska framgångsfaktorer, preliminärt på åtgärder och s.k. scener, som Juha Kostiainen, docent i strategisk utveckling av stadsregioner vid Tammerfors universitet, berättade om vid det första sakkunnigrådet. Scener är mer än t.ex. ett bostadsområde eller en fysisk struktur, de är ett slags tillstånd som iakttas med konsumentens ögon. Scener kan möjligen användas som ett verktyg under denna programperiod. t.ex. inom turism och marknadsföring. 3

5 3 Omvärdsanalys Läge Borgås geografiska läge är utmärkt. Stadens ligger vid kusten i södra Finland i närheten av huvudstadsregionen, ungefär 50 kilometer öster om Helsingfors. Förbindelserna för landsvägstrafiken är goda. Helsingfors-S:t Petersburg-leden garanterar en fungerande förbindelse också till Ryssland. I Borgå finns två hamnar, Sköldviks hamn, som är den volymmässigt största oljehamnen i Norden, samt hamnen i Tolkis. Också de andra handels- och passagerarhamnarna utmed kusten är inom räckhåll för näringslivet. Köravståndet från Borgå till Helsingfors-Vanda flygplats är ungefär en halv timme. Arbetsresorna mellan Borgå och huvudstadsregionen görs med bil eller buss. Fungerande bussförbindelser i synnerhet för arbetsresor betraktas som särskilt viktiga, eftersom Borgå inte har någon spårbunden trafik. Arbetsresor mellan Borgå och huvudstadsregionen är relativt snabba, tack vare motorvägen. Befolkning och boende Borgås invånarantal vid slutet av år 2013 var Finlands nästäldsta stad kännetecknas av en levande tvåspråkighet, cirka 31 % av invånarna talar svenska som modersmål. Den ekonomiska försörjningskvoten i Borgå (1,17 %) är bättre än i hela landet i medeltal (1,32 %). (Statistikcentralen, 2012.) Denna livskraftiga stad behöver dock nya invånare. Stadens befolkning har ökat utan avbrott, med över personer efter år Den årliga befolkningstillväxten har varit av storlekordningen 0,3 1,0 procent, och befolkningen har ökat med i medeltal 322 personer per år. Jämfört med genomsnittet finns det relativt många högt utbildade, höginkomsttagare och barnfamiljer bland dem som flyttar in. Enligt Statistikcentralen är de högt utbildades andel av befolkningen i Borgå (29,6 %) högre än i landet i genomsnitt (28,2 %). Målet är att fortsättningsvis uppmuntra inflyttning av barnfamiljer, och därför ses de som pendlar till arbete i Borgå som en möjlighet. Enligt en undersökning om flyttningsviljan som Taloustutkimus gjorde år 2012 kan 18 % av finländarna tänka sig att flytta till Borgå. Av de 37 städer som undersöktes placerade Borgå sig på elfte plats i fråga om helhetsuppfattning. Utöver Tavastehus och Nådendal placerade sig endast de största städer i Finland bättre än Borgå. Det som enligt undersökningen upplevs som särskilda styrkor är Borgås geografiska läge och trivsamhet samt att staden upplevs som en lämplig boende- och uppväxtmiljö för barn. 4

6 Konkurrenkraft Under åren 2011 och 2012 har Borgås ekonomiska region varit det konkurrenskraftigaste området i Finland enligt konkurrenskraftsindex. Indexet baserar sig på medelvärdet av placeringen enligt sex variabler. Variablerna är arbetets produktivitet, sysselsättningsgrad, innovation, utbildningsnivå, företagsdynamik och industridominans. I Borgå är produktiviteten och industridominansen de högsta i Finland. Också sysselsättningsgraden och utbildningsnivån ligger i topp. (Satamittari, 2012.) Näringsstruktur, arbetsplatser och arbetskraft Staden behöver förutom invånare också konkurrenskraftiga företag som ger invånarna arbetsplatser, inkomster och tjänster - och ger staden inkomster. Enligt Statistikcentralen har flera företag grundats än lagts ned i Borgå under de senaste åren. Under de senaste åren har nettoantalet företag ökat med cirka 140 per år (Posintra). Figur 1 visar antalet nya och upphörda företag under åren Nya och upphörda företag Nya företag Upphörda företag FIGUR 1. Nya och upphörda företag i Borgå Företagsstrukturen i Borgå är polariserad med avseende på företagens storlek. I Borgå finns några stora företag och några medelstora, men de flesta företagen i staden (86 %) är små, högst fyra personers företag. Huvuddelen av företagen och arbetskraften i Borgå verkar inom servicesektorn. I Borgå är industrin emellertid en större sysselsättare än i Finland i genomsnitt. Med tanke på industrin är Borgå ett betydande centrum för cleantech, dvs. miljöaffärsverksamhet. Miljöaffärsverksamheten handlar om affärsverksamhet som sparar naturresurser och energi. På området finns landets tredje största företag inom cleantech - Neste Oil. Andra cleantech-företag i Borgå är t.ex. Ensto, som tillverkar eltekniska varor och system, samt Lamor Corporation, som erbjuder system för uppsamling av olja. 5

7 Figur 2 visar de 20 största företagen i Borgå enligt företagets personalstyrka. Neste Oil erbjuder mest arbetsplatser på området. År 2012 var Neste Oils personalstyrka i Borgå ca Där ingår också personalen vid Neste Jacobs. Neste Oil (konserni), 2000 Borealis Polymers, 962 Ensto (konserni), 430 Norpe (konserni), 414 Varuboden-Osla, 300 Bilfinger Industrial Services Finland, 299 Bookwell, 120 Porvoon Kirjakeskus, 110 Eino Korhonen, 110 Porvoon Liikenne, 110 Porvoon Energia (konserni), 102 LähiTapiola Uusimaa, 95 Styrochem Finland, 94 Lamor Corporation (konserni), 90 Ashland Finland, 70 Kulta-ajan Koti / Jarmo M. Mulari Oy, 70 Tom Allen Oy, 69 Uudenmaan Erikoispuhdistus, 67 Porvoon Vaskisepät, 60 Porvoon Osuuspankki, Figur 2. De största företagen i Borgå enligt personalstyrka (Nyland, 2013 och företag, 2014) Vid slutet av året 2011 var arbetsplatsernas antal i Borgå Vid samma tidpunkt var den sysselsatta arbetskraften i Borgå personer. I Borgå var de sysselsattas andel av befolkningen 64,7 %, medan andelen i hela landet var 60,7 % (Statistikcentralen, 2012). Figur 3 visar den sysselsatta arbetskraftens fördelning per bransch år 2011 (Statistikcentralens nya statistik blir färdig på hösten 2014). Teollisuus, 3899 Terveys- ja sosiaalipalvelut, 3181 Tukku- ja vähittäiskauppa, moottoriajoneuvojen korjaus, 2902 Rakentaminen, 1800 Koulutus, 1674 Kuljetus ja varastointi, 1347 Hallinto- ja tukipalvelutoiminta, 1290 Ammatillinen, tieteellinen ja tekninen toiminta, 1180 Julkinen hallinto ja maanpuolustus, 1105 Majoitus- ja ravitsemustoiminta, 884 Informaatio ja viestintä, 689 Muu palvelutoiminta, 680 Rahoitus- ja vakuutustoiminta, 440 Taiteet, viihde ja virkistys, 353 Maatalous, metsätalous ja kalatalous, 320 Toimiala tuntematon, 247 Kiinteistöalan toiminta, 188 Sähkö-. Kaasu- ja lämpöhuolto, jäähdytysliiketoiminta, 172 Vesi- ja jätehuolto, muu ympäristön puhtaanapito, 112 Kaivostoiminta ja louhinta, 13 Kansainvälisten organisaatioiden ja toimielinten toiminta, 12 Kotitalouksien toiminta työnantajina, Figur 3. Den sysselsatta arbetskraftens fördelning enligt bransch i Borgå (Statistikcentralen, 2012) 6

8 Pendlingen mellan Borgå och huvudstadsregionen har ökat stadigt (figur 4). Vid slutet av år 2011 pendlade ca personer från Borgå till arbete i huvudstadsregionen. Samtidigt pendlade ca personer från huvudstadsregionen till arbete i Borgå (HRM). Sammanlagt cirka personer i Borgå jobbpendlar till andra kommuner och cirka personer jobbpendlar till Borgå (figur 5). Borgås arbetsplatssufficiens är 90,3 % Pendling mellan Borgå och huvudstadsregionen Från Borgå till huvudstadsregionen Från huvudstadsregionen till Borgå Figur 4. Pendling mellan Borgå och huvudstadsregionen Antal pendlare till och från Borgå Från Borgå, alla Till Borgå, alla Figur 5. Pendling till och från Borgå, alla

9 Basservice Basservicen i Borgå är i skick. Under de senaste åren har basservicen blivit föremål för många stora och bestånde strukturella ändringar och prioriteringar, vilka gjort det möjligt att upprätthålla en god basservice trots den ekonomiska depressionen. Enligt enkäterna om kundtillfredsställelse är människorna för det mesta nöjda med servicen. Det som i synnerhet uppskattas är den kompetenta personalen, som har motivation för sitt arbete. Tillgången på personal för basservice har kunnat tryggas. Det finns dock regionala skillnader samt skillnader mellan olika befolkningsgrupper i fråga om den upplevda tillgången på vissa tjänster. Under den pågående strategiperioden kommer speciell uppmärksamhet att ägnas åt att minska skillnaderna mellan olika befolkningsgruppers möjligheter att använda tjänsterna. Många projekt har inletts för att ytterligare förbättra servicens tillgänglighet och kvalitet, såväl inom social- och hälsotjänsterna som inom utbildning, småbarnsfostran, kultur och fritid. Sysselsättning har identifierats som ett av utvecklingsobjekten för att minska de regionala välfärdsskillnaderna. Kommunernas roll i hanteringen av arbetslöshet och långtidsarbetslöshet har ökat under de senaste åren. På våren 2014 började Borgå stad utarbeta ett sysselsättningsprogram i samarbete med experter och intressentgrupper. Turism Borgås spetsprodukter inom turism är Gamla stan, dragkraftiga sevärdeheter och museer av riksklass, restaurang- och caféupplevelser, skärgård och båtliv samt mötes- och gruppresor. Fritidsbostäder samt mötes- och gruppresor har blivit en del av verksamheten också i skärgården och landsbygden, där det finns många privata företag. Kultur- och kongresscentret Konstfabriken, som öppnades år 2012, är en plats för möten, evenemang och kulturupplevelser som får människor att komma till staden. Konstfabrikens utveckling som besöksattraktion har kommit bra i gång. De viktigaste besökargrupperna i Borgå är dagsturister och besökare som övernattar på inkvarteringsställen, deltagare i möten och gruppresor, båtturister, personer som vistas i egna fritidsbostäder samt de som övernattar hos bekanta och släktingar. Antalet turister och turisminkomsterna i Borgå samt de många nationaliteterna bland turisterna beror mycket på närheten till huvudstadsregionen. Exempelvis har efterfrågan från asiatiska och rysska turister samt lyxkryssningarna till Helsingfors påverkat efterfrågan på Borgås utbud för utländska turister. Också i fortsättningen bör turistnäringens tillväxt basera sig på en mångsidig företagardriven affärsverksamhet och effektiv nätverksbildning mellan olika serviceproducenter. För Borgå är turistnäringen är en viktig inkomstkälla och sysselsättare, och också den indirekta nyttan är betydande. För uppföljning av turistnäringens regionala effekt och utveckling bör skapas ett tillförlitligt och lättanvänt mätsystem som täcker inte bara Borgå utan hela Östnyland. 8

10 Stadens image I undersökningen av Östnylands livskraft (Posintra, 2013) fick Borgås image vitsordet 3,6 (1 5). Frågan om stadens image riktades till de östnyländska kommunernas invånare, in- och utflyttare och potentiella framtida invånare. Också som företagsområde var Borgå bäst bland de östnyländska kommunerna med vitsordet 3,3. Enligt de numeriska måtten är Borgå stad ett konkurrenskraftigt område. Enligt rapporten Elinkeinonpliittinen mittaristo (Suomen Yrittäjät, 2013) fick Borgå de bästa vitsorden för utbildning och kompetens. De svagaste vitsorden gällde upphandlingar och företagarnsynvinkeln i beslutsfattandet. 9

11 SWOT En omvärldsanalys genomfördes med en SWOT-analys, som bearbetades såväl i arbetsgruppen som i sakkunnigrådet. STYRKOR - Ligger inom huvudstadsregionens marknadsområde - Ligger vid rutten St Petersburg - Helsingfors - I närheten finns en internationell flygplats och hamnar - Trivsam och trygg boende- och verksamhetsmiljö - Fungerande basservice - Levande tvåspråkighet - Hög arbetsplatssufficiens och gynnsam åldersstruktur - Klustern i Sköldvik - Miljöaffärsverksamhet (dvs. cleantech) - Kluster av aktörer inom kultur - Positivt rykte som turiststad - Skärgård och fritidsbosättning - Gamla stan i Borgå - Yrkeshögskoleutbildning (Laurea och Haaga- Helia) på finska, svenska och engelska - Yrkesutbildning på andra stadiet på finska, svenska och engelska MÖJLIGHETER - Förutsättningar för en ny typ av boende och kultur i stadsmiljö: - Västra åstranden - Skaftkärr - Hattula och området kring stationen - Nya möjligheter till (distans)arbete - Pendlande arbetstagare som nya invånare och som arbetskraftreserv - Sakkunnigarbete - Internationalisering - Ökning av det kommersiella Borgå-utbudet - Utveckling och diversifiering av skärgårdsnäringarna - Tolkis hamnområde - Utbyggnad av Kungsporten - Sköldviks utvecklingsmöjligheter - Utvidgningsmöjligheterna för miljöaffärsverksamhet (dvs. cleantech) - Samarbete mellan Borgå och de omgivande kommunerna SVAGHETER - Relativt få medelstora företag - Små företags ovilja att växa - Stadens och Posintras roller oklara - Att berätta om det positiva och om resultat (aktörerna upplever att kommunikationen är negativ) - Torgomgivningens utseende och handelns situation - Avsaknad av spårbunden travik - Den offentliga trafikens avgifter, rutter och tidtabeller - Avsaknad av speciell kompetens HOT - Möjligheterna att rekrytera kompetent personal i framtiden - Minskat utbud av utbildning - Ingen lösning på frågan om lokaler för andra stadiets utbildning - En del av beslutanderätten överlämnas utanför staden - Staden hamnar i ett isolerat läge trafikmässigt - Köpkraften rinner ut ur staden - Service försämras när ekonomin försvagas - Knutpatriotism 10

12 4 Mål och kritiska framgångsfaktorer På basis av omvärldsanalysen har fyra av stadsstrategins mål valts till närings- och konkurrenskraftsprogrammet: 1. Stadens invånarantal växer 2. Tillgången på kunnig arbetskraft säkerställs 3. Företagens verksamhetsmöjligheter främjas 4. Nya möjligheter till affärsverksamhet skapas med hjälp av stadens miljömål. För varje mål har flera framgångsfaktorer identifierats. För varje framgångsfaktor har fastställts åtgärder samt ansvarig part för åtgärderna. Stadens invånarantal växer Nya invånare, turister och också företag lockas till staden genom en aktiv marknadsföring av staden. I marknadsföringen vill man förstärka Borgås rykte som en trivsam, tvåspråkig stad med ett mångsidigt serviceutbud. Därför ska uppmärksamhet också i fortsättningen ägnas åt åtgärder som bidrar till en trivsam, säker och attraktiv boendemiljö. För att människor i arbetsför ålder ska välja att bosätta sig i Borgå, förutsätts bl.a. en bra basservice, olika boendealternativ och möjlighet till mångsidiga fritidsaktiviteter. Invånarna behöver också mångsidiga butikstjänster, och därför ska utvecklandet av butikstjänsterna och butikernas tillväxtmöjligheter tryggas. Markanskaffning och planläggning är viktiga verktyg för att påverka hur mångsidigt utbudet på arbetsplatser blir. Mål: Stadens invånarantal växer Framgångsfaktor Åtgärd Ansvar Olika boendealternativ erbjuds att välja mellan. Stadsutveckling Trivsam, trygg och attraktiv boendemiljö Produktion av bostäder till skäligt pris främjas. Mera centrumboende, nya parkeringslösningar Satsningar på gång- och cykelvägar och miljö Stadsutveckling Stadsutveckling Kommunteknik Förbättring av den offentliga miljön Kommunteknik Systematisk planering av boendet i byarna Sektorerna i samarbete 11

13 Fungerande kommersiella och offentliga tjänster Ett mångsidigt och attraktivt utbud på arbetsplatser Marknadsföring av staden Utveckling av centrumkvarteren i samarbete med fastighetsägarna Tillräckliga tillväxtmöjligheter för handeln tryggas genom planläggning Olika typer av områden för handeln utvecklas: Centrum/Västra åstranden, Kungsporten och Östermalm Möjligheter skapas för närbutikstjänster i bostadsområden Fungerande och ekonomisk basservice upprätthålls och utvecklas Kultur- och fritidstjänster upprätthålls och utvecklas Satsningar görs på markanskaffning och planreserven ökas Mångsidiga arbetsplatsområden planläggs Företagens behov av förnyelse bemöts genom planläggning Sköldvik-Nyby utvecklas till ett mångsidigt industriområde Utveckling av turistföretagarnas produkter, marknadsföring och nätverksbildning Aktiv marknadsföring för att locka nya invånare och företag En positiv bild av staden byggs upp och förmedlas. Den positiva bilden av Borgå som turistmål utnyttjas för marknadsföring av staden Stadsutveckling, fastighetsägare, företag Stadsutveckling Stadsutveckling Stadsutveckling Sektorerna Kultur- och fritidstjänster Markpolitik, stadsplanering Markpolitik, stadsplanering Stadsplanering Stadsutveckling Turism och marknadsföring Turismen och marknadsföringen i samarbete med kommunikationsgruppen Tillgången på kunnig arbetskraft säkerställs För att få arbetskraft till Borgå fäster man uppmärksamhet vid utbildningsutbudet och vid att utbildningsutbudet är ändamålsenligt och kan förutses. De som redan studerar här, önskas stanna kvar och bosätta sig i Borgå. Åtgärderna för att uppnå detta mål är marknadsföring och platser för inlärning i arbetet. För att säkerställa tillgången på kunnig arbetskraft kan också åtgärderna för det föregående målet tillämpas. När vi ordnar goda och mångsidiga boendeförhållanden t.ex. för barnfamiljer, är det mera sannolikt att vi också får kunnig arbetskraft till staden. Mål: Tillgången på kunnig arbetskraft säkerställs Framgångsfaktor Åtgärd Ansvar Förhandsplanering av utbildningsutbudet, utbudets omfattning och ändamålsenlighet Ökad dialog mellan näringslivet, kommunsektorn och läroanstalterna, för att läroanstalternas utbildningsutbud ska motsvara företagens behov. Möjligheterna att grunda en internationell skola utreds Utbildning på andra stadiet och yrkeshögskoleutbildning i staden tryggas också i fortsättningen Aktivare dialog mellan studiehandledare och företag Samarbetet mellan företag och läroanstalter främjas Läroanstalterna, Posintra Stadens ledningsgrupp Stadens ledningsgrupp Bildningssektorn, företag Posintra, läroanstalter, arbets- och näringsbyrån, företagarorganisationer 12

14 Allmän och till studerande riktad marknadsföring Ett ökat befolkningsunderlag i arbetsför ålder tryggas Borgå marknadsförs som en bra stad för studier, boende och arbete Platser för inlärning i arbetet (arbetspraktik) i stadens egna enheter och i företag Åtgärderna beskrivs tidigare i texten (se: Stadens invånarantal växer) Marknadsföring riktas till personer i arbetsför ålder och till barnfamiljer Turism och marknadsföring, läroanstalter Sektorerna, rekryteringsenheten, företag och läroanstalter Turism och marknadsföring Företagens verksamhetsmöjligheter främjas Regelbundna möten ordnas för parterna i syfte att främja en fungerande dialog och ett positivt företagsklimat. Parterna är också inbjudna att medverka i beredningen av arbeten som har anknytning till näringslivet. Staden strävar efter att genom sin egen verksamhet bidra till att skapa en positiv atmosfär. För att höja atmosfären behövs en insats från alla invånare och företag i staden. Borgå stad främjar företagens och näringslivets konkurrenskraft genom att skapa en verksamhetsomgivning där företagen kan växa och utvecklas. Staden producerar tomter för företagens olika behov och planlägger områden för olika boendealternativ utifrån invånarnas, arbetskraftens och företagens intressen. Hjälp med att starta eller utveckla företag ordnas genom olika rådgivningstjänster och utvecklingsprojekt. Mål: Företagens verksamhetsmöjligheter främjas Framgångsfaktor Åtgärd Ansvar Fungerande dialog och positiv företagsatmosfär Gemensamma tillfällen för företagarorganisationerna ordnas regelbundet, 2 ggr per år Möjlighet att medverka i beredningen erbjuds Sektorerna, Posintra, företagarorganisationer, företag Sektorerna Tillräckligt och mångsidigt utbud på tomter En aktiv dialog främjas mellan olika intressentgrupper Ökad nationell och internationell benchmarking Samarbete och nätverksbildning mellan företag främjas Den aktiva informationen om planläggning ökas Mångsidiga arbetsplatsområden planläggs Sköldvik-Nyby utvecklas till ett mångsidigt industriområde Satsningar görs på markanskaffning och planreserven ökas Sektorerna, Posintra, företagarorganisationer, läroanstalter Sektorerna, Posintra Posintra, företagarorganisationer, företag Stadsplanering, företagarorganisationer Stadsplanering Stadsutveckling Markpolitik 13

15 Utvecklingsmöjlighet erna för de nuvarande områdena Företagens behov av förnyelse bemöts genom planläggning Centrum utvecklas med fokus på helheten ett fotgängarbetonat centrum och mera centrumboende Västra åstranden utvecklas som centrumområde Stadsplanering Stadsutveckling, stadsplanering, företagarorganisationer, företag Rådgivnings- och utvecklingstjänster Olika områden för företagsverksamhet utvecklas på basis av deras respektive styrkor och profil. Företagens beredskap att ge svar på offentliga anbudsförfrågningar utvecklas. Företagen ges information om planläggningsprocessen och hur den påverkar utvecklandet av företag Utvecklingstjänsterna till företag ökas Tjänsterna till företag samlas ihop och information ges om dem Projekt genomförs för att utveckla och öka företagsverksamheten Nätverk och kluster skapas för att locka nya företag Mentorverksamheten utvecklas Skräddarsydd utbildning erbjuds till företag Stadsutveckling Posintra, staden, företagarorganisationer Stadsplanering Posintra Läroanstalter Stadens miljömål skapar nya möjligheter till affärsverksamhet Borgå stad förbinder sig i enlighet med sin strategi att främja lösningar som minska utsläppen av växthusgaser. Staden strävar efter att minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent före år Tillväxtmöjligheterna för miljöaffärsverksamhet fortsätter att utvecklas som del av projektet för elektrisk husteknik. Mål: Stadens miljömål skapar nya möjligheter till affärsverksamhet Framgångsfaktor Åtgärd Ansvar Gemensam helhetssyn på miljöaffärsverksamhe tens utveckling Regelbundna möten ordnas kring teman som företagen upplever som möjligheter inom miljöaffärsverksamhet (t.ex. industriella symbioser, utsläppsfri trafik, Arktiska havet, energieffektivt boende) för att skapa dialog mellan staden och företagen. Innovativ upphandling utnyttjas och kompetens för detta utvecklas Stadsutveckling, Posintra Sektorerna, Posintra Staden är föregångare inom kolneutralt boende Nationellt och internationellt samarbete De som bygger i nya områden styrs genom tomtöverlåtelsevillkor att välja nya, energieffektiva lösningar för boende Skaftkärr utvecklas till en pilot- och utvecklingsmiljö för energieffektivt boende Medverkan i utvecklingen av Norra tillväxtkorridoren (Oslo St Petersburg) Deltagande i utvecklings- och samarbetsforum och -projekt Stadsutveckling Stadsutveckling, Posintra Posintra Staden, Posintra, företag Förstärkning av symbios inom industrin Resurseffektivitet och nya verksamheter för att komplettera den befintliga näringsstrukturen söks tillsammans med regionens ledande företag. Staden, Posintra, företag 14

16 5 Aktörer och roller Stadsutveckling Stadsutveckling är en del av koncernförvaltningen, och biträdande stadsdirektören ansvarar för verksamheten. Stadsutveckling omfattar fyra enheter: näringsfrågor, markpolitik, stadsplanering och kommunteknik. Turism och marknadsföring hör till näringsfrågorna. I näringsfrågor har man ett aktivt samarbete med utvecklingsbolaget, vars rådgivnings- och utvecklingstjänster staden köper. biträdande stadsdirektören näringsfrågor markpolitik stadsplanering kommunteknik turism och marknadsföring FIGUR 6. Stadsutvecklingens organisation Borgå stads roll i närings- och konkurrenskraftspolitiken är strategisk. Stadsutvecklingen är således inte alltid den part som genomför de med näringsliv och konkurrenskraft relaterade programmen. Ansvaret för genomförandet kan ligga hos olika aktörer. Vår roll som utvecklare av näringslivet baserar sig på beställare producent-modellen, så att den strategiska styrningen, planeringen och beställaruppgifterna ligger i stadens händer, medan de sakkunnigorganisationer som känner till branschen tar hand om genomförandet. Stadens roll är att identifiera framtidstrender och utvecklingsvägar som är viktiga för utvecklingen samt att på basis av dessa välja riktning för stadens näringspolitik. Dessutom upprätthåller staden en aktiv dialog med företag, organisationer inom näringslivet, läroanstalter, finansierare och andra parter som medverkar i eller påverkar utvecklingsarbetet. Staden ansvarar för planläggning, kommunaltekniska anläggningar samt överlåtelse av tomter så, att tomtutbudet motsvarar företagens användningsändamål och kvalitetskrav. Stadens olika 15

17 sektorer ansvarar för att deras service är attraktiv och konkurrenskraftig. Detta säkerställer en positiv utveckling av invårnarantalet och gör det lättare att rekrytera arbetskraft. Stadsutvecklingens enheter utarbetar i samarbete ett program för genomförande av markanvändningen (MATO). Målet med programmet är att styra markanvändningsprocessen, dvs. markanskaffning, planläggning, planering och byggande av kommunalteknik, och slutligen överlåtelse av tomter. Programmet gäller bostadsproduktion, tillhörande byggnader för service och arbetsplatser samt kommunaltekniska anläggningar. Med programmet vill man säkerställa resursernas riktighet och finansieringens tidtabell samt bedöma målens ekonomiska genomförbarhet. I detta skede ska programmet för genomförande av markanvändningen gälla åren Näringsfrågor Enheten näringsfrågor ansvarar för interna stödtjänster för näringspolitiska beslut samt koordinerar upphandlingen av rådgivnings-, utvecklings- och sakkunnigtjänster för näringslivet. Till enhetens uppgifter hör också turism, marknadsföring av staden samt bostadsfrågor. För rådgivnings- och utvecklingstjänsternas del kommer ett ramavtal för åren samt årligen ett serviceavtal att ingås med utvecklingsbolaget Posintra. Den årliga satsningen på utvecklingsbolaget är euro. Därtill reserveras årligen ett anslag i budgeten för stadsutvecklingens ledning för stadens finansieringsandelar i andra utvecklingsprojekt. Turism och marknadsföring Enheten turism och marknadsföring ansvarar för stads- och turistmarknadsföringen samt rådgivningstjänsterna. Enheten har också ett delansvar för utvecklandet av turistnäringen. Stadsmarknadsföringen omfattar bl.a. boende och tomter samt kommunal rekrytering. Enheten planerar och sköter också marknadsföringen av kultur- och kongresscentret Konstfabriken. Markpolitik Enheten markpolitik ansvarar för att staden äger tillräckligt med mark för en balanserad utveckling av staden. År 2011 inrättade staden en markanskaffningsfond för finansieringen av markanskaffningar. I budgeten finns årligen ett anslag på 1 miljon euro för anskaffning av mark. Marknadsföringen av bostadstomter sker i ett nära samarbete med stadsmarknadsföringen. För ändamålet reserveras årligen anslag i budgeten. Stadsplanering Enheten stadsplanering utarbetar generalplaner och detaljplaner för stadens område. Planerna styr samhällsstrukturens utveckling, byggandets omfång, stadsbilden samt gatornas och parkernas exakta läge. Enheten gör största delen av detaljplanerna och generalplanerna som eget arbete. Detajlplaner för privatägda områden görs i samarbete med en konsult som markägaren har anställt. Flera olika utredningar behöver göras i samband med planläggningen. Utredningarna beställs oftast från konsulter, och ett anslag reserveras för dem. Kommunteknik Enheten kommunteknik ansvarar för byggandet av gator och allmänna områden, för byggherreuppgifter samt underhåll. Till uppgiftsområdet kommunteknik hör stadens parkeringsoch trafikregleringar, arrangemang för kollektivtrafik, båthamnsverksamhet, sanering av förorenade markområden samt depåverksamhet. Kommuntekniken samarbetar med stadsplaneringen i planläggningsprocessen. 16

18 För förbättrande av centrumområdets dragningskraft, för bevarande av näringslivets konkurrenskraft i industriområden samt för underhåll av gator och grönområden reserveras årligen ett anslag i budgeten. Sakkunniga och samarbetspartner Näringslivets krav är numera så specialiserade att den enskilda utvecklingsaktören inte i sin egen organisation kan inneha all den kompetens som behövs. I stället måste utnyttja nätverk för att anlita den bästa kompetens som är tillgänlig. En speciell roll bland alla samarbetspartner innehas av utvecklingsbolaget, som med sin servicemodell ska ha kompetens för ett mångsidigt utbud av företagsrådgivning (rådgivning för nya och befintliga företag, regional företagsservice, koordinering av tomter och verksamhetslokaler, företagsregister), kompetens inom regional utveckling samt hantering av utvecklingsåtgärder för energieffektivitet. Projektvis kan också andra instanser inta en partnerroll och ha ett aktivt ansvar för genomförandet. Som kännetecken för partnerskap betraktas här organisationens eget intresse att satsa också egna resurser för att medverka i ett utvecklingsprojekt eller en motsvarande ansträngning. Exempel på tänktbara sådana instanter är: yrkeshögskolor och universitet (bl.a. Haaga-Helia, Laurea, Arcada, Aalto-universitetet) läroanstalter på andra stadiet (Amisto, Inveon, Point College, Edupoli, Prakticum) stadens sektorer, affärsverk och bolag andra sakkunnigorganisationer och företag. Centrala samarbetspartner är också: andra kommuner i landskapet landskapsförbundet statliga myndighetr (t.ex. närings-, trafik- och miljöcentralen, länets förvaltningsorganisation, ministerier) finaniserare (t.ex. Finnvera, TEKES, Sitra). Intressentgrupper Också många andra intressentgrupper medverkar för att utveckla stadens näringsliv och konkurrenskraft, och man för en kontinuerlig dialog med dem. Dialogen kan vara temabunden eller regelbunden. I dialogen får staden viktig information om intressentgruppernas behov och mål. Dialogen är också ett sätt att bygga upp ömsesidigt förtroende. Centrala intressentgrupper är näringslivets organisationer (t.ex. företagarorganisationer, Handelskammaren), övriga intresseorganisationer, läroanstalter, aktörer inom tredje sektorn samt företag. 17

19 6 Uppföljning och styrning av närings- och konkurrenskraftsprogrammet Uppföljning och rapportering Uppställandet av mål för de årliga utvecklingsåtgärderna för näringslivet, planeringen, utvecklingen och uppdateringen sker i växelverkan i en process av typ årsklocka, i ett samarbetsforum. Centrala parter i samarbetsforumet är Borgå stad som köpare av rådgivnings- och utvecklingstjänster, utvecklingsbolaget Posintra som verkställare av serviceavtalet samt andra samarbetsparter och intressentgrupper. Till den del som regionala projekt finns på agendan, är också de andra östnyländska kommunerna parter i verksamheten. I samarbetsforumet möter man företagarorganisationernas representanter 3 gånger per år. Den årliga processen börjar med stadens näringspolitiska mål, vilka behandlas i forumet på våren. Då behandlas också de resultat som verksamheten gett under det föregående året. Efter det inleds behandlingen av serviceavtalet för det kommande året. Ett utkast till avtal behandlas i stadens organ under augusti och september. På hösten behandlar forumet en mellanrapport om verksamheten under det pågående året och kommer överens om innehållet i följande års serviceavtal och de operativa åtgärder som ingår samt om mätning och uppföljning av dem. Forummötena ordnas i växelverkan med samarbetsparner och intressentgrupper, så att en öppen kommunikation tryggas och engagemanget förstärks. Städerna Borgå och Lovisa samt utvecklingsbolaget Posintra sammankallar områdets turistföretagare och samarbetspartner. Målet för dessa möten för professionella inom turismen, 2 3 möten årligen, är att ta fram innovationer, dela information och diskutera möjligheterna att utveckla branschen. 18

20 Genomförande och uppföljning av programmet Borgå stad Stadens näringspolitiska mål Behandling av serviceavtalet SEPTEMBER Godkännande av serviceavtal SEPTEMBER Samarbetsforumet FORUMET Genomgång av spetsprojekt, respons, bokslut och rapportering APRIL FORUMET Mellanrapportering, respons OKTOBER Utvecklingsbolaget Genomgång av Borgå stads linjedragningar MAJ Förslag till serviceavtal AUGUSTI Operativ verksamhet Material för landskapets planeringsprocesser JUNI Planering på landskapsnivå, Nylands förbund / NMT-centralen FIGUR 5. Uppföljning och genomförande av programmet Servicens innehåll De rådgivnings-, sakkunnig- och utvecklingstjänster som köps av utvecklingsbolaget faller in i tre kategorier: Företagsrådgivning rådgivning till nya och befintliga företag regionala företagstjänster koordinering av tomter och verksamhetslokaler företagsregister Områdesutveckling utvecklingsprojekt utvecklingsforum intressebevakning för området Energieffektivitet energirådgivning till verksamma företag utvecklande av energieffektivitet i boendet experiment- och utvecklingsmiljöer I tabellen nedan presenteras en modell för serviceproduktion, där servicens innehåll, beställare, producent och verksamhetslogik specificeras. 19

21 Bilaga: Modell för serviceproduktion inom företagsrådgivning, områdesutveckling och energieffektivitet Företagsrådgivning Beställare Producent Verksamhetsmodell Rådgivning för att starta företag Rådgivning till verksamma företag Regionala företagstjänster Koordinering av tomter och verksamhetslokaler Borgå stad Nylands NTM-central Finnvera Abp Posintra Producenten ansvarar för startrådgivningen, för utlåtanden om startpeng till företag som föreslås bli grundade inom beställarkommens område samt för utlåtanden till Finnvera. Verksamheten är en rådgivningsprocess enligt kvalitetssystemet ISO Borgå stad Posintra Producenten ger avgiftsfri rådgivning till registrerade verksamma företag inom sitt verksamhetsområde. Vid behov och enligt individuell prövning hänvisas de vidare till sakkunnigtjänster för bästa möjliga hjälp. Syftet med verksamheten är att identifiera och betjäna lokala företag som har intresse och förmåga att växa. Borgå stad, Lovisa stad, Lappträsk kommun, Askola kommun och Mörskom kommun samt arbets- och näringsministeriet Posintra Producenten är den organisation som arbets- och näringsministeriet har anvisat som koordinator för den regionala företagstjänsten (SeutuYp). Den regionala företagstjänsten (SeutuYp) garanterar rådgivningstjänster till befintliga företag och blivande företagare enligt principen om en lucka. SeutuYp-tjänsten förverkligas med stöd från SeutuYp-avtalsparternas ledningsgrupp och team. Borgå stad Posintra Producenten ger kunderna råd i frågor som gäller företagstomter och verksamhetslokaler med de resurser som är tillgängliga för företagsrådgivning och hänvisar förfrågningar vidare till rätt instans. Det centrala i verksamheten är att identifiera kundernas behov och kommunernas serviceprocesser samt att förmedla riktig och tillräcklig information till kunden tillräckligt snabbt. Företagsregister Borgå stad Posintra Producenten upprätthåller och uppdaterar beställarkommunernas företagsregister. Områdesutveckling Beställare Producent Verksamhetsmodell Utvecklingsprojekt Borgå stad Posintra Producenten förädlar verksamhetsområdets utvecklingsbehov till utvecklingsprojekt som kan genomföras av producenten själv eller av andra aktörer med tillgängliga nationella och/eller internationella finansieringsinstrument. Samarbetsforum Borgå stad Posintra Utvecklingsprojektens behovsanalys samt identifiering av medverkande parter utförs årligen i områdets samarbetsforum på våren, där deltagarna granskar den gemensamma riktningen för områdets utveckling. Till samarbetsforumet inbjuds representanter bl.a. från områdets kommuner, läroanstalter och företagarorganisationer. På basis av utvecklingsbehoven bereder producenten konkreta förslag till projekt och söker finansiering för dem i samarbete med områdets aktörer. Finansieringsförslagen lämnas till kommunerna för att behandlas i samband med följande års budget. 20

22 Intressebevakning och regionalt samarbete Utveckling av skärgården Borgå stad Posintra Rollerna och uppgifterna för samarbetsgrupper och forum på regionnivå, områdesnivå, nationell nivå eller internationell nivå bestäms i samarbete med kommunerna. En omvärldsanalys för intressebevakningen på områdesnivå görs årligen i samarbete med beställarkommunerna. Beställarkommunernas representanter sammanträder regelbundet till regionsamarbetsgruppens möten, där också producentens representant är inbjuden. Borgå stad Posintra, stadsutveckling Producenten driver samarbete för skärgårdens utveckling med stöd från Östra Nylands skärgårdsarbetsgrupp. Skärgårdsarbetsgruppen, som består av beställarnas representanter, väljer ordförande inom gruppen. Producenten ansvarar för skärgårdsarbetsgruppens sekreterarauppgifter. Skärgårdsarbetsgruppen främjar och koordinerar genomförandet av de åtgärder som ingår i skärgårdsprogrammet och ordnar årligen ett skärgårdsseminarium. Energieffektivitet Beställare Producent Verksamhetsmodell Energirådgivning till verksamma företag Utvecklande av energieffektivitet i boendet Experiment- och utvecklingsmiljöer Borgå stad Posintra Inom ramen för sina personalresurser ger producenten avgiftsfri rådgivning till registrerade verksamma företag inom sitt verksamhetsområde. Vid behov och enligt individuell prövning hänvisas kunderna vidare till sakkunnigtjänster för bästa möjliga hjälp. Borgå stad Posintra Producenten planerar och genomför, med utnyttjande av sitt nätverk, nationella och internationella utvecklingsprojekt för effektivare energianvändning i boendet. Borgå stad Posintra Verksamheten i experiment- och utvecklingsmiljön för energieffektivt boende fortsätter och den utvecklas. Producenten är living lab-operatör, som motiverar användarna att delta i experiment och utvecklingsfunktioner, upprätthåller en aktuell användardatabas och utvecklar sina serviceprocesser. 21