Årsredovisning 2012 Kalmar kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Kalmar kommun

2 Femårsöversikt, kommunen Femårsöversikt Folkmängd, den 31/ Utdebitering* 32:03 32:43 32:43 32:43 32:68 varav kommunen** 21:82 22:22 22:22 22:22 21:81 Skatteintäkter och kommunal utjämning i mnkr 2 628, , , , ,3 Skatteintäkter och kommunal utjämning per invånare i kr Nettokostnader per invånare i kr Löpande kostnader i procent av skatteintäkter och kommunal utjämning (nettokostnadsandel) 98,8 96,9 97,4 102,9 95,8 Årets resultat i mnkr 34,8 82,9 75,6-87,3 125,8 Investeringar i mnkr (netto) 275,2 161,7 291,5 339,4-46,9 Pensionsåtaganden i mnkr 1 371, , , , ,2 Låneskuld i mnkr 267,2 262,2 262,2 587,2 687,2 Totala tillgångar i mnkr 2 228, , , , ,8 Eget kapital i mnkr 1 286, , , , ,1 Soliditet i procent 57,7 56,0 57,2 49,2 48,5 Antal årsarbetare *Utdebitering redovisas exkl kyrkoavgift och begravningsavgift ** Utdebiteringen för 2008 inkluderar skatteväxling om 26 öre avseende övertagande av hemsjukvården från landstinget och utdebiteringen för 2012 inkluderar skatteväxlingen om 41 öre avseende överflyttning av kollektivtrafiken till landstinget. 2

3 Innehåll En tillbakablick på år Vår omvärld 6 Det här är Kalmar 7 Politik och påverkan 10 Vision och mål 12 Miljö- och kvalitetsarbetet 29 Barn och utbildning 32 Stöd och omsorg 35 Bygga och bo 38 Miljö 40 Kultur och fritid 44 Näringsliv och turism 46 Förvaltningsberättelse 50 Finansiell analys 50 Personal 55 Resultaträkning 60 Finansieringsanalys 61 Balansräkning 62 Noter 64 Redovisningsprinciper 74 Utfall och avvikelse kommunen 76 Investeringsredovisning 80 Exploateringsredovisning 81 Förbundens och bolagens utfall 83 Vart går dina skattepengar? 86 3

4 En tillbakablick på år 2012 Ännu ett år har gått. Än en gång är det dags att blicka tillbaka på några av det gångna årets händelser. Händelser som varit både av positiv och av negativ art. Jag hade hoppats att detta år kunnat skriva att lågkonjunkturen och den ekonomiska krisen nu är över. Men dessvärre tvingas jag återigen konstatera att dessa fortfarande är en realitet. Det blir för varje år allt mer tydligt att vi lever i en globaliserad värld där händelser som ligger långt utanför Kalmar kommuns möjligheter påverkar oss. Resultat Med anledning av fastighetsförsäljningen uppgick 2012 års resultat till 125,8 miljoner kronor. Kommunfullmäktige valde också att göra avsättningar. En social investeringsfond och en forskningsstiftelse bildades. Till dessa avsattes 20 miljoner kronor vardera. Med hänsyn taget till dessa engångsföreteelser uppgår Kalmar kommuns ackumulerade resultat till 226,0 miljoner kronor. Befolkning Under 2012 ökade Kalmar sin befolkning med 616 invånare. Det är en av de största befolkningsökningsökningarna i kommunen sedan Det är mycket positivt att vår befolkning ökar och vi måste se till att denna trend fortsätter. Kalmar 2020 Under förra året drog vi igång med arbetet Kalmar I maj 2012 antogs programmet av ett enigt kommunfullmäktige. Programmet har till utgångspunkt att Kalmar ska fortsätta vara en av landets allra mest attraktiva kommuner. Den tillgängliga kommunen Under 2012 fattades beslut att införa ett kontaktcenter i Kalmar kommun. Detta för att göra det ännu enklare för våra kommuninvånare att komma i kontakt med kommunen. En väg in och ett vänligt och professionellt bemötande måste vara ett krav att leva upp till för oss som kommun på 2010-talet. Näringsliv och arbetsmarknad Vi har ännu inte tagit oss igenom lågkonjunkturen. Denna ligger fortfarande tung, inte bara över Kalmar utan även Sverige, Europa och resten av världen. Glädjande är ändå att Kalmar tycks klarat denna kris bättre än många andra. Arbetslösheten fortsätter vara lägre än i våra jämförelsekommuner. Denna trend har vi kunnat se under några år och nu kan vi börja tala om att ett rejält trendbrott skett inom detta område. Det lokala näringslivet fortsätter att utvecklas. Kalmar är idag sydöstra Sveriges hetaste handelsstad. Vi ökar också nyföretagandet och har nu den bästa utvecklingen av jämförelsekommunerna. Bostäder Under 2011 fattade kommunfullmäktige ett beslut att gå ut med ett antal fastigheter till försäljning. Detta som ett led i arbetet med att få in en ny aktör på bostadsmarknaden. Detta fick till följd att ett stort antal fastigheter, både hyresrätter och lokaler för kommunala ändamål såldes till Rikshem AB. I och med detta har Kalmar fått in den nya, kraftfulla aktör som vi så länge efterfrågat. Dessvärre har vi fortfarande en bit kvar till vårt mål om 300 nya bostäder per år. Under 2012 färdigställdes runt 100 bostäder runt om i Kalmar. Samhällsbyggnadskontoret har gjort ett bra jobb och färdigställt 36 planer under Linnéuniversitetet Debatten kring placeringen av Linnéuniversitetets nya lokaler fortsatte livligt under Alla är dock överens att Linnéuniversitetet är en spjutspets och betyder oerhört mycket för utvecklingen i Kalmar och vår region. 4

5 Att Kalmar numera är en universitetsstad är bland det viktigaste som hänt i vår kommuns moderna historia. Kampradstiftelsen tillsammans med kommunens nyligen instiftade forskningsstiftelse kommer vara oerhört viktig och ha en avgörande betydelse för vår regions fortsatta utveckling. Vi har en fantastisk möjlighet att bryta en långvarig negativ utveckling och istället ta rejäla kliv framåt. Infrastruktur och kollektivtrafik Landstinget tog från årsskiftet över ansvaret för kollektivtrafiken. Detta innebär att landstinget numera är ensam huvudman för denna verksamhet. Arbetet med att förkorta restiden mellan Kalmar och Växjö fortsätter, liksom arbetet med att öppna upp befintliga järnvägsspår för pendling inom Kalmar kommun. Ekologisk hållbarhet Arbetet med att utveckla Kalmar cykelstad fortsatte under året. Kommunfullmäktige fattade under 2012 beslut att teckna avtal för köp av vindkraftverk, färdiga för elproduktion. De studier som genomförts visar att besparingen vid egen förnybar elproduktion är väsentlig. Förutom besparingen på vår miljö är detta också en besparing av ekonomiska medel. Arbetet med Kustmiljö pågick även under Mycket har redan gjorts men mycket återstår givetvis att göra med att förbättra kusten i hela vårt område. Evenemangsstaden Kalmar Genomförandet av tävlingen Ironman blev en stor succé som överträffade alla förväntningar. Deltagare från hela världen samlades i Kalmar för att delta i det som beskrivits som världens hårdaste idrottstävling. Sommarstaden Kalmar fortsatte utvecklas även under Att Kalmar idag är en av Sveriges hetaste sommarstäder är väl känt i landet. Sommarteatern i Krusenstiernska, musik på Larmtorget, Stadsfesten och stadsvandringar på Kvarnholmen är bara några av alla de inslag som gjort detta möjligt. Men givetvis får vi aldrig slå oss till ro och vara nöjda. Kalmar måste hela tiden utvecklas som evenemangsstad. Under 2013 är Kalmar bland annat en av städerna som arrangerar fotbolls-em för damer. Att Gyllene Tider valt just Kalmar som en av städerna när man återförenar gruppen säger också en hel del om vår ställning i landet. Kultur- och fritidsnämnden jobbade tillsammans med berörda parter vidare med att undersöka förutsättningarna för ett samlat Kulturcentrum. Avslutning Vid 2012 års bokslut hade vi förhoppningen att vi tagit oss igenom den värsta fasen av lågkonjunkturen. Idag kan vi dessvärre bara konstatera att vi ännu inte sett alla de konsekvenser denna fört med sig och fortfarande för med sig. För det kan inte nog poängteras att vi lever i en allt mer globaliserad värld. Hela världsekonomin fortsätter gunga betänkligt. Med facit i hand kan jag konstatera att vi får goda betyg för den kommunala verksamheten. Att vi fortfarande har lägre arbetslöshet än våra jämförelsekommuner är oerhört glädjande. Jag vill här ge en mycket stor eloge och ett stort TACK till alla anställda och förtroendevalda i Kalmar fört ert engagerade arbete under 2012! Johan Persson Kommunstyrelsens ordförande 5

6 Vår omvärld Vi lever i en ständigt föränderlig värld och kommunen påverkas allt mer och snabbare av förändringarna. Det internationella ekonomiska läget, hur arbetsmarknaden ser ut i landet, hur utvecklingen i grannkommuner och regionen ser ut samt hur näringslivet och arbetsmarknaden ser ut i den egna kommunen är faktorer som påverkar. Nedan har vi beskrivit en del av dessa faktorer. Samhällsekonomin Sedan 2008 har världsekonomin varit turbulent. Både i Europa och i USA med flera länder har de offentliga och privata skulderna ökat sedan den finansiella krisen. Även om ett stort antal krismöten har ägt rum och diverse åtgärder tagits inom Euroområdet så ser vi inget slut på krisen. De skuldsatta länderna måste återställa balansen genom åtstramningar och skatthöjningar. Vilket medför en svag ekonomisk utveckling de närmaste åren för Europa. Även om det finns länder som Tyskland och vissa nordeuropeiska stater som driver på utvecklingen. Men också dessa stater har märkt av en avmattning i konjunkturen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör bedömningen i Ekonomirapporten från oktober 2012 att BNP-tillväxten kommer att bli fortsatt svag de närmaste åren. Det första halvåret 2012 hade svensk ekonomi förhållandevis bra fart för att under andra halvåret stanna av. Arbetslösheten steg under 2012 och SKL:s bedömning är att den stiger till 8 procent i början på De senaste siffrorna från Konjunkturinstitutet i december visar på en BNPtillväxt för 2012 på 0,9 procent, arbetslösheten var 7,7 procent och inflationen var 0,9 procent. Kommunsektorn Kommunsektorn förväntas redovisa ett rekordresultat vilket till stor del beror på återbetalningen av premier från AFA Försäkring. Åren innan har kommunsektorn också haft goda resultat och nått upp till tumregeln om god ekonomisk hushållning som kan sägas innebära 2 procent som andel av skatter och utjämning. Dock finns det ett antal kommuner som har det bekymmersamt. I budgetproposition 2012 kom regeringen med en proposition som ger möjlighet till kommunala resultatutjämningsreserver. Syftet är att kommunerna ska kunna utjämna intäkterna över tid och därmed kunna möta konjunktursvängningar. Riksdagen har tagit beslut om resultatutjämningsreserven och den gäller från 1 januari I april 2011 överlämnades betänkandet Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) till regeringen. I denna föreslår utredaren att vissa justeringar och uppdateringar bör ske för att bättre spegla nuvarande behovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna. En promemoria har nu remitteras till samtliga kommuner och landsting och förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Kommunsektorn har fortsatt ett antal utmaningar framöver. Antalet barn och elever i förskola och grundskola som under ett antal år har minskat har nu åter igen börjat öka. En annan utmaning är den allt äldre befolkningen i och med de stora barnkullarna som var på 1940-talet. Kostnaderna för omsorg om funktionshindrade verkade stanna av under , men börjar nu öka kraftigt igen. En del i detta beror på den skärpning som skett av kraven från Försäkringskassan om statlig assistansersättning och de som tidigare har fått statlig assistans får numera insatser från kommunen. De kommunala investeringarna ökar allt mer och det är utbyggnad av infrastruktur, nya förskolor och ombyggnad av grund- och gymnasieskolor som tar allt mer resurser. En högre upplåning innebär högre räntekostnader och tar därmed en större del av kostnadsmassan. Fler invandrade än utvandrade gjorde att Kalmar län ökade År 2012 ökade Kalmar län sin befolkning med 458 personer och hade i slutet av året invånare. Det är fjärde året under 2000-talet som länet ökar sin befolkning, senast var En orsak till ökningen 2012 är den höga invandringen som bidrog till att fler invandrade till Kalmar län än utvandrade. Däremot förlorade Kalmar län i flyttutbytet mot övriga Sverige. Fler personer dog i länet än föddes. Av länets tolv kommuner ökade fem kommuner sin befolkning under 2012; Borgholm, Kalmar, Mörbylånga, Hultsfred och Vimmerby. I ett femårsperspektiv, mellan 2008 och 2012 har folkmängden ökat i två kommuner i länet; Kalmar och Mörblyånga. Övriga kommuner har en lägre folkmängd 2012 än Störst har den procentuella minskningen varit i Emmaboda, Hultsfred, Högsby och Torsås, över 3 procent. Storstäder och större städer ökade medan glesbygdskommuner minskade Sveriges folkmängd ökade under 2012 med drygt personer eller 0,8 procent till cirka invånare. Under 2012 ökade folkmängden i 159 av Sveriges 290 kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting har delat upp Sveriges kommuner i tio grupper utifrån strukturella egenskaper så som befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. Gruppen storstäder (+1,6 procent) följt av deras förortskommuner (+1,3) samt större städer2 (+0,9) var de kommungrupper som ökade mest i riket under Gruppen glesbygdskommuner hade den största procentuella minskningen (-0,7 procent). Även i ett femårsperspektiv, 2012 jämfört med 2008, är mönstret detsamma. Av våra jämförelsekommuner Växjö, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad var det Växjö som hade den största folkökningen 2012 både i absoluta och relativa tal. Folkmängden i Karlskrona minskade däremot med 524 personer eller 0,8 procent. Att Karlskrona minskar sin folkmängd ett år har inte hänt sedan Både riket som helhet samt våra jämförelsekommuner (med undantag för Karlskrona) har haft en högre folkökning 2012 jämfört med

7 Det här är Kalmar Folkmängd och befolkningsförändringar i Kalmar kommun 2012 Den sista december 2012 hade Kalmar kommun invånare. Under 2012 ökade folkmängden i kommunen med 616 personer eller 1 procent vilket är en hög ökning. Sedan 1970 har kommunen endast fyra gånger tidigare ökat med över 600 personer; 1970,1989,1994 och Det bor fler kvinnor än män i kommunen. Av de invånarna är kvinnor och män. Till folkmängd är Kalmar Sveriges 34:e största kommun och 0,67 procent av Sveriges befolkning bor i Kalmar kommun. Kalmar kommuns andel av Kalmar läns befolkning har stigit över åren och 27,3 procent av länets befolkning bor nu i Kalmar kommun. Ökat barnafödande Efter en minskning två år i rad ökade barnafödandet åter barn föddes vilket är det högsta antalet födda sedan baby-boomen i början på 1990-talet och 90 fler födda än under Det är en stor ökning mellan två år. Även i riket som helhet ökade barnafödandet under 2012 och ligger liksom i Kalmar på en hög nivå. 656 personer dog under 2012 vilket är fler än 2011, och det högsta antalet döda sedan Det ökade antalet födda är förklaringen till att födelseöverskottet (födda minus döda) på 119 personer är högre än Det är åttonde året i rad som det föds fler personer i Kalmar kommun än som dör. Inrikes flyttningar Under 2012 flyttade runt personer till Kalmar kommun från andra delar av Sverige medan drygt personer flyttade härifrån. Kalmar kommun vann alltså 170 personer i flyttutbyte med andra delar av Sverige. Med undantag för 2009 är det den högsta siffran sedan Liksom tidigare år är det mot övriga Kalmar län (+281) som vi har den största flyttvinsten (fler inflyttade än utflyttade). Det är fler som flyttar från kommunen till framför allt Stockholms län (-117) än som flyttar hit. Rekordhög invandring Både i Kalmar kommun och i riket har invandringen legat på en hög nivå de senaste åren. 510 personer invandrade till kommunen år 2012 vilket är rekordhögt1. Även i riket som helhet var invandringen rekordhög Den höga invandringen är en förklaring till att även invandringsöverskottet (invandrade minus utvandrade) var rekordhögt 2012, 326 personer. Utvandringen från kommunen har de senaste åren haft två tydliga toppar, 2008 och 2011, då 282 respektive 305 personer utvandrade utvandrade 184 personer. 1 Enligt uppgifter från 1968 och framåt Arbetstillfällen Antalet förvärvsarbetande ökade under 2011 I Kalmar kommun finns runt arbetstillfällen år av dessa är kvinnor och är män. I hela riket finns drygt 4,5 miljoner arbetstillfällen. Över hälften av arbetstillfällena i riket, 54 procent, finns i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Kalmar län med drygt arbetstillfällen kommer på 17:e plats av 21 län sett till antalet arbetstillfällen. I Kalmar kommun arbetar cirka personer i åldersgruppen år. Sysselsättningen i den här åldersgruppen ökade med 0,8 procent mellan 2010 och I riket som helhet ökade sysselsättningen med 1,6 procent i gruppen år. Vart femte sysselsättningstillfälle finns inom vård och omsorg Kalmar kommuns största näringsgren är fortfarande vård och omsorg som svarar för vart femte sysselsättningstillfälle i kommunen eller drygt personer. Handel sysselsätter personer. Utbildning och företagstjänster är andra stora näringsgrenar. Jämfört med riket har Kalmar en lägre andel sysselsatta inom tillverkning och utvinning och en högre andel sysselsatta inom vård och omsorg. Även jämfört med Växjö, Karls- Folkmängd 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012 Kommun/ Folk- Folk- Folk- Födda Döda Födelse- In- Ut- Flytt- Egna Övriga Utlandet Län/Riket mängd ökning ökning, överskott flyttade flyttade netto länet Sverige procent Kalmar , Växjö , Karlskrona , Kristianstad , Halmstad , Kalmar län , Riket ,

8 krona, Kristianstad och Halmstad har Kalmar en lägre andel sysselsatta inom tillverkning och utvinning än de andra kommunerna. Däremot har vi en en högre andel sysselsatta inom företagstjänster än jämförelsekommunerna. En tredjedel av kvinnorna arbetar inom vård och omsorg Bland kvinnorna dominerar vård och omsorg stort. En tredjedel av de sysselsatta kvinnorna i kommunen arbetar inom vård och omsorg. 16 procent av de sysselsatta kvinnorna arbetar inom utbildning och 12 procent inom handel. För männen finns ingen dominerande näringsgren. Handel (14 procent), företagstjänster (13 procent), byggverksamhet (13 procent) och tillverkning (12 procent) är de näringsgrenar som sysselsätter flest. Pendling Huvuddelen, personer eller 76 procent av de som arbetar i Kalmar kommun bor också i kommunen. År 2011 pendlade nästan personer till Kalmar kommun för att arbeta. Det innebär att nästan var fjärde som arbetar i Kalmar kommun bor i en annan kommun personer eller 20 procent av alla förvärvsarbetande kalmarbor pendlar ut från kommunen för att arbeta. Inpendlarna kommer i mycket hög utsträckning från de närmast belägna kommunerna. Cirka eller nästan var tredje inpendlare kommer från Mörbylånga kommun. Förutom Mörbylånga är det många inpendlare från Nybro, Borgholm, Mönsterås och Torsås. 77 procent av alla inpendlare kommer från någon av dessa kommuner. 85 procent av inpendlarna till kommunen kommer från Kalmar län. 62 procent av alla utpendlare pendlar till en annan kommun i länet. Flest pendlar till Nybro och Mörbylånga, en tredjedel av alla utpendlare pendlar dit för att arbeta. Av alla som pendlar ut från kommunen är det 38 procent som pendlar utanför länet och då främst till Stockholms län, utlandet, Kronobergs län och Skåne län. En större andel av utpendlingen går utanför länet jämfört med inpendlingen, 38 procent mot 15 procent av inpendlingen. Av alla som pendlade ut från kommunen var 63 procent män och 37 procent kvinnor. Av inpendlarna var 51 procent män och 49 procent kvinnor. Andelen kvinnor bland inpendlarna är alltså högre än bland utpendlarna. Störst pendlingsöverskott mot grannkommunerna Inpendlingen till Kalmar kommun är större än utpendlingen och så har det varit i många år. År 2011 pendlade personer till kommunen och personer ut från kommunen. Det var alltså fler som pendlade till än från kommunen. Vi har de största positiva pendlingsnettona (fler inpendlare än utpendlare) mot de närliggande kommunerna Mörbylånga, Nybro, Borgholm, Torsås och Mönsterås. Det är mot Stockholm, Oskarshamn, Växjö, Malmö och Emmaboda som vi hade de största negativa pendlingsnettona (fler utpendlare än inpendlare) Antal inpendlare och utpendlare till/från Kalmar kommun år 2011 Ett urval kommuner 2 Kalmar kommun och våra jämförelsekommuner tillhör gruppen större städer 8

9 Kommunens dag 5 maj Foto: Jan Magnusson 9

10 Politik och påverkan Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Kalmarsunds Gymnasieförbund 67,2 % Överförmyndarnämnd Kalmarsundsregionens Renhållare 61 % Kommunstyrelse Kommunledningskontor Kalmar Kommunbolag AB Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor Kalmarhem AB Kalmar Vatten AB KIFAB AB Kalmar Hamn AB Kalmar Airport AB Destination Kalmar AB Kalmar Familjebad KB och AB Industriparken i Kalmar AB Kalmar Biogas AB Kalmar Science Park AB 92,5 % Kalmar Energi Holding AB 50 % Servicenämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Omsorgsnämnd Socialnämnd Södermöre kommundelsnämnd Serviceförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Omsorgsförvaltning Socialförvaltning Södermöre kommundelsförvaltning Kommunens politiska organisation består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nio facknämnder. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige, kommunens riksdag, är det högsta beslutande organet i kommunen. De 61 politikerna i kommunfullmäktige utses direkt av kommuninvånarna i allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige fattar beslut i principiella frågor och ärenden av större vikt. Fullmäktige bestämmer också vilka nämnder som ska finnas, vad nämnderna ska göra samt utser ledamöter och ersättare till nämnderna. Kommunfullmäktige sammanträder i regel sista måndagen i varje månad utom juli. Sammanträdena är offentliga och alla är välkomna att lyssna på beslut och debatt. Vid ett par tillfällen per år hålls information om kommunens verksamhet. Mandatfördelning Socialdemokraterna 29 Vänsterpartiet 2 Miljöpartiet 4 Moderata samlingspartiet 13 Folkpartiet liberalerna 4 Kristdemokraterna 2 Centerpartiet 5 Sverigedemokraterna 2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens regering och består av 15 politiskt tillsatta ledamöter, som bereder ärenden till fullmäktige, verkställer fullmäktiges beslut, samordnar de kommunala nämndernas verksamhet samt svarar för kommunens ekonomi. Kommunstyrelsen har ett utskott och en delegation. Arbetsutskottet bereder ärenden som rör ekonomisk planering, övergripande fysisk planering samt miljö- och naturresursplanering. Personaldelegationen tar tillvara kommunens intressen i löne- och avtalsfrågor. 10

11 Hel- och deltidsengagerade politiker Johan Persson (S) Kommunstyrelsens ordförande Anette Lingmerth (S) Kommunalråd med ansvar för frågor om demokrati, folkhälsofrågor och integration. Bertil Dahl (V) Kommunalråd med särskilt ansvar för personal-, organisations-, jämställdhets-, arbetsmarknads-, demokratioch integrationsfrågor Anna Thore (MP) Kommunalråd med särskilt ansvar för miljö och hållbar utveckling, demokrati- och integrations- och kustmiljöfrågor samt Kalmarsundskommissionen. Per-Olof Jonsson (M) Oppositionsråd som särskilt följer utvecklingen inom ekonomi, samhällsutveckling, sociala-, internationella-, region- samt demokratifrågor. Anders Andersson (C) Oppositionsråd och vice ordförande i personaldelegationen. Inger Hilmansson (FP) Gruppledare som särskilt följer utvecklingen inom område Barn- och ungdomar, Miljö och hållbar utveckling, Kommunbolaget med dess dotterbolag samt demokratifrågor. Christopher Dywik (KD) Gruppledare som särskilt följer utvecklingen inom barn- och äldre-, jämställdhets-, demokrati- utvecklings- och regionfrågor. 11

12 Vision och mål För respektive mål redovisas om det är uppnått eller inte samt en kommentar. Den faktiska, eller bedömda, förändringen av mätvärdet jämfört med föregående år markeras med en trendpil. Attraktiva Kalmar Nu är vi över invånare i Kalmar! Det är en ökning med 616 personer under 2012 och en siffra att vara stolta över. Inte sedan början av 2000-talet har vi ökat med så många. Kommunens förvaltningar och bolag arbetar, både tillsammans och var för sig, med olika aktiviteter för att stärka kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i. Och vi blir bara bättre! Destination Kalmars många evenemang har blivit ännu fler under året och lockar många deltagare. Kalmar Airport har utökat sitt utbud av resor, både inom landet och internationellt. Även om vi inte når upp till antalet önskade detaljplaner har samhällsbyggnadsnämnden under året färdigbehandlat 36 planer. Dessa innehåller 969 bostäder varav cirka 160 småhus. Tillsammans med mark- och planeringsenheten jobbar man för att effektivisera och systematisera arbetet med beställningar av detaljplaner. Arbetslösheten i Kalmar kommun var den sista december 9,1 procent vilket är högre än riket (8,9 procent) och så klart en besvikelse. För att minska siffran arbetar vi bland annat med att marknadsföra och informera om de yrkesinriktade utbildningarna. Projekt kring Önskad sysselsättningsgrad pågår inom bland annat omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Vi arbetar med att förbättra vårt företagsklimat. Flera aktiviteter har genomförts hos både förvaltningar och bolag. De flesta visar positiva resultat i de egna uppföljningarna av nöjd-kund-index. Kommunen deltar i ett flertal undersökningar för att se hur våra invånare uppfattar sin stad och land. Och där har vi ett bättre betyg än genomsnittet. Det är framförallt förbättringar inom områdena bostäder och trygghet som kan höja helhetsbetyget ytterligare. Våra invånare ger också högt betyg åt brandkåren, vattenförsörjningen, sophämtningen och avloppssystemet. Men vi kan bli bättre på stöd för utsatta personer, gator och vägar, grundskola och miljöarbete. Svårigheten att nå kommunen via telefon har resulterat i arbetet med ett nytt kontaktcenter (start januari 2013) som är en del i kommunens kraftsamling för att bli ännu bättre. Mål Kommentar 1.1 Fler invånare Kalmar kommuns befolkning ska öka med 1 procent per år. Målet är uppnått Den sista december 2012 hade Kalmar kommun en folkmängd på invånare. Det innebär en folkökning med 616 personer. Folkökningen beror både på att fler föddes än dog och att fler flyttade in än ut. Under 2012 föddes 775 barn i kommunen. Det är 90 fler än under Det inrikes flyttöverskottet har med undantag för 2009 inte varit så högt sedan Flera förvaltningar och bolag har genomfört olika insatser för att uppnå målet. Flera syftar till att stärka kommunens service och attraktivitet gentemot invånarna. EUprojektet Internationell inflyttning för ökad tillväxt i Kalmar län har bidragit till 106 nya länsinvånare. Destination Kalmars många evenemang har blivit fler under året och lockat många deltagare. Kalmar Airport har utökat sitt utbud av resor, både inom landet och internationellt. Mätvärde Utfall 2011 Mål 2012 Utfall 2012 Befolkningsökning 1 procent/år

13 Mål Kommentar 1.2 Fler bostäder Kalmar ska växa med 300 bostäder varav 100 villor per år. Målet är inte uppnått Samhällsbyggnadsnämnden har under året färdigbehandlat 36 detaljplaner. Dessa innehåller 969 bostäder varav cirka 160 småhus. Därmed kan målet sägas vara uppfyllt. Mark- och planeringsenheten har målsättningen att skapa byggbar mark för 300 bostäder varav 100 ska vara nya villatomter för byggnation i tomtköparens egen regi. Detta mål är inte uppnått eftersom det saknas färdigprojekterad, byggbar mark bland annat på grund av överklaganden. Enheten har tillsammans med samhällsbyggnadskontoret arbetet för att effektivisera och systematisera arbetet med beställningar av detaljplaner. Mätvärde Utfall 2011 Mål 2012 Utfall 2012 Bostäder varav villor God planberedskap För att ha en god planberedskap ska kommunen ta fram 40 detaljplaner Målet är inte uppnått Under 2012 har samhällsbyggnadskontoret fortsatt att effektivisera och kvalitetssäkra arbetet med detaljplaner. Utifrån kontorets perspektiv måste förbättringsarbetet även innehålla tydligare prioriteringsdiskussioner och en internt bättre resursplanering. Under 2013 sker en kommunal översyn av den fysiska planeringen vilket möjligtvis kan leda till förändringar av arbetssättet. Mark- och planeringsenheten når inte målet med att beställa 30 detaljplaner på grund av att tidigare beställda detaljplaner inte är påbörjade av samhällsbyggnadskontoret. Mätvärde Utfall 2011 Mål 2012 Utfall 2012 Detaljplaner Besöksnäring och attraktion Antalet gästnätter ska öka. Målet är uppnått Flera evenemang har skett under året som lockar tusentals intresserade: Kalmar Stadfest, Musik på Larmtorget, Kalmar Grand Prix, Kalmarmilen, Kalmar kanalsimning och Ironman. Nytt evenemang var bland annat Nattloppet. Mätvärde Utfall Utfall Gästnätter

14 Mål 1.5 Arbetslöshet Arbetslösheten ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner. Målet är inte uppnått Kommentar Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften år i Kalmar kommun var den sista december 9,1 procent och i hela riket 8,9 procent. Arbetslösheten i riket var lägre, men högre i liknande kommuner. I Karlskrona var arbetslösheten 10,9 procent, i Växjö 9,9 procent, i Skövde 9,4 procent, i Halmstad 9,2 procent och i Kristianstad 12,0 procent. Flera aktiviteter pågår för att minska arbetslösheten, bland annat att marknadsföra och informera om de yrkesinriktade utbildningarna. Projekt kring önskad sysselsättningsgrad inom omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd med flera pågår. Mätvärde i procent Utfall Riket Utfall Arbetslöshet i åldern år 8,5 8,9 9,1 Arbetslöshet kvinnor år 7,7 8,3 8,1 Arbetslöshet män år 9,2 9,3 10,0 Arbetslöshet i åldern år 17,8 18,4 17,5 Arbetslöshet unga kvinnor år 14,0 15,8 14,9 Arbetslöshet unga män år 21,7 20,8 20,1 1.6 Företagsklimat Kalmar kommun ska i första steget vara bland de 100 bästa i undersökningar som mäter företagsklimatet och särskilt vad gäller bemötande. Målet är inte uppnått Mätning av målet grundar sig på en undersökning gjord av Svenskt näringsliv. Målet talar däremot om flera undersökningar. Kommunen är anmäld till undersökningen Insikt 2013 (genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting) och den undersökningen redovisas först i september För att nå målet har flera aktiviteter genomförts hos både förvaltningar och bolag. De flesta visar positiva resultat i de egna uppföljningarna av nöjd-kund-index. För att förbättra placeringen genomför bland annat samhällsbyggnadskontoret en handlingsplan för bättre bemötande, tillgänglighet och service. Södermöre kommundelsförvaltning har startat en företagarförening och en hemsida för företagare. Destination Kalmars nätverk för partners har ökat med cirka tio företag under året. Kalmar Hamn har gjort en kundenkät som visar att 85,5 procent av de svarande ger betyget Bra eller Mycket bra. Kalmar Airports enkät visar att flygpassagerna beträffande utbud, tidtabell och tillgänglighet översteg målet 90 i nöjdindex. KIFAB har upprättat en beredskapsorganisation och skaffat systemstöd för effektivare ärendehantering, rapportering, statistik och uppföljning. Mätvärde Utfall 2011 Mål 2012 Utfall 2012 Företagsklimatet 139 <

15 Mål 1.7 Restiden till Karlskrona, Växjö och Oskarshamn Restiden till Karlskrona, Växjö och Oskarshamn ska förkortas. Målet är inte uppnått Kommentar Detta mål är bland annat beroende av att det byggs mötesspår för järnvägen samt att investeringar görs i hela infrastrukturen. Så har inte skett. Kalmar kommun kan heller inte ensam påverka detta mål, utan det måste ske i samverkan med berörda kommuner, Trafikverket, Regionförbundet och Kalmar Läns Trafik (som numera sköts av landstinget). En kontinuerlig dialog med dessa aktörer är således nödvändig. Däremot har en ny snabbuss förkortat restiden till Oskarshamn (total restid cirka 65 minuter). 1.8 Nystartade företag Antalet nystartade företag ska vara högre än i riksgenomsnittet. Målet är inte uppnått Under 2012 har Kalmar 5,5 nyregistrerade företag per tusen invånare. Det är under riksgenomsnittet som är 6 (per tusen invånare). I Nyföretagarbarometerns ranking faller vi från 69 till 84. Nyföretagarcentrum når inte upp till sitt detaljerade mål (träffa minst 100 presumtiva företagare och har som mål att minst 75 av dem ska starta företag) men upplever att det finns ett stort intresse för kostnadsfri rådgivning. Mätvärde Utfall 2011 Riket 2012 Utfall 2012 Nystartade företag per tusen inånare 6,6 6,0 5,5 1.9 Bo och leva i hela Kalmar kommun Kalmar kommun deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning och index för hur invånarna upplever hur det är att bo och leva i kommunen ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. Målet är uppnått Kalmars sammanfattande betygsindex Nöjd-Region-Index (NRI) 2012 blev 66, vilket är högre än för genomsnittet (60). Däremot är det sämre än resultatet för 2011 (67). För Kalmar är det framförallt förbättringar inom områdena bostäder och trygghet som kan höja helhetsbetyget. En strategi håller på att arbetas fram för att säkerställa bredbandsutbyggnaden i kommunen. Underhållsberget av gammalt klotter är nu i stort åtgärdat och arbetet kommer fortsätta genom att agera snabbt vid nytt klotter. Skräpplockardagar har anordnats med deltagarrekord. På kultur- och fritidsförvaltningen har en mängd aktiviteter skett under året, såsom att engagera kulturarbetare på fritidsgårdarna, bokpresentationer på fritidsgårdarna och talangcoachingprojekt. Södermöre kommundelsförvaltnings arbete för att vi ska bli pilotkommun i servicefrågor för landsbygden lyckades. Destination Kalmar har medverkat i en mängd evenemang under året, tar fram förslag och utvecklar idéer som gör Kalmars stadsmiljö attraktiv, dekorera och utsmycka staden med mera. Kalmar Familjebad utvecklar innehållet i sin verksamhet för olika målgrupper. Kalmarhem behåller en hög uthyrningsgrad. Mätvärde Utfall Riksgenom- Mål Utfall 2011 snitt Bo och leva > Bo och leva - kvinnor Bo och leva - män

16 Mål Kommentar 1.10 Kommunens verksamheter Kalmar kommun deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning och index för hur invånarnas syn är på kommunens verksamheter ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. Målet är uppnått En mängd aktiviteter pågår i förvaltningar och bolag för att förbättra servicen, effektiviteten, och kvaliteten både mot interna och externa kunder. Som exempel kan nämnas samhällsbyggnadskontorets klagomålshantering, kultur- och fritidsförvaltningen har ett flertal aktiviteter både inom kultur- och fritidsområdet för att öka attraktiviteten och tillgängligheten. Barn- och ungdomsförvaltningen har nått målet att alla barn får plats i föreskola och pedagogisk omsorg inom tre till fyra månader. Omsorgsförvaltningen arbetar för att ständigt utveckla och kvalitetssäkra äldreomsorgen och kommunal hälso- och sjukvård. Under året skedde det förberedande arbetet för kommunens nya kontaktcenter som ska kunna svara på invånarnas vanligaste frågor. Kontaktcentret kommer att åka kommunens tillgänglighet och i förlängningen även möjligheterna att snabbt få svar utan att behöva kopplas vidare till handläggare. Högst betyg i undersökningen får brandkåren, vattenförsörjningen, sophämtningen och avloppssystemet. Framförallt är det Stöd för utsatta personer, Gator och vägar, Grundskola och Miljöarbete som kan förbättra Kalmars betyg. Mätvärde Utfall Riks- Mål Utfall genomsnitt Kalmar kommuns verksamheter > Kalmar kommuns verksamheter - kvinnor Kalmar kommuns verksamheter - män Kommunens Kvalitet i Korthet Kalmar kommun deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet och kommunen ska ligga över medel vid mätningar av bemötande och tillgänglighet. Jämförelse avser ett snitt på de kommuner som deltar i undersökningen. Målet är inte uppnått Det är svårt att nå kommunen via telefon. Arbetet med nytt kontaktcenter (start januari 2013) är en del i kommunens kraftsamling för att bli ännu bättre. Serviceförvaltningen arbetar med kundbemötandet i felanmälan. Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit fram ett antal mål och mätningar som gäller bemötande, tillgänglighet och service. Detsamma har även barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, omsorgsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning. Destination Kalmar har genom Kalmar slott haft kvällsöppet vissa datum. Flertalet av bolagen har också antagit mål och mätvärden för bemötande och tillgänglighet. Mätvärde i procent Utfall 2011 Medelvärde 2012 Utfall 2012 Svar via e-post inom två arbetsdagar Kontakt via telefon med en handläggare Gott bemötande via telefon

17 Mål Kommentar 1.12 Öppna Jämförelser Kalmar kommun deltar i Öppna Jämförelser och ska där vara topp tre bland liknande kommuner i de olika undersökningarna. Liknande kommuner är Östersund, Skövde, Växjö, Varberg, Karlskrona, Karlshamn, Karlstad och Luleå. De olika undersökningarna inom Öppna jämförelser mäter en mängd olika variabler inom samma undersökning och är uppbyggda på olika sätt. Huruvida målet är uppnått eller inte är omöjligt att svara på såsom målet är utformat. Nedan presenteras ett urval av resultat från de olika mätningarna. Målet går inte att mäta Grundskola, sammanvägd ranking Gymnasieskola, andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år, ranking Vård om äldre, andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet, ranking Trygghet, sammanvägt värde bl.a. personskador, brott och bränder, ranking Kalmar Östersund Skövde Växjö Varberg Karlskrona Karlshamn Karlstad Luleå I rankingen är 1 bäst, vi eftersträvar alltså en låg siffra 17

18 Socialt hållbar kommun Processen med jämställdhetsintegrering i de olika verksamheterna tar längre tid än förväntat. Verksamheterna är ännu inte jämställdhetssäkrade men ett mätinstrument för att följa jämställdhetsarbetet utifrån ett arbetsgivarperspektiv är framtaget. I samverkan med SKL och med stöd av SCB pågår ett utvecklingsarbete om könsuppdelade indikatorer för att säkerställa jämställdhet på medborgarnivå. Detta beräknas vara klart Målet om att arbetslösheten för utrikes födda ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner är inte nått. I Kalmar kommun var 26,0 procent arbetslösa jämfört med till exempel rikets 21,0 procent. Däremot är målet om 150 praktikplatser bland annat via SFI är uppnått även om antalet faktiska praktikanter inte motsvarar detta. Barnfattigdomen ökar i hela riket, så också i Kalmar kommun även om vi ligger under riksgenomsnittet. Förvaltningarna arbetar mycket för att anpassa sina verksamheter så att effekterna av barnfattigdomen ska minska. Några handlingsplaner utifrån Välfärdsbokslutet eller för att minska barnfattigdomen är få förvaltningar som gjort däremot har flera nämnder satt upp mål för 2013 utifrån Välfärdsbokslut. Ett nytt Välfärdsbokslut ska arbetas fram under Frågan om särskilda handlingsplaner behövs bör diskuteras i samband med detta. Mätningar om andelen dagligrökare, den totala alkoholkonsumtionen och användandet av narkotika sker under Arbetet med kommunens drogförebyggande arbete sker i stor utsträckning via Kalmar mot Droger. Målet avseende andelen elever som har godkänt i alla ämnen är ännu inte nått men beräknas vara uppfyllt 2015 i enlighet med visionen. Kommunens totala andel elever som nått målen har minskat från 86,3 procent 2011 till 79,6 procent Liknande kommuner har ökat från 76,9 till 77,1 procent. Likaså har andelen elever som är behöriga till gymnasiet minskat. Pojkars resultat sjunker i högre grad än flickors. De utvecklingsarbeten som pågår i kommunen kring integration, jämställdhet och barnfattigdom bör förstärkas och kring flickors och pojkars villkor och resultat i skolan. Vad gäller invånarnas syn på möjlighet till inflytande ligger Kalmar kommun (index 45) högre än genomsnittsresultatet (index 39) för de 120 deltagande kommunerna och även i relation till kommuner i samma storleksklass. Mest nöjd är man med information från kommunen. Påverkan och förtroende är de områden där förbättringar av betygsindexet kan höja helhetsbetyget. I princip samtliga förvaltningar och flera bolag har satt upp mål för att öka medborgarnas inflytande. Det vittnar om att det arbetas mycket med frågan i kommunen. Det handlar bland annat om utvecklingsdialoger, paneler och fokusgrupper, men också om utveckling av informationsflöden så som hemsidor, facebook och twitter. Mål Kommentar 2.1 Jämställdhet Kalmar kommuns verksamheter ska vara jämställdhetssäkrade. Detta gäller nämnder och bolag, den interna verksamheten i rollen som arbetsgivare och för den utåtriktade verksamheten mot medborgarna. Målet är inte uppnått Det samlade resultatet av förvaltningarnas insatser genererar inte de systemförändringar som krävs för att kunna kvalitetssäkras ur ett jämställdhetsperspektiv. Processen med jämställdhetsintegrering i de olika verksamheterna tar längre tid än förväntat, det har även skett personalförändringar under året som påverkat processen. I den interna verksamheten har Kalmar kommun för första året deltagit i nyckeltalsinstitutets jämix som innebär att vi hittat ett mätinstrument att följa jämställdhetsarbetet utifrån ett arbetsgivarperspektiv. I det externa arbetet har stort fokus legat på kartläggnings- och utbildningsinsatser. I kultur- och fritidsförvaltningen har ett praktiskt omställningsarbete genomförts inom fritidsgårdsverksamheten på Funkabo fritidsgård och i barnoch ungdomsförvaltningen har ett utvecklingsarbete för att ta fram kriterier för en jämställd förskoleverksamhet utvecklats och första utmärkelsen förväntas ske i mars Ska målet nås under 2013 behöver styrningen och ägandet av jämställdhetsfrågorna tydliggöras för att de förändringar som uppnåtts ska växlas upp och integreras i ordinarie styrning av verksamheten. 18

19 Mål 2.2 Arbetslösheten för utrikes födda Arbetslösheten för utrikes födda ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner. Målet är inte uppnått Kommentar Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften år utrikes födda i Kalmar kommun var 26,0 procent (kvinnor 24,9 och män 27,1 procent) och i riket 21,0 procent (kvinnor 20,6 och män 21,4 procent). För liknande kommuner var arbetslösheten för utrikes födda både högre och lägre. Växjö hade 28,9 procent och Halmstad 21,0 procent. Näringsliv- och arbetsmarknadsenheten har uppnått sitt mål genom att de genomför en yrkesinriktad utbildning, MIO Mångfald i omsorgen, som omfattade 20 personer. Dessa bedöms ha förutsättningar att gå vidare i vård- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå. Inom socialnämndens projekt Jobhouse har målet helt uppnåtts då 14 av de 33 personer som deltog i projektet är utrikes födda och dessa har uppnått egenförsörjning. Konstateras kan att få tjänster har varit utannonserade bland framför allt de bolag som har satt upp mål om detta och till de utannonserade tjänsterna har det varit få ansökningar av utrikes födda. Mätvärde i procent Utfall Riket Utfall Arbetslösheten utrikes födda år 23,4 21,0 26,0 Arbetslösheten utrikes födda - kvinnor år 22,0 20,6 24,9 Arbetslösheten utrikes födda - män år 24,6 21,4 27,1 Arbetslösheten utrikes födda år 31,8 33,5 35,7 Arbetslösheten utrikes födda - kvinnor år 26,8 31,2 33,4 Arbetslösheten utrikes födda - män år 34,9 35,4 37,5 2.3 Praktikplatser SFI Kalmar kommun ska erbjuda 150 praktikplatser 2012 för de som studerar svenska för invandrare (SFI) och/eller förmedlas via Invandrarservice. Målet är uppnått Totalt har, under 2012, 142 praktikplatser erbjudits hos förvaltningarna och 9 stycken hos olika bolag. Däremot är antalet faktiska praktikanter inte detsamma som antalet erbjudna platser. Generallt kan sägas att planering för mottagande och handledare finns i de olika förvaltningarna och bolagen. Några förvaltningar har också aktivt haft kontakt med och bjudit in SFI för att erbjuda platser och att kunna matcha elever till verksamheten. Konstateras kan, och som de flesta anger som orsak till att de inte har haft praktikanter, att nyttjandegraden styrs av efterfrågan från SFI. För att öka antalet praktikanter krävs ett fördjupat samtal med SFI kring vad de ser som orsak för det låga antalet och kring lämpliga fortsatta åtgärder. Mätvärde Mål 2012 Utfall 2012 Erbjudna praktikplatser

20 Mål 2.4 Andelen elever med godkänt i samtliga ämnen Andelen elever som har godkänt i samtliga ämnen ska öka och Kalmar kommun ska vara bäst bland liknande kommuner. Jämförelse avser liknande kommuner. Målet är inte uppnått Kommentar Enligt bedömning kommer målet som formulerats i visionen att vara uppnått Andel elever som uppnått målen i alla ämnen i Kalmar kommun (exklusive friskolorna) är 78,3 procent. Totalen för Kalmar kommun (inklusive friskolor) är 79,6 procent vilket är en minskning från 2011 då andelen godkända var 86,3 procent. Andelen godkända i liknande kommuner har ökat från 76,9 procent till 77,1 procent Det ämne som utmärker sig mest är svenska som andraspråk. Där har 52,8 procent nått godkändnivån 2012 jämfört med 2011 då andelen var 68,4 procent. För liknande kommuner ligger godkändandelen på 79,2 procent för Resultaten i de lokala mätningarna, liksom i de nationella, pekar på att kön, inrikes/utrikesbakgrund samt socioekonomi har stor betydelse för skolresultat samt att skolresultaten är centrala för människors fortsatta livsmöjligheter. Utifrån detta bör de utvecklingsarbeten som pågår i kommunen kring jämställdhet, integration och barnfattigdom förstärka sitt arbete riktat till/om flickors och pojkars villkor och resultat i skola Mätvärde i procent Utfall 2011 Jämförelse Utfall 2012 Godkänt i samtliga ämnen - flickor 87 81,2 83 Godkänt i samtliga ämnen - pojkar 83 74, Andelen elever behöriga till gymnasieskolan Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka och Kalmar ska vara bäst bland liknande kommuner. Jämförelse avser liknande kommuner. (Hemkommun) Målet är inte uppnått Mätningen visar att utvecklingen går åt fel håll. De mätvärden som redovisas inom ramen för budgetuppföljningen avser kommunala skolor. Av mätvärderna framgår att pojkars resultat sjunker i högre grad än flickors men flera skolor rapporterar 100 % betygsbehörighet för både flickor och pojkar. Resultaten i de lokala mätningarna pekar liksom nationella mätningar på att inrikes/utrikes bakgrund, kön samt socioekonomi har stor betydelse för skolresultat. Det insatser som barn och utbildningsnämnden beslutat om för att skapa mer likvärdiga förutsättningar i skolan kan förväntas få effekt på längre sikt medan det är svårt att fånga kortsiktiga resultat, insatser som lovskolor och flera speciallärare kan inte heller förväntas ge förändring i ett kort perspektiv. De utvecklingsarbeten som pågår i kommunen kring integration, jämställdhet och barnfattigdom bör förstärka och rikta mer uppmärksamhet åt flickor och pojkars villkor och resultat i skolan. Mätvärde i procent Utfall Jämförelse Utfall Behörighet till gymnasieskolan (yrkesprogram) - flickor 93,1 87,4 89,6 Behörighet till gymnasieskolan (yrkesprogram) - pojkar 91,3 85,1 84,6 Behörighet till gymnasieskolan (estetiskt program) - flickor 91,7 86,7 88,2 Behörighet till gymnasieskolan (estetiskt program) - pojkar 90,7 83,9 83,6 Behörighet till gymnasieskolan (ekonomi, humanistiska och samhällsprogrammet) - flickor 91,3 85,8 87,8 Behörighet till gymnasieskolan (ekonomi, humanistiska och samhällsprogrammet) - pojkar 89,3 82,1 82,7 Behörighet till gymnasieskolan (naturvetenskapligt och tekniskt program) - flickor 89,2 84,2 85,7 Behörighet till gymnasieskolan (naturvetenskapligt och tekniskt program) - pojkar 89,3 80,3 79,6 20

21 Mål 2.6 Minska barnfattigdomen Barnfattigdomen (Rädda Barnens mätning) ska minska. Målet är inte uppnått Kommentar Utifrån Rädda Barnens årsrapport 2012 där senaste mätning är från 2009 så har barnfattigdomen ökat i hela riket. Från 11,5% 2008 till 13 % För Kalmar kommuns del ökade barnfattigdomen från 9,1 % 2008 (1092 barn) till 10,7% 2009 (1283 barn). Kalmar kommun följer alltså trenden även om kommunen ligger under riksgenomsnittet. Vad gäller andelen utrikes födda barn som lever i barnfattigdom finns ingen statistik uppdelad per kommun. För riket är barnfattigdomen fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund, nästan vart tredje barn, 31,9%, levde under dessa förhållanden Ett kunskapsunderlag levererades och presenterades för förvaltningschefsgruppen i februari Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar för att anpassa sin verksamhet så att effekterna av barnfattigdomen ska minska. Bland annat finns mål om total kostnadsfri fritidsgårdsverksamhet. Finansiering av särskilda kostnadskrävande aktiviteter, som var och en betalat förut, sker nu genom att man gemensamt arbetar ihop medel. Fritidsgårdarna har också, genom samarbete med Kalmar Äventyrsbad, genomfört 4 veckors fritt bad i simhallen under sommarlovet. Biblioteket arbetar med prova på aktiviteter och kulturskolan arrangerar elevaftnar i områden som är underrepresenterade som Norrliden, Oxhagen och Smedby. Några av målen har helt genomförts, andra är uppnådda till 75 % men målen är satta till Mätvärde i procent Utfall 2008 Jämförelse Utfall 2009 Andelen barn som lever i barnfattigdom 9,1 13,0 10,7 2.7 Minska BMI hos barn och unga BMI hos barn och unga ska minska Målet har ej gått att mäta En sammanställning av BMI är genomförd men resultatet är osäkert på grund av svårigheter att få ut ett korrekt statistiskt material. Jämförelser med tidigare år är därför omöjlig att genomföra. Utifrån kommunfullmäktiges beslut har barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd satt upp mål för att identifiera förskole/skolenheter där BMI ska vara ett prioriterat område och detta är genomfört. De förskole/skolenheter där statistiken visar en högre andel elever med högt BMI har informerats om detta och uppmanats att redogöra för hur man arbetar för en succesiv minskning av BMI hos eleverna. De flesta enheter har redogjort för detta arbete och det sker med insatser av olika slag. Man arbetar t ex enligt modellen Hälsofrämjande skola och man samarbetar med idrottsföreningar för att stimulera till ökad fysisk aktivitet på fritiden. Vidare genomför man kontroll av längd och vikt inom skolhälsovården och erbjuder också hälsosamtal där man ger råd om kost och fysisk aktivitet. De elever som har övervikt/fetma eller som ligger i riskzonen för utvecklande av detta erbjuds uppföljning och vid önskemål om detta, skrivs också remiss till överviktsteam. Socialnämndens planerade aktiviteter om fysisk aktivitet i alla genomförandeplaner vid placering av barn och ungdomar är helt genomförd i delar av verksamheten och påbörjad inom andra. Nämnden har också utsett och utbildat kostombud för samtliga hem för vård eller boende och bostad med särskild service för barn och unga. Aktiviteternas påverkan på måluppfyllelsen anser man sig dock inte kunna bedöma eller mäta. 21