Kalmar kommuns årsredovisning 2013

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre KS 2014/0092 Kommunstyrelsen Kalmar kommuns årsredovisning 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar årsredovisningen 2013 till kommunens revisorer för granskning. Kommunfullmäktige godkänner kommunledningskontorets förslag till vidare hanteringen av uppdrag i budget Bakgrund Kommunledningskontorets ekonomienhet har upprättat årsredovisning för Årets resultat för kommunen uppgår till 57,3 miljoner kronor. Vid avstämning mot kommunallagens balanskrav redovisas ett justerat resultat på 32,5 miljoner kronor. För kommunkoncernen som omfattar Kalmar kommun, hel- och delägda bolag, kommunalförbund samt bolag som kommunen har ett väsentligt inflytande över redovisas ett resultat på 91,5 miljoner kronor. Kommunledningskontoret har upprättat ett förslag till vidare hantering av de uppdrag som beslutats i budget I förslaget redovisas aktuell status för respektive uppdrag med kommentar samt förslag till vidare hantering, avslutas eller kvarstår Urban Sparre ekonomichef Bilaga: Årsredovisning 2013 Uppdrag uppföljning tertial Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

2 Årsredovisning 2013 Kalmar kommun

3 Femårsöversikt, kommunen Femårsöversikt Folkmängd, den 31/ Utdebitering* 32:43 32:43 32:43 32:68 32:68 varav kommunen** 22:22 22:22 22:22 21:81 21:81 Skatteintäkter och kommunal utjämning, mnkr 2 748, , , , ,0 Skatteintäkter och kommunal utjämning, kr per invånare Nettokostnader, kr per invånare Löpande kostnader av skatteintäkter och kommunal utjämning (nettokostnadsandel), procent 96,9 97,4 102,9 95,8 98,2 Årets resultat, mnkr 82,9 75,6-87,3 125,8 57,3 Investeringar, mnkr (netto) 157,8 287,2 339,4 296,5 365,2 Pensionsåtaganden, mnkr 1 386, , , , ,6 Låneskuld, mnkr 262,2 262,2 587,2 687,2 720,2 Totala tillgångar, mnkr 2 445, , , , ,3 Eget kapital, mnkr 1 369, , , , ,3 Soliditet exkl pensionsskuld, procent 56,0 57,2 49,2 48,5 49,7 Soliditet inkl pensionsskuld, procent 3,3 7,8-0,5 3,3 2,8 Likviditet, procent 67,5 50,6 62,7 99,7 75,5 Antal årsarbetare *Utdebitering redovisas exkl kyrkoavgift och begravningsavgift ** Utdebiteringen för 2012 inkluderar skatteväxlingen om 41 öre avseende överflyttning av kollektivtrafiken till landstinget. 2

4 Innehåll En tillbakablick på år Vår omvärld 6 Det här är Kalmar 8 Politik och påverkan 10 Vision och mål 12 Kvalitets- och miljöarbetet 28 Så här bra är vi jämfört med andra kommuner 30 Barn och utbildning 32 Stöd och omsorg 36 Bygga och bo 40 Miljö 44 Kultur och fritid 46 Näringsliv och turism 48 Förvaltningsberättelse Finansiell analys 52 Personal 58 Resultaträkning 63 Balansräkning 64 Finansieringsanalys 66 Noter 68 Redovisningsprinciper 78 Utfall och avvikelse kommunen 80 Investeringsredovisning 84 Exploateringsredovisning 85 Förbundens och bolagens utfall 86 Vart går dina skattepengar? 92 3

5 En tillbakablick på år 2013 Kalmar den tillgängliga kommunen Från och med årsskiftet startade Kalmar kommuns kontaktcenter upp. Detta betyder att det blivit ännu enklare för kommuninvånarna att komma i kontakt med Kalmar kommun. En väg in, ett vänligt och professionellt bemötande är ett absolut krav man som kommuninvånare kan ställa på kommunen. Detta är en viktig förutsättning för att som kommun kunna verka under 2010-talet. Näringsliv och arbetsmarknad Vi lever ännu i sviterna efter 2008 års finanskrasch. Lågkonjunkturen ligger fortfarande tung över Kalmar, Sverige och resten av världen. Det som skiljer denna lågkonjunktur från tidigare i historien är att Kalmar klarat sig betydligt bättre. Den gamla devisen att Kalmar alltid var först in i alla lågkonjunkturer och sist ur den gäller inte längre. Anettet Lingmerth, Bertil Dahl, Anders Andersson och Johan Persson. Så har ännu ett år gått. Det har blivit dags att summera året Precis som tidigare har det både varit framgångar men också en och annan besvikelse. Våra tre majoritetspartier, Socialdemokraterna Centerpartiet Vänsterpartiet, presenterar nu ett positivt bokslut både för verksamheten och för ekonomin. Det kan inte nog påpekas hur beroende vi i Kalmar är av vår omvärld. Vi lever fortfarande med de sviter som uppstod efter finanskrisen Vi lever i en allt mer globaliserad värld. Händelser som sker långt borta påverkar oss mer än någonsin. Resultat Årets resultat uppgick till 57,3 miljoner kronor. Med tanke på hur den ekonomiska situationen ser ut för många kommuner runt om i landet är det att betrakta som ett starkt resultat. Av våra jämförelsekommuner är det bara Halmstad som kan redovisa ett bättre ekonomiskt resultat Detta innebär att Kalmar kommuns ackumulerade balanskravsresultat uppgår till 258,5 miljoner kronor. Befolkning Under 2013 ökade Kalmar sin befolkning med 216 invånare. Det är alltid glädjande att vår befolkning ökar men 2013 ökade vi på tok för lite. Under 2012 ökade vi med över 600 invånare. Sambandet mellan bostadsproduktionen och befolkningstillväxt är väldigt tydligt. Vi måste upp i bostadsproduktion för att på det sättet ha en betydligt högre lägsta nivå när det gäller befolkningsökning. Arbetslösheten i Kalmar är fortsatt lägre än i våra jämförelsekommuner. Det går inte heller att se detta som någon tillfällig trend, detta är något vi kunnat konstatera under de senaste åren. Det lokala näringslivet fortsätter att utvecklas. Kalmar är idag sydöstra Sveriges hetaste handelsstad. En rapport som Grufman Reje tagit fram visar tydligt att Kalmar har blivit en motor i regionen. Mellan 2007 och 2012 så har sysselsättningen, trots den svaga konjunkturen, ökat med 15 procent i Kalmar medan den i länet har ökat med 3 procent. Bostäder Det kanske största hotet mot en fortsatt framgångsrik utveckling av Kalmar är brist på bostäder. Under 2013 färdigställdes 85 bostäder runt om i Kalmar. Nu ser vi dock att det skett en ljusning. Det byggs väldigt mycket just nu. Vi är övertygade om att när vi skriver En tillbakablick på 2014 kommer vi kunna visa upp helt andra siffror. Den satsning som vi gjort på att kraftigt öka vår planberedskap börjar nu ge resultat. Linnéuniversitetet En av de livligaste debatterna i Kalmar under de senaste åren har varit Linnéuniversitetets framtida placering. Att detta lett till debatt är bra. Alla politiska beslut tjänar på att de diskuteras och debatterats innan klubban faller. 4

6 Samtliga är dock helt överens om att Linnéuniversitetet är en spjutspets vars betydelse vi kommer bli än mer medvetna om under de kommande åren. Kampradstiftelsen kommer också bidra till denna utveckling liksom kommunens satsning på en universitetsstrateg. Kalmar är den minsta universitetsstaden i Sverige. Nu bygger vi ett samlat stadsnära universitet som kommer vara landets modernaste. Det kommer vara oerhört viktigt för Kalmar i framtiden. Infrastruktur och kollektivtrafik Arbetet med att förkorta restiden mellan Kalmar och Växjö fortsätter. Under 2013 togs beslut att bygga pendelstation i Smedby. Det innebär att restiden från Smedby in till Kalmar hamnar på cirka sju minuter. Det kommer innebära mycket för människors möjligheter att röra sig inom Kalmar kommun. Alternativ till den egna bilen kommer vara ett krav i framtiden. Allt fler åker med kollektivtrafiken i Kalmar. Ekologiska Kalmar Vi uppnår målet då mängden ekologisk- och närproducerad mat ligger på 48 procent och 25 procent av dessa är ekologisk mat. Vi har också en av landets skarpaste upphandlingspolicy med uppförandekod, som innehåller exempelvis krav på svenska kollektivavtal, meddelarfrihet, djurskyddsregler och etiska krav. Vi fortsatte arbetet med att utveckla Kalmar Cykelstad liksom arbetet med kustmiljöfrågorna. Vi har också sjösatt vår stora projekt med energieffektivisering av kommunala fastigheter. Ett av landets största inom sitt slag. Evenemangsstaden Kalmar Kalmar har under de senaste åren definitivt satt upp sig på kartan över evenemangsstäder i Sverige. Det är till och med så att vissa evenemang är kända långt utanför både Kalmars och Sveriges gränser. Under 2013 arrangerades den andra upplagan av Kalmar Ironman. Att överträffa premiärårets stora succé skulle bli väldigt tufft men det lyckades. Deltagare från hela världen samlades i Kalmar för att delta i världens hårdaste och tuffaste idrottstävling. Även sommarstaden Kalmar utvecklades under Vår ställning som en av Sveriges hetaste sommarstäder är väl känd ute i landet. Sommarteatern i Krusenstiernska, musik på Larmtorget, Kalmar stadsfest och stadsvandringar på Kvarnholmen är bara några exempel på allt som gjort detta möjligt. Två händelser stack dock ut lite extra. Kalmar var en av arrangörsstäderna när Sverige stod som värd för fotbolls-em för damer. Vi hade den stora turen i lottningen att få några av Europas allra bästa lag i vår grupp. Det ledde till att Kalmar satte publikrekord, två gånger. Socialt hållbara Kalmar Vi brukar påpeka det ofta, men det kan inte påpekas för ofta. Hur oerhört beroende Kalmar är av händelser som sker i vår omvärld. Vi är endast en liten, liten del av helheten. Under 2013 har vi fortsatt bygga ett antal nya förskolor och renovera skollokaler. Arbetet med att vara en landets bästa skolkommuner fortsätter. Arbetet med rätten till heltid fortsatte under Antalet heltider ökade med 13 procent, från 63 till 76 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var vid årsskiftet 94,4 procent. Ett omfattande och framgångsrikt jämställdhetsarbete slutredovisades till SKL, Sveriges kommuner och landsting, under hösten Det omfattar alla förvaltningar och ger en bra grund för det fortsatta arbetet. Med facit i hand kan vi konstatera att vi får goda betyg för den kommunala verksamheten. Kommunens Kvalitet i Korthet visade till exempel att åttondeklassarna i Kalmar kommun är Sveriges mest nöjda elever. Ett väldigt roligt resultat och ett bevis på det oerhörda arbetet som läggs ner av lärare, rektorer och övrig personal inom skolan. Samma undersökning visade dessutom att Kalmar fortsätter förbättra sig. I 75 procent av de undersökta frågeställningarna var Kalmar bättre eller mycket bättre en genomsnittet. Det är en kraftig förbättring jämfört med tidigare år. Att vi fortfarande har lägre arbetslöshet än våra jämförelsekommuner är också mycket glädjande. Men vi ska ner ytterligare. Kalmar har inte råd med att låta människor gå sysslolösa mot sin vilja. Med detta vill vi ge en mycket stor eloge och ett stort TACK till alla anställda och förtroendevalda i Kalmar för ett engagerat arbete under 2013! Johan Persson (S) kommunstyrelsens ordförande Anettet Lingmerth (S) kommunalråd Anders Andersson (C) kommunalråd Bertil Dahl (V) kommunalråd 5

7 Vår omvärld Kommunen påverkas i hög grad av sin omvärld. Den globala ekonomin, landets ekonomi, konjunkturläget, utvecklingen i regionen, grannkommunerna samt i näringslivet och arbetsmarknaden är faktorer som påverkar kommunens ekonomiska förutsättningar. Några av dessa faktorer beskrivs här. Samhällsekonomin Drygt fem år efter finanskrisens akuta skede finns tecken på återhämtning i världsekonomin. USA uppvisar än stabil, om än låg, tillväxt. Det värsta läget förefaller vara över i det av skuld- och bankkrisen tyngda euroområdet. Däremot finns anledning att tro på en lägre tillväxt i världsekonomin de närmaste åren än vad som varit normalt tidigare. Kriser som den vi nu ser i konflikten mellan Ryssland och Ukraina är svåra att förutsäga och bedöma konsekvenser av. Den svenska ekonomin påverkas i hög grad av utvecklingen i övriga världen. Exportberoendet är stort och exporten förväntas öka i takt med förbättrad internationell konjunktur. Hushållens höga skuldsättning, främst till följd av uppdrivna bostadspriser, i Sverige är oroande och kan inverka hämmande på konsumtionen. Sammantaget är bedömningen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att förutsättningarna för svensk tillväxt efter 2014 är relativt gynnsamma. BNP-tillväxten lyfte markant fjärde kvartalet 2013 och uppgick till 1,7 procent jämfört med tredje kvartalet. Det kan även jämföras med euroområdets ökning på 0,3 procent. De främsta faktorerna till tillväxten är hushållens och den offentliga sektorns konsumtion. SKL räknar med att den svaga arbetsmarknaden håller i sig under 2014 för att sedan inleda en återhämtning. Det totala antalet arbetade timmar ökar långsamt och ger ett begränsat bidrag till skatteunderlagets tillväxt. Tack vare låga pris- och löneökningar blir ändå effekten på skatteunderlaget ganska gynnsam. Längre fram förväntas en årlig ökning av skatteunderlag i storleksordningen fem procent samtidigt som pris- och löneökningar ökar med cirka tre procent per år. Detta ger sammantaget en god påverkan på skatteintäkterna. Kommunsektorn Det samlade preliminära resultatet före extraordinära poster för Sveriges kommuner var 15,7 miljarder kronor 2013, vilket är 1,6 miljarder kronor högre än I resultatet ingår dock återbetalningen av premier från AFA försäkring med 7,6 miljarder kronor. 91 procent av kommunerna redovisar ett positivt resultat för Resultatnivån medför också att sektorn som helhet klarar en nettokostnadsandel på högst 98 procent av skatter och generella statsbidrag väntas resultaten försämras rejält, vilket bedöms få till följd att både skattehöjningar och besparingsåtgärder kommer att verkställas på många håll. Cirka 60 procent av kommunerna anger att generella besparingar kan bli aktuella för Åren efter 2014 kommer att påverka kommunernas ekonomi både genom ett ökat investeringsbehov till följd av gamla och slitna anläggningar, och genom en ökad andel äldre och barn vilket ställer högre krav på verksamheten. Kommunernas skuldsättning har ökat under de senaste åren. Huvudorsaken är en investeringsnivå som överstiger självfinansiering i form av resultat och avskrivningar. En stor andel lokaler och infrastruktur byggdes under och 70-talen och behöver bytas ut. Urbaniseringstrenden ställer även krav på nybyggnation i kommuner med ökande befolkning och anpassningar i verksamhet och lokaler i kommuner med minskande befolkning. Kommunernas verksamheter påverkas i varierande grad av förändringar i befolkningsstrukturen. I grundskolan kan man se ökande årskullar de närmaste åren medan man ser minskande elevunderlag inom gymnasieskolan. Därtill har kommunerna en skyldighet att ha beredskap för att ta emot elever från fristående skolor som läggs ned under pågående läsår. Åldersgrupperna 65 och 85 år ökar stadigt och den kraftigaste ökningen väntas först efter år Detta samtidigt som gruppen år endast ökar måttligt eller minskar på sina håll. Det är en utmaning för verksamheten inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg i framtiden. Befolkningsförändringar Sverige upplevde 2013 den största befolkningsökningen ett enskilt år sedan Dock är förändringen i folkmängd ojämnt fördelat. Sju av tio kommuner i landet ökade sin folkmängd. Befolkningen i Kalmar län ökade med 326 personer till Kalmar kommun svarade för den största ökningen av de enskilda kommunerna +216 invånare. Av länets tolv kommuner ökade sju sin befolkning under Jämförelsekommunerna uppvisar liksom Kalmar en befolkningsökning i varierande grad; Växjö , Karlskrona +221, Kristianstad +502 och Halmstad

8 7

9 Det här är Kalmar Folkmängd och befolkningsförändringar i Kalmar kommun 2013 Den sista december 2013 hade Kalmar kommun invånare, en ökning med 216 personer eller 0,3 procent. Ökningen är den lägsta bland jämförelsekommunerna för Den tillhör också de lägre historiskt sett. Sedan 1999 har kommunen haft en obrutet positiv befolkningsutveckling och 2012 ökade befolkningen med 616 personer. Det bor fler kvinnor än män i kommunen. Av de invånarna är kvinnor och män. Till folkmängd är Kalmar Sveriges 34:e största kommun och 0,67 procent av Sveriges befolkning bor i Kalmar kommun. Kalmar kommuns andel av Kalmar läns befolkning har stigit över åren och 27,3 procent av länets befolkning bor nu i Kalmar kommun. Ökat barnafödande Efter att ha ökat under fjolåret minskade barnafödandet under barn föddes vilket är 41 färre födda än under Barnafödandet befinner sig dock fortfarande på en nivå som kan jämföras med baby-boomen i början på 1990-talet. I riket som helhet ökade barnafödandet svagt under 2013 och ligger liksom i Kalmar på en hög nivå. 622 personer dog under 2013 vilket är färre än Det höga antalet födda är förklaringen till att födelseöverskottet (födda minus döda) på 112 personer är i nivå med fjolåret Det är nionde året i rad som det föds fler personer i Kalmar kommun än vad som dör. Inrikes flyttningar Under 2013 flyttade runt personer till Kalmar kommun från andra delar av Sverige medan drygt personer flyttade härifrån. Kalmar kommun tappade alltså 80 personer i flyttutbyte med andra delar av Sverige. Det är det den lägsta siffran sedan 1998 och under denna period har Kalmar endast två gånger tidigare haft ett negativt flyttnetto. Liksom tidigare år är det mot övriga Kalmar län (+186) som vi har den största flyttvinsten (fler inflyttade än utflyttade). Det är fler som flyttar från kommunen till framför allt Stockholms län (-138) än vad som flyttar hit. Rekordhög invandring Både i Kalmar kommun och i riket har invandringen legat på en hög nivå de senaste åren. 430 personer invandrade till kommunen år 2013 vilket är 80 färre än fjolåret men historiskt sett på en hög nivå. Även i riket som helhet var invandringen hög Jämfört med föregående år var invandringen lägre och utvandringen högre, vilket nästan halverade invandringsöverskott (invandrade minus utvandrade) till 182 personer. Utvandringen från kommunen har de senaste åren haft två tydliga toppar, 2008 och 2011, då 282 respektive 305 personer utvandrade utvandrade 248 personer. Arbetstillfällen Antalet förvärvsarbetande ökade under 2013 I Kalmar kommun finns runt arbetstillfällen år av dessa är kvinnor och är män. I hela riket finns knappt 4,6 miljoner arbetstillfällen. Över hälften av arbetstillfällena i riket, 54 procent, finns i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Kalmar län med drygt arbetstillfällen kommer på 17:e plats av 21 län sett till antalet arbetstillfällen. I Kalmar kommun arbetar cirka personer i åldersgruppen år. Sysselsättningen i den här åldersgruppen ökade med 0,2 procent mellan 2011 och I riket som helhet ökade sysselsättningen med 1 procent i gruppen år. Vart femte sysselsättningstillfälle finns inom vård och omsorg Kalmar kommuns största näringsgren är fortfarande vård och omsorg som svarar för vart femte sysselsättningstillfälle i kommunen eller drygt personer. Folkmängd 31 december 2013 och befolkningsförändringar 2013 Kommun/ Folk- Folk- Folk- Födda Döda Födelse- In- Ut- Flytt- Egna Övriga Utlandet Län/Riket mängd ökning ökning, överskott flyttade flyttade netto länet Sverige procent Kalmar , Växjö , Karlskrona , Kristianstad , Halmstad , Kalmar län , Riket ,

10 Handel sysselsätter personer. Utbildning och företagstjänster är andra stora näringsgrenar. Jämfört med riket har Kalmar en lägre andel sysselsatta inom tillverkning och utvinning och en högre andel sysselsatta inom vård och omsorg. Även jämfört med Växjö, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad har Kalmar en lägre andel sysselsatta inom tillverkning och utvinning än de andra kommunerna. Däremot har vi tillsammans med Kristianstad en en högre andel sysselsatta inom företagstjänster än övriga jämförelsekommuner. En tredjedel av kvinnorna arbetar inom vård och omsorg Bland kvinnorna dominerar vård och omsorg stort. En tredjedel av de sysselsatta kvinnorna i kommunen arbetar inom vård och omsorg. 16 procent av de sysselsatta kvinnorna arbetar inom utbildning och 12 procent inom handel. För männen finns ingen dominerande näringsgren. Handel (14 procent), företagstjänster (13 procent), byggverksamhet (12 procent) och tillverkning (12 procent) är de näringsgrenar som sysselsätter flest personer, motsvarande en femtedel av alla förvärvsarbetande kalmarbor, pendlar ut från kommunen för att arbeta. Inpendlarna kommer i mycket hög utsträckning från de närmast belägna kommunerna. Cirka eller nästan var tredje inpendlare kommer från Mörbylånga kommun. Förutom Mörbylånga är det många inpendlare från Nybro, Borgholm, Mönsterås och Torsås. 76 procent av alla inpendlare kommer från någon av dessa fem kommuner. 84 procent av inpendlarna till kommunen kommer från Kalmar län. 61 procent av alla utpendlare pendlar till en annan kommun i länet. Flest pendlar till Mörbylånga och Nybro, nästan en tredjedel av alla utpendlare. Av alla som pendlar ut från kommunen är det 39 procent som pendlar utanför länet och då främst till Stockholms län, utlandet, Kronobergs län och Skåne län. En större andel av utpendlingen går utanför länet jämfört med inpendlingen, 39 procent mot 16 procent av inpendlingen. Av alla som pendlade ut från kommunen var 62 procent män och 38 procent kvinnor. Av inpendlarna var 51 procent män och 49 procent kvinnor. Andelen kvinnor bland inpendlarna är alltså högre än bland utpendlarna. Störst pendlingsöverskott mot grannkommunerna Inpendlingen till Kalmar kommun är större än utpendlingen och så har det varit i många år. År 2012 pendlade personer till kommunen och personer ut från kommunen. Det var alltså fler som pendlade till än från kommunen. Vi har de största positiva pendlingsnettona (fler inpendlare än utpendlare) mot de närliggande kommunerna Mörbylånga, Nybro, Borgholm, Mönsterås och Torsås. Det är mot Stockholm, Emmaboda, Växjö, Karlskrona och Västervik som vi hade de största negativa pendlingsnettona (fler utpendlare än inpendlare) Pendling Huvuddelen, personer eller 75 procent av de som arbetar i Kalmar kommun bor också i kommunen. År 2012 pendlade drygt personer till Kalmar kommun för att arbeta. Det innebär att nästan var fjärde som arbetar i Kalmar kommun bor i en annan kommun. Antal inpendlare och utpendlare till/från Kalmar kommun år 2012 Ett urval kommuner 2 Kalmar kommun och våra jämförelsekommuner tillhör gruppen större städer Inpendlare Utpendlare 9

11 Politik och påverkan Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Kalmarsunds Gymnasieförbund 67,9 % Överförmyndarnämnd Kommunledningskontor Kalmarsundsregionens Renhållare 61 % Kommunstyrelse Kalmar Kommunbolag AB Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor Kalmarhem AB Kalmar Vatten AB KIFAB AB Kalmar Hamn AB Kalmar Öland Airport AB Destination Kalmar AB Kalmar Familjebad AB Industriparken i Kalmar AB Kalmar Flygutveckling AB 50 % Kalmar Science Park AB 92,5 % Kalmar Energi Holding AB 50 % Servicenämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Omsorgsnämnd Socialnämnd Södermöre kommundelsnämnd Serviceförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Omsorgsförvaltning Socialförvaltning Södermöre kommundelsförvaltning Kommunens politiska organisation består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nio facknämnder. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige, kommunens riksdag, är det högsta beslutande organet i kommunen. De 61 politikerna i kommunfullmäktige utses direkt av kommuninvånarna i allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige fattar beslut i principiella frågor och ärenden av större vikt. Fullmäktige bestämmer också vilka nämnder som ska finnas, vad nämnderna ska göra samt utser ledamöter och ersättare till nämnderna. Kommunfullmäktige sammanträder i regel sista måndagen i varje månad utom juli. Sammanträdena är offentliga och alla är välkomna att lyssna på beslut och debatt. Vid ett par tillfällen per år hålls information om kommunens verksamhet. Mandatfördelning Socialdemokraterna 29 Centerpartiet 5 Vänsterpartiet 2 Moderata samlingspartiet 13 Folkpartiet liberalerna 4 Miljöpartiet 4 Kristdemokraterna 2 Sverigedemokraterna 2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens regering och består av 15 politiskt tillsatta ledamöter, som bereder ärenden till fullmäktige, verkställer fullmäktiges beslut, samordnar de kommunala nämndernas verksamhet samt svarar för kommunens ekonomi. Kommunstyrelsen har två utskott och en delegation. Arbetsutskottet bereder ärenden som rör ekonomisk planering, övergripande fysisk planering samt miljö- och naturresursplanering. Personaldelegationen tar tillvara kommunens intressen i löne- och avtalsfrågor. 10

12 Hel- och deltidsengagerade politiker Johan Persson (S) Kommunstyrelsens ordförande och ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott. Följer den ekonomiska utvecklingen, näringslivsoch sysselsättningsfrågor, internationella frågor, kustmiljöfrågor, landsbygdsutveckling och övergripande fysisk planering. Anette Lingmerth (S) Kommunalråd med ansvar för frågor om demokrati, folkhälsofrågor och integration. Ledamot i kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott och personaldelegationen. Har särskilt ansvar för barnkonventionen, demokratifrågor, folkhälsofrågor och integrationsfrågor. Anders Andersson (C) Kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsens arbetsutskott. Ordförande i Kalmar Kommunbolag AB och vice ordförande i personaldelegationen. Har särskilt ansvar för Kalmar Kommunbolag AB med dess dotterbolag samt Kalmarsunds Gymnasieförbund. Följer även landsbygdsutveckling, övergripande fysisk planering och miljö och hållbar utveckling. Bertil Dahl (V) Kommunalråd och kommunstyrelsens 2:a vice ordförande, ordförande i kommunstyrelsens personaldelegation samt ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott. Har särskilt ansvar för personalfrågor, jämställdhetsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, demokratifrågor, folkhälsofrågor, integrationsfrågor och miljö och hållbar utveckling. Per-Olof Jonsson (M) Oppositionsråd och 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen. Följer utvecklingen inom ekonomi, samhällsutveckling, sociala frågor, internationella frågor, regionfrågor samt demokratifrågor. Anna Thore (MP) Oppositionsråd, ledamot i kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott. Inger Hilmansson (FP) Gruppledare som särskilt följer utvecklingen inom område barn och ungdomar, miljö och hållbar utveckling, Kalmar Kommunbolag AB med dess dotterbolag och demokratifrågor. Christopher Dywik (KD) Gruppledare som särskilt följer utvecklingen inom barn-, ungdoms- och äldrefrågor. Följer även kultur- och utvecklingsfrågor samt integration och jämställdhet. 11

13 Vision och mål Kommunfullmäktige har i budgeten fastställt övergripande mål för kommunkoncernen. Målen inordnas under de fyra prioriterade områdena Attraktiva Kalmar samt social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Målen pekar ut en färdriktning och en ambition inom utvalda områden. Nämnder och styrelser ska svara upp mot dessa genom att bryta ner dem till detaljerade mål och aktiviteter för den egna verksamheten. Uppföljningen av målen syftar främst till att säkerställa att utvecklingen går i målens riktning, snarare än att fokusera på uppfyllnaden av mätvärdena för det enskilda året. För respektive mål redovisas om det är uppnått eller inte samt en kommentar. För 2013 uppnås 24 av 41 mål (59 procent). För de 17 mål som inte uppnås görs en trendbedömning utifrån faktisk, eller bedömd, förändring av målets mätvärde jämfört med föregående år. För 11 mål visas en positiv trend, för 3 mål oförändrad trend och för 3 mål negativ trend. För Attraktiva Kalmar uppnås 6 av 12 mål. Det är en förbättring jämfört med För de mål där vi inte riktigt når ändå fram, exempelvis att restiden till Karlskrona, Växjö och Oskarshamn ska förkortas, skedde stora framsteg under året med flera genomförda aktiviteter och insatser. För målet om bostäder, som inte heller uppnåddes, är det dock glädjande att i lagakraftvunna detaljplaner 2013 ges förutsättningar för 695 bostäder, 130 småhus/villor och 565 lägenheter. För social hållbarhet uppnås 11 av 17 mål. För målet att arbetslösheten för utrikesfödda ska vara lägre än riksgenomsnittet nådde vi målet när det gäller kvinnor. För männen var vi fem procentenheter sämre än rikssnittet. Till skillnad mot tidigare år ökade bland annat andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan och det målet uppnåddes. För ekologisk hållbarhet uppnås 7 av 11 mål. Målet för ekonomisk hållbarhet uppnås inte. Mål Attraktiva Kalmar Kommentar Fler invånare Kalmar kommuns befolkning ska öka med 1 procent per år. (I de ekonomiska beräkningarna används dock befolkningsprognosen som underlag och innebär en ökning med ca 300 invånare eller 0,5 procent per år.) Bedömning: uppnås ej Flera verksamheter arbetar på olika sätt för att bidra till att vi blir fler invånare: bland andra Destination Kalmar som verkar för fler besökare och turister, näringslivs- och arbetsmarknadsenheten som arbetar med inflyttarfrågor och aktiviteter kopplade mot Linnéuniversitetet, kultur- och fritidsförvaltningen som arbetar med ett attraktivt fritids- och kulturutbud. Under 2013 blev arbetet klart med en inflyttarstrategi. Inflyttarstrategin hjälper oss bland annat att rikta våra insatser till de målgrupper som vi vet är mest flyttbenägna. Magasinet Kalmar skickades till presumtiva hemvändare som nu är boende i Stockholm. En enkätundersökning till studenter angående bostadssituationen genomfördes. Framöver ser vi att antalet nyproducerade bostäder kommer öka markant, vilket innebär att förutsättningarna för en ökad befolkning förbättras avsevärt. Mätvärde Utfall 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Antal invånare

14 Mål Kommentar Fler bostäder Kalmar ska växa med 300 bostäder varav 100 villor per år. Bedömning: uppnås ej När det gäller planeringen så klarar vi målet, men inte när det gäller färdigställda bostäder. Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2013 är 130 småhus/villor och 565 lägenheter, summa 695 bostäder. Mätt i antal färdigställda bostäder är utfallet 32 småhus/villor och 53 lägenheter, summa 85 bostäder. Mätvärde Utfall 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Antal färdigställda bostäder totalt Varav villor God planberedskap För att ha en god planberedskap ska kommunen ta fram 40 detaljplaner Bedömning: uppnås ej 25 detaljplaner vann laga kraft under Mätvärde Utfall 2012 Mål 2013 Utfall 2013 Antal detaljplaner Gästnätter Andelen gästnätter ska öka jämfört med riket och med länet. Bedömning: uppnås Bedömningen är att målet kommer att uppnås, men det dröjer till senvåren 2014 innan siffrorna från TEM-rapporten (som mäter ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen) kommer. Vi har flera indikationer på att 2013 var ett bra år för besöksnäringen. UEFA Dam-EM, som pågick under perioden juli, visar att den turistekonomiska omsättningen i Kalmar i samband med evenemanget var hela 25,8 miljoner kronor. Utvärderingen visar också att besökarna stannande i snitt tre dagar i Kalmar, vilket var den högsta siffran bland de sju värdstäderna. Utbyggnaden av Kalmar Slotts kök och serveringsytor har kommit i gång på allvar. Den nya restaurangen slår upp portarna i augusti Besökssiffrorna på Kalmar Slott har under året minskat något jämfört med föregående år. Detta beror framför allt på sommarens fina väder. Under hösten introducerades två nya evenemang: en internationell matmässa, som återkommer i samma form nästa år, och evenemanget Ljus på kultur, som kommer att genomföras i större omfattning nästa år. 13

15 Mål Arbetslösheten Arbetslösheten ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner. Bedömning: uppnås Kommentar I december 2013 var 8,7 procent av samtliga åringar öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Kalmar. Det är lite högre än för riket som har sammanlagt 8,6 procent, men lägre än våra jämförelsekommuner och liknande kommuner. Växjö hamnar på 9,6 procent, Karlskrona 11,1 procent, Halmstad 9,5 procent och Kristianstad 11,7 procent. När det gäller ungdomar år blir Kalmars siffra 16,7 vilket är lägre än rikets 17,2 och även övriga jämförelsekommuner. Liknande kommuner (enligt SKL:s definition) utgörs av Gotland, Karlshamn, Karlstad, Luleå, Piteå, Skövde och Östersund. Genomsnittet för dessa är totalt 9,2 %, för kvinnor 8,5 % och för män 9,7 %. Även i jämförelse med dessa kommuner har Kalmar en lägre arbetslöshet. Mätvärden, andel arbetslösa Kalmar Riket Liknande kommuner Totalt i åldern år 8,7 % 8,6 % 9,2 % Kvinnor år 7,9 % 8,1 % 8,5 % Män år 9,4 % 9,1 % 9,7 % Företagsklimatet Kalmar kommun ska 2014 vara bland de 100 bästa i undersökningar som mäter företagsklimatet och särskilt vad gäller bemötande. Bedömning: uppnås ej I Svenskt Näringslivs kommunranking av företagsklimatet backade Kalmar kommun 23 placeringar i jämförelse med Kalmar kommun ligger nu på plats 140 (117), vilket betyder att kommunen har en bit kvar för att nå vårt mål att vara bland de 100 bästa. Näringslivsenheten vill bli bättre på att berätta för näringslivet om det som händer i kommunen och om de insatser och åtgärder som görs för att förbättra just företagsklimatet. Redan i dag finns ett näringslivsråd, regelbundna företagsbesök görs och flera mindre företagsträffar genomförs varje år som ger många nyttiga insikter. Hösten 2013 togs ännu ett steg och enheten välkomnar nu alla som är verksamma i Kalmar kommun till våra Topp 100-möten två gånger om året. I SKL:s mätning Insikt om företagsklimatet hamnar Kalmar på plats 144 av 189 deltagande kommuner. Index för 2013 är 64, en förbättring mot föregående mätning (2011) då index var 63. Mätvärde Utfall 2012 Mål 2013 Utfall 2013 (ranking företagsklimat) 117 bland de 100 bästa 140 Restiden Restiden med kollektiva färdmedel till Karlskrona, Växjö och Oskarshamn ska förkortas. Det pågår ett ständigt arbete tillsammans med Regionförbundet, Kalmar läns trafik och övriga kommuner. Det byggs exempelvis hållplatser för tåg i Smedby och Trekanten för att förkorta restiden på sikt. Bedömning: uppnås ej 14

16 Mål Nystartade företag Andelen nystartade företag ska vara högre än riksgenomsnittet. Bedömning: uppnås Kommentar Målet är förmodligen uppnått. De siffror vi har att tillgå är från första halvåret Då startades 5,8 företag per tusen invånare i Kalmar kommun, vilket är bättre än medel i Sverige (som var 5 stycken). Siffrorna för 2013 var däremot sämre än 2012 då vi hade 6,1 företag). Mätvärde Utfall Kalmar 2012 Utfall riket 2013 Utfall Kalmar 2013 Antal nystartade företag per 1000 invånare 6,1 5,0 5,8 Bo och leva i kommunen Kalmar deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning och indexet för hur invånarna upplever hur det är att bo och leva i kommunen ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. Bedömning: uppnås Målet är uppnått. Kalmar får 65 i betygsindex (jämfört med 66 förra året). Genomsnittet för samtliga kommuner är 59. För Kalmar är det framförallt förbättringar inom områdena Bostäder, Kommersiellt utbud samt Fritidsmöjligheter som kan höja helhetsbetyget. Kalmar ligger över genomsnittet i områdena Utbildningsmöjligheter, Kommunikationer, Kommersiellt utbud och Fritidsmöjligheter. Trygghet, medan vi ligger lägre när det gäller Arbetsmöjligheter och Bostäder. Mätvärde Alla Kvinnor Män index Bo och leva Invånarnas syn på kommunens verksamheter Kalmar kommun deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning, Kommunens Kvalitet i Korthet och Öppna Jämförelser. Kalmar kommuns index för hur invånarnas syn är på kommunens verksamheter ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna i Medborgarundersökningen. Bedömning: uppnås Målet är uppnått. Kalmar får ett betygsindex på 62, jämfört med förra årets 63. Genomsnittet för samtliga deltagande kommuner är 57. Framförallt är det förbättringar av betygsindexen för verksamheterna Miljöarbete, Äldreomsorgen, Grundskolan, Gator och vägar, Stöd för utsatta personer samt Gångoch cykelvägar som kan höja helhetsbetyget. Mätvärde Alla Kvinnor Män Iindex, syn på kommunens verksamheter

17 Mål Kommentar Bemötande och tillgänglighet Kalmar kommun ska ligga över medel vid mätningar av bemötande och tillgänglighet i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Bedömning: uppnås Målet är uppnått. Cirka 94 procent (85 procent 2012) av de tillfrågade i undersökningen får ett gott bemötande via telefon när de ställer en enkel fråga till kommunen. Medel är 86 procent. Kalmar förbättrar sig på flera punkter i jämförelse med tidigare år. I januari 2014 firar kommunens kontaktcenter ett år och deras arbete är en stor del i kommunens förbättrade resultat. Mätvärde Kalmar 2012 Genomsnitt 2013 Kalmar 2013 KKiK 85 % 86 % 94 % Öppna jämförelser Kalmar kommun ska vara topp tre bland liknande kommuner i Öppna jämförelsers olika undersökningar. Liknande kommuner är Östersund, Skövde, Växjö, Varberg, Karlskrona, Karlshamn, Karlstad och Luleå. Öppna jämförelser består av åtta undersökningar av olika områden. Ett av dessa områden, grundskola, består i sin tur av ett femtiotal indikatorer och jämförelsetal. Olika undersökningar är dessutom olika utformade. Det är därför omöjligt att svara på om målet är uppfyllt. Nedan redovisas ett urval av undersökningar och indikatorer. I rankingen är 1 bäst, en låg siffra eftersträvas alltså. Grundskola, sammanvägt resultat Gymnasieskola, andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år, ranking Vård om äldre i hemtjänst, andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet, ranking Trygghet, sammanvägt värde bl.a. personskador, brott och bränder, ranking Kalmar Karlshamn Karlskrona Karlstad Luleå Skövde Varberg Växjö Östersund

18 Mål Kommentar Jämställdhetssäkrad verksamhet Kalmar kommuns verksamheter ska vara jämställdhetssäkrade. Detta gäller nämnder och bolag, den interna verksamheten i rollen som arbetsgivare och för den utåtriktade verksamheten mot medborgarna. Ett omfattande jämställdhetsarbete har ägt rum under året och förvaltningar och nämnder har fastställt planer och genomfört strategiska insatser för hållbar jämställdhet. Arbetet befinner sig på olika nivåer i de olika nämnderna men ett arbete har påbörjats i de flesta verksamheterna. Bedömning: uppnås ej Arbetslösheten för utrikes födda Arbetslösheten för utrikes födda ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner. Bedömning: uppnås ej För hela målgruppen arbetslösa utrikes födda år var rikssiffran 21,3 %. Kalmar låg på 24,7 %. Detta är en förbättring jämfört med 2012 på cirka 1,3 %. Riksgenomsnittet låg alltså lägre, medan däremot genomsnittet för jämförelsekommunerna Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad låg högre. En orsak till den lägre siffran i Kalmar är satsningar för målgruppen på olika utbildningar exempelvis inom vårdsektorn som även i vissa fall lett till arbete. Liknande kommuner (enligt SKL:s definition) utgörs av Gotland, Karlshamn, Karlstad, Luleå, Piteå, Skövde och Östersund. Genomsnittet för dessa är totalt 24,5 %, för kvinnor 23,8 % och för män 25,3 %. Mätvärden Andel arbetslösa, Kalmar Riket Liknande utrikes födda kommuner Utrikes födda totalt år 24,7 % 21,3 % 24,5 % Utrikes födda kvinnor år 24,5 % 21,2 % 23,8 % Utrikes födda män år 24,9 % 21,4 % 25,3 % Praktikplatser Kalmar kommun ska erbjuda 150 praktikplatser 2013 för de som studerar svenska för invandrare (SFI) och/eller förmedlas via Invandrarservice. Bedömning: uppnås ej uppgår antalet erbjudna praktikplatser till ungefär samma antal som i augusti, ca 130. Målet 150 uppnås alltså inte. Men under hösten har samarbetet mellan SFI:s praktikhandläggare och verksamheterna intensifierats. Tack vare ett förbättrat samarbete har det nu blivit lättare att placera elever på rätt plats. Kvalitén i praktiken har också ökat. En bättre samordning inom kommunen skulle ytterligare förbättra praktiksituationen. Mätvärde Mål 2013 Utfall 2013 Antal erbjudna praktikplatser 150 ca

19 Socialt hållbar kommun Mål Godkänt i samtliga ämnen Andelen elever som har godkänt i samtliga ämnen ska öka och Kalmar kommun ska vara bäst bland liknande kommuner. Bedömning: uppnås Kommentar Utifrån detta läsårets förbättrade resultat på nationella prov, ökad andel godkända i samtliga ämnen samt högre genomsnittligt meritvärde görs bedömningen att, tillsammans med det fortsatta utvecklingsarbetet, Kalmar kommun kommer att vara en av de 30 bästa skolkommunerna senast I SKLs öppna jämförelse 2013 som grundar sig på resultat från läsåret 2011/2012 så sjunker Kalmar kommun i skolrankingen. Däremot har under läsåret 2012/2013 Kalmar kommuns elever presterat bättre på nationella prov och andelen godkända i samtliga ämnen i årskurs 9 har ökat från 80 % till 82 %. Utvecklingsarbetet med fokus på att öka måluppfyllelsen fortsätter med planerade insatser inom bland annat formativ bedömning, matematiklyftet och språkutvecklande arbetssätt. I jämförelse med liknande kommuner enligt SKL:s definition (Gotland, Karlshamn, Luleå, Norrtälje, Skövde, Västervik och Östersund) kommer Kalmar på andra plats efter Östersund och över genomsnittet för liknande kommuner. Mätvärde, andel elever med Kalmar Genomsnitt för godkänt i samtliga ämnen liknande kommuner Totalt 82 % 77 % Flickor 85 % 82 % Pojkar 79 % 73 % Behöriga till gymnasieskolan Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka och Kalmar ska vara bäst bland liknande kommuner. Bedömning: uppnås Målet att andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka är uppnått. Enligt skolverkets statistik i SiRiS har resultaten grundat på samtliga skolor i kommunen förbättrats under läsåret 2012/2013. Andel elever behöriga till gymnasieskolan har ökat från 87 % till 89 %. När det gäller Kalmars kommunala skolor är det samma andel som för hela kommunen. För Södermöre kommundel är motsvarande andel 93 %. I jämförelse med liknande kommuner enligt SKL:s definition (Gotland, Karlshamn, Luleå, Norrtälje, Skövde, Västervik och Östersund) kommer Kalmar på tredje plats efter Östersund och Luleå och över genomsnittet för liknande kommuner. Mätvärde andel elever Kalmar Genomsnitt behöriga till gymnasieskolan liknande kommuner Totalt 89 % 88 % Flickor 90 % 91 % Pojkar 88 % 85 % 18

20 Mål Kommentar Barnfattigdomen Barnfattigdomen (Rädda Barnens mätning) ska minska. Bedömning: uppnås Utifrån Rädda barnens årsrapport 2013 med siffror till och med 2011 visar på en generell minskning av barnfattigdomen oavsett föräldrakonstellation. Från 12,7 % 2010 till 12,1 % För Kalmar kommuns del minskade också barnfattigdomen från 11,1 % (1 326 barn) till 10,1 % (1205 barn) och ligger alltså under riksgenomsnittet. Däremot fortsätter skillnaderna i uppväxtvillkor mellan de med högst respektive lägst inkomst att öka. Allra svårast är det för barn med både utländsk bakgrund och ensamstående förälder. Mer än hälften av dem, 53,7 %, levde i ekonomisk fattigdom. Mycket arbete görs på förvaltningarna, allt från lånepooler med material för olika aktiviteter till gratis evenemang, prova-på-aktiviteter, projekt med mobila spontanidrottsytor och arbete för att minska digitala kunskapsskillnader. Ett uppdaterat kunskapsunderlag kring barnfattigdom är framtaget på kommunledningskontoret. Detta är ämnat som stöd till förvaltningarna i deras fortsatta arbete. Utbildning i Barnkonventionen Samtlig personal som arbetar med eller i nära anslutning till barn och ungdomar ska under åren nås av utbildning kring Barnkonventionen. Bedömning: uppnås Uppdraget ligger sedan 1 januari 2013 hos kultur och fritidsnämnden. Arbetet har påbörjats. Ungdomsombuden har informerat förvaltningschefsgruppen om att de finns tillgängliga som en resurs att ta hjälp av. De har också erbjudit internutbildning till alla förvaltningar och hittills har kultur- och fritidsförvaltningen och kommunledningskontoret nappat på detta. Det är viktigt att förvaltningarna själva tar kontakt om utbildningsönskemål då upplägget på utbildningen blir olika beroende på vilken målgrupp det är. Barnkonventionen Alla barn och ungdomar ska känna att de är delaktiga i kommunens arbete med Barnkonventionen. Bedömning: uppnås Ett arbetsmaterial håller på att arbetas fram och kommer att kunna användas inom förskolan och grundskolan. Detta beräknas vara klart i början av Ungdomsombuden har också tillsammans med gymnasieelever tagit fram ett material och kommunikationsplan för Kontakcentret för hur kommunen ska bli mer lättillgänglig för unga i Kalmar. Ungdomsombuden har även ordnat utbildning för elevråden på grundskolan kring elevdemokrati, inflytande och rättigheter. Barn- och ungdomsförvaltningen har haft ett mål om barnpaneler vilket de också genomfört i slutet av Deltog gjorde förutom elever, personal, ungdomsombud och politiker. BMI BMI hos barn och unga ska minska. Bedömning: Uppnås ej Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning de kommunala insatserna påverkar BMI hos barn och unga. Inom kommunledningskontoret arbetar man ex. med cykelstaden Kalmar som på sikt kan förväntas ha effekter avseende övervikt, det planeras dessutom fler lekplatser och parker med aktivitetsinnehåll. Inom barn- och ungdomsförvaltningen har man identifierat de enheter som behöver göra särskilda insatser och de genomförs och följs upp inom ramen för elevhälsans arbete. Socialtjänsten erbjuder möjlighet till fysisk aktivitet för barn i särskilt boende, har med hälsofrågor i BBICutredningar. 19

21 Mål Kommentar Dagligrökare Andelen dagligrökare ska minska. Bedömning: Uppnås Målet är uppnått avseende rökande ungdomar. Enligt CAN:s undersökning som genomfördes 2013 har andelen rökande pojkar och flickor minskat väsentligt bland både elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Mätvärde andel rökare Pojkar årskurs 9 9 % 18 % Flickor årskurs 9 16 % 26 % Pojkar gymnasiet årskurs 2 24 % 36 % Flickor gymnasiet årskurs 2 34 % 43 % Rökande medarbetare År 2014 ska andelen rökande medarbetare i Kalmar kommun ha minskat till 13 procent. Det pågår ett aktivt och framgångsrikt arbete med insatser för att stötta rökande medarbetare i att bli rökfria. Motiverande samtal och så kallade sluta röka kurser erbjuds. Det har skett en minskning i de flesta förvaltningar. Bedömning: Uppnås Alkoholkonsumtionen Den totala alkoholkonsumtionen ska minska. Bedömning: Uppnås Enligt CAN:s mätning från 2013 minskar alkoholkonsumtionen hos unga i Kalmar. Undersökningen indikerar en minskning för både flickor och pojkar i grundskolan årskurs 9 samt gymnasiet årskurs 2. Minskningen avser både totalkonsumtion och intensivkonsumtion. Mätvärde andel alkoholkonsumenter Pojkar årskurs 9 36 % 52 % Flickor årskurs 9 50 % 60 % Pojkar gymnasiet årskurs 2 85 % 83 % Flickor gymnasiet årskurs 2 84 % 86 % Narkotika Användandet av narkotika ska minska. Bedömning: Uppnås Användandet av narkotika bland ungdomar har minskat betydligt bland såväl pojkar som flickor i både årskurs 9 i grundskolan och i årskurs 2 på gymnasiet enligt CAN:s senaste mätning Mätvärde andel som använt narkotika Pojkar årskurs 9 4 % 6 % Flickor årskurs 9 4 % 5 % Pojkar gymnasiet årskurs 2 11 % 18 % Flickor gymnasiet årskurs 2 8 % 11 % 20

22 Mål Kommentar Fallolyckor Antalet fallolyckor bland äldre (över 75 år) ska minska. Bedömning: Uppnås Riskbedömningar och registrering i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert sker på omsorgsförvaltningen och i Södermöre kommundelsförvaltning. Antal fallolyckor 2013 jämfört med 2012 har minskat med cirka 12 % i Södermöre vilket är en förbättring. Personalkontinuitet och bemötande Kalmar kommun ska i Kvalitetsbarometerns mätningar kring personalkontinuitet och bemötande ha god eller mycket god kvalitet. Bedömning: Uppnås ej Måluppfyllelsen mäts inte via Kvalitetsbarometern varför det är svårt att göra en bedömning. Såväl omsorgen i Kalmar som i jämförelsekommunerna använder Socialstyrelsens brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nästa mätning sker under I KKiK hämtas däremot uppgifter om personalkontinuitet via Kolada. Mellan 2012 och 2013 har personalkontinuiteten i Kalmar försämrats något - från 14 under 2012 till 15 under Riksgenomsnittet var 14. Personalkontinuiteten är en av omsorgsnämnden prioriterad fråga. Sociala innehållet Det sociala innehållet på kommunens äldreboenden ska vidareutvecklas. Genomförda brukarundersökningar ska visa att brukarna blir mer nöjda med de sociala aktiviteterna jämfört med tidigare mätningar. Bedömning: Uppnås ej Omsorgen har rekryterat en aktivitetshandledare som ska arbeta med att förbättra det sociala innehållet i de särskilda boendena. I 2013 års brukarundersökning var resultatet en smula bättre än vid förra mätningen. Andelen som är nöjda med möjligheter till utevistelse är vid mätningen 2013 några procent över riksgenomsnittet varför detta mål är uppnått. Andelen som är nöjda med aktiviteterna ligger vid mätningen % under riksgenomsnittet. Detta mål är inte uppnått. Södermöre anser också att de behöver utveckla det sociala innehållet i särskilda boenden och gör under våren 2014 en inventering och därefter en handlingsplan. Inflytande i kommunens verksamheter Kalmar kommun deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning och indexet för hur invånarna ser på möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. Bedömning: uppnås Målet är nått. Resultatet i SCB:s Medborgarundersökning 2013 om medborgarna i Kalmar kommuns syn på möjlighet till inflytande i kommunen ligger på index 45, vilket är samma som för Snittet för samtliga deltagande 132 kommuner är index 39. Mest nöjd är medborgarna med informationen från kommunen, index 56, och minst nöjd är man med påverkansmöjligheterna, index 44. Att prioritera påverkansmöjligheter bedöms ha stor påverkan på helhetsintrycket framöver. Kvinnor anser sig ha sämre påverkansmöjligheter än män och åldersgruppen år är som helhet minst nöjd. Mest nöjd är gruppen år både vad gäller påverkan men också med inflytande som helhet. Detta kan vara en spegel av de satsningar som gjorts och görs på skolorna kring elevinflytande, men också av den medvetna satsningen på arbetet med Barnkonventionen. Mätvärde (index inflytande, utfall 2013) Alla Kvinnor Män