Landstingsplan med årsbudget för 2016

Transkript

1 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(1) Referens Diarienummer Landstingsplan med årsbudget för 2016 Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till landstingsplan för åren samt de i planen angivna målen. Planens första år ska utgöra årsbudget för 2016, varvid bilaga 1 till flerårsplan utgör driftbudget och bilaga 5 investeringsbudget. 2. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till kassaflödesbudget enligt bilaga 2, förslaget till balansbudget enligt bilaga 3 samt investeringsramar, bilagor 5 A och 5 B. 3. Landstingsfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2016 till 11:37 kronor per skattekrona. 4. Landstingsfullmäktige fastställer kollektivtrafiktaxan att gälla från och med den 1 januari 2016, bilaga Landstingsfullmäktige fastställer Folktandvårdens tandvårdstaxa i enlighet med bilaga att gälla från och med 1 januari 2016, bilaga Landstingsfullmäktige fastställer barntandvårdspengen 2016 till kronor med ett tilläggsbelopp om 62 kronor härutöver till Folktandvården för sitt särskilda ansvar. 7. Landstingsfullmäktige fastställer fördelning av partistöd för 2016 till de politiska partierna, bilaga 8. Punkterna 4,5 och 7 förklaras omedelbart justerade. Bakgrund Landsting ska enligt kommunallagen upprätta en budget för kommande kalenderår. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Landstingsplanen är en strategisk plan- och styrdokument som binder samman vision och strategiska mål med den operativa verksamheten och ska vara vägledande och styrande för verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

2 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten Datum Sida 1(1) Diarienummer Justeringar i Landstingsplan Följande justeringar har gjorts i landstingsplan efter att plan- och budgetberedningen har haft sitt sammanträde den 20 oktober Sid 20 under rubrik Psykisk hälsa genom livet har tre ord strukits Psykisk ohälsa den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivning bland svenska arbetstagare. Antalet långvariga sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa har ökat sedan 2009 och kvinnor är mest utsatta. Ökningen avser både självrapporterad psykisk ohälsa, ökat antal. Bilaga 7 sid 79 Har kompletterats med tabell för friskvårdstaxan. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

3 För ett friskare, tryggare och rikare liv Landstingsplan Landstinget i Kalmar Län Till Landstingsstyrelsen den 28 oktober

4 Innehållsförteckning 1 För ett friskare, tryggare och rikare liv Förutsättningar för hälsa och livsvillkor i Kalmar län Med ständiga förbättringar mot framtiden Nöjda invånare med hög livskvalitet Bra bemötande och god service E-hälsa för delaktighet och tillgänglighet Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik Mål och mått Uppdrag God hälsa hos invånarna Varje dag lite bättre för kontinuerlig kvalitetsutveckling Vården ska bedrivas på rätt nivå Hälsofrämjande arbete med hälsa för alla Medicinsk kvalitet för framtidens hälso- och sjukvård Drivande för hållbar utveckling och hälsofrämjande miljö En välfungerande kollektivtrafik Folkhögskolor för ökad bildning och hälsa Nytt ansvar för regional kulturverksamhet och organisationsstöd Mål och mått Uppdrag En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Ett långsiktigt starkt arbetsgivarvarumärke Strategisk personalförsörjning för framtiden Förbättrat arbetssätt för effektivare resursutnyttjande Delaktiga och engagerade medarbetare Mål och mått Uppdrag Ekonomi: God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Landstingets ekonomiska förutsättningar Underlag för landstingets planering Uppdrag och överenskommelser Resultatbudget (bilaga 1) Driftramar

5 7.7 Verksamhets- och ramförändringar Kassaflödesanalys och balansbudget (Bilaga 2 och 3) Investeringar Mål och mått Bilagor Ord- och begreppsförklaringar Landstingsplan med årsbudget för Förslag till beslut

6 1 För ett friskare, tryggare och rikare liv Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Visionen om att vara hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv - är utgångspunkten i allt arbete. Landstingets värdegrund bygger på principen om alla människors lika och unika värde, och FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut. Målet är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och att förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att skapa rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. Verksamhetens värdegrund vilar på orden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet. Landstingets mål Nöjda invånare med hög livskvalitet Länets invånare ska uppleva bra bemötande och en god tillgänglighet till våra verksamheter. Alla ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande med utgångspunkt från var och ens behov. God hälsa hos invånarna Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska arbeta för en välfungerande kollektivtrafik och en höjd utbildningsnivå. All verksamhet ska bygga på hållbar utveckling och vara jämlik och jämställd. Processerna ska hålla hög kvalitet, vara säkra och präglas av ett systematiskt förbättringsarbete. En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska erbjuda en god arbetsplats, med utvecklingsmöjligheter, engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv. God ekonomisk hushållning Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. 4

7 2 Förutsättningar för hälsa och livsvillkor i Kalmar län Befolkningens sammansättning och utveckling har stor betydelse vid planering av landstingets verksamheter. Tillsammans med invånarnas livsvillkor, levnadsvanor och självskattning av sin hälsa bildar det utgångspunkt för landstingets fortsatta arbete inom hälso- och sjukvård, tandvård samt för folkhögskolornas och kollektivtrafikens utveckling. Folkmängden i Kalmar län har under de senaste två åren ökat och den 31 december 2014 var vi invånare i länet. Det finns i stort sett lika många kvinnor som män i Kalmar län. Den största befolkningsminskningen har inträffat i inlandskommuner som Högsby, Hultsfred, Torsås och Emmaboda, medan kustkommuner som Mörbylånga och Kalmar har haft befolkningsökning. Jämfört med riket har Kalmar län en lägre andel barn och ungdomar upp till 15 år. Mörbylånga är den enda kommunen i länet med högre andel barn upp till 15 år, än riket. Kalmar län har den äldsta befolkningen i landet och år 2033 beräknas 29 procent av Kalmar läns befolkning vara 65 år eller äldre. Människors livsvillkor styrs i hög grad av utbildningsnivå, sysselsättning och inkomst. En större andel av länets invånare är förvärvsarbetande jämfört med riket. Inkomstnivån i Kalmar län är lägre än riksgenomsnittet, kronor jämfört med rikssnittet på kronor. Hushållens disponibla inkomst varierar mycket mellan länets kommuner. Andelen högutbildade är lägre än riksgenomsnittet. Fler män än kvinnor skattar sin hälsa som bra I Kalmar län är andelen män som skattar sin hälsa som bra, på samma nivå som i riket, medan andelen för kvinnor är något lägre än riksgenomsnittet. Cirka tre fjärdedelar av männen och något färre av kvinnorna upplever att de har en god hälsa. Personer med funktionsnedsättning skattar sin hälsa betydligt sämre än övriga befolkningen, endast 42 procent i riket skattar sin hälsa som god. Nedsatt psykiskt välbefinnande uppger ca 15 procent av invånarna i länet att de har, vilket är lite lägre jämfört med riket för kvinnorna och lite högre beträffande männen. Andelen sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa ökar över tid, framför allt bland kvinnor. Andelen unga med återkommande besvär som sömnsvårigheter och huvudvärk ökar, speciellt bland flickor. Förekomsten av fetma bland fyraåringar i Kalmar län har legat ganska konstant runt tre procent under flera år. Bland flickorna är den just nu 4,5 procent och bland pojkarna 2,6 procent. Andelen vuxna med fetma följer rikets ökning och ligger nu på cirka 16 procent, vilket är något över rikssnittet. För kvinnor fortsätter andelen att öka, men minskar något för män. När det gäller tandhälsa för 6-, 12- och 19-åringar, har länet värden som är något sämre än riksgenomsnittet. Andelen kariesfria 19-åringar har markant förbättrats i länet under senare år och anledningen tros vara förebyggande insatser. En vanlig orsak till kontakt med sjukvården är långvarig värk eller smärta i rörelseorganen vilket också leder till långvariga sjukskrivningar. Insjuknande i hjärtinfarkt påverkas i hög utsträckning av levnadsvanorna och har sjunkit i länet, men är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland äldre. Per invånare insjuknar 129 kvinnor och 319 män, vilket är bättre än riket för både kvinnor och män. Andelen stillasittande minskar i länet De samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa uppgår till mångmiljardbelopp varje år och 5

8 fortsätter att öka. Kostnaderna kan minskas genom hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Daglig rökning skapar den största ohälsan för enskilda individer i Sverige. I länet är 12 procent av befolkningen dagligrökare, män röker mer än kvinnor i förhållande till riket. Gravida som använder tobak uppgår till nio procent i jämförelse med rikets sju procent. Att vara fysiskt aktiv är viktigt i alla åldrar, inte minst för de äldre. Andelen med stillasittande fritid har legat runt procent sedan år 2004 i riket. I länet har skett en positiv minskning till 11 procent de senaste åren. Det är vanligare med en stillasittande fritid bland individer med kort utbildning, än bland dem med längre utbildning. Positivt är att andelen personer som är fysiskt aktiva minst en halvtimme om dagen har ökat utifrån tidigare år och ligger högre än riket. Mer än 30 procent av kvinnorna, men endast drygt 15 procent av männen uppger att de konsumerar frukt och grönt mer än tre gånger/dag i Kalmar län, detta ligger i linje med riket. Gemensamt för alla levnadsvanor är att de påverkas av ojämlikheten i hälsa och är beroende av socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, inkomst och om man bor i tätort eller på landsbygden. Fortsatt högt förtroende för hälso- och sjukvården Invånarna i Kalmar län har ett mycket högt förtroende och en positiv inställning till hälso- och sjukvården och ger goda betyg till vården i länet i nationella undersökningar. 83 procent anser att de har tillgång till den vård de behöver och uppger att de har stort förtroende för sjukvården. Invånarna anser i hög utsträckning att väntetiderna är rimliga. Många känner till att man kan få råd och hjälp genom att ringa Fakta: Befolkning, livsvillkor och hälsoutveckling i Kalmar län Befolkning Befolkningsmängd år 2014 är invånare: kvinnor 49,8 procent, män 50,2 procent Störst andel av befolkningen, 25 procent, är mellan år 24 procent är 65 år och äldre Källa: Statistiska Centralbyrån, Befolkningsregister, 2014 Livsvillkor Eftergymnasial utbildning (tre år eller längre): kvinnor 17 procent, män 11 procent Enbart förgymnasial utbildning: kvinnor 24 procent, män 28 procent Källa: Statistiska Centralbyrån, Befolkningens utbildning 2014 Hälsoutveckling Kalmar län Självskattat gott allmänt hälsotillstånd: kvinnor 70 procent, män 75 procent Utför fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen: kvinnor 70 procent, män 68 procent Stillasittande fritid: kvinnor 12 procent, män 11 procent Nedsatt psykiskt välbefinnande: kvinnor 15 procent, män 15 procent Daglig rökning: kvinnor 12 procent, män 12 procent Fetma: kvinnor 16 procent, män 11 procent Källa: Öppna Jämförelser

9 4-åringar med fetma: flickor 4,5 procent, pojkar 2,6 procent Källa: Barnhälsovården i Kalmar län 2014 Självskattad hälsa för personer med funktionsnedsättning: 42 procent uppskattar sin hälsa som god (riket) Källa: Myndigheten för delaktighet 2015 Invånarnas syn på hälso- och sjukvården 83 procent av invånarna anser att de har tillgång till den vård de behöver 72 procent av invånarna anser att väntetiderna till Hälsocentralerna är rimliga 79 procent känner till att man kan ringa 1177 för att får råd och hjälp 41 procent känner till webbplatsen 1177.se Källa: Vårdbarometern

10 3 Med ständiga förbättringar mot framtiden Landstingets strategi är tydlig. Systematisk förbättring av verksamheten, där allas insats och engagemang behövs, ska möta de utmaningar vi har framför oss. Varje dag lite bättre kraften hos många är det som framgångsrikt lett oss till goda resultat. Nu krävs att vi har mod att fortsätta utvecklas, inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, utbildning, kultur och i regionen som helhet. Kalmar län står inför stora möjligheter och utmaningar. Behovet av vård och omsorg kommer att öka i framtiden. Låga födelsetal och en pågående urbanisering medför stora förändringar inom regionen. Digitaliseringen innebär en stor potential att utveckla morgondagens välfärdstjänster. För att stärka regionen som helhet behövs samarbete kring gemensamma utvecklingsfrågor. Den 1 januari 2019 kan landstinget bli en regionkommun med det regionala utvecklingsansvaret i länet. En ny regionkommun i rollen som regional myndighet blir en tydligare och starkare samverkanspartner för kommunerna, staten och andra organisationer. Att Kalmar län blir en region är också en förberedelse för en framtida större regionbildning. Enligt den nuvarande regionala utvecklingsstrategin för är regionens utmaningar kopplade till sex områden: Rund och gränslös region, växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling, lärande och kompetensförsörjning, befolkning och välfärd, miljö i balans samt kultur och upplevelser. Rund och gränslös region God infrastruktur tillsammans med en väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för utvecklingen av regionen. Kollektivtrafik möjliggör pendling till arbete och studier, bidrar till att krympa regionen genom att binda ihop arbetsmarknader och stimulerar turistnäring och fritidsaktiviteter. Tillgängligheten ska fortsätta att utvecklas efter kundernas behov. Landstinget arbetar efter regeringens mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det handlar om insatser inom fyra strategiska områden: Lätt och säkert att använda, tjänster som skapar nytta, infrastruktur samt IT:s roll för samhällsutvecklingen. E-hälsa ger möjligheter till nya verktyg och hjälpmedel för att erbjuda vård och omsorg på andra sätt än ett fysiskt möte. Innovativ teknik, smartare arbetssätt och ökad flexibilitet kan skapa självständighet och ökat medbestämmande för länets invånare. Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling Ett starkt innovationsklimat skapar förutsättningar för fler jobb och ett samhälle med livskvalitet och tillväxt. Landstinget är en aktiv part i regionens arbete med innovationer. Inom hälso- och sjukvården finns en hög andel högskoleutbildade som har betydelse för den lokala arbetsmarknaden på många orter. För att invånarna ständigt ska få den bästa och säkraste hälso- och sjukvården ska landstinget fortsätta att satsa på den verksamhetsnära forskningen. Landstinget ska fortsätta att arbeta för att stimulera klinisk forskning regionalt, nationellt och inom EU. Att rekrytera och höja den akademiska nivån är en viktig strategisk fråga. Stödstrukturer är av stor vikt liksom samverkan med regionen och universiteten. Lärande och kompetensförsörjning 8

11 Kalmar län har en viktig utmaning när det gäller att höja utbildningsnivån i länet. Det finns skillnader mellan olika delar av länet och kvinnor har en betydligt högre utbildningsnivå än män. Etablering av en läkarutbildning är en regional utvecklingsfaktor som utökar utbildnings- och forskningsmiljön i länet samt på sikt kommer att bidra till personal- och kompetensförsörjningen. Folkhögskolorna är betydelsefulla för att motivera till studier och bidra till att höja den formella utbildningsnivån. Varje nytillkommen länsinvånares resurser ska tas tillvara och bidrar till individens, lokalsamhällets och regionens utveckling. Detta kräver aktiv samverkan mellan olika aktörer i regionen. Många asylsökande har gedigen utbildning, inom hälso- och sjukvård men även andra kvalificerade utbildningar. Landstinget ska arbeta för att korta vägen till arbete för nyanlända med vårdutbildning. God integration gör alla till vinnare. Hälso- och sjukvården kan rekrytera nya medarbetare och öka kompetensen, de nyanlända får snabbare chans till jobb och fler patienter möter en vård som förstår dem bättre. Befolkning och välfärd Kalmar län behöver förstärka den nu positiva befolkningsutvecklingen. Genom visionen För ett friskare, tryggare och rikare liv arbetar Landstinget för att öka hälsan hos länets invånare och för en åldrande befolkning med förbättrad hälsa. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska stärkas och utvecklas. Målet är jämlik hälsa för alla invånare och att varje invånare ska kunna leva ett aktivt liv efter sina förutsättningar. Landstinget har inom många områden mycket goda resultat, som ska bibehållas och utvecklas. Våra processer ska ha rätt kvalitet och vara effektiva utifrån invånarnas perspektiv. Ökad tillgänglighet är en av utmaningarna och här står målet fast till 2018 ska vården vara köfri. Standardiserade vårdförlopp ska fortsätta att utvecklas. Individens behov ska alltid vara i fokus och vården ska ses utifrån ett helhetsperspektiv så som individen upplever den. Kvaliteten ska ständigt förbättras, vilket stärker patientsäkerheten och minskar antalet vårdskador. Miljö i balans En hållbar utveckling är en stor del i arbetet för ett friskare, tryggare och rikare liv. Landstinget ska fortsätta att vara drivande i arbetet för en hållbar utveckling och en föregångare inom området. Vi är länets största arbetsgivare med nästan anställda och vårt arbete spelar roll för det regionala arbetet för en miljö i balans. Arbetet för hållbar utveckling utgår från hållbarhetsprogrammet. Inom programmet görs insatser för minskade koldioxidutsläpp, minskad energiförbrukning, minskad användning av kemikalie- och antibiotika och klimatsmart, ekologisk mat på sjukhus och folkhögskolor. För att nå målet om en fossilbränslefri region till 2030 är olika insatser för ett hållbart resande viktiga delar. Kultur och upplevelser Kulturen ska erbjuda alla en möjlighet att utveckla sina sinnen och sin bildning. Alla länets invånare ska ha möjlighet att uppleva, utöva och delta i kultur. Utbudet ska vara brett och djupt samt förankrat i länet. Landstingets folkhögskolor har en viktig roll för att erbjuda invånarna både utbildning och upplevelser inom kultur. Skolorna har en stark kulturprofil med många estetiska utbildningar som förberedelse för högre studier. 9

12 Landstinget tar över ansvaret för den regionala kulturverksamheten från Regionförbundet från och med den 1 januari Det innebär att Landstinget regionalt ska svara för de kulturpolitiska målen och målet för folkbildning som beslutats av riksdagen. En långsiktigt god ekonomi En stark och hållbar ekonomi är en förutsättning för att landstinget ska kunna erbjuda god service till länets invånare. Landstinget ska vara kostnadseffektivt och hushålla med gemensamma resurser. Inriktningen är att bibehålla en stark, stabil och långsiktigt god ekonomi. Landstinget har en hög kostnadsutveckling som behöver brytas under planperioden. Arbetet med att skapa balans mellan ambitioner för verksamheten och ekonomi är ett ständigt pågående arbete som ska vara en naturlig del i verksamhetsutvecklingen. Möjligheter finns till ökad samverkan när det gäller resurs- och kapacitetsplanering, affärsmässighet och jämförelser ska i ökad utsträckning användas som ett verktyg i systematiskt förbättringsarbete för ekonomi i balans. IT-lösningar ska tas tillvara för att skapa nytta och för att ge stöd för ett mer effektivt resursutnyttjande. 10

13 4 Nöjda invånare med hög livskvalitet Länets invånare ska uppleva bra bemötande och en god tillgänglighet till våra verksamheter. Alla ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande med utgångspunkt från var och ens behov. 4.1 Bra bemötande och god service Alla som kommer i kontakt med landstinget ska mötas med respekt och god service. Rätt kvalitet, bra bemötande och god tillgänglighet ska genomsyra all verksamhet. Bemötande och service ska utvecklas med fokus på patientens eller kundens upplevelser och resultatet ska alltid ge ett ökat värde. Landstinget ska inspireras av de bästa serviceföretagens systematiska arbete med kundrelationer för att få ännu nöjdare patienter och kunder. Genom att uppmärksamma, diskutera och reflektera ger vi de dagliga mötena med människor verklig betydelse. Värdegrunds- och bemötandearbetet ska fortsätta att utvecklas, med bland annat varje-dag-berättelser som är verkliga, positiva och berörande berättelser från verksamheterna. Under planperioden ska utbildningsinsatser genomföras för att öka medvetenheten om hbtqfrågor (homo-, bi-, trans-, queer) och likabehandlingsarbetet ska preciseras i särskilda handlingsplaner Patienterna ska vara delaktiga i vårdkedjan Patienter och närstående, oavsett ålder, ska vara välinformerade, ha inflytande över vård och behandling och känna trygghet. Enligt patientlagen ska hälso- och sjukvården gå från att behandla patientens sjukdom till att bidra till individens hälsa. Vården ska stärka individens förmåga att förvärva, förstå och använda information för att bibehålla, främja eller förbättra sin hälsa. Detta ska ske genom ett personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt. Personcentrerad vård utgår ifrån patientens egen upplevelse. Varje enskild persons förutsättningar, resurser och eventuella begränsningar är utgångspunkten och patienten blir därmed en partner i vården. Förhållningssättet inga beslut om mig utan mig bidrar till mer delaktiga patienter och närstående. Vårdkvaliteten ökar och genom minskade vårdtider blir vården mer resurseffektiv. Landstingets arbete med personcentrerad vård utgår från strategin för Medborgare-, patientoch närståendemedverkan. Vårdöverenskommelsen ska införas för att tydliggöra sjukvårdens åtaganden och patienternas rättigheter. En fast vårdkontakt och en egen vårdplan möjliggör en god relation mellan vården och patienten. Vårdplanen ger patienten individanpassad information och möjlighet att påverka planering av utredning och behandling. Den ska upprättas gemensamt av medarbetare, patient och närstående, om patienten önskar detta. Landstinget har infört fast vårdkontakt och vårdplan inom cancersjukvården och ska genomföra detta även för andra sjukdomsområden under planperioden Öppen dialog och invånare med inflytande Landstinget ska kontinuerligt föra en god och öppen dialog med länets invånare. Dialogen ska utformas så att medborgarnas synpunkter utgör en naturlig del i landstingets olika beredningsoch beslutsprocesser. Målet är att invånarnas kunskaper, erfarenheter, synpunkter och önskemål ska tas tillvara för att förbättra och utveckla landstingets verksamheter. 11

14 Medborgardialogen ska utvecklas med fler mötesplatser under planperioden. En förstudie för utformning av en medborgarpanel ska genomföras. Förstudien ska även innefatta barn- och ungdomars inflytande. Arbetet med att utveckla medborgardialogen kommer att kopplas till det pågående arbetet med att förverkliga landstingets strategi för medborgar-, patient- och närståendemedverkan. Alla invånarna ska lätt kunna lämna synpunkter på landstingets verksamhet. En nationell utredning föreslår en lagändring till att vårdgivaren är skyldig att förklara för patienten varför behandlingen inte blev som det var tänkt. Lagändringen innebär att patientnämnderna ska förstärkas och få ett större ansvar att företräda patienten Ökad tillgänglighet och köfri vård till 2018 God tillgänglighet till hälso- och sjukvård är angeläget för länets invånare och stärker förtroendet för landstinget. God tillgänglighet är även en del av patientlagen och en förutsättning för hög kvalitet och säker vård. Landstinget i Kalmar län är ett av de landsting och regioner som har den allra bästa tillgängligheten till vården. Arbetet med att garantera god tillgänglighet till landstingets alla verksamheter är högt prioriterat. Utvecklingen av tillgängligheten ska fortsätta under planperioden och leda till ännu bättre resultat. Landstinget arbetar efter målsättningen att vården ska vara köfri till Det innebär att patienten ska känna sig trygg med att veta vad nästa steg är vid en utredning eller behandling. I samband med besök eller konsultation ska patienten erbjudas nästa tid direkt. Personcentrerad vård och processarbete i kombination med ny teknik med tydligt individ- och patientperspektiv är stora utvecklingsområden som kommer att få genomslag på tillgängligheten. Ingen patient med misstänkt cancersjukdom ska behöva vänta på utredningsinsatser, diagnosbesked och behandling. Införandet av standardiserade vårdförlopp för cancer betyder en mer sammanhållen vårdprocess och ökad delaktighet, bättre information och kortare väntetider för patienten. Arbetssättet innebär att cancervård ska betraktas som akutsjukvård och att cancerpatienter är prioriterade i vården. 4.2 E-hälsa för delaktighet och tillgänglighet Utveckling av e-hälsa har en potential att förändra hälso- och sjukvården. Det gäller relationen mellan individ och vårdgivare, invånarnas egna möjligheter att ta ansvar för sin hälsa, men också samarbetet mellan landsting/regioner, kommuner, privata och ideella vårdgivare. E-hälsa är en av de mest strategiska frågorna under planperioden. För att utnyttja dess fulla potential krävs ett stort och långsiktigt engagemang på alla nivåer. Landstingets arbete med e-hälsa följer den nationella handlingsplanen som utgår från landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Huvudstrategin är att stärka möjligheterna för invånarna att medverka i den egna vården och att stödja varje invånares engagemang för den egna hälsan. Digitala invånartjänster som erbjuds ska vara tillgängliga för alla invånare dygnet runt och pålitliga, säkra och lätta att använda. Arbetet med strukturerad vårddokumentation är en förutsättning, liksom invånarnas förtroende för att deras uppgifter är tillräckligt skyddade. Tjänsterna ska stödja och utveckla patientsäkerhetsarbetet, förbättra tillgängligheten till vården samt minska administration hos vårdpersonalen. Rätt information i rätt tid för rätt användare är ledord i arbetet. Invånarnas synpunkter och engagemang ska tas tillvara i utvecklingen. 12

15 4.2.1 Ökat nyttjande av e-tjänster Landstinget är en del av 1177 Vårdguiden, landstingens och regionernas gemensamma satsning för råd och information om hälsa och sjukvård Vårdguiden ska vara förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med vården och ska möta människors olika behov. Länets invånare ska själva kunna nyttja e-tjänster för att boka, omboka och avboka tider till besök och undersökningar. Det gör att individen själv kan påverka planering av sin vård. Sedan 2015 kan invånarna läsa sin journal via 1177 Vårdguiden och under planperioden ska tjänsten utvecklas till att innefatta fler verksamheter. Under planperioden ska antalet tjänster på 1177 Vårdguiden utökas och användningen breddas. Utbudet av tjänster kommer att i högre grad standardiseras, så att alla verksamheter erbjuder samma tjänster för länets invånare. Genom att verksamheterna erbjuder ett tydligt basutbud skapas en ökad tillgänglighet och enkelhet för patienten i de situationer patienten tar kontakt med vården. Digitala hälsocentraler gör att invånare kan få till gång till vård oavsett var man bor och utan att behöva åka in till hälsocentralen. Via en digital hälsocentral kan patienter träffa läkare via till exempel ett videomöte och få hjälp med besvär som inte kräver en fysisk kontakt. Under planperioden ska förutsättningarna för att införa en digital hälsocentral utredas. Att få invånarna att upptäcka digitala tjänster inom hälso- och sjukvården är ett långsiktigt arbete som kräver kontinuerliga satsningar. Under planperioden kommer riktade insatser att genomföras till prioriterade målgrupper, som till exempel seniorer, unga vuxna och småbarnsföräldrar. 4.3 Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och utvecklar regionen. Den ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt för alla utifrån de behov som finns. Trygghet och säkerhet ska alltid vara i fokus och målet är att bli Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska kännas som ett attraktivt och naturligt alternativ och kunden ska känna trygghet under hela resan - från dörr till dörr. Kundernas synpunkter är viktiga för kollektivtrafikens fortsatta utveckling och kundnöjdheten ska redovisas löpande. Satsningar på utbildningar i bemötande ska fortsätta under planperioden. Busstrafikens tillgänglighet ska förbättras ytterligare och ha maximalt tre minuters försening vid tidtabellens hållpunkter. Ökad trygghet, tillgänglighet och tydlighet är utgångspunkt för busstationer och hållplatser. Hållplatsen ska vara en trygg plats för resenärerna. För att ge kunderna ett större utbud av kollektivtrafik ska samordningen mellan den allmänna, linjelagda kollektivtrafiken, närtrafiken, skolresor och serviceresor fortsätta att prioriterats. Närtrafiken ska fortsätta utvecklas för att hitta anpassade och flexibla lösningar för olika målgrupper och orter. Kollektivtrafiken ska kontinuerligt utvecklas för att ge alla invånare i Kalmar län goda förutsättningar att resa. Som ett led i denna ambition ska tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning öka. Riktade insatser mot utvalda grupper ska genomföras under kommande år, i syfte att locka nya resenärer. Tillsammans med Linnéuniversitetet ska förutsättningarna för att underlätta för studenter att pendla mellan studieorter ses över. Kunderna ska möta ett modernt och kundvänligt trafiksystem som är anpassat till deras behov. Huvudinriktningen är vidareutveckling av system för biljetter, webben, biljettautomater och mobiltelefoni. Utvecklade funktioner för köp av biljetter och laddning av reskassa ger en 13

16 utökad dygnet-runt-service för kunderna. Utvecklingsarbetet med biljettsystem och gemensamma priser inom ramen för Öresundstågsgeografin ska fortsätta och möjligheten att hitta lösningar med Östergötland ska undersökas. 14

17 4.4 Mål och mått Nöjda invånare med hög livskvalitet Landstingets långsiktiga inriktning Mått Målvärde 2016 Kalmar län ska vara hälsolänet Självskattad hälsa 74 % Landstinget ska ha hög tillgänglighet och vi ska erbjuda en köfri vård Tillgänglighet 1177-samtal som besvaras inom 9 minuter Kontakt med primärvården samma dag 95 % 100 % Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården 100 % Tid till första besök (somatik och psykiatri) inom 60 dagar Tid till operation/behandling (specialiserade vården) inom 60 dagar Tillgänglighet akutmottagningar - (somatisk vård) andel patienter som behandlas inom 4 timmar 80 % 80 % 80 % Tid till BUP inom 30 dagar 90 % Andelen nöjda kunder, invånare och patienter ska öka Fördjupad utredning/ behandling vid BUP inom 30 dagar Antal patienter med försenad kallelse överstigande 3 månader i allmäntandvården Busstrafiken ska ha maximalt 3 minuters försening vid tidtabellens hållpunkter Länsinvånarnas förtroende för vården, stort/mycket stort (Vårdbarometern) Andel av resenärerna som är nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken 80 % 0 Patienter 80 % 75 % 90 % Allmänhetens nöjdhet med KLT 50 % Studerande på folkhögskolorna som känner att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt 100 % 15

18 4.5 Uppdrag En handlingsplan för arbetet med folkhälsa ska tas fram under 2016 En handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättningar ska tas fram I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt för att bättre ta tillvara patienternas erfarenheter En plan för införande av fast vårdkontakt och vårdplan inom fler sjukdomsområden ska tas fram Se över förutsättningarna för införandet av en digital hälsocentral Följa upp handlingsplanen för köfri vård 16

19 5 God hälsa hos invånarna Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska arbeta för en välfungerande kollektivtrafik och en höjd utbildningsnivå. All verksamhet ska bygga på hållbar utveckling och vara jämlik och jämställd. Processerna ska hålla rätt kvalitet, vara säkra och präglas av ett systematiskt förbättringsarbete. 5.1 Varje dag lite bättre för kontinuerlig kvalitetsutveckling Varje dag lite bättre kraften hos många är landstingets huvudstrategi för att uppnå bästa tänkbara kvalitet med fokus på ökat värde för invånarna. Begreppet står för ett ledarskap och medarbetarskap som genomsyras av ett ständigt och systematiskt förbättringsarbete och lärande. Det uppnås genom ett långsiktigt förhållningssätt, kunskap om förbättring och små förbättringar varje dag av alla medarbetare och chefer inom alla verksamheter. Under planperioden ska förbättringsarbetet fortsätta att utvecklas. Arbetet med ett systematiskt förbättringsarbete ska fortsätta, för att erbjuda Sveriges säkraste och mest tillgängliga vård. Genomförda förbättringsarbeten ska spridas brett för att kunskapen ska komma hela organisationen till del och för att stimulera fler goda idéer. Landstinget ska fortsätta att utveckla dokumentation och uppföljning av vårdens kvalitet. I samband med att en ny version av vårddatasystemet införs ska strukturerad journalföring prioriteras i samtliga verksamheter. Att använda journalsystemet på rätt sätt leder till vinster både för medarbetare, patienter och närstående. Strukturerad journalföring innebär ökad säkerhet för patienterna och minskat administrativt arbete för personalen. Målet är en strukturerad och likriktad vårddokumentation som bygger på lagar, riktlinjer och vårdprogram samt även beskriver patientens väg genom vården. 5.2 Vården ska bedrivas på rätt nivå För en effektiv hälso- och sjukvård ska patienten omhändertas på rätt nivå, vilket kan innebära allt från egenvård till högspecialiserad vård. En nationell utredning pågår om hur den högspecialiserade vården kan utvecklas genom ökad koncentration för att förbättra vårdresultaten och få en mer jämlik vård. Resultatet kan ge ett mer effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser. Utredningens ställningstagande kan komma att kräva en medveten och planerad arbetsfördelning mellan olika vårdenheter lokalt, regionalt och nationellt. Utredning pågår även på nationell och regional nivå av nivåstrukturering och arbetsfördelning när det gäller cancerområdet. Den regionala nivån är vägledande för det lokala arbetet. Den planerbara verksamheten ger möjlighet att styra processerna vilket i sin tur ger förutsättningar för kvalitet, patientsäkerhet och kostnadseffektivitet. Det pågår även en nationell översyn av traumavården samt självskadevården som kan komma att kräva ny arbetsfördelning En närmare och tillgängligare hälso- och sjukvård Hälsocentralen är ofta första kontakten med sjukvården och den naturliga länken mellan landstinget och kommunal vård- och omsorg. En stark första linjens hälso- och sjukvård med helhetssyn på patienten är en förutsättning för att undvika försämring och behov av vård på annan nivå. Den ökade andelen äldre och länets geografi innebär en utmaning när det gäller att säkerställa en jämlik och jämställd primärvård för alla invånare. För att förbättra vården för äldre och mest sjuka ska närsjukvården utvecklas i nära samverkan mellan primärvård och 17

20 kommunerna. För att förstärka primärvården med inriktning på en jämlik och jämställd vård i glesbygd avsätts särskilda medel från Patienter med kronisk sjukdom, med psykisk ohälsa eller med en komplicerad sjukdomsbild behöver även de en fungerande samordning mellan olika vårdgivare och delaktighet från patient och närstående. För att möta ökningen av dessa sjukdomsgrupper ska primärvården ska utveckla det hälsofrämjande arbetet. Vårdplaneringar och samordnade individuella planer (SIP) är viktiga delar som ska fortsätta att utvecklas. Tillgängligheten ska öka, i form av en fast vårdkontakt eller genom hembesök. Nya arbetssätt nära invånarna, till exempel olika e-hälsotjänster, ska utvecklas för att öka tillgängligheten och bättre bemöta behoven hos patienter och närstående. Hälsocentralernas livsstilsmottagningar ska fortsätta att stärkas och fysioterapeut som första kontakt inom primärvården ska utvecklas Processorienterat arbetssätt utifrån patientens perspektiv Ett förbättringsarbete pågår med särskilt fokus på diagnosområden som drabbar många patienter. Målet är att förbättra de medicinska resultaten och minska ledtiderna genom att etablera ett arbetssätt som utgår från patientens behov. Hälso- och sjukvården ska utvecklas som en sammanhållen vårdkedja med rätt kvalitet även i komplexa utrednings- och behandlingsförlopp. Ett processorienterat arbetssätt ska användas i hela hälso- och sjukvården. På detta sätt utvecklas också arbetet med ordnat införande av nya metoder och terapier vilket leder till att kvalitetsarbetet stärks. Alla sjukvårdande verksamheter ska följa upp medicinska resultat kopplat till landstingets övergripande kliniska processer. Vården i kliniska processer ska utvecklas och följas upp med sikte på förbättrat resultat så som patienterna upplever det. Samtidigt ska den professionella drivkraften hos medarbetarna tas tillvara på bästa sätt för att förbättra både kvalitet och effektivitet. 5.3 Hälsofrämjande arbete med hälsa för alla Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå det övergripande målet finns elva prioriterade folkhälsomål. Folkhälsoarbetet ska minska den ojämlika fördelningen av hälsa i Kalmar län och stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Ett väl utvecklat folkhälsoarbete innebär ökade möjligheter till ett friskare, tryggare och rikare liv för länets invånare En mer jämlik och jämställd hälsa Alla människor oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, bostadsort, eller etnisk eller religiös tillhörighet ska ha lika rättigheter och villkor samt uppleva ett likvärdigt bemötande inom landstingets verksamheter. Resultatet från Kommissionen för jämlik hälsa ska användas som bas för hur hälsan ska kunna förbättras för alla invånare i Kalmar län, särskilt för de mest utsatta. Omotiverade skillnader i vård och behandling ska identifieras och åtgärdas. Landstinget har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), som är ett verktyg för att jämställdhetsintegrera all verksamhet. Osakliga skillnader mellan könen eller mellan andra grupper som kan tyda på ojämlik verksamhet ska analyseras och åtgärder för att uppnå jämlikhet och jämställdhet ska vidtas. 18

21 En utredning från Socialstyrelsen visar på stora skillnader i hälsa, dödlighet och levnadsförhållanden för personer med psykisk sjukdom. Dessa personer insjuknar och dör oftare i sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdom. Flera tänkbara orsaker kan finnas till detta, bland annat biverkningar från psykofarmaka och livsstilsfaktorer och ett sämre omhändertagande av hälso- och sjukvården. Psykiskt sjuka med somatiska besvär ska fångas upp och stödjas i linje med arbetet för en personcentrerad vård. Detta ställer särskilda krav på hur vården organiseras, liksom på samverkan mellan aktörer inom och utanför landstinget. Utbildningsinsatser ska genomföras för att stärka vård och omsorg i gränslandet mellan psykisk och fysisk hälsa. Särskilda insatser för att stödja personer med psykisk sjukdom att förbättra levnadsvanor och minska tobaksbruk kommer att genomföras. Våld i nära relationer är en kränkning av en människas rättigheter. Personer utsatta för våld i nära relationer söker ofta hälso- och sjukvården för akut vård av skador men också indirekt för olika fysiska och psykiska eller psykosomatiska symtom. Arbetet utgår från tre perspektiv hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. All berörd personal i landstinget ska ha kännedom om våld i nära relationer, fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker vård och all personal ska ha kunskap om till vilken myndighet eller organisation man skall hänvisa en våldsutsatt person. Hälsa och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Utvecklingen inom funktionshinderområdet går framåt men för långsamt. För att öka takten ska landstinget tillämpa mainstreaming, det vill säga låta funktionshinderperspektivet integreras i alla delar av sina verksamhetsområden och i allt beslutsfattande, i ett tidigt stadium. Invånare med funktionsnedsättning har ofta sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Psykisk ohälsa och somatiska sjukdomar hos dessa grupper ska förebyggas. Personer med funktionsnedsättning ska även vara delaktiga i och ha inflytande över sin behandling och vårdplan, sina studier eller sin resa med kollektivtrafik. All personal ska ha kunskap om personer med olika funktionsnedsättningars särskilda behov och samverkan med länets funktionshinderorganisationer ska stärkas ytterligare. Landstingets kommande barn- och ungdomspanel ska i huvudsak bestå av ungdomar med olika funktionsnedsättningar. Landstingets lokaler och verksamheter ska vara tillgängliga för alla. Miljöerna ska vara anpassade och nya lokaler ska från början vara planerade såväl fysiskt, auditivt (hörsel), visuellt (syn) som kognitivt (tankeprocess) för alla. Det ska också vara enkelt att kontakta landstingets verksamheter via telefon, e-hälsotjänster eller ta del av information på landstingets webbplatser. Särskilt stöd ges till folkhögskolornas elever med funktionsvariationer och personer som behöver extra språkstöd. En policy finns för hur stödinsatserna ska prioriteras. En handlingsplan för arbetet med frågor som rör personer med funktionsnedsättningar kommer att tas fram under planperioden och denna ersätter det funktionshinderpolitiska programmet Förbättrad folkhälsa i hela länet Under planperioden ska landstinget bli en ännu starkare och mer aktiv samhällsaktör inom folkhälsofrågor genom att skapa goda förutsättningar för ökad folkhälsa, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och stödja invånarna till mer hälsosamma levnadsvanor. Tobak, fysisk aktivitet, jämställdhet och psykisk hälsa är landstingets fyra prioriterade områden inom folkhälsoarbetet. 19

22 Landstinget ska utveckla samverkan med kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer som kan främja befolkningens fysiska och psykiska hälsa. Länets skolor är viktiga samarbetspartners för att inspirera eleverna till hälsosamma levnadsvanor med fysisk aktivitet, utan tobak, alkohol och droger. Ett tobaksfritt län Daglig rökning är den levnadsvana som skapar den största ohälsan för enskilda individer i Sverige. Landstinget har målet att Kalmar län ska vara tobaksfritt 2025 och har anslutit sig till opinionsbildningsprojektet Tobacco endgame - rökfritt Sverige Ett långsiktigt arbete bedrivs i samråd med kommunerna för att få bort tobaksbruket i länets alla högstadie- och gymnasieskolor. Målet är att alla elever i årskurs 9 ska var tobaksfria. Gravida och personer med psykisk sjukdom är prioriterade grupper. Gravida ska erbjudas kostnadsfritt avvänjningsstöd via hälsocentralerna. För att motivera till tobaksfrihet ska landstinget arbeta för en utökning av tobaksfria miljöer på länets sjukhus och hälsocentraler. Stödja till fysisk aktivitet Hälsocentralerna ska vara förstahandsvalet när invånarna har behov av hälso- och sjukvård under hela livet. Hälsocentralerna ska lägga stor vikt vid att stödja invånarna till goda levnadsvanor och livsstilsmottagningar ska samverka med kommuner där invånarna har högre identifierad risk för att utveckla sjukdom. Informationssatsningar ska genomföras fortlöpande med målet att nå ett brett genomslag hos länets invånare. Fokus ska ligga på individens egna möjligheter att påverka sin hälsa. Invånarna ska också få ökad kännedom om vilket stöd landstinget erbjuder för att förändra och förbättra sina levnadsvanor. Kom-igång -satsningen som har syftet att inspirera till fysisk aktivitet och vardagsmotion ska fortsätta. Psykisk hälsa genom livet Psykisk hälsa handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro som meningsfull, att de kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället och att de har förmåga att hantera livets vanliga motgångar. Psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivning. Antalet långvariga sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa har ökat sedan 2009 och kvinnor är mest utsatta. Ökningen avser både självrapporterad psykisk ohälsa, ökat antal akutsökande och fler vårdtillfällen på grund av depression, ångest, oro och sömnbesvär. Tidiga insatser och samverkan med övriga aktörer förebygger onödigt lidande och kan i förlängningen minska psykiska besvär och behov av specialiserad psykiatrisk vård Hälso- och sjukvård som förebygger ohälsa Närmare halva Sveriges befolkning har minst en kronisk sjukdom, en fjärdedel av befolkningen har mer än en kronisk sjukdom. Många av dagens kroniska sjukdomar kan både förebyggas och behandlas och det går att leva ett aktivt liv med flera sjukdomar. För att skapa en mer långsiktig och hållbar hälso- och sjukvård ska vården av personer med kroniska sjukdomar förbättras utifrån nationella vårdprogram. Dessa patienter har ofta upprepade kontakter med både hälso- och sjukvård och den kommunala omsorgen. En förbättrad samordning mellan olika vårdgivare är viktig både för individens välbefinnande och för samhällsekonomin. God munhälsa hos länsinvånarna Folktandvården arbetar hälsoinriktat och förebyggande för att stärka munhälsan hos 20

23 länsinvånarna. För barn och ungdomar görs preventiva insatser i grund- och gymnasieskolorna. Det görs även sjukdomsförebyggande aktiviteter och daglig tandborstning med fluortandkräm i länets alla förskolor kommer att införas under För att uppnå god tandhälsa i vuxen ålder är det viktigt att ungdomar etablerar ett stabilt besöksmönster hos tandvården. Den kostnadsfria tandvården för unga utökas från 2017 till att gälla till och med det år en person fyller 21 år. Från och med 2018 gäller kostnadsfri tandvård till och med det år en person fyller 23 år. Vården omfattar all tandvård, även specialisttandvård som till exempel tandreglering om detta bedöms vara nödvändigt. Det finns stora skillnader i tandhälsa bland barn och ungdomar som har olika socioekonomisk bakgrund. Särskilt fokus ska ligga på att minska den ojämlika tandhälsan. Förebyggande arbete ska bedrivas med hjälp av standardiserade vårdprogram och särskild kraft ägnas åt vård till barn som lever under sviktande omsorg. För äldre bedrivs ett särskilt arbete för att bibehålla en god tandhälsa. De som har omfattande omsorgsbehov ska få ett erbjudande om en avgiftsfri uppsökande munhälsobedömning av tandvårdspersonal samt råd om daglig munvård. Insatser för kvinnors hälsa Flera sjukdomar som kvinnor drabbas av i högre utsträckning tenderar att vara lägre prioriterade inom hälso- och sjukvården. Det handlar till exempel om långvariga smärttillstånd, förlossningsskador, inkontinens och psykisk ohälsa. Riktlinjearbete inom ramen för det sjukvårdsregionala samarbetet är av stor vikt för att göra vården av dessa sjukdomar mer jämlik. Tyngdpunkten ska ligga på socioekonomiskt utsatta områden och kvinnor i områden där risken för ohälsa är stor. Mammografi är ett effektivt sätt att tidigt upptäcka bröstcancer, men täckningsgraden behöver öka, i synnerhet i socioekonomiskt svaga grupper. Från och med 2016 ska alla kvinnor erbjudas avgiftsfri mammografi från och med 40 till och med 74 års ålder. Jämlik och tidig missbruks- och beroendevård Hälso- och sjukvården och tandvården ska arbeta för att förebygga missbruk och beroende. Riskbruksvården på länets livsstilsmottagningar ska utvecklas för att tidigt kunna stödja individer som befinner sig i ett begynnande eller utvecklat riskbruk, oavsett om det gäller alkohol eller andra beroenden. Vården ska vara utformad på ett patientsäkert, jämställt och jämlikt sätt. Missbruksvården i länet omfattar riskbruk och missbruk av alkohol, narkotika, doping, tobak eller spel. De som drabbas av eget eller andras missbruk ska få förbättrad vård och stöd. Delaktigheten ska stärkas och patienter och närstående ska vara ett stöd i utvecklingen av missbruksvården i länet. Samverkan internt och externt ska stärkas. Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevård ska implementeras under planperioden. Socialstyrelsen presenterade under 2015 förslag till nya föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO). Förslaget innebär att behandling av opioidberoende ska ses som ett vidare begrepp och inte bara behandling av missbruk av heroin, opium eller morfin. Krav finns också på att den vårdenhet som erbjuder LARO även ska erbjuda psykologisk eller psykosocial behandling eller rehabilitering. Landstinget behöver ta ett samlat grepp kring, LARO, tillnyktringsenhet (TNE), Lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) och missbruksvården och en handlingsplan ska upprättas. Landstinget ska följa Socialstyrelsens föreskrifter om LARO och jobba utifrån överenskommelsen om LOB. 21