KAPITEL 7 MEDELKLASSMYTER. Spännande individer i det klasslösa samhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KAPITEL 7 MEDELKLASSMYTER. Spännande individer i det klasslösa samhället"

Transkript

1 KAPITEL 7 MEDELKLASSMYTER Spännande individer i det klasslösa samhället Einar Gerhardsens son Rune blev konsult i Geelmuyden Kiese. Einar hade menat att Det finns bara ett språk man kan använda till arbetarklassens motståndare, och det är maktspråket. 1 Rune lärde sig reklamspråket. En vårdag 2001 betraktade han Norge i ett nytt millennium. Vi håller på att sätta slutstreck för industrialismen [ ] Då vi tog steget in i 1900-talet var folk i första hand arbetstagare, påpekade han. Hundra år senare hade människor och land förvandlats. Rune skådar en ny era: Vi är i första hand konsumenter, och vi är spännande människor som söker upplevelser och innehåll i livet. Vi är i första hand konsumenter. Vad betyder det? Bör Arbeiderpartiet byta namn till Konsumentpartiet? Rune rörde om i gammalt tankegods: Kanske blir till och med ordet arbetstagare obrukbart. Det kommer inte längre att vara på det viset att arbets - tagarorganisationernas viktigaste uppgift är att hjälpa arbetstagaren mot arbetsgivaren. 2 Ingen mer kamp. Inga hårda motsättningar. Spännande människor. Hälsar Arbeiderpartiet. Och Geelmuyden Kiese. Den världsbild som dominerade i den nya socialdemokratiska eliten under 1990-talet präglades av vad jag vill kalla medelklassmyter. Medelklassmyter är mäktiga. Det hänger ihop med att centrala politiker och tyckare i dag i stort sett mangrant tillhör medelklassen. Här tänker jag mer på den medelklass som kommer från universitet, högskolor och organisationsliv än på den som tar sig igenom handelshögskolan och blir mellanchef för ett callcenter på Kløfta. Jag tänker mer på medelklassen med utbildning än på den med pengar. medelklassmyter 133

2 De flesta av våra rikspolitiker lever medelklassliv, har medelklassvänner och läser medelklasstidningar, skrivna av journalister som tillhör medelklassen. Som tur är finns det fler aktörer än rikspolitiker och journalister i offentligheten. Då och då åker politiker, gärna tillsammans med några journalister, på fackseminarium. Där kan de uppdatera sig. Lyssna på goda föredrag. Av forskare och experter. Från medelklassen. Och gärna anställda på Econ. Det är intressant att en av de ivrigaste producenterna av medelklassmyter är ett företag som är starkt präglat av Arbeiderpartiets elitskikt. * Det här företaget Econ skriver inte så många insändare i lokaltidningarna och brukar inte förekomma på löpsedlarna. Econ riktar sin insats direkt mot politiker, journalister och experter. Och den världsbild som Econ förmedlar är starkt präglad av två av vår tids centrala medelklassmyter: 1. Myten om arbetarklassens försvinnande Det är föreställningen att nu, när inte lika många människor arbetar i industrin, har vanligt folk blivit medelklass med kreativa arbeten inom design, medier och forskning. 2. Frihetsmyten Det är myten att vi lever i individualiseringens tidsålder, där det inte längre finns några samhällsklasser. Var och vad du kommer ifrån har nu förlorat nästan all betydelse för ditt liv och dina möjligheter, enligt den här myten. Rune Gerhardsen klarade att antyda bägge myterna på en gång då han avskaffade arbetstagare till fördel för konsumenter som söker upplevelser och innehåll i livet. Runes tankar förefaller möjligtvis lite omoderna nu. För det var ju på 1990-talet som världen var full av spännande människor som sökte upplevelser och startade tre dotcomföretag varje dag. Före lunch. Som hamstrade optioner, implementerade visioner * Jens Stoltenberg blev styrelseordförande för analysföretaget Econ 1992, efter att han hade gett företaget flera uppdrag från sin ställning som statssekreterare i Miljödepartementet. Under perioden 1996 till 2000 nämndes Econs styrelseordförande Rune Bjerke, tidigare arbeiderpartipolitiker med spikrak direktörskarriär, alltid som vän till Jens. När regeringen Stoltenberg I föll 2001, blev Stoltenbergs stabschef Jonas Gahr Støre arbetande ordförande i Econ. 134 högerpopulismen dissekerad

3 och utstrålade kärnvärden. Det var funky business från morgon till kväll. Och på Nasdaq-börsen i New York gick teknikaktierna upp, upp och upp. På 1990-talet levde vi i Den nya ekonomin. Eller Informationssamhället. Eller Nätverkssamhället. Något helt nytt var det i alla fall. Så nytt att all vänsterpolitik var helt omodern. Enligt socialdemokrater som Anthony Giddens och Tony Blair hade vi tagit oss bortom höger och vänster. Höger och vänster betydde något den gången Einar Gerhardsen gick i lära hos Martin Tranmæl. Det var arbete mot kapital. Fattig mot rik. Klass mot klass. Så var det inte i det nya nätverkssamhället. Där satt människor, eller i alla fall deras direktörer, i välfyllda auditorier och hörde föreläsare förkunna att Karl Marx har fått rätt. Hur? Jo, arbetarna hade tagit makten. Arbetarna kontrollerar de viktigaste produktionsmedlen, berättade boken Funky Business från Det förhåller sig nämligen på det viset, har någon kommit på, att i ett modernt företag görs procent av det människor uträttar med hjälp av intellektet. Följaktligen: Det avgörande produktionsmedlet är litet, grått och väger 1,3 kilo. Det är den mänskliga hjärnan. 3 Och din hjärna äger du ju själv! Nyheten spred sig snabbt till intellektuella miljöer i Norge. Här pågick arbetet i regeringens officiella maktutredning för fullt. En av de viktigaste utredarna, professor Siri Meyer, använde sin nyvunna insikt till att begrava motsättningen mellan arbete och kapital: Man kan med de nya ekonomerna formulera om Marx och säga att arbetarna har fått makten över produktionsmedlen: de äger och kan sälja sin individuella och unika hjärnkraft och fantasi sin kreativitet till vem eller vad det vara månde. 4 Detta var även Econs syn. Tänkarna i den mest fullständiga miljön för framtidsanalyser i Norge (enligt Econ) tog år 2000 fram framtidsverket Horisont 21 för en imponerande grupp sponsorer/ uppdragsgivare som Olje- och energidepartementet, Den norske Bankforening, Norges Rederiforbund, Norsk Hydro, Nærings- medelklassmyter 135

4 livets Hovedorganisasjon, Oljeindustriens Landsforening och Storebrand. Som Meyer tillmäter Econ den självägda hjärnan stor betydelse: Människans skaparkraft har tagit över som den viktigaste produktionsfaktorn i ekonomin. När hjärnkapitalet på detta sätt blir så avgörande för företagens framgång eller fiasko, stärks även arbetstagarnas position. 5 Detta får konsekvenser. Förr var det möjligt att kommendera arbetskraft till monteringsbanden. Sånt är det slut med nu: [ ] nu handlar det mer och mer om att företaget måste övertyga de anställda om att det ger dem tillräckligt goda utvecklingsmöjligheter. Det räcker inte att betala bra. Lika viktigt, ofta viktigare, är att den enskilde blir utmanad, lär sig något nytt och kan utveckla sig i en miljö som skapar trivsel. Samtidigt som nyheten om den självägda hjärnan spred sig i nätverkssamhället, var det fler och fler människor som arbetade på tillfälliga anställningar. Det utvecklades många flyktiga förhållanden i arbetslivet. Men där järnarbetarna skulle ha kallat flyktigheten för social dumpning, var det många av hjärnarbetarna som tjöt av glädje över flexibiliteten. Några menade att de anställda nu hade kontroll över de nya maktstrukturerna i arbetslivet: Anställningsintervjun ställs på huvudet genom att de sökande intervjuar ledningen om vilka möjligheter och fördelar företaget kan erbjuda. 6 Under sådana förhållanden är det inte konstigt att Rune Gerhardsen tänkte sig att de fackliga organisationernas viktigaste uppgift inte skulle vara att hjälpa arbetstagare mot arbetsgivare. Det var nödvändigt att tänka nytt. Det visste Rune när han satte sig vid tangentbordet, en vacker vårdag Han ville fånga den nya tiden. Vad skulle han kalla den? Han såg sig om i Skandinavien: En dansk filosof talar om Dream Society. Ett par trendiga svenska ekonomer skriver om Funky Business. I Norge är tronen tills vidare ledig. 7 Han lät det sista hänga i luften. Rune anade inte att Den nya ekonomin redan passerat sitt bästföredatum. 136 högerpopulismen dissekerad

5 Ett brutalt uppvaknande för de anställda i IT-sektorn Den 9 oktober 2002 fanns bara de sorgliga börsresterna kvar av Den nya ekonomin på slagfältet. 22 procent av aktievärdena på Nasdaq hade överlevt. 78 procent hade skalats bort. Kraschen hade pågått sedan mars Värdet för de dotcom-anställdas aktieoptioner rasade från toppen till botten. För ett år sedan var de världens mest efterfrågade arbetskraft. I år får de sparken i tiotusental världen över. Dotcomföretagens anställda har varit med om den brantaste nedgången någonsin, skrev Aftenposten. 8 Snart slutade till och med den mest entusiastiska självägande hjärna att tala om sig själv som kunskapsarbetare. IT-människor började tvärtom organisera sig fackligt. Aftenposten tryckte artiklar som kunde ha stått i LO-nytt: Rädsla för konkurser och uppsägningar tvingar ständigt allt fler IT-anställda att organisera sig. Genom att sätta dig in i vad du har rätt till när företaget går i konkurs kan du trygga dina rättigheter. 9 I Sverige skapades en egen nätportal för anställda i dotcomföretag som hade fått sparken. Som mest fick kickad.nu besök av mer än personer varje dag. 10 Den nya ekonomin började likna den gamla misstänkt mycket. Det fanns en otrevlig tendens till att människor förlorar arbetet. Även när den anställde äger sin egen hjärna. Kapitalismens realiteter lämnar ogärna någon i fred, något de flesta som har kreditkort vet. Efter den 10 mars 2000 fick även de som hade investerat i dotcomföretag veta det. Miljarderna gick upp i rök. Och de ungdomliga anställda, som bara några veckor tidigare hade spelat kontorsbasket i luftiga vindslokaler, var inte lika sugna på livet när de tassade ner på arbetsförmedlingen. Illusionen om det klasslösa informationssamhället såg bättre ut när det rådde brist på IT-arbetskraft än i fasen med massuppsägningar. När den ideologiska förtrollningen hade brutits visade det sig att den nya ekonomin är den gamla ekonomin. Hjärnarbetarna, som under börsyran varit betjänta av att teckna optioner och bortse från kollektivavtal, var nu betjänta av att organisera sig fackligt. Satt vi då vid inledningen av ett nytt århundrade fortfarande fast i det gamla, sura klassamhället? Inte om vi skall tro myten om arbetarklassens försvinnande. medelklassmyter 137

6 Støres enorma medelklass Myten om arbetarklassens försvinnande används ofta som vapen mot den fackliga rörelsen och vänsteråsikter. Då ser den ut ungefär så här: Var finns alla de här arbetarna som ni tjatar om? Vi har satt slutstreck för industrisamhället. Det var kanske progressivt att kämpa för mannen på verkstadsgolvet för 50 år sedan, men i dag framstår ni som fortsätter att tala om arbetarklassen som omoderna, nostalgiska och egentligen ganska reaktionära. Den verklighet ni ser för er finns faktiskt inte längre. I medelklassmyternas värld ser man för sig en alldeles gigantisk medelklass, medan arbetarklassen är mycket marginell. Den bilden passar fint för en socialdemokratisk elit med begränsad anknytning till arbetarrörelsen. Just en sådan bild av Norge tecknade den unge, framåtstormande Jonas Gahr Støre Så här såg Støres bild ut: Illustration från Scenarier Tre framtidsbilder av Norge (Universitetsforlaget 1987). Denna klassanalys ingick i den gemensamma utgångspunkt som scenariekonstruktören Jonas Gahr Støre i den här boken delade med bland andra Terje Osundsen från Høyre och Næringslivets Hovedorganisasjon. 138 högerpopulismen dissekerad

7 Min analys av detta dokument tyder på att Støre 1987 såg för sig en överklass bestående av lite mindre än fyra procent av Norges invånare. Arbetarklassen utgjorde ungefär elva procent. Medelklassen har en imponerande styrka, med 85 procent av befolkningen i sina led. Eftersom 30 procent av befolkningen (i yrkesaktiv ålder) stod utanför arbetslivet 1987 och vi vet att arbetare är överrepresenterade bland bidragstagarna, måste vi anta att Jonas Gahr Støres arbetarklass på elva procent huvudsakligen utgörs av människor som inte arbetar. Vidare måste vi anta att det överväldigande flertalet av LO:s medlemmar, om inte alla, tillhör medelklassen i Støres skiss. Vad vi har framför oss är alltså en illustrerad utgåva av hypotesen om arbetarklassens försvinnande. Vad sysslar den jättelika medelklassen med till vardags? Rune Gerhardsen ser framför sig ett arbetsliv där ständigt fler är på vandring, som arbetsnomader: Väldigt många har redan ett annorlunda förhållande till arbetslivet. Det blir hela tiden allt färre som har en fast anknytning till en arbetsplats eller en arbetsgivare. Allt fler kan arbeta hemifrån, eller på bussen. Det räcker med en dator och en mobiltelefon så kan du tala både med Kirkenes, Nedre Slottsgate och Singapore. 11 När människor utöver att vara nomader på bussen företrädesvis är konsumenter, blir det inte så lätt för Gerhardsen att tala om arbetarklassen. Det finns inte många platser i Norge som kan symbolisera övergången från industriåldern till det som kom efteråt, vad det nu skall kallas, lika väl som Aker Brygge. Akers mekaniske verksted var ledande inom norsk skeppsbyggnad och offshoreindustri, och hade när den lades ned 1982 haft en central ställning i Oslos industrimiljö under 140 år. Arbetarna vid Akers mekaniske verksted var naturligtvis fackligt organiserade, i Jern og Metall. De hade naturligtvis kollektivavtal och ordnade förhållanden. I dag tillhör Aker Brygge tjänsteekonomin: köpcenter, butikslokaler och restauranger. Ingen industri finns att skåda. Om Rune Gerhardsen hade tagit sig en promenad i den strålande förmid- medelklassmyter 139

8 dagssol som sken över Aker Brygge den 7 september 2001 hade han, här mer än på de flesta andra platser, kunnat förvänta sig att få se spännande människor som i första hand är konsumenter och har lagt gammaldags motsättningar mellan ägare och arbetare bakom sig. Men där, mitt på promenaden längs bryggkanten, väl synligt för turister och affärsmän, skulle han ha fått se 15 vajande fackföreningsfanor, tiotals strejkvakter i grälla, orange västar och LO-ledaren Gerd-Liv Valla i kort, röd skinnjacka. Hon skulle ha stått framför en stor banderoll med slagord och hon skulle ha ropat till församlingen: I över 100 år har den fackliga rörelsen fört en kamp för att uppfostra arbetsgivarna att ge sina anställda ordnade arbetsförhållanden. I dag ger vi arbetsgivarna här på Aker Brygge lite grundläggande vuxenundervisning. 12 Strejken på restaurang D/S Louise varade i tre veckor. De anställda krävde inte mer än att få sluta ett vanligt kollektivavtal. Företagsledningen vägrade absolut. Företaget började anställa strejkbrytare medan de fast anställda stod strejkvakt utanför. Till slut tog LO-ledningen, för första gången på 25 år, steget att utlysa sympatistrejk hos restaurangens leverantörer. Då blev det kollektivavtal. Så vitt jag vet behövde LO-ledaren förr aldrig ge sig ner på Akers mekaniske och gå strejkvakt för något så elementärt som rätten till kollektivavtal och övertidsersättning. Arbetarklassens storlek beror kanske på vem som tittar. Maktutredaren Siri Meyer låter sig inte anfäktas av strejkande anställda på Aker Brygge utan anser att motsättningen mellan arbete och kapital snart tillhör det förflutna. De nya stora näringarna i det postmoderna, skriver hon, är kulturindustrin, mediebranschen, marknadsföring, kommunikationsrådgivning och IKT. 13 I professor Meyers värld är detta stora branscher. Det tyder på att väldigt många människor är osynliga för maktutredaren. För hur stora är egentligen de här nya informationsnäringarna, jämfört med de gamla branscherna? 2005 arbetade människor i Norge inom hälso- och socialtjänster. 140 högerpopulismen dissekerad

9 människor arbetade inom varuhandel, hotell och restaurang arbetade inom industri, bygg och anlägg (bygg och anlägg i kommunal regi inte inkluderat). Totalt är detta cirka 1,3 miljoner människor. Några av dem är chefer och direktörer. Men de allra flesta i de här företagen är vanliga arbetare som tvättar de gamla, serverar på barer och restauranger, bygger borrplattformar och lägger asfalt. * Som jämförelse har Statistisk sentralbyrå följande siffror för antal anställda i Siri Meyers nya stora näringar : IKT telekommunikation IKT konsultverksamhet Tidningsredaktioner och förlag Informationstjänster Radio, TV, film, video Tillsammans blir det mindre än människor, mindre än en femtedel av antalet anställda i industri, bygg och anlägg. Den totala informationssektorn svarade 2005 för 4,5 procent av sysselsättningen i den norska ekonomin. 14 Den snabbast växande näringen i vårt postmoderna kunskapssamhälle är faktiskt förtidspensionering. Antalet människor med förtidspension passerade hösten Vi har fått ett arbetsliv som sliter ut och stöter bort ständigt allt fler människor. Det är möjligt att de över vuxna som nu befinner sig utanför arbetsmarknaden mer eller mindre permanent känner igen Rune Gerhardsens tankar om att kanske blir till och med ordet arbetstagare oanvändbart. I så fall blir det av något annorlunda skäl än han hade föreställt sig. * I arbetslivet som helhet var det år ,6 procent av de anställda som hade chefsyrken. 11,8 procent hade akademiska yrken. 24 procent hade högskoleyrken (Arbetskraftsundersökningarna, Statistisk sentralbyrå). medelklassmyter 141

10 Tjänstesamhällets regnskog Stora samhällsgrupper blir i det närmaste osynliga när medelklassens medievana mytologer har ordet. Vanliga människor, arbetare, och inte minst allt som kan likna kroppsarbete, finns inte med på radarn. Förr var det sex och naken hud som var tabu i offentligheten. I det så kallade informationssamhället har det tunga, vanliga och tråkiga arbetet övertagit rollen som det onämnbara. Vad är det som händer i klädbranschen? Design, marknadsföring och utställningar. Inte 12-timmars arbetsdagar för 12-åringar inlåsta i skitiga fabrikslokaler i Shanghai. Vad är det som händer på norska bondgårdar? Klagomål och fest på subventioner. Inte ladugårdssysslor, i alla fall. Det här samhället ljuger systematiskt om sig själv. Jag tror inte att den nya socialdemokratiska eliten har varit någon motvikt till det. Och speciellt inte Econ Analyse. Econ påstår att slit och enformighet håller på att försvinna ur arbetslivet, därför att vi befinner oss mitt uppe i framväxten av mycket kunskapsintensiva och individorienterade arbetsplatser. Individorienteringen har blivit så stark att Econ finner det riktigt att fråga om vi nu är på väg mot en gräns- och viktlös ekonomi där individerna sitter i förarsätet och där deras kompetens skapar värdena. Uttryckt på ett annat sätt: träder vi nu in i det klasslösa samhället? Bland tänkarna bakom Econ-rapporten Horisont 21 finns Kristin Hoff, statsvetaren jag träffade på Tostrupkällaren och som berättade hur mycket hon hatar det egoistiska småfolket som röstar på Fremskrittspartiet. Kanske kände Kristin Hoff att individerna satt i förarsätet hos Econ, och så sett kan ju formuleringarna berätta något viktigt. Hennes och Econs ambitioner är emellertid mycket större. Horisont 21 handlar om tendenser som kommer att prägla utvecklingen i alla rika länder. Jag har läst några undersökningar för att se hur väl beskrivningarna stämmer överens med verkligheten. I december 2000 publicerade Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor en rapport om det nya arbetslivet, baserad på intervjuer med anställda i EU och Norge. 142 högerpopulismen dissekerad

11 Den visade på följande tendenser bland anställda under perioden 1990 till 2000: Andelen som var utsatta för fysiska risker på arbetsplatsen ökade. Fler anställda blev utslitna. Fler drabbades av muskel- och skelettsjukdomar. Fler plågades av buller på arbetsplatsen. Markant många fler rapporterade att de var tvungna att arbeta i smärtsamma ställningar och utföra tunga lyft. Siffrorna visade också att var tredje anställd i EU-länderna inte tror att hon kan klara sitt arbete när hon blir Den svenska Statistiska centralbyråns arbetsmiljöundersökning bland mer än anställda visade att både andelen utslitna anställda med smärtor i kroppen och andelen som upplevde enformighet och mindre kontroll över arbetstempot ökade i alla grupper, från toppen till botten i arbetslivet, mellan 1991 och Forskare vid Statens arbetsmiljöinstitut kom i en undersökning bland invånare i Oslo fram till att 85 procent hade rapporterat hälsoproblem den senaste månaden, och 60 procent menade att hälsoproblemen berodde på arbetet. Aldrig förr har det visats att så många har sådana hälsoproblem, säger överläkare Ingrid Sivesind Mehlum. Forskaren Asbjørn Grimsmo vid arbetsforskningsinstitutet menar att arbetslivet har blivit hårdare det senaste årtiondet : En majoritet av arbetstagarna har upplevt omställningar på arbetsplatsen. Intensiteten ökar. Färre personer skall göra mer på kortare tid och med högre kvalitet. Då upplever många att de inte hänger med. Det ger hälsoproblem. 17 Vanligt folk upplevde heller inte att arbetsplatserna blev mer individanpassade på 1990-talet, som Econ trodde, utan tvärtom att cheferna stramade åt kontrollen. Enligt Statistisk sentralbyrå minskade andelen som menar att de i hög grad kan avgöra hur arbetet ska utföras med elva procent från 1996 till medelklassmyter 143

12 Econs grundare Kjell Roland, god arbeiderpartivän till Jens Stoltenberg och redaktör för Horisont 21, skall ha ett erkännande för att hans bok påpekar att en del yrkesgrupper upplever press i riktning av mer kontroll och rutin och mindre självständighet, och att arbetet töms på innehåll. Men detta, lugnar Roland, är arbeten som i stort sett återfinns i offentlig sektor och som tillhör det som kallas industriella ökenområden i tjänstesamhällets regnskog. 19 EU-forskarna påpekar emellertid att ökningen av smärtsamma ställningar är betydande för arbetare inom försäljning/service. Faktiskt är det i tjänstesektorn hotell och restaurang, transport och kommunikation och andra tjänster som vi finner de största försämringarna av arbetsmiljön. En norsk undersökning från 1990-talet visade att bankanställda och slaktare har lika mycket belastningsskador på grund av enformiga arbetsuppgifter. 20 Av de här undersökningarna att döma är Econ själv inte något exempel på framväxten av kunskapsintensiva arbetsplatser. Mycket tyder på att Kjell Roland, Kristin Hoff och andra, när de producerar världsbilder på uppdrag från staten och näringslivet, mer bygger på sina egna föreställningar än på undersökningar av faktiska förhållanden. De skriver inte om hur världen är, men om hur de själv upplever den, och kanske hur den bör vara. Resultatet blir medelklassmyter. Som sprids från Econ, med blytunga sponsorer, ut till redaktörer, redaktioner och beslutsfattare i staten och näringslivet. Myterna framställs, genom sin skenbart kunskapsintensiva förpackning (illustrationer och tabeller) och sin halvofficiella prägel (departementet som sponsor), som vetenskapligt belagda fakta. En olycklig konsekvens är att detta bidrar till att göra stora samhällsgrupper osynliga. Stora delar av det som är verklighet för väldigt många arbetare som Hans Erling, hans familj och hans kolleger reduceras i Econs berättelser till några få spridda ökenområden i det nya samhällets regnskog av frihet och självutveckling. Arbetarklassen reduceras till några små och obetydliga rester från det förflutna. Jag tror att många människor efter hand har blivit frustrerade över den medelklassdominerade offentlighetens lögnaktighet. Medelklassmyterna kan gå ut över värdigheten. För hur kan en 144 högerpopulismen dissekerad

13 grupp kräva värdighet om den inte är synlig? Vilken värdighet finns det i att betraktas som rester från det förflutna? Myten om arbetarnas försvinnande tjänar som framstegsvänlig fasad för en viss typ urban medelklass förakt för de andra. För de där nere. Jag tror att något av samma förakt döljer sig under den andra medelklassmyt vi skall se närmare på: frihetsmyten. Namnet avslöjar Vad skall barnet heta? Alla blivande föräldrar måste igenom den diskussionen. Den involverar vänner och familj, och numera även vilt främmande människor via internet. Våren 2005 rasade namndebatten på webbplatsen DinBaby.com. Ett trevligt skådespel med rubriken Namn och klasskillnader öppnade med det här inlägget: Jag tycker att det är så tydligt vem som väljer vad När man hör vilka namn folk väljer, så får man med en gång en liten bild av hur föräldrarna är. Så ser jag, till exempel, för mig att föräldrar till barn som heter Ask, Birk osv. är lite alternativa som bara ger ungarna ekologisk mat, sover på fårskinn osv. Medan för föräldrarna till en Iselin då ser jag för mig människor som är lite harry och bor någonstans i Groruddalen. 21 Om vi skall tro Norsk offentlig utredning 2003:19 så kunde de gravida bespara sig hela debatten. I denna NOU, maktutredningens slutrapport till Norges regering, berättar den tidigare nämnda professor Siri Meyer lite av varje som bråkmakarna på DinBaby.com kanske borde gjort sig besvär med att läsa. Det var nämligen förr som förnamn hade social betydelse. Meyer pekar på teaterstycket Ungen. Folkeliv i fire akter av Oskar Braaten, från 1911: I Ungen osar namnen av klass. Krestoffer, Petrina, Olina, Gurina namnen pekar omedelbart tillbaka på arbetarklassen. [ ] Fabriksungar fick inte direktörsnamn. Därefter pekar hon på stycket Namnet av Jon Fosse, från 1995: En pojke och en höggravid flicka sitter i vardagsrummet hemma hos hennes föräldrar och skriver vackra namn på små lap- medelklassmyter 145

14 par. Hanna, Gunnar, Kristina, Bjarne De kan inte komma överens. Vi måste väl se barnet först. Det måste få ett namn som passar, säger barnafadern till slut. I våra dagar är det den enskilda människan som räknas, skriver forskaren. Nu skall barn få namn efter sina personliga egenskaper. Det är slut med att namn har med social bakgrund att göra. I det nya samhället väljer och vrakar både hög och låg bland allt som finns på marknaden: [ ] listan över potentiella namn kan göras oändligt lång, för valmöjligheterna sträcker sig tvärs över både stånd och land. På 1990-talet kan även pojkar från enkla förhållanden heta Alexander och Olav Magnus, och kronprinsessor kan heta Mette-Marit. 22 Det är yngre människor som går i spetsen för frigörelsen från klassamhällets trånga ramar, menar Meyer. Då är det kanske något av en besvikelse att gravida kvinnor på DinBaby.com år 2005 fortfarande famlar omkring i ett forntidsmuseum av klassfördomar: Namn som michelle, isabel, yvonne, jeanette osv tycker jag är harry. Ser för mig unga och/eller outbildade mödrar från östkanten Detsamma gäller för Roger, Robin, Roy, Johnny, Tommy osv. I usa och canada finns det flera platser där namn som michelle, amanda, yvonne osv betraktas som typiska för trailer trash. I england förknippas de här namnen med toplessmodeller eftersom avklädda jäntungar använder den sortens namn som artistnamn. I Oslo-området blir de här namnen i många miljöer betraktade som oerhört harry. Det vet jag för jag bor där. På östkanten däremot är de populära och mer rumsrena. Tanja, Janett (uttalas inte på samma sätt som Jeanette), Anja, Laila, Tina, Janniche etc tycker jag är mer harry. Tusen tack, alla som tycker att jag (Jeanette) och min lillayster (Iselin) har harry namn! högerpopulismen dissekerad

15 Även nättidningen DinSide.no har missat senaste nytt från maktforskningen. Ekonomijournalisterna fick i oktober 2003 den fördomsfulla idén att gå in i skatteuppgifterna för att kontrollera de genomsnittliga årsinkomsterna för personer med typiska östkantnamn. Resultatet presenterar de under den inte mindre fördomsfulla rubriken 10 fattiga förnamn i Norge: Kevin Robin Kim Kent Tony Raymond Glenn Robert Rodney Harry I kontrast till de här fattiglapparna står högavlönade namn som Didrik, Ditlef och Truels, som är populära i välbärgade områden, upplyser DinSide. Stavningen spelar också en roll: Genomsnittslönen för namnet Erik är kronor efter skatt, medan det mer mondäna Erich har en genomsnittslön på hela kronor. Det är möjligt att Meyer har rätt i att det är den enskilda människan som räknas, men Erich räknar i alla fall bra mycket mer pengar än Erik. Frihetsmyten berättar att vanliga människor i våra dagar själva formar sina liv. Där människors möjligheter förr begränsades av stånd eller klass, har vi nu verkligen blivit äkta individer. Individualisering kallar vetenskapen detta lösrivande från klassamhällets sociala band, förklarar Siri Meyer. Vad går den egentligen ut på, den här individualiseringen? Econ har svaret. I boken Horisont 21 ägnar Econ-chefen Kjell Roland ämnet ett helt kapitel. Det handlar, som vanligt, om att klassamhället nu är ett passerat stadium. I det gamla samhället var individerna medlemmar av en social grupp eller klass, skriver Roland. Den bilden har förändrats. Motsättningen ar- medelklassmyter 147

16 bete/kapital har försvagats. Rörligheten mellan sociala grupper är större än någonsin. Människor rör sig genom klassresor. 25 Roland menar att rörligheten nu är så stor att han talar om en frikoppling från det förflutna. Vår tids människor Kevin, Robin, Kim och Kent valde sina yrken oberoende av arv. Och varje Tanja, Janett och Janniche kan i det nya samhället själva välja vilken slags grupp eller klass de vill tillhöra: Självvalda gemenskaper betecknar övergången från det traditionella samhället där de flesta föddes in i en gemenskap, till dagens samhälle där individerna i hör grad väljer vilken gemenskap de vill tillhöra, och på det sättet formar vem de vill vara. Individualiseringsvågen är enligt Roland inte något som Econ sitter och drömmer fram inne på sitt kontor. Individualiseringens klasslösa samhälle är tvärtom något som individerna där ute själva insisterar på: Individerna insisterar mer och mer på att social klass, familj eller andra sociala band är något man väljer. Den teorin måste innebära att det inte längre finns några starka samband mellan vad föräldrar är och vad deras barn blir. Individen har fått frihet och därmed ansvar: Nu tjänar det inte längre något till att skylla på samhällssystemet om du slutar som invalid eller underbetald. Skillnaderna mellan hög och låg har inte längre något samband med makt och maktlöshet, de beror inte på att det skulle finnas något fel i samhällssystemet. Den läxan har verkligen slagit igenom. Våren 2005 läste jag en artikel om språk och jakten på sig själv i kundmagasinet Go To Gate på flygtåget till Gardermoen. I dag är det ingen av oss som helt säkert vet vem vi är längre. Med jämna mellanrum byter vi arbete, bostad och partner och vi är ständigt på väg mellan olika miljöer, familjesituationer och vänkretsar. Det enda stabila tycks vara ett konstant sökande efter oss själva. 26 Det första jag tänkte var att det är något fanatiskt med den som med jämna mellanrum byter arbete, bostad och partner. Det 148 högerpopulismen dissekerad

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Effektivitet på jobbet

Effektivitet på jobbet Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson Sveriges Radios svordomsenkät Lars- Gunnar Andersson Här följer resultaten i tabellform av den enkät om svordomar som Språket hade på sin hemsida under cirka två månader våren 2012. Drygt 3900 personer

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER

339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER 339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER INLEDNING Vi har alla olika tidshorisonter när det gäller investeringar i staden. För handlaren så är det dagskassan och

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja

Sanningen är den att många företag inte når större framgång än deras anställda vill. Där- för beror framgången på de anställdas vilja Framgång Framgång kommer alltid inifrån. Allt ett företag gör och förmedlar påverkar hur framgångsrikt företaget är. Inget företag är framgångsrikt utan sina kunder. Så vad gör företaget för sina kunder

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Tjänster och Service Tertial 3 2013

Tjänster och Service Tertial 3 2013 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / EJ BRÅDSKANDE HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / BRÅDSKANDE S T R A T E G I S K P Å V E R K A N Städ och serviceentreprenadbranschens utveckling år 2013 Risken för ohälsan tenderar att

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Karriären toppar i genomsnitt vid 44

Karriären toppar i genomsnitt vid 44 Rapport: Manpower Work Life Karriären toppar i genomsnitt vid 44 Karriären på topp vid 44 års ålder Olika branscher har olika livstrappor det varierar när man anses ligga på topp i karriären. Vissa branscher

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 Respondenterna Om Placement report Placement Report är marknadsundersökning som genomförts av studenter i årskurs

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer