Övergripande verksamhetsplan Socialförvaltningen, Degerfors kommun

Transkript

1 Datum Beteckning Sida (15) Reviderad , Övergripande verksamhetsplan Socialförvaltningen, Degerfors kommun Ingmar Ångman Tel: E-post: Antagen av Socialnämnden

2 Socialförvaltningen (15) Innehållsförteckning Övergripande verksamhetsplan för Socialnämnden i Degerfors kommun Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning... 3 Genomförande... 3 Kommunens vision... 4 Strategiska mål för kommunen... 4 Utgångspunkt och förutsättningar... 4 Socialnämndens uppdrag... 5 Verksamhetsidé och värdegrund för socialförvaltningen... 5 Omvärldsspaning och nulägesanalys... 6 Befolkningsprognos för Degerfors kommun... 6 Regionförbundets sociala välfärdsprogram... 7 Mest sjuka äldre... 7 Psykisk ohälsa... 7 E-tjänster och kommunikation... 8 Kvalitetsarbete... 8 Värdighetsgarantier... 8 Bostäder med särskild service och trygghetsbostäder... 8 Bemanningskrav inom särskilt boende... 8 Individuellt utformade insatser... 9 Integrationsarbete... 9 Inriktningsmål Socialnämndens utvecklingsområden Ökad självständighet Insatser utifrån enskildas behov Säkerställd kvalitet Indikatorer, resultatmål och strategier Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att den bidrar till ökad självständighet för de enskilda som är i behov av denna Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att de insatser som ges utgår från de enskildas behov, samordnas och bildar en helhet Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att kvaliteten i den är säkerställd och håller en hög nivå Bilagor Begrepp och definitioner... 14

3 Socialförvaltningen (15) Inledning Degerfors kommun är en politiskt styrd organisation där demokratiskt valda politiker sätter upp de politiska målen för förvaltningarnas verksamheter. Medarbetarna skall inrikta sitt arbete så att dessa mål uppnås. Ett utbyte av tankar och idéer mellan politiker och medarbetare underlättar måluppfyllelsen. Genom att rätt använda medarbetarnas kompetens kan politikerna få ett bra beslutsunderlag och ges större möjligheter att utvärdera om arbetet inriktas mot de uppställda politiska målen. Syftet med den övergripande verksamhetsplanen är att 1. Beskriva verksamhetens uppdrag, inriktning och värdegrund för ledare och medarbetare i förvaltningen så att denna får en enhetlig och tydlig inriktning. 2. Underlätta samverkan inom förvaltningen och gentemot andra förvaltningar och externa samverkanspartner. 3. Varje medarbetare, enhet och förvaltning ska ges möjlighet till en helhetssyn på förvaltningens verksamhet. 4. Utifrån kommunens övergripande vision och strategiska plan samt en omvärlds- och nulägesanalys ange förvaltningens fleråriga inriktningsmål, indikatorer och resultatmål för att därigenom bidra till att styrning av förvaltningens utveckling. Trots att kommunfullmäktiges strategiska plan endast avser tidsperioden fram till 2014 utgör dess prioriterade mål underlag för socialnämndens planering. Den övergripande verksamhetsplanen är flerårig med årliga revideringar. Genomförande Verksamhetsplanens uppdrag, inriktning och mål ska genomföras i den praktiska verksamheten. Den övergripande verksamhetsplanen anger fleråriga inriktningsmål samt indikatorer som anger på vilket måluppfyllelsen ska mätas. De mått som anges benämns resultatmål. Dessa ska sedan omsättas i aktiviteter som kan ha kortare eller längre tidsplaner. Aktiviteterna kan vara förvaltningsövergripande eller avse delar av verksamheten. De begrepp som används i Verksamhetsplanen förklaras i bilaga. Aktiviteterna och verksamhetsplanens mål följs löpande upp i förvaltningsledningen och genom att förvaltningens tre verksamhetsområden; Vård och Omsorg (VoO), Omsorgen om Funktionshindrade (OoF) och Individ och Familjeomsorgen (IFO) vid två tillfällen per år rapporterar till nämnden. Måluppfyllelsen rapporteras också årligen i anslutning till förvaltningens bokslut, verksamhets- och kvalitetsberättelse. För varje verksamhetsområde formuleras också egna verksamhetsplaner där den övergripande bryts ned till ett mer avgränsat område. Ansvarig för detta är verksamhetscheferna. Planerna rapporteras efter fastställande till nämnden. För att skapa överblick över antagna mål, aktiviteter och måluppfyllelse utarbetas en sammanfattande matris där också ansvarsfördelning framgår. Matrisens utformning biläggs detta dokument. Innehållet i matrisen utvecklas efterhand som indikatorer, mål, aktiviteter och måluppfyllelse utformas.

4 Socialförvaltningen (15) Verksamhetsplanen ska återspeglas i nämndens budgetarbete och utgöra ett underlag för prioriteringar mellan olika insatser. På det viset utgör nämndens tre viktigaste styrinstrument en helhet; verksamhetsplan, kvalitetsplan och budget. Kommunens vision Kommunfullmäktige har antagit en långsiktig vision för kommunens utveckling. Den ska vara styrande för kommunens planering. Visionen är formulerad som följer: Vision - En lättbodd kommun med goda och hållbara livsvillkor - ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet Till denna vision ska en styrmodell utarbetas. Den kommer att anknyta till begreppen i hållbara livsvillkor. Strategiska mål för kommunen Kommunens strategiska plan beskriver vilka målområden som ska utvecklas och förbättras under aktuell mandatperiod. Den strategiska inriktningen beskriver också de strategiska mål som ska uppnås under mandatperioden. Tre målområden är prioriterade i planen: Degerfors måste bryta den negativa befolkningstrenden. Alla elever ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Alla större beslut, som kommunfullmäktige fattar under mandatperioden , ska vara utformade så att de två ovan prioriterade målen för perioden beaktas. Dessa, och andra mål, ska förverkligas samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans. När nya strategiska mål antagits behöver dokumentet anpassas till dessa. Utgångspunkt och förutsättningar Socialförvaltningen arbetar med familjer och enskilda personer som behöver stöd, hjälp, vård och omvårdnad i olika livssituationer. Verksamheten är till största delen styrd och reglerad i lagstiftning.

5 Socialförvaltningen (15) Vår främsta resurs är en kompetent och erfaren personal med adekvat utbildning. Arbetet inom socialförvaltningen präglas av delaktighet och medinflytande. En uppgift är därför, att genom vidareutbildning, kompetensutveckling, forskning och utvecklingsinsatser bibehålla och öka medarbetarnas kompetens. Vår egen personal kan i många fall ansvara för kompetensutveckling inom förvaltningen. Årligen upprättas en kompetensutvecklingsplan som beskriver de insatser som planeras under året. Socialnämndens uppdrag Socialnämndens uppgift är att omsätta och anpassa den nationella socialpolitiken i praktisk verksamhet för kommunens invånare. Det innebär att: 1. Socialnämnden ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. 2. Socialnämnden ska svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda. 3. Insatser inom socialnämndens verksamhet skall kvalitetssäkras, utvecklas och präglas av samarbete. 4. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. 5. Individ- och familjeomsorgens verksamhet skall inriktas på arbete som syftar till att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå; - främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning - förebygga och motverka missbruk av beroendeframkallande medelbarnperspektivet skall särskilt uppmärksammas - arbetet med barnoch ungdom skall prioriteras. 6. Socialnämnden skall verka för att äldre och människor med funktionshinder får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 7. Ett förebyggande förhållningssätt skall gälla inom samtliga verksamheter. Verksamhetsidé och värdegrund för socialförvaltningen Vi skall aktivt arbeta för att ge enskilda människor som behöver vårt stöd, den service, vård och det skydd som finns fastställd i gällande lagstiftning, för att därigenom skapa förutsättningar för dem att leva ett självständigt liv. Verksamhetsidén utgör utgångspunkten för den värdegrund som ska prägla förvaltningens arbete. Den omsätts i praktiken av alla medarbetare i deras dagliga arbete med att uppfylla vårt uppdrag antog socialnämnden ett dokument som beskriver den värdegrund som ska råda inom förvaltningens verksamhetsområde: Värdegrund att göra gott för den enskilde. Dokumentet är vägledande för förvaltningens medarbetare och ska kunna utgöra ett stöd i konkreta dilemman som man ställs inför i det dagliga arbetet. Dokumentet sammanfattas med följande ord:

6 Socialförvaltningen (15) Socialförvaltningens värdegrund innebär att vi ska sträva mot att: - se varje människa som en unik person med rättigheter och möjligheter - slå vakt om varje människas integritet och värdighet - slå vakt om alla människors lika värde, oavsett yttre omständigheter - varje människa har rätt till ett gott liv Omvärldsspaning och nulägesanalys Samhället förändras i en allt snabbare takt. Det påverkar socialnämndens verksamhet som i och med detta också måste vara i förändring. Den tekniska utvecklingen ger nya möjligheter inom vård och omsorg. Förändringar genomförs nationellt som påverkar människors möjlighet till försörjning. Riksdag och regering ställer nya krav på kommunernas verksamhet. Nya behov uppkommer för nya målgrupper. Kommunens befolkning förändras. Befolkningsprognos för Degerfors kommun Enligt framtagen befolkningsprognos sker i Degerfors ingen märkbar förändring i åldersstrukturen för åldersgruppen från 85 år och uppåt de allra närmaste åren. Ökningen kommer först Åldersgruppen år ökar dock med cirka 300 personer eller mer än 40% mellan Även om vi är piggare allt högre upp i åldrarna, får vi räkna med att ett antal av denna stora ökning kommer att vara i behov av insatser. Detta kommer totalt att innebära ökade behov. Vår verksamhet bland äldre att öka i antal brukare. Vi behöver i god tid arbeta med strategier för att klara av denna uppgift. Ökade resurser kommer att behövas om nuvarande kvalitet ska kunna behållas. Åldersgruppen år börjar minskar med cirka 200 personer under tidsperioden Det är en åldersgrupp där en relativt stor andel är i behov av försörjningsstöd innan man etablerat sig på arbetsmarknaden. Även barnantalet i kommunen förväntas minska successivt under de närmaste åren.

7 Socialförvaltningen (15) Regionförbundets sociala välfärdsprogram Regionförbundet i Örebro har antagit ett regionalt välfärdsprogram för åren Dess övergripande långsiktiga mål är: I Örebroregionen lever alla människor ett värdigt liv och deltar aktivt i samhället. Programmet betonar behovet av att sätta den enskilde individens och dess behov i centrum för verksamheten. Den enskildes möjlighet till delaktighet och påverkan på de insatser som ges är en avgörande framgångsfaktor för socialtjänstens arbete. De tjänster vi producerar skapas i samverkan med den enskilde och behöver därför anpassas utifrån individens behov. De insatser vi gör påverkar människors situation och förhållanden. Många människor är beroende av en väl fungerande socialtjänst för att få sin vardag att fungera. Verksamhetens betydelse utmanar oss därför att än mer uppmärksamma kvalitetsfrågorna och att verksamheten leder till de resultat som de är avsedda för. Att sätta individen i fokus utmanar också samverkan mellan olika myndigheter och vårdgivare. De organisatoriska Stuprören behöver bytas mot Hängrännor där individens behov står mer i fokus än organisatoriska avgränsningar och specialiseringar. För framtiden finns inte motsvarande program utarbetat. Bildandet av Region Örebro län ger nya och ökade möjligheter till samverkan mellan socialtjänst och sjukvård. Om ett nytt regionalt program på välfärdsområdet utarbetas kommer innehållet att vägas in i denna verksamhetsplan. Mest sjuka äldre Regeringen och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har under en följd av år slutit årliga avtal om gemensamma nationella satsningar på att förbättra vården för de mest sjuka äldre. Satsningen avslutades i samband med 2014 års utgång. Den har omfattat en rad olika områden och stimulerats genom prestationsersättningar till kommuner och landsting. En viktig del i strategin för en bättre vård är att förbättra kommunikationen mellan olika vårdgivare; slutenvård, primärvård och hemsjukvård. Detta sker bla genom utveckling av digitalt informationsutbyte mellan de olika vårdgivarna, e-hälsa. Andra områden där insatser görs är det palliativa omhändertagandet i livets slutskede, riskbedömningar och handlingsplaner i kvalitetsregistret Senior Allert och omhändertagandet av demenssjuka. Satsningen bygger på användningen av evidensbaserade metoder för att utveckla omhändertagandet och vården. I Degerfors behöver särskild vikt läggas vid att minska användningen av olämpliga läkemedel för äldre eftersom vi på detta område hör till de kommuner i landet med de sämsta resultaten. För utvecklingen av samverkan mellan kommunens hemsjukvård och landstingets sjukvård arbetas gemensamt med länsövergripande handlingsplaner för att stödja utvecklingen på området. I västra länsdelen finns ett gott samverkansklimat och uppbyggda samverkansstrukturer för att möjliggöra ett utvecklingsarbete. En särskild samverkansgrupp benämnd Samverkan väster har bildats med chefer från berörda verksamheter. Till denna knyts resurser i form av en utvecklingsledare och olika arbetsgrupper. Sjukvårdens nyligen genomförda närsjukvårdsreform ger nya förutsättningar för det lokala samarbetet. Inför 2016 föreslås en förändring i betalningsansvarslagen vilket kommer att ställa ökade krav på att snabbare ta emot medicinskt färdigbehandlade patienter i den kommunala hemsjukvården. Lagen förutsätter att lokala överenskommelser om regelverk och samarbete sluts i varje län. Arbetet på tillskapandet av en sådan behöver påbörjas redan under innevarande år. Psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar i samhället så också i vår kommun. Nya diagnosgrupper med sk neuropsykiatriska diagnoser har tillkommit. Vi ser ett ökat antal unga vuxna med psykisk ohälsa som söker socialtjänstens hjälp inom olika områden. Det kan gälla ekonomiskt stöd till sin försörjning, missbruksvård för beroendeproblematik och boendestödsinsatser för att få struktur på vardagen. Även inom detta område har Regeringen och SKL initierat utvecklingsarbete för att förbättra vården och samarbetet mellan socialtjänsten och psykiatrin.

8 Socialförvaltningen (15) Under 2015 påbörjas ett närmare samarbete inom Finansiella Samverkansförbundet (FINSAM) för att på ett bättre sätt kunna tillgodose det stöd som funktionsnedsatta har för att kunna närma sig arbetsmarknaden. Ett med Karlskoga kommun, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och sjukvården gemensamt mottagningsteam kommer att bildas. Ett gemensamt coachingteam i Degerfors kommer dessutom att arbeta med riktade insatser mot målgruppen. E-tjänster och kommunikation Den tekniska utvecklingen har möjliggjort att kommunikationen mellan enskilda och myndigheter idag kan ske på annat sätt än genom direkta möten och besök. Inom socialtjänsten kan i många fall det direkta mötet med den enskilde inte ersättas av något annat. Det direkta mötet kan däremot kompletteras av andra former av informationsutbyte. Detta gäller också i samverkan mellan olika samarbetspartners. Genom att bygga ut e-tjänster kan den enskilde på ett enklare sätt få kontakt med myndigheten, ta del av uppgifter om sig själv i form av exempelvis journaler, lämna uppgifter till myndigheten och få information om de insatser den kan vara i behov av. E-tjänster rätt använda ökar effektiviteten i organisationen och stärker den enskildes delaktighet. Under de närmaste åren kommer våra trygghetslarm behöva utgå från digital teknik vilket är en större förändring som också riskerar medföra ökade kostnader. Utvecklingen på detta område kommer att ta många år i anspråk. Väsentligt är att det är brukarnas och verksamhetens behov som styr utvecklingen och inte de tekniska möjligheterna och leverantörerna av olika tjänster. Kvalitetsarbete Arbetet med att utveckla ett Ledningssystem för systematiskt kvalitetsutveckling för förvaltningens verksamhet pågår. Rutiner och riktlinjer finns tillgängligt för medarbetarna och publicerat på intranätet. Detta måste ständigt underhållas och uppdateras. Arbetet med utformning av Verksamhetsbeskrivningar och processbeskrivningar pågår. Särskild vikt behöver framöver läggas vid att kontinuerligt bygga in uppföljning av verksamhetens resultat i ordinarie rutiner. En kvalitetsgrupp har bildats i förvaltningen för att sprida goda exempel, fånga upp förslag till förbättringar och göra medarbetarna mer delaktiga i arbetet med att utveckla kvaliteten. Värdighetsgarantier Utifrån värdegrundsdokumentet har fem värdighetsgarantier för Vård och omsorg antagits av nämnden. Dessa utgör konkreta utfästelser vad gäller kvalitén i verksamheten. Dessa ska följas upp och kommer om de visar sig ha önskvärd effekt att kunna följas av fler garantier också på andra verksamhetsområden. Bostäder med särskild service och trygghetsbostäder I samverkan med det kommunala bostadsbolaget ska möjligheten att tillskapa fler trygghetsbostäder i tomma och eller kontoriserade lokaler på Västergården undersökas. Samtidigt behöver fler mellanformer av anpassade bostäder med möjlighet till service tillskapas för funktionshindrade. Nuvarande stödboende är inte anpassad för personer med fysiska funktionshinder. Boendet ska renoveras och förses med anpassade hygienutrymmen. Utöver detta planeras för tillskapande av ett sk trapphusboende som en mellanform mellan gruppbostad och satellitlägenheter. Bemanningskrav inom särskilt boende Socialstyrelsen föreslår införandet av en föreskrift med bemanningskrav inom boenden för dementa. Föreskriften påverkar vår bemanning i våra särskilda boenden särskilt nattetid. Det medför även en utökad handläggning i form av återkommande biståndsbedömningar för alla personer som har ett

9 Socialförvaltningen (15) boende. Det är osäkert om de ekonomiska förutsättningarna finns för att leva upp till föreskriftens olika delar. Föreskriften innebär ett krav på verksamheten att den avseende bemanning och insatser ska planeras och utgå från de enskildas behov och inte från organisationen. Inom förvaltningen behöver ett arbete göras för att se på hur tider förläggs för medarbetarna och hur dessa stämmer med när insatserna behövs. En arbetsgrupp kommer att bildas med fackliga representanter för att se över detta. Individuellt utformade insatser Från nationella myndigheter ställs i föreskrifter allt högre krav på att insatser ska utformas utifrån individuella önskemål och behov. Det gäller utredning, dokumentation och uppföljning av insatser. Det omfattar hela förvaltningen där Barns Behov i Centrum (BBIC) fått en uppföljare i Äldres Behov i Centrum (ÄBIC). ICF (Klassifikationssystem av funktionstillstånd och hälsa) är infört inom hemsjukvården men ska också i framtiden användas i hela Vård och Omsorg liksom i Omsorgen om Funktionshindrade. Syftet är att få ett tydligt och enhetligt språkbruk för att underlätta kommunikationen mellan vårdgivare samt mellan och inom olika personalgrupper. Utvecklingen medför ökade krav på dokumentation både i handläggning och utförande. Även anhöriga är en viktig målgrupp i utformningen av insatser som motsvarar deras behov. Anhörigperspektiv behöver genomsyra den ordinarie verksamheten och inte särskiljas. Integrationsarbete Degerfors kommun har sedan många år en överenskommelse om mottagande av flyktingar i kommunen. På senare år har mottagandet även kommit att omfatta ensamkommande barn. Socialnämnden har av kommunen anförtrotts samordningen av mottagandet. För ett gott integrationsarbete krävs att kommunen i sin helhet medverkar på ett positivt sätt och att samverkan med skola, förskola, bostadsbolag, sjukvård, arbetsförmedling och den ideella sektorn fungerar väl. Inriktningsmål Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att den bidrar till ökad självständighet för de enskilda som är i behov av denna. 2. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att de insatser som ges utgår från de enskildas behov, samordnas och bildar en helhet. 3. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att kvaliteten i den är säkerställd och håller en hög nivå.

10 Socialförvaltningen (15) Socialnämndens utvecklingsområden Årligen sammanställs inom förvaltningen en patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse som på olika sätt beskriver verksamhetens resultat. Detta utifrån graden av måluppfyllelse, nyckeltal, jämförelser med andra kommuner, egna brukarundersökningar och kvalitetsmätningar inom Kommunens kvalitet i korthet (KkiK). Genom dessa kan nämnden få en uppfattning om vilka starka respektive svaga områden som finns. Olika utvecklingsområden har därigenom identifierats. Ökad självständighet Kommunen har en relativt hög andel personer som uppbär försörjningsstöd. Även om utvecklingen på senare år varit sjunkande finns behov av åtgärder för att stödja människors möjlighet till självständighet. Särskilt gäller det ungdomsgruppen som också är drabbad av relativt hög arbetslöshet. Under en följd av år har delaktigheten i utformningen av insatserna för den enskilde liksom för dess anhöriga varit i fokus i förvaltningen. Ökad delaktighet tillsammans med eget ansvarstagande för sin situation ger förutsättningar att nå målet kring ökad självständighet. I hela förvaltningen behöver arbetet med delaktighet fortsatt vara ett prioriterat område. Möjlighet ska finnas för brukare som grupp att påverka verksamhetens utformning. På samma sätt kan grupper av anhöriga göras delaktiga. Relativt få av brukarna inom vård och omsorg anger att de har möjlighet att påverka tidpunkten för när en insats ska utföras. Detta gäller såväl i hemtjänsten som på särskilt boende. Utifrån detta kan arbetstidens förläggning behöva ses över så att den så långt det är möjligt svarar mot de önskemål och behov som finns. Planeringen behöver utgå från dygnets alla timmar tänka 24-timmar. Kötiderna för platser i Särskilt boende har ökat under senare år och behöver kortas. Insatser utifrån enskildas behov Äldre i Degerfors använder förhållandevis många läkemedel totalt sett och särskilt vad gäller läkemedel som är olämpliga för dem. Degerfors har tidigare hört till de kommuner i landet som har högst användning av dessa, och även om förhållandena förbättrats något på senaste året behöver det säkerställas att denna utveckling fortsätter. För att förbättra detta område krävs ett fortsatt samarbete med landstingets primär- specialist- och slutenvård. Inom hemsjukvården rapporteras riskbedömningar, handlingsplaner och uppföljning av dessa in i kvalitetsregistret Senior Allert. I Palliativa registret rapporteras åtgärder i anslutning till dödsfall. Därigenom kan vi följa kvaliteten på de insatser som ges. Arbetet med fallprevention och smärtskattning i livets slutskede behöver fokuseras. Vid en analys av verksamheten inom socialtjänsten framkommer att det finns tydliga risker för att personer med sammansatta behov som behöver insatser från flera olika verksamhetsområden inte får detta. I framtiden kommer antal avvikelser där personer hamnat mellan stolarna att kunna följas i avvikelserapporteringen. Säkerställd kvalitet Under senare år har flera beslut inte kunnat verkställas inom tre månader. Det har särskilt gällt platser på särskilt boende men även insatser som kontaktperson och ledsagning. Situationen har nu förbättrats men behöver fortsätta att uppmärksammas.

11 Socialförvaltningen (15) Socialnämnden har under 2013 utvecklat sitt arbete med klagomål och synpunktshantering genom att bla anta nya riktlinjer för arbetet. Likaså med arbetet med Lex Sarah och Lex Maria. Under 2014 och 2015 kommer särskild vikt att läggas vid utveckling av arbetet med registrering av avvikelser i verksamheten. Ett långsiktigt mål bör vara att successivt minska antalet rapporterade avvikelser. Inledningsvis kan en ökning komma att ske genom att rutiner blir tydliga och motivationen hos medarbetarna höjs. Medarbetarnas kompetens är en viktig faktor som påverkar kvaliteten i verksamheten. Andelen medarbetare som fyller de krav på kompetens som ställs i de uppdragsbeskrivningar eller befattningsbeskrivningar som utarbetats behöver vara på en hög nivå för att säkerställa en hög kvalitet i verksamheten. Kompetensen hos medarbetarna behöver kartläggas och ett underlag för planerad kompetensutveckling tas fram. Kontinuiteten för brukarna är väsentlig så att de i så stor utsträckning som möjligt möter samma eller så litet antal olika personal som möjligt. Möjligheten till heltidstjänster för medarbetarna är ett sätt att påverka detta liksom verksamhetens organisering. Indikatorer, resultatmål och strategier Verksamheten följs upp genom fastställande av indikatorer som är tänkta att konkretisera de inriktningsmål som satts upp. Indikatorerna är sedan målsatta för Kopplade till målen finns också olika strategier utformade som styr de aktiviteter som ska leda mot måluppfyllelse. Dessa presenteras nedan i anknytning till sina respektive inriktningsmål. Aktiviteterna beskrivs närmare i de verksamhetsplaner som utformas för de olika verksamhetsområdena; IFO, VoO och OoF. Det är framförallt på underliggande nivå som mål och strategier konkretiseras och förverkligas. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att den bidrar till ökad självständighet för de enskilda som är i behov av denna Indikatorer Mål Resultat tkr per månad i 890 tkr t o m okt Utbetalt försörjningsstöd genomsnitt. Antal barn i hushåll med försörjningsstöd Börja mäta Börja mäta Kötid SÄBO (dgr) 90 dgr 142 i oktober Strategier Använda brukarundersökningar för att följa upp verksamheten Aktiviteter Olika nationella och lokala brukarundersökningar genomförs årligen. Resultaten från dessa utgör ett viktigt bidrag för att hitta förbättringsområden inom förvaltningen. Delaktighetsmodellen är utvecklad inom Omsorgen om Funktionshindrade men prövas också inom andra verksamhetsområden.

12 Socialförvaltningen (15) Använda metoder för utformning av insatser utifrån behov och funktion Äldres (Individens) behov i centrum (ÄBIC/IBIC) är ett arbetssätt som när det införs leder till att insatser utformas utifrån den enskildes önskemål och situation. Behoven utgår från hur den enskilde kan få stöd i att leva så självständigt som möjligt. Barns behov i centrum (BBIC) har motsvarande funktion inom barnavården. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att de insatser som ges utgår från de enskildas behov, samordnas och bildar en helhet Indikatorer Mål Resultat 2015 Antal barn i samverkansprogram (IOR, Pinocchio, 10 st i genomsnitt per 9 tom nov SIG) månad 60 st per år. (6 st per Börja mäta Antal genomförda teamträffar månad utom sommaren) Genomförda och uppföljda SIP (antal) Börja mäta Börja mäta Strategier Systematisk samverkan internt och externt Beskriva verksamhetens processer Aktiviteter Projekt säker hemgång ska följas upp så att det bidrar aktivt till ökad samverkan internt och externt. Fortsatt arbete med införande av VISAMmodellen är en annan aktivitet i samverkan med sjukvården. I samverkan med skolan, gymnasieskolan och polisen planeras för införande av ett arbetssätt kallat social insatsgrupp (SIG). Psykiatrisk hemsjukvård var en ny företeelse under 2015 som kommer att användas aktivare under Genom att beskriva verksamhetens processer finns möjlighet att upptäcka, analysera och åtgärda risker för brister i samverkan. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att kvaliteten i den är säkerställd och håller en hög nivå Indikatorer Mål Resultat 2015 Antal avvikelser Oförändrat 120 under september, ökande under året Andel avvikelser uppföljda 50% Börja mäta Kännedom om ledningssystem andel i Börja mäta Börja mäta personalen Omsätter förvaltningens mål i verksamheten Börja mäta Börja mäta andel bland chefer Icke verkställda beslut (antal 3 mån) 5 7 t o m kvartal 3

13 Socialförvaltningen (15) Strategier Utveckla ledarskapet i förvaltningen Utveckla medarbetarnas kompetens Bygga in systematisk uppföljning av verksamheten Information till medarbetare Aktiviteter I samverkan med personalkontoret behöver ett fortsatt arbete på att stödja och utveckla ledarskapet i förvaltningen genomföras. Ett chefsintroduktionsprogram införs under Genom kartläggning av medarbetarnas kompetens i förhållande till de krav som ställs i olika yrkesroller kan kompetensutveckling styras på ett mer strategiskt sätt. Socialstyrelsen lanserar under 2016 olika instrument som syftar till att på ett systematiskt sätt följa upp verksamheters resultat. Dessa kan bidra till bättre uppföljning även i vår kommun. Information är en förutsättning för delaktighet och ansvarstagande medarbetare. Förvaltningens informationsblad SOL-sidan behöver utvecklas liksom arbetet med att använda arbetsplatsträffar som forum för gemensamma diskussioner och ökad delaktighet. Säkerställa att medarbetare har kunskap om ledningssystemet för utveckling av kvaliten. Ingmar Ångman Förvaltningschef

14 Socialförvaltningen (15) Bilagor Begrepp och definitioner Vision Visionen ska inte ses som ett mål som absolut måste uppnås inom en fastställd tidsrymd; den är i första hand en långsiktig inriktning för organisationen. Visionen ska tydligt signalera inriktningen. Strategisk inriktning Kommunens strategiska inriktning beskriver vilka målområden som ska utvecklas och förbättras under aktuell mandatperiod. Den strategiska inriktningen beskriver också de strategiska mål som ska uppnås under mandatperioden. Verksamhetsidé Verksamhetsidén är en övergripande beskrivning av vad verksamheten syftar till, och hur organisationen vill att den ska uppfattas av sina intressenter. Den ska vara enkel och tydligt formulerad och den ska kortfattat kunna beskriva socialförvaltningens ansvarsområden. Värdegrund Värdegrunden anger vilka grundläggande värderingar som ska vara styrande i verksamheten. Den finns beskriven i ett särskilt dokument. Inriktningsmål Inriktningsmål är ett/flera styrande och övergripande mål som antas av socialnämnd. Inriktningsmål ska visa vilka ambitioner socialförvaltning har. Inriktningsmål anger i vilken riktning verksamheten ska utvecklas. Inriktningsmål gäller under flera år. Utvecklingsområde Ett utvecklingsområde är ett avgränsat område inom en verksamhet eller på förvaltningsövergripande nivå som nämnden särskilt väljer att prioritera utveckling och förbättring till under året. Utvecklingsområdet är ett område där mätningar visar att det finns behov av att utveckla kvaliteten i verksamheten. Det kan också vara att område av särskild strategisk betydelse eller särskild vikt för nämnden. Det behöver alltså inte handla om ett problemområde. Indikatorer Indikatorer definieras för att möjliggöra fastställande av resultatmål för ett utvecklingsområde. En indikator är ett mått som visar tillståndet i ett större sammanhang. Begreppet indikator betyder tecken, visare, mätare eller mätinstrument. Valet av indikatorer innehåller subjektiva värderingar. Resultatmål Resultatmålen är direkt kopplade till utvecklingsområdena och indikatorerna. De ska kunna TRUMFas. Med det menas att resultatmålen ska vara: Tidsrelaterade ett mål är tidsrelaterat om det går att utläsa när det ska vara uppnått Resultatorienterade vad ska åstadkommas (leveranserna) Uppnåbara kan vi nå målet med de förutsättningar vi har Mätbara hur ska vi mäta att målet är uppnått Fullt specifika är målformuleringen tydlig

15 Socialförvaltningen (15) Aktiviteter Strategiska projekt, utvecklingsarbeten eller andra åtgärder för att förbättra verksamheten med syfte att uppfylla de mål som ställts upp. Aktiviteterna kan vara kopplade till resultatmålen men också utgå direkt från inriktningsmål och de kommunövergripande strategiska målen.