Unga inflyttare skapar framtidstro Fokus inflyttning, sid 10 13

Transkript

1 Fokus vandring sid Vandring ska sätta Vaajma på kartan Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 14 Skoterregler kan lättas upp Svar väntas snart nr 2/2012 Projektledaren har ordet sid 2 Med kunskap, gemensam marknadsföring och anpassning till marknaden kan vi se till att så mycket som möjligt av pengarna går till de lokala företagen i regionen. Unga inflyttare skapar framtidstro Fokus inflyttning, sid Foto: Per Lindahl

2 Innehåll 3 7. FOKUS: Nya projektet Vad är nytt och hur ska projekten jobba? Och hur ser politikerna på utvecklingsmöjligheterna? 8 9. NYTT! Nyheter och information över gränsen Sveriges Radio om vikten av samarbete kring och utbyte av nyheter i de nordiska länderna FOKUS: Inflyttning Unga inflyttare skapar framtidstro i Bakvattnet och familjen Hartmann trivs i Berglia. Läs också om projektets nya inflyttarprogram. 14. Skoterreglerna kan lättas upp i Norge. 15. Europahuset har full koll på EU-frågorna FOKUS: Vandringsturism Vaajma ska hamna på kartan genom satsning på vandringsturism. 21. Grenseliret fyller Ny ägare av bensinstationen i Nordli. Evenemang och påskmarknad. Kåre Viken prisas. projektledaren har ordet Ekonomisk tillväxt är numera namnet på det delprojekt som jag har ansvar för. En sammanslagning av näringslivs- och turismprojekten från tidigare projektperiod. När det gäller innehållet och de aktiviteter som ska genomföras kan man säga att vi tidigare arbetade mycket med att undersöka vad som skulle kunna göras och nu är det dags att gå till handling. Ett av uppdragen var att hitta ett gemensamt namn och det är nu gjort. Vaajma ska marknadsföras både för alla som bor här men också utåt. vaajma.com är hemsideadressen som ni alla ska kolla in och dessutom för er som har facebook, gå in och gilla! Vaajma är en region med många små genuina företag och genom samarbete ska vi utveckla besöksnäringen i regionen. Tillsammans har vi ett större utbud och vi kan få våra gäster att stanna längre. För att vi ska lära oss mer om vad man kan uppleva arrangerar vi en rundresa i Vaajma den juni. Det blir en dag i varje kommun och du väljer själv vilka du vill vara med på, se annons eller hör av er till oss för mer information. För stora delar av näringslivet har turism, besöksnäring och reiseliv en avgörande betydelse. Vi har över 2000 fritidshus i regionen och man räknar med att drift- och underhållskostnaderna är i snitt kr/år. Med kunskap, gemensam marknadsföring och anpassning till marknaden kan vi se till att så mycket som möjligt av pengarna går till lokala företag. I samband med Pe-Torsa i augusti har vi även ett seminarium där vi diskuterar eventens betydelse för det lokala näringslivet. Att det finns driftiga människor i Vaajama märks på det stora antalet aktiviteter trots att vi inte är så många som bor här. För att ta tillvara ungdomars idérikedom och vilja att påverka sin framtid kommer vi även i år att erbjuda 20 platser som Sommarlovsentreprenör. Det var en verklig lycka att följa 2011 års entreprenörer, så duktiga ungdomar! Anna Jonasson Delprojektledare Ekonomisk tillväxt Kontakt Kjell Schive, huvudprojektledare kjell.schive@lierne.kommune.no Tfn: Tommie Jirhed, huvudprojektledare tommie.jirhed@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Anna Jonasson anna.jonasson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Edith Valfridsson edith.valfridsson@lierne.kommune.no Tfn: Tommy Ottosson tommy.ottosson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Erika Selander erika.selander@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Adresser Regionprosjekt Vaajma Lierne Kommune 7882 Nordli Regionprojekt Vaajma Box Strömsund Om Tidningen Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma. Total upplaga: ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Grafisk formgivare: Pernilla Hemansson Redaktör: Erika Selander Redaktion: Gerd Sjöberg, Åsa Sjödin, Erika Selander. Tipsa redaktionen! Tfn: Tidningen Vaajma produceras i samarbete med Interregprojektet Information och nyheter över gränsen. Mer info: Utgivning februari Deadline: 27/1 3 maj Deadline 23/3 19 juni Deadline: 25/5 9 augusti Deadline: 13/7 11 oktober Deadline: 14/9 13 december Deadline: 16/11 Gilla oss på Facebook! vaajma 2 VAAJMA nr 2/2012

3 fokus: nya projektet Så ska projektet jobba fram till 2014 När nu Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt går in i fas två är det inte bara namnet som ändras. Regionprojekt Vaajma, , får också delvis ny inriktning. For å realisere visjonen om en moderne landsbygd uten grenser har styringsgruppen definert 6 hovedmål for prosjektet, säger Kjell Schive, norsk huvudprojektledare (se faktarutan). I fase 2 er regionprosjektet organisert i 3 delprosjekt næringsliv, informasjon og offentlig tjenesteproduksjon. Det siste er delt i tre områder skole, helse/sjukvård og ungdom. Prosjektet er ikke fornøyd med det som er oppnådd i fase 1 for å redusere grensehinder og gjennomføre pilottiltak. Det er imidlertid etablert god dialog med sentrale myndigheter i begge land, og det vil være nødvendig å arbeide videre med dette i fase 2. Dette vil være en viktig del av prosjektledelsens og styringsgruppens aktiviteter i kommende 3 år. De 3 grensehinder som prioriteres høyest er spørsmål knyttet til ulik svensk og norsk arbeidsgiveravgift, momsklarering av arbeidsmaskiner og toll på produkter fra mindre foretak og kunstnere/ håndverkere. Prosjektet vil legge større vekt på involvering av befolkningen og virksomhetene/kommunene gjennom god informasjonsflyt og stor møteaktivitet. Det er befolkningen og virksomhetene (prosjektets marked) som skal legge premissene for aktivitetene og komme med forslag til hva prosjektet skal arbeide med. På den måten kan vi skape engasjement, entusiasme og Fler invånare i Vaajma det är ett av målen för projektet som nu påbörjat en andra projektperiod. De här husen får symbolisera att det finns plats för många fler Vaajma-bor! Foto: Jan Bagge Tyck till på Facebook! Vilka frågor tycker du att projektet ska fokusera på? Tyck till på vår Facebooksida: facebook.com/vaajma eierskap i hele lokalsamfunnet som er avgjørende for målrealiseringen. Prosjektet er bevisst på at løsningen på regionens utfordringer ikke ligger i prosjektet, i kommunene eller i virkemiddelapparatet alene. Løsningen ligger hos befolkningen og virksomhetene i samarbeid med prosjektet, kommunene og virkemiddelapparatet. Prosjektets rolle i dette arbeidet er som initiativtaker, motivator, katalysator og iverksetter. I tillegg kan prosjektet bidra med ressurser i prosjektperioden. Var med och påverka! Vi vil sterkt oppfordre regionens befolkning til å sende inn sitt medborgerforslag. Skjema for dette finnes på flere steder i kommunene og det kan lastes ned fra Skjemaet kan også skaffes ved henvendelse til hovedprosjektlederne. Også internt vil prosjektet endre arbeidsmetodikk i fase 2. Hovedprosjektlederne og delprosjektlederne skal møtes månedlig for å oppdatere hverandre om aktiviteten i de ulike prosjektene og for å foreta prioriteringer av aktiviteter og innkomne medborgerforslag. Kjell Schive FAKTA Hovedmålen for perioden 2012 til 2014: n Regionen skal ha netto innflytting. n Sysselsettingen i regionen skal øke. n Kvalitet, kapasitet og kompetanse i offentlig tjenesteproduksjon skal opprettholdes. n Privat næringsliv og offentlig sektor skal ha tilstrekkelig tilgang på kompetanse. n Prosjektet skal bidra til å øke befolkningens livskvalitet. n Regionen skal være pilotregion for svensk og norsk distriktspolitikk, og minst 3 pilottiltak/forsøk skal igangsettes i prosjektperioden. VAAJMA nr 2/2012 3

4 fokus: nya projektet Det här är på gång i Information Informationsprojektets huvudsakliga uppgift är att hålla befolkningen i och runt Vaajma underättad om vad som sker. Vår uppgift är att sprida information om vad Regionprojekt Vaajma jobbar med och vilka framsteg som görs. Vi belyser också frågor viktiga för utveckligen i regionen och försöker skapa debatt och opinion i frågor viktiga för projektet. Alldeles nyligen har vi släppt vår nya hemsida vaajma. com. En väl fungerade hemsida med bra och tydlig information är av stor vikt. Projektet skickar också ut nyhetsbrev och pressmeddelande samt finns på Facebook där vi snabbt kan nå ut med viktig information. Tidningen Vaajma är den största posten i projektet. Inom den närmsta framtiden kommer vi lägga mycket fokus på att leta nya sätt att nå ut till befolkningen och beslutsfattarna och hitta andra sätt att marknadsföra Regionprojekt Vaajma på. Vi behöver visa att vi finns och att berätta vad Regionprojekt Vaajma gör för vår bygd. Erika Selander FAKTA n Delprojekt information består, förutom projektledaren, av en medarbetare i Strömsund, Krokom, Lierne och Røyrvik. Just nu är dock positionerna i Lierne och Røyrvik vakanta. Projektgruppen består av följade personer: Pernilla Hermansson, delprojektledare (just nu barnledig) Erika Selander, vikarierande delprojektledare, Gerd Sjöberg, Strömsund, Åsa Sjödin, Krokom. FAKTA n Projektet består av: Delprojektledare Anna Jonasson, Hans Öhrberg, Krokoms kommun (kommer att ersättas av Linda Näsén), Kjell Urdshals, Lierne Naeringsselskap, Eskild Bergli, Røyrvik kommun, Anna Gillgren, Strömsunds kommun. Referensgrupp: Representanter från turismnäringen, utsedda av de lokala turistorganisationerna Lierne fritid, Ansättfjällen, Röyrvik fritid och Frostviksfjäll. Ekonomisk tillväxt Delprojekt ekonomisk tillväxt har som målsättning att utveckla näringslivet inom regionen. Prioriterade åtgärder är att fortsatt kartlägga befintliga företags behov, bygga nätverk för samarbeten och verka för ökad tillgång till boenden. Projektet har också som målsättning att tillsammans med de lokala turistorganisationerna i regionen bilda Destination Vaajma som ska öka samarbetet mellan turistföretag, utveckla och paketera turistprodukter, marknadsföra och sälja utbudet på norsk, svensk och även europeisk marknad. Vidare görs satsningar för att utveckla nya entreprenörer, främst ungdomar genom konceptet Sommarlovsentreprenör. Delprojektet ska aktivt verka för en utbyggnad av bredband/ fibernät i hela regionen samt även en förbättrad mobiltelefontäckning. Anna Jonasson Att utveckla näringslivet är ett av målen i projektet ekonomisk tillväxt. Ungdom Skapt av ungdom for ungdom! Dette er et viktig poeng for arbeidsgruppa i ungdomsprosjektet. Ungdomsprosjektet har følgende delmål: Kartlegge ungdommenes ønsker og behov. Øke ungdommenes forståelse for at deres egen innsats er viktig for realiseringen av mål og tiltak. Identifisere og utvikle ungdomsledere. Skape økt interesse for og fremtidstro på regionen. Etablere sterkere relasjoner mellom ungdommene og regionens arbeidsliv og offentlige myndigheter. Informere om hvilke kompetansebehov regionens næringsliv og offentlig sektor vil ha i fremtiden. For å kunne drive et ungdomsprosjekt har hvert medlem i arbeidsgruppen 3 rådgivere som er i aldersgruppen Dette for å kvalitetssikre arbeidsgruppas arbeide, at det blir et ungdomsprosjekt for ungdom med tanke på at det er voksne i arbeidsgruppen! Arbeidsgruppa for ungdom har startet sitt arbeide med Ungdomskonferanse Vaajma Ungdomskonferansen blir den 19.oktober i Liernehallen. Sommarlovsentreprenørene er et konsept som ungdom i Vaajmaregionen har mulighet til å delta på. Ungdommene får mulighet til å skape sitt eget sommerarbeide! Dette er et samarbeide mellom ungdomsprosjektet og delprosjekt Ekonomisk Vekst. Veiledere / handledere er Edith Valfridsson og Anna Jonasson. For Ungdomsprosjektet er det viktig samarbeide med initiativ fra ungdommene selv. Dette for å kunne arbeide med tiltak som er riktig! 4 VAAJMA nr 2/2012

5 projekten FAKTA n Arbeidsgruppa består av Doris Anette Fagerli Sundvik (ungdomskoordinator, Lierne kommune), Louise Öhnstedt (ungdomskultursamordnare, Krokoms kommun), Barbro Larbring-Rönngren (gymnasielærer, Strömsund) og Elin Jansson Fiskum (ungdomsleder, Røyrvik kommune). Delprosjektleder er Edith Valfridsson. Skapt av ungdom for ungdom! Dette er et viktig poeng for arbeidsgruppa og som leder til flere delmål for selve ungdomsprosjektet. Arealet på våre kommuner er stort og de geografiske avstandene mellom våre ungdommer kan være et hinder for relasjonsbygging. Dette er et hinder som arbeidsgruppa har startet et arbeide rundt. Edith Valfridsson Hälsa, sjukvård, omsorg Delprojektet arbetar för ett samarbete inom hälsa-sjukvård och vård-omsorg. Målsättningen är att säkerställa att de boende i regionen får en betryggande hälsovård, sjukvård och omsorg med fullgod kvalitet, kapacitet och kompetens. Detta samtidigt som kommunernas samlade kostnader inte ska öka. Under första projektperioden slöts avtal om gemensamma korttidsplatser i samarbetskommunerna. Närmast undersöker vi olika möjligheter till läkarsamverkan inom området. En samverkan som i första hand ska säkerställa att befolkningen vid behov får träffa läkare de känner, vi vill undvika så kallade stafettläkare. Detta i sig betyder att kostnaderna i stället kan komma sjukvården på fältet till Skola I første omgang har arbeidsgruppen startet med arbeide som går under delmålene kvalitativ god skole, forståelse for nordisk språk og kultur samt relasjonsbygging. I Midt-Skandinavisk regionprosjekt, fase 1, ble fjernundervisningsutstyr innkjøpt til alle skolene i regionen. I dag undervises det i spansk via fjernundervisning, et samarbeide mellom Sørli skole og Frostviksskolan. Fjernundervisningsutstyret bidrar til å øke hver enkelt skoles muligheter og vil kunne styrke kvaliteten! Arbeidsgruppa for prosjektet ønsker å videreutvikle bruken av fjernundervisningsutstyret. I løpet av våren vil elever som går i og førsteårs videregående Möjligheten att gemensamt utnyttja sjukhemsplatser ska undersökas. godo.vidare under första halvåret av 2012 kommer gruppen att söka ett samarbete inom friskvårdsområdet. Vi har många så kallade potenta områden att titta mer på: Utreda möjligheterna till samverkan/utbyte av tjänster inom hemsjukvård och hemtjänst mellan berörda kommuner. Utreda möjligheter till beredskapssamverkan för distriktssköterskor. FAKTA elever få tilsendt et kartleggingsskjema. Arbeidsgruppa ønsker å se elever og foreldres ønske om å benytte fjernundervisning også opp i mot den videregående skole på norsk og svensk side. Nærheten mellom skolene gjør at våre elever har unike muligheter for kjennskap og forståelse av nordisk språk og kultur. Gjennom felles aktivitetsdager skolene imellom skapes naturlige bånd mellom elever og lærere over grensen. Arbeidsgruppen har nå i vinter sett på mulighetene for å ha felles FAKTA n Projektgruppen består av: Tommy Ottosson (projektledare), Barbro Blom (chef Närvård Frostviken-Strömsunds kommun), Cristine Persson (ordf socialnämnden Krokoms kommun), Elin Schive (Omsorgssjef Lierne kommun), Anne Brit Røst (omsorgssjef Röyrviks kommun). Undersöka möjligheter att gemensamt utnyttja sjukhemsplatser, särskilt boende, demensplatser, pensionärslägenheter och gemensamhetsboenden i området. Utreda möjligheter till samverkan för att klara sommarbehoven inom vård/omsorg i första hand. Utreda möjligheten att samverka inom mammografi samt ortopedi. Undersöka eventuell samverkan om dagverksamhet för funktionshindrade, både fysiska sådana samt inom bland annat öppen psykiatri. Tommy Ottosson n Arbeidsgruppen består av Gun Jönsson Kveli (konst oppvekstsjef, Lierne kommune), Odd Einar Haugen (oppvekstsjef, Røyrvik kommune), Kajsa Eklund (verksamhetssjef barn- og utbildningsförvaltningen, Krokoms kommun) og Hans Olof Carlsson (kvalitetsutvecklare, barn- och utbildningsförvaltningen Strömsunds kommun) /Lars Boberg (förvaltningschef, Strömsunds kommun). Arbeidsgruppas referansegruppe består av rektor/ ass rektor fra hver enkelt skole i regionen. høst- og vinterferier. Delprosjektet har følgende mål: Opprettholde en kvalitativ god skole Styrke relasjonene mellom ungdommene og hjemkommunen Redusere frafallet i videregående utdanning Øke forståelsen for og kjennskapet til nordisk språk og kultur Etablere en kompetansepool for lærere Øke ungdommenes interesse for og kunnskap om entreprenørskap Edith Valfridsson VAAJMA nr 2/2012 5

6 fokus: nya projektet politikerna om framtiden Erlend Fuglum, (Sp) Skap noe varigt i Vaajma Statssekretær Erlend Fuglum (Sp) mener att fokus på Vaajma bør være varige tiltak ut over prosjektperioden. Grenseprosjektet er veldig interessant og spennende, med muligheter for ny samhandling mellom to land. Dette gjelder Lierne-Røyrvik og grensekommuner på svensk side, men temaet er også aktuelt i flere steder i landet, sier statsseketæren. Han viser blant annet til forsøk på grensesamarbeid mellom Finnmark og Murmansk. Fuglum synes det er bra at man har fått til samarbeidsløsninger innen skole og helse i vaajmaområdet, og han tror muligheten for å utvikle et utdanningstilbud for voksne også bør vurderes. Det er behov for etterutdanning og kompetanseutvikling å i distriktskommuner. Gjennom samarbeid og gode nettløsninger kan det kanskje være mulig å få til noe for innbyggerne på begge sider av grensen. Det har vært jobbet med å få fjernet grensehindrene i forrige periode, bl.a. arbeidsgiveravgift, skatt og toll, men det er liten eller ingen framgang. Bør man fortsette videre på denne linjen? Å prøve å gjøre noe med skatt, toll og avgifter er å velge et ekstremt vanskelig motbakkeprosjekt. Dette er tunge saksområder av nasjonal og internasjonal karakter som krever uhyre stor innsats for å klare å endre. Jeg skal ikke si at de ikke bør fortsette, men man må være klar over at slike ting tar veldig lang tid for å få gjort noe med. Fuglum mener grenseprosjektet i alle fall bør samarbeide med andre grenseregioner om disse temaene. Alene vil de bli for vanskelig. Han peker også på at nordtrøndere, og især namdalinger er altfor lite villig til å følge opp saker som må løses nasjonalt. Å tro at saken vil løse seg bare man har et møte i Oslo, er temmelig håpløst. Det er ikke slik at andre tar over ansvaret når møtet er over. Namdalingene må lære seg til å følge opp å stå på over lang tid for å få gjennomslag. Vi har ikke kultur for å tenke slik, men det må snart bli en endring, sier Fuglum, som selv kommer fra Grong. Erlend Fuglum mener det vil være nyttig for prosjektet om man har sterkt fokus på hvilke tiltak og avtaler som kan etableres og virke etter at prosjektperioden er over. Det er så lett å henge seg opp i selve prosjektperioden, men her gjelder det å få til noe som kan bli stående og være til nytte for innbyggerne og Statssekretær Erlend Fuglum, (Sp). kommunene når prosjektperioden er over. Da er det også lurt å tenke på konkrete tiltak som ikke er avhengig av at de nevnte grensehindringene må fjernes først. Han mener eksemplet med avlastningsplasser innen helsesektoren er genial, og man bør lete etter flere områder av denne type, hvor alle parter kan ha fordeler. Fuglum synes det er positivt at man etablerer sosiale møteplasser over grensen og skaper kontakt mellom mennesker. Dette er med å rive ned motsetninger og redusere mistenksomhet overfor hverandre. Han oppmuntrer til å være kreativ. Det er veldig viktig at utkantkommuner selv står på for å finne tiltak som kan motvirke den sterke sentraliseringen. Derfor er dette grenseprosjektet både viktig og interessant. Lykkes man, kan det ha overføringsverdi til andre områder i Norge og Sverige. Håkon Arntsen Foto: Trønder-Avisa 6 VAAJMA nr 2/2012

7 Håkan Larsson, (c) Låt Vaajma bli ett pilotområde! Vil du bl i sommarlovsentreprenør? Vil du: Tjene penger? Være din egen sjef? Bestemme din egen arbeidstid? Att göra Vaajma till pilotområde i Sverige skulle kunna visa vägen och vara ett lyft för den svenska landsbygden. I Norge har man När EU via EES-avtalet försökte sedan länge använt förbjuda Norge att geografiskt differentiera arbetsgivaravgifterna sig av ett system som ger arbetsgivare i glesbygd ministern omgående till Bryssel för reste finansministern och kommun- lägre arbetsgivaravgifter. Det har man lyckades. Numera accepterar att tala kommissionen till rätta och visat sig vara ett EU sänkta arbetsgivaravgifter i regioner med 8 invånare/km2 eller stärka och ge bättre färre. Statsstödsreglerna har ändrats effektivt sätt att förutsättningar för för att ge företag och kommuner i de kommuner som glest befolkade regioner likvärdiga ligger långt ifrån tätorterna. konkurrensförutsättningar med mer tätbefolkade områden närmare de stora marknaderna. Men det är medlemsländerna som bestämmer om man vill använda sig av de här möjligheterna. Gränsprojektet Vaajma har framgångsrikt utvecklat samarbetet över gränsen. Ännu återstår emellertid flera gränshinder som behöver undanröjas. Ett sådant hinder är att arbetsgivaravgifterna är mycket högre på den svenska sidan (Frostvik en och Hotagen) än på den norska sidan (Lierne och Röyrvik). Medan arbetsgivaravgiften på den svenska sidan är 31,42 procent är den på andra sidan gränsen endast 5,1 procent. Även om norrmännen därutöver betalar en försäkringsavgift utöver skattsedeln är skillnaden mycket stor. I Norge vet man sedan länge att generellt sänkta arbetsgivaravgifter är ett effektivt distriktspolitiskt virkemiddel. Utredningen Effektutvalget konstaterade 2004 att lägre arbetsgivaravgifter är ett enkelt, effektivt och träffsäkert sätt att stärka de fylken och kommuner som ligger långt från de stora marknaderna. De glesbefolkade delarna av landet får mer likvärdiga förutsättningar med de mer tätbefolkade regionerna. Att det handlar om ett kraftfullt redskap för att hela landet ska leva och utvecklas är lätt att inse. I Sverige finns ett system med regionalt nedsatta arbetsgivaravgifter med tio procent upp till en viss lönesumma (gäller inte jordbruk, vattenbruk, transporter etc). Det är positivt, men Sverige har aldrig följt Norges exempel och tagit steget fullt ut med en generell nedsättning för såväl näringsliv som offentlig sektor. För att vända flyttströmmarna och reparera de demografiska skadorna av mer än ett halvsekel av utflyttning är det hög tid att pröva mer kraftfulla medel även på den svenska sidan av gränsen. Krokoms och Strömsunds kommuner har till regeringen framfört önskemålet om att den svenska delen av Vaajma ska bli pilotområde för sänkt arbetsgivaravgift. Jag skulle gärna se en generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna i hela inlandet, men om beslutsfattarna i Stockholm inte vågar använda detta kraftfulla verktyg fullt ut bör man åtminstone låta den svenska delen av Vaajma pröva metoden. Frostviken och Hotagen kan i så fall bli det pilotområde som visar vägen för ett lyft för hela inlandet. Regeringen kan uppenbarligen tänka sig geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter eftersom man tillsatt en utredning om så kalllade nystartszoner. Dessa zoner ska ge utsatta förortsområden sänkta skatter för att stimulera företagande och sysselsättning.då bör man också kunna göra samma sak i glesbygd för att stimulera inflyttning. Sänkta arbetsgivaravgifter i Frostviken och Hotagen skulle minska skillnaderna till Lierne och Röyrvik. Samarbetet i gränsbygden skulle underlättas, ytterligare gränshinder skulle undanröjas, företagandet skulle stimuleras och fler skulle ta chansen att flytta till denna fantastiska bygd mitt på den Skandinaviska halvön. Tveka inte, gör Vaajma till ett pilotområde! Håkan Larsson kommunfullmäktigeledamot, Krokom Foto: Fotograferna Maria & Anna Sommarlovsentreprenør er ungdom i alderen års unike mulighet til å være kreativ og samtidig ha mulighet til å tjene penger! Du har kanskje en ide om hva du har lyst til å gjøre i sommer, men hvordan få det til!? Hvordan blir jeg Sommarlovsentreprenør? juni ideutvikling og aktiviteter i sosialt fellesskap! Etter gjennomført 3 dagers kurs mottar du et stipend på kr som startkapital! (Stipend gitt fra bedrifter) Forsikring og veiledning i arbeidsperioden! Du bestemmer selv når, hvor, hvordan og hvor lenge du vil arbeide! Avslutning Sommarlovsentreprenør 2012, august 2012 (dato bestemmes på kurset). Det viktige er å være kreativ, la tankene spinne og våge å tørre! Virker dette interessant? Sted for kurset bestemmes etter påmelding. Vi er behjelpelig med skyss! :) KONTAKT Ved spørsmål ta kontakt, eller gå inn på Påmeldingsfrist 8.juni. Anna Jonasson delprosjektleder, Ekonomisk vekst, Regionprosjektet Vaajma tlf Edith Bruvoll Valfridsson delprosjektleder ungdom og skole, Regionprosjektet Vaajma tlf VAAJMA nr 2/2012 7

8 Ökat samarbete ger Fler norska nyheter i svensk media och fler svenska nyheter i norsk media. Det är målet med nya projektet Nyheter och information över gränsen. Ett projekt som Regionprojekt Vaajma samarbetar med. Någon gång kring 1990 knackade det på min dörr på Östersunds-Posten. In kom en äldre herre som presenterade sig som Helge Kjenstad. Han var en eldsjäl för samarbete mellan Sverige och Norge i allmänhet och mellan Jämtland och Tröndelag i synnerhet. Snart var vi överens om att Helge skulle börja skriva krönikor i ÖP och därefter gav det ena det andra. ÖP inledde ett samarbete med Trönder-Avisa. Reportageteam besökte varandra och under en tid hade vi en särskilt spalt med nyheter från Tröndelag i ÖP. Tidningskonkurrensen i Jämtland var tuff vid den här tiden. Länstidningen tog snart upp konkurrensen med ÖP om att spegla vad som hände hos grannarna i väster. Även Radio Jämtland inledde ett närmare samarbete med NRK. Förmodligen har nyhetsförmedlingen över gränsen aldrig varit så omfattande som under några år kring sekelskiftet Det skulle i så fall ha varit ett sekel tidigare. Kontakterna mellan Jämtland och Tröndelag är uråldriga. Efter unionsupplösningen 1905 blev dock nyhetsförmedlingen, även i Jämtland, allt mer styrd av de nationella nyhetsbyråerna i Stockholm och Oslo. Under det senaste decenniet har nyhetsförmedlingen över gränsen blivit mer mager. Detta trots att kontakterna utvecklades genom att fler unga jämtar började arbeta i Tröndelag och många trönder skaffade fritidshus i Jämtland. Jag arbetade inte längre på ÖP, men var bekymrad över att medierna i Jämtland inte speglade vad som hände i Tröndelag lika väl som tidigare. Någon gång under 2008 träffade jag Åke Ljusberg, aktiv i Handelskammaren Mitt, och beklagade för honom att nyhetsförmedlingen hade försämrats. Ska samarbetet ekonomiskt, kulturellt och idrottsligt fortsätta att utvecklas positivt är det viktigt att veta vad som Vi ser redan att nyheterna börjar få lättare att hitta över gränsen. händer på andra sidan gränsen. Åke, som är en handlingens man, höll med och förklarade direkt att då söker vi ett interregprojekt. Så blev det och under 2010 kunde vi göra en förstudie för Nyheter och information över gränsen, med Handelskammaren Mitt och Nord- Tröndelags fylkeskommune som projektägare. Under förstudien reste vi runt till de större redaktionerna i Nordens Gröna Bälte (Tröndelag, Jämtlands och Västernorrlands län). Responsen var överlag positiv från både tidningar och public service. Vid en konferens på Stiklestad möttes chefredaktörer och redaktionschefer. Många av dem hade aldrig träffats tidigare, men nu fann de att ett närmare gränsöverskridande samarbete skulle vara intressant. Nu är ett större och mycket spännande interregprojekt för att utveckla nyhetsförmedlingen över gränsen i full gång. Journalisterna Ann-Louise Rönestål Ek och Elin Solvang är projektledare. Själv är jag också med på ett hörn i projektet. För att bygga ett bredare kontaktnät ingår ett omfattande utbyte mellan redaktionerna i projektet. Journalister på båda sidor av gränsen får under några dagar möjlighet att lära känna varandra och hur man arbetar. Dessutom kommer det att bli flera större journalistkonferenser. Vi ser redan att nyheterna börjar få lättare att ta sig över gränsen. Det lovar gott. En bra, gränsöverskridande nyhetsförmedling är ett smörjmedel för samarbete också när det gäller ekonomi, kultur och idrott. Ännu ett gränshinder i Nordens Gröna Bälte är på väg att monteras ned. Håkan Larsson Fotnot: Regionprojekt Vaajma samarbetar med Nyheter och information äver gränsen som kommer att bidra med spännande artiklar och nyheter i Tidningen Vaajma framöver. Vi vinner I Sveriges Radios sändningstillstånd står det så här i paragraf 12: Program om och från de nordiska grannländerna ska sändas i syfte att stärka den nordiska kulturgemenskapen. Men vad betyder det egentligen? Jan Petersson är direktör för analys och kommunikation på Sveriges Ra- Jan Petersson är Sveriges Radios direktör för analys och kommunikation. Foto: Ann-Louise Rönestål Ek 8 VAAJMA nr 2/2012

9 nyheter över gränsen Leif Landin och Stefan Hanberg, programledare och producent för förmiddagsprogrammet i P4 Jämtland är några av de journalister som nu har möjlighet att vara med och utbyta fler nyheter över gränsen. Foto: Ann-Louise Rönestål Ek på att jobba mer tillsammans dios huvudkontor i Stockholm. Han tycker att det är viktigt med nordiskt samarbete: Vi public service-bolag vinner på att jobba tillsammans. Att vi SKA göra det framgår av våra respektive sändningstillstånd. Jag har tidigare arbetat på Sveriges Television och inom TV-sidan har det nordiska mediautbytet fungerat bra i många år. Detta sker inom ramen för den så kallade Nordvisionen. Självklart är det enklast i TV, där har man tillgång till textremsa. Är det så svårt att förstå varandra? Det gäller att ha respekt för skillnaderna i våra språk. Radioutbytet är Utsikten från fönstret på Sveriges Radio vetter mot Sveriges Television! begränsat just av den anledningen. Finska och danska är det inte många som förstår, däremot är toleransen för norska stor i Sveriges Radio. Under Utöya-bevakningen förra sommaren till exempel hade vi en stor publik som lyssnade på rapporterna från Norge, vi fick inte ett enda klagomål på att man inte förstod norska. Att SR och NRK arbetar närmare har ett stort strategiskt värde, som jag ser det. Sker något på radiosidan för att stärka det nordiska samarbetet? Ja, precis just nu faktiskt! Nordvisionen har tagit initiativ till att försöka samarbeta mer kring radioverksamhet. I slutet av mars hölls ett möte om detta mellan olika programdirektörer, det blir spännande att se vad som kommer ut av det. Att chefer ses är säkert bra, men hur ska den vanliga lyssnaren/tittaren få glädje av det? Fler program, mer utbyte! Det är sant att de nordiska public servicebolagen på vd- och högsta chefsnivå har ett mångårigt och bra utbyte. Men det måste tydligare framgå för radio- och tv-publiken. Varför ska nordisk samarbete märkas i Sveriges Radio? Därför att våra länder har så mycket med varandra att göra, kontakten har alltid varit stor och intresset från publiken ökar, bedömer jag. Vi inom public service ska spegla vad som sker i samhället, på det viset blir det naturligt. Ann-Louise Rönestål Ek VAAJMA nr 2/2012 9

10 fokus: Inflyttning Unga inflyttare ett De senaste åren har tre unga barnfamiljer bosatt sig i byn Bakvattnet i Hotagen. Det här betyder mycket för framtiden, säger Rut Magnusson, som tillsammans med sin man Kurt är delägare i flera av byns turistföretag. I många år har antalet bosatta varit ungefär 25 personer i den lilla kända byn Bakvattnet, som har sju turistföretag med aktiviteter både vinter och sommar. Men under de allra sista åren har plötsligt någonting hänt i Bakvattnet som kan vara början till en ökad befolkning tre unga barnfamiljer har bosatt sig i byn. Det här betyder mycket för framtiden i Bakvattnet, säger Rut Magnusson, som tillsammans med sin man Kurt är delägare i flera turistföretag. De inflyttade familjerna bidrar med fyra barn under åtta år! Klas Magnusson och Katarina Andersson med dottern Kindra håller just nu på för fullt med sin husrenovering. Linda Hellbom och Björn Bergqvist har kommit med sitt flyttlass från Stockholm. Barnen heter Julia, sju år och Teo, tre månader. Björn var ofta på besök i Bakvattnet under sin uppväxttid. Min mamma äger ett hus här, tidigare ägdes det av min mormor. Det är i det huset vi bor just nu, berättar han. Men familjen har nya planer för framtiden. Nyligen har de satt igång att bygga ett nytt hus i byn. Där hoppas vi kunna ha djurskötsel, kanske både getter och hästar. Dessutom har de arrenderat en gammal gård av staten i Ansättbyn. Den ligger i väglöst land några kilometer från Bakvattnet. Där är planerna att rusta gården och bland annat erbjuda boende för fjällvandrare. Björn har en ryggskada och därmed viss sjukersättning, men han Från Stockholm kommer paret Linda Hellbom och Björn Bergqvist med barnen Julia och Teo. Björns mamma hade tidigare hus i byn och det är dit familjen nu flyttat. har också timanställning hos Persson Invest. Linda har en tjänst vid förskolan i Rötviken, men är förstås mammaledig just nu. Elin Westlund och Jonatan Ström har också en nyfödd liten pojke, William. Ett hus har köpts in i Bakvattnet. Jonatan har startat eget företag med nyinköpta skogsmaskiner och Jag bodde några år i Östersund, men valde att flytta hem. Jag har en anställd just nu, men lille sonen William. fortsätter därmed i samma bransch som sin pappa. Jag har en anställd just nu, men kommer att anställa ytterligare en person inom kort, berättar han. Det har nu gått närmare tio år sedan Jonatan flyttade till natursköna Björnrun med sin far och mor. Nu har han bildat egen familj. Elin, som kommer från Brunflo, har en anställning i det stora bageriet i Sörli på 10 VAAJMA nr 2/2012

11 lyft för Bakvattnet kommer att anställa ytterligare en person inom kort, berättar Jonatan Ström som flyttat till Bakvattnet med sambon Elin Westlund och Foto: Per Lindahl norska sidan. Nu är hon också mammaledig. Katarina Andersson och Klas Magnusson, som har dottern Kindra, har i dag etablerat sig med flera verksamheter. Jag bodde några år i Östersund, men valde att flytta hem till Bakvattnet. Det började med ett köp av taxirörelsen, berättar Klas, som är född och uppväxt i Bakvattnet och son till Rut och Kurt Magnusson. Efter några år startades nya verksamheter med grävmaskin, skoteruthyrning samt snöröjning till fritidshusägare. Nästa steg blev ett köp av affären och bensinstationen i Åkersjön. Katarina, som kommer från Krokom, är involverad i familjens alla verksamheter. Mest ansvar har hon för affären i Åkersjön. Den vill jag gärna beteckna som en servicebutik, den har mer att erbjuda än bara livsmedel, menar hon. Familjen ser det som en självklarhet att stanna kvar i Bakvattnet. Vi renoverar för fullt vårt hus i byn, berättar de. Per Lindahl Tyck till på Facebook! Vad skulle få dig att flytta till Vaajma? Gå in på vår Facebooksida och berätta! facebook.com/vaajma VAAJMA nr 2/

12 Fokus: Inflyttning Hartmanns valde Li Familien Hartmann fra Tyskland har kjøpt gård og bosatt seg i Berglia. Flere kan komme, men da må det skapes flere arbeidsplasser. Familien kom til Lierne ved en tilfeldighet. De hadde besøkt t mange steder i Norge, og rundt år 2000 begynte de å se på mulighetene for å bosette seg i landet, men da helst nært Oslo. I 2009 flyttet de imidlertid fra Thüringen i tidligere Øst-Tyskland til Berglia, nesten over 80 mil fra Oslo. Året etter fikk de kjøpt gård en som de bodde på. En relativ stor gård med fjøs, skog, mye utmark og jaktterreng. Gårdsdriften er leid ut, men Jens, far i huset, har allerede prøvd elgjakt på egen mark. Stolt viser han fram geviret strategisk plassert i stua. Foruten Jens, består familien av Kathrin, og barna Paula Friedricke, Oscar Wilhelm og Caspar Friederich. De innrømmer at overgangen har vært stor, men samtidig gir de uttrykk for at de trives. Det gjelder å bestemme seg. Her vil vi bo og vi vil være norsk. Det vil barna og det vil vi, sier Kathrin og Jens nikker. Å bo i Lierne er en annen måte å leve på enn det vi var vant med. Her er stille og redelig og veldig fin natur. Vi setter stor pris på fritidsmulighetene. Har vi vært en tur i byen, er det godt å komme heim igjen. Alle snakker godt norsk, men barna har ikke bare lært seg norsk. De snakker kav libygg. Vi måtte jo lære to språk. Først norsk og så lidialekten, smiler Paula (16). Ut fra dialekten er det ingen som skulle tro at barna bare har bodd i Lierne i tre år. Familien skryter av gode naboer, som ønsket dem velkommen. Selv om de var litt usikre på hverandre i starten, setter de nå stor pris på naboskapet. Nøkkelen for å bli integrert, er å lære seg norsk. Familien Hartmann trives på gården sin i Berglia. Paula Freidricke, Kathrin, Oscar Wilhelm, Jens og Caspa Vi har fått veldig god hjelp på skolen i Sørli. Det var høy kvalitet på opplæringen, og der fikk vi hjelp til hva det enn måtte være. Særlig roses assisterende rektor, Ann-Karin Skåle, sier Kathrin som i dag er pedagogisk leder ved skolefritidsordningen ved Sørli skole. Men de har også hatt mye hjelp av bakerigründeren og naboen, John Helge Inderdal. Kathrin innrømmer at å lære seg språk, tradisjoner og kultur har vært utfordrende. Det kan være lett å misforstå eller ikke skjønne de sosiale koder. Ikke minst derfor er det viktig å ha noen å snakke med. Jens er ingeniør, og jobber i ledelsen ved Lierne Bakeri. Også han sier at å lære norsk er helt avgjørende både med tanke på jobb og sosial kontakt. De tre barna trives og har funnet seg godt til rette. Paula er et stort skiskyttertalent, og ble nummer to i sin klasse i hovedlandsrennet. Hun er alene skiskytter i Lierne, men har fått skiskytterhjelp fra nabokommunen Snåsa. Hjemme i Berglia har hun egen treningsløype som brukes flittig. Fra høsten begynner hun på skiskytterlinja på Meråker videregående skole. Hva savner du fra Tyskland? Frokostboller og tysk pølse. Norge kan ikke lage pølser, svarer hun og gliser. Gutten leker sammen med venner og utforsker skog og mark, akkurat som andre ligutter. Barna trives godt på Sørli skole, hvor Kathrin har vært en pådriver for at skolen skal være med i Comeniusprosjektet, et samarbeid- og utvekslingsopplegg mellom skoler i Europa. Kathrin og Jens har besøk fra Tyskland om sommeren. Flere kunne nok tenkt seg å flytte etter til Lierne, men arbeidsplasser mangler. Har det vært mulig å få arbeid, og helst annet arbeid enn bakeriet og skifern, så tror vi nok flere kunne ha tenkt seg å flytte. Det nytter ikke bare med fin natur. Vi må jo alle ha noe å leve av. Både Jens og Kathrin mener 12 VAAJMA nr 2/2012

13 erne Projektet satsar på ett inflyttningsprogram Inom regionprojekt Vaajma tittar vi just nu på hur vi ska arbeta för att minska utflyttningen och öka inflyttningen i regionen. Varför flyttar människor härifrån, vad är det som saknas? Vad kan vi göra för att öka Vaajmas dragningskraft och få människor att intressera sig för att komma hit? Detta är frågor som vi försöker få svar på och vi arbetar samtidigt med att utveckla ett inflyttningsprogram. Fler inflyttare är något som projeket jobbar för, men att hindra utflyttningen är också en viktig fråga. r Friedrich. Foto: Håkon Arntsen Lierne har verdier som mange ville ha satt pris på, men gode og interessante arbeidsplasser er dessverre mangelvare. Selv om de ikke sier det direkte, mener de at det bør legges større vekt på innovasjon og nytenking, nettopp for å skape interssante jobber. Dere kommer fra et annet land, men forskjellig levemåte og tenkemåte. Er libyggen mottakelig for nye impulser? Vi prøver så godt vi kan å lære oss den lokale måten å se ting på. Men jeg tror nok det kan være nyttig å tenke at folk som kommer utenfra, også kan ha noe å bidra med. Håkon Arntsen I projektplanen står följande: 3. Utveckling och genomförande av program för inflyttning av människor och företag. Förutom att arbeta med målinriktad inflyttning och kontakt med inflyttande personer för snabbare integration i lokala sociala nätverk, är det viktigt att vidta åtgärder för att begränsa utvandringen. I kommunerna finns idag inflyttarservice och vi bör komplettera den verksamheten. Genom att undersöka hur andra orter/regioner/projekt arbetat med att vända en negativ trender kan vi sedan bygga egna modeller för regionen. Målsättningen bör vara att andra sedan kan vända sig till oss och fråga hur gjorde ni? Vi har börjat titta på detta och sett att det finns en rad områden som vi bör beskriva i det kommande strategiprogrammet. Minska utflyttningen För att minska utflyttningen från Vaajma är det viktigt att ta reda på vad som är viktigt för invånarna och förstå vad det är som gör att en individ väljer att flytta. Några delar som är viktiga att undersöka vidare är: Arbete: Finns det jobb? Vad kan man göra för att skapa sysselsättning? Utbildning/skola: Finns möjlighet till utbildning? Kan man ordna utbildning på distans? Infrastruktur: Hur är vägar och kollektivtrafiken? Finns det fungerade internetuppkoppling? Hälsa/sjukvård: Vad finns för möjligheter till läkarundersökning, behandling och friskvård? Ungdom: Vad finns för aktiviteter för barn och ungdomar? Ökad inflyttning Samtidigt som vi vill minska utflyttningen från området så vill vi se en ökad inflyttning. Undersökningar har visat att de som flyttar till ett nytt ställe men inte kommer in i de sociala strukturerna flyttar inom två år. Genom information och nätverksbyggande med invånare/värdar i regionen vill vi ändra på detta. Information Genom att ge blivande invånare information om bygden och vad som finns i närområdet hjälper man till att integrera dem i det befintliga nätverket. Några saker som kan vara viktiga att ta upp är: Lediga jobb/starta eget Barnomsorg/Barnehage Boende Information om att flytta till Sverige/Norge Grundskola/Ungdomsskole Gymnasieskola/Videregående skole Vuxenutbildning/Voksenopplæring Nätverksbyggande för inflyttare och boende i kommunen För att stödja de nyinflyttade och hjälpa dem att snabbare komma in i de sociala strukturerna är det viktigt att även boende i området finns till hands. Några saker man skulle kunna arbeta med är följande: Träffar för nyinflyttade. Samverka med föreningslivet. Årlig välkomstmottagning för nya invånare. Fadderverksamhet för nya invånare. Målsättningen är att det kommande gemensamma inflyttningsprogrammet i Vaajma ska vara ett stöd för nyinflyttade och en hjälp för byarna i området att tillsammans hjälpa de nyinflyttade att snabbare integreras i lokala sociala nätverken. Samtidigt är målsättningen även att vidta åtgärder för att begränsa utflyttningen. Individuell service är nyckeln till framgång! Tommie Jirhed Erika Selander VAAJMA nr 2/

14 Full Tidningen Vaajma bestämde sig för att leta rätt på EU i Sverige. Vi hamnade på Regeringsgatan 65 i Stockholm. I Norge er det stadig sterkere press for at kommunene skal gis myndighet til å regulere snøskuterbruken på eget område. Foto: Pernilla Hermansson Sterkt snøskuterpress i Norge Flertall i Stortinget, fylkesting og ordførere presser på for at kommunene skal få ansvar for motorferdsel i utmark. I Norge er det stadig sterkere press for at kommunene skal gis myndighet til å regulere snøskuterbruken på eget område. Men foreløpig vil ikke Miljøverndepartementet, samt sosialistisk Venstreparti og Venstre endre reglene for motorferdsel i utmark. Men det kan imidlertid skje endringer allerede i vår. Jeg er sikker på at kommunene vil få myndighet til å regulere motorferdsel. Arbeiderpartiet har avklart dette for flere år siden, men Miljøverndepartementet holder fortsatt igjen, sier stortingsrepresentant Arild Stokkan- Grande. Det må skje en lovendring hvor en tilllater fritidskjøring med skuter. Når det kommer lovendring er vanskelig å si, men jeg tror det ikke vil ta så veldig lang tid, sier Stokkan- Grande. Samme holdning har Senterpartiet og stortingsrepresentant Christina Ramsøy. Senterpartiet er tydelig på at kommunene bør ha styringen i saker som angår motorferdsel i utmark. Den samme mening har Fremskrittspartiet og Høyre både i Nord-Trøndelag og nasjonalt. Dermed er det et klart flertall på Stortinget for at kommunene skal styre motorferdsel i utmark på grunnlag av plan- og bygningsloven. Også fylkesting har fattet Alf Robert Arvasli. samme vedtak, sist skjedde det i fylkestinget i Troms. De krever at kommunene skal få bestemme om de tilllater fritidskjøring på skuter innen eget område. Lierne kommunestyre har nylig gjort lignende vedtak. Ordfører i Lierne, Alf Robert Arvasli (Ap), er utålmodig. Han vil ha svar fra Miljøverndepartementet. Kommunene Røyrvik og Lierne søkte Miljøverndepartementet om lov til å legge tre skuterløyper fra norsk side og over grensen til svensk løypenett. En løype i Sørli og inn mot Valsjøbyn og Hotagen, en annen løype fra Kvelia og inn mot Gäddede, og den tredje fra Røyrvik til Blåsjøen. Søknaden ble sendt for over ett år siden, men ennå er det ikke kommet svar fra departementet. Arvasli synes det både er arrogant og uholdbart. Vi venter fortsatt på svar, sier han. Løypene er i hovedsak tenkt lagt på etablerte skogsbilveier, og vil dermed i svært liten grad berøre sårbar natur. Etter min mening er traseene lagt slik at det er tatt svært godt hensyn til miljøet. Da tenker jeg også på dem som vil ha fred og ro når de går i fjellet. Arvasli peker på at grenseprosjektet gjelder for et avgrenset områder, og dermed burde det være enklere å kunne gi dispensasjon fra regelverket. Han viser dessuten til stor interesse fra svensk side for å få til et felles skuterløsning over grensen. Arvasli ser for seg flere muligheter for næringsutvikling og turisme med basis i et skuternettverk. Både på svensk og norsk side er det mange hytter og fritidshus som kunne ha vært benyttet til utleie. Dessuten vil kafeer og spisesteder kunne få økt trafikk. Jeg synes også den sosiale effekt er viktig, sier ordføreren. Nordmenn og svensker med interesse for snøscooter, ville få naturlige møteplasser for sosial kontakt og arrangement, og tibudet kan også være interessant for turister fra andre land. Tror du at skuterløypene over grensen kan komme neste vinter? Det burde absolutt være mulig. Nå forventer jeg at våre stortingsrepresentanter virkelig presser på, sier Arvasli. Håkon Arntsen Tidningen du just nu läser är en del i regionprojektet Vaajma som finansieras bland annat med medel ur EU:s regionala utvecklingsfond. Det är tydligt att EU-projekt har blivit vardag i vårt område, ändå upplever många att själva beslutsapparaten är något diffust. EU, vad är det egentligen rent konkret? Man kan fråga sig om det ens går att få tag i någon här i Sverige som faktiskt jobbar inom till exempel EU-kommissionen, den verkställande makten inom EU? Tidningen Vaajma bestämde sig för att leta rätt på EU i Sverige. Vi hamnade på Regeringsgatan 65 i Stockholm. EU- ROPAHUSET står det på fasaden. Det visar sig vara enkelt att bara att slinka in. Det första som möter mig är EU-parlamentets informationskontor. Här finns både aktuella utställningar och bra informationsmaterial om EU. Seminarier, frukostmöten och debatter ordnas regelbundet på Europahuset. Man kan också boka studiebesök och har möjlighet att ställa frågor direkt till personalen. Jag åker upp några våningar med hissen, har stämt möte med EU-kommissionens biträdande chef i Sverige. May Ann Ramsay tar emot och visar runt i de öppna, ljusa lokalerna. Ett tjugotal personer arbetar här. Hur brukar du beskriva EUkommissionen i Sverige? Som länken mellan Sverige och Bryssel, det är vår huvuduppgift. Information behövs hela tiden, det är många som inte förstår hur EU fungerar. Jag är till exempel inbjuden till utrikesdepartementet, UD om ett par dagar för att göra en dragning. 14 VAAJMA nr 2/2012

15 koll på EU-frågor Europakontoret är länken mellan Sverige och Bryssel May Ann Ramsay, biträdande chef för EU-kommissionen i Sverige. Foto: Ann-Louise Rönestål Ek Europahuset i centrala Stockholm. Läs mer Hur tycker du vi journalister sköter EU-bevakningen? Det har blivit mycket bättre, Sverige har varit med i EU sedan 1995 och det börjar bli vardag. Men vi har fullt upp att ge korrekt information till media, det är viktigt med rätt faktaunderlag. Jag upplever att journalister ute i landet har det svårare med EU-bevakningen, mer av resursskäl än av ointresse. Vilka journalister är bäst på EUfrågor i Sverige? Två goda exempel är Annika Ström Melin och Susanne Palme. De är skickliga skribenter med djup kunskap i Europafrågor. Men generellt tycker jag att svenska journalister gör ett bra jobb. Hur ska en vanlig medborgare göra för att närma sig EU-frågorna? Mycket information finns förstås på nätet, som EU-upplysningen inom Sveriges riksdag. Men det kan vara viktigt med kontakt också. Jag tycker absolut att man ska känna sig välkommen att titta in här på Europahuset om man har vägarna förbi Stockholm. Plan 2 är en öppen avdelning, på informationskontoret pågår ständigt olika kommunikationsaktiviteter. Bland annat presenteras förslag från EU-kommissionen lättillgängligt. Vi vill öppna upp för debatt, vi bjuder gärna in kritiker och vill höra deras synpunkter. I Jämtland arbetar vi mycket för att närma oss Norge det är EU-vardag för oss. Får ni inte ett typiskt storstadsperspektiv när ni sitter här i det glassiga Europahuset mitt i Stockholm? Haha, nej, vi är intresserade av hela landet. Det är inte så att vi bara sitter innanför de här väggarna och tittar ut på Stockholm. Dels har vi många besök från kommissionärer och höga tjänstemän från Bryssel, vi arbetar också nära våra Europa Direkt-kontor som finns runt om i Sverige bland annat i Östersund. Vi vill att EU:s beslutsfattare ska se hela landet, därför lägger vi ofta in besök så att de ska få en heltäckande bild av Sverige. Vi har bland annat varit i Jämtland vid ett flertal tillfällen! Hur når ni ut till unga människor? Genom ett nära samarbete med många skolor. Vi möter många lärare och ungdomar. Mycket gör vi tillsammans med EU-parlamentet. Vi har också tät kontakt med många organisationer för att nå ut brett. Slutligen, May Ann jobbar det någon EU-kritiker här i huset? Det tror jag inte, hahahaha! En förutsättning för att trivas med jobbet här är nog att man tror på EUprojektet. Men självklart har vi olika åsikter i enskilda frågor. Ann-Louise Rönestål Ek VAAJMA nr 2/

16 fokus: vandringsturism Vandring ska sätta Rut Magnusson är en av guiderna i Ansättfjällen. Hon driver också fler företag i Bakvattnet. Turismen ska bli en stark näring för de fyra kommunerna i Destination Vaajma. I Hotagen har bygdens turistaktörer i Föreningen Ansättfjällen satt igång diskussioner och planering av ett ökat och förbättrat utbud av vandringar. Vandringarna lockar många deltagare och det är inte konstigt. I Vi har bildat en arbetsgrupp som nu kartlägger befintliga leder, en del bör rustas upp och en del nya leder kan skapas, säger Rut Magnusson, turistföretagare i Bakvattnet. I arbetsgruppen ingår förutom Rut Magnusson, Margareta Andersson, Rötviken, Krister Andersson, Valsjöbyn, Marita Arnsäter, Häggsjövik, Marita Eriksson, Hotag en, Kent Halvarsson, Åkersjön och Guttorm Lilleby, Rörvattnet. Vi hoppas förstås att vandringarna i vår egen bygd ska bli en attraktiv produkt och genom att samarbeta med övriga destinationer inom Vaajma, skapas större intresse för vårt område på helt nya marknader, menar Rut. Var finns då de nya besökarna och vilka produkter efterfrågas? Rut tror att det i stor utsträckning kommer att vara dagsetapper som efterfrågas i framtiden när det gäller vandringarna. Eftersom vandring blir allt populärare i Europa blir det också viktigt att tydliggöra för utländska gäster var lederna går: Dagsetapper kommer också gillas av ortsborna och de många fritidshusägarna, som kommer att få ett större utbud av rekreation. Hotagen/Ansättfjällens mest kända vandringsled är Blomsterleden som går sex kilometer mellan Bakvattnet och fjället Ansätten. Efter leden finns minst 402 olika växtarter. Fjällviol, gullspira, brudsporre, fjällsippa, gullbräcka och smörboll är några av arterna. Helgdagsturer på åtta timmar med 16 VAAJMA nr 2/2012

17 Vaajma på kartan området finns mycket att se och en aktiv semester är något som lockar allt fler. Foto: Per Lindahl guide genomförs under högsommaren. En speciell midsommarnattsvandring genomförs också. Arbetsgruppen har identifierat ett flertal andra leder som är intressanta. Några kan bli aktuella för upprustning: - Buvägen mellan Valsjöbyn och Myhrbodarna. - Kommisionsvägen från Valsjöbyn, via Skogberget och Kälen i Rötviken till Rörvattnet. - Långnäset i Rötviken. Ny stig längs Hotagssjön. - Grubbdalsleden från Kingen. - Andrum kulturhistorisk vandring nära Häggsjövik. - Finntjärnsstigen från Bakvattnet via fäbod till Finntjärn. Nyligen hölls också ett intressant möte där det planerades vandringsleder på statlig mark mellan Jänsmässholmen, Åkersjön, Bakvattnet och Rörvattnet i Ansätten- Flåns naturreservat. Vi fick mycket positiva besked från länsstyrelsen och Jovnivaeries sameby med att gå vidare med våra planer, berättar Rut, som tillsammans med Tomas Fransson respresenterade Ansättfjällen. I framtiden väntar ytterligare åtgärder, bland annat marknadsföring och finansiering. Vi har också ett mål att utveckla paket med vandring, boende och mat. Att vi lyfter fram fiske, kultur och historiska platser är också värdefullt, säger Rut Magnusson. Per Lindahl VAAJMA nr 2/

18 fokus: vandringsturism Vandring med fyrfota följeslagare Ola och Elin har under många år drivit Korpens Öga och Rid i Jorm med mycket stor framgång. Redan 1995 startade de med ridturer i Vaajmas vackra fjällvärld. Idag har de 30 hästar och har utökat verksamheten med bland annat grottvandring och restaurang. Mitt i den vackra byn Jormvattnet ligger gården placerad högt på en backe med utsikt över Jormsjön och med fjällen i bakgrunden. Lugnet och den friska luften är härlig och jag kan verkligen förstå vad det är som lockar folk till denna del av Vaajma. Några hästar ser jag inte till, men Ola berättar att de vilar upp sig efter sommarens många turer. Vintertid får hästarna en välbehövlig vila från sadeln och får istället snöfyllda hagar där de kan leka av sig tillsammans. Området är känt för att ha mycket snö under vintern, men det är inget som hindrar de tuffa islandshästarna. Denna egenskap var också en av anledningarna till att Ola och Elin valde just islandshästen som ras när de startade upp sin verksamhet, den är idealisk för dessa väderförhållanden. Islandshästen är en ganska liten häst, men har samtidigt styrkan att klara av en vuxen person och som ovan ryttare kan det vara skönt att hästarna inte är så stora. Att de dessutom har en mycket behaglig ridstil, som ger ryttaren en känsla av att nästan sväva fram, är ytterligare en anledning till valet av ras. Intresset för hästen och naturen var det som grundade tanken på att starta något eget. Hur skulle de kunna kombinera dessa två intressen och skapa något som gick att försörja sig på? I starten var det lite trevande och det fanns en del att lära, men med Olas bakgrund inom lantbruk och intresset för hästen så gick det fort åt rätt håll. Ola vill inte säga att det har varit svårt, däremot berättar han att det har varit mycket jobb. Det har ända sedan starten varit en stadig uppåtkurva, något som visar på ett gediget engagemang och hårt arbete från Ola och Elin. Byggnaden som kallas Korpens Öga är basen för alla aktiviteter på gården och den är egenhändigt ritad och byggd med inspiration från naturen. Här kan gästerna bo, äta gott och kanske avsluta med ett dopp i badtunnan. Det märks att Ola och Elin jobbat mycket med att ge sina gäster en upplevelse där känslan av att vara nära naturen finns med hela tiden. Vintertid är det ganska lugnt på gården och man fixar och ordnar med sådant som inte hunnits med under sommaren. Sommartid däremot, då har de fullt upp, något som blir tydligt när jag får veta att sommarens schema redan i början på april är i stort sett fullbokat. Något som egentligen skett utan någon större marknadsföringskampanj. De har en hemsida och får således en del reklam via internet, men mycket marknadsföring får de genom mun till mun, där tidigare gäster rekommenderar vidare till sina vänner och så vidare. Denna typ av marknadsföring är kanske en av de svåraste att lyckas med, men det är också en av de mest givande. För vad kan vara ett bättre betyg på att man lyckats än när gästerna är så nöjda att de rekommenderar resemålet vidare? Ola Islandshästarna är perfekta följeslagare under turen. Tåliga och starka Ola och Elin har satt sin egen speciella prägel på inredningen som har en härligt rustik känsla. berättar också att Tilde de Paula var på besök 1998 med TV-programmet När & Fjärran, något som självklart bidragit till att Rid i Jorm fått en plats på kartan. Ola berättar att grunden till framgång är att hitta en bra produkt som folk är villiga att betala för. Vandring i sig är väldigt svårt eftersom det är en sådan sak som många förväntar sig ska vara gratis. För att kunna ta betalt måste man krydda med det där lilla extra, något som många gånger 18 VAAJMA nr 2/2012

19 FAKTA Rid i jorm erbjuder många spännande turer, både till häst och till fots. Du kan även boka in allt ifrån konferenser till bröllop och dop. Några av de aktiviteter som erbjuds är: n Tredagarstur med häst Detta äventyr inkluderar två övernattningar på fjället samt första och sista i gästhuset på Korpens Öga. Detta är en högt uppskattad tur som passar även de utan ridvana. Grupper om 12 personer rider tillsammans med två guider. Det är mycket ridning och tid finns för egna idéer. klarar de alla sorters väder och både vana och ovana ryttare! Foto: Privat n Vandring med packhäst En mycket angenäm tur på två eller tre dagar. När hästen bär all packning blir vandringen lättare och mer tid kan läggas på att njuta av omgivningen. Turen kan utföras på egen hand eller tillsammans med guide. Det finns möjlighet till fiske i många fina vatten så detta kanske är något för den fiskeintresserade. kan vara svårt. På Korpens Öga och Rid i Jorm har man gjort just detta, och man erbjuder förutom turridning även vandringsturer med packhäst och heldagsturer till Korallgrottan. För att ge turerna det där lilla extra satsar de mycket på naturen och det lokala. Maten som serveras lagar de själva och de handlar så långt det är möjligt enbart lokala råvaror, de använder även mycket vilt så som ren och älg. När jag ställer frågan om han skulle rekommendera andra att satsa på turism och vandring i området så svarar han utan tvekan ja. Ola berättar att han tror det finns stora möjligheter i Vaajma, men han betonar också att det krävs en bra grundidé och mycket planering för att lyckas. Bara i Frostvikens närområde finns flertalet olika intressanta naturtyper och destinationer, som tillsammans Ola och Elin brinner för verksamheten de byggt upp i Jorm och njuter givetvis också från hästryggen så fort tid ges. skulle kunna utgöra en lättillgänglig paketresa. Här skulle gästen få möjlighet att uppleva allt från samisk kultur till grottvandringar och ett rikt djurliv. På Korpens Öga och Rid i Jorm har man verkligen utnyttjat allt vad omgivningen har att erbjuda och i kombination med ett brinnande intresse har man lyckats skapa något som får folk att vilja komma tillbaka om och om igen. Erika Selander n Heldagsutflykt till Korallgrottan Korallgrottan är Sveriges längsta grotta som bjuder på låga kryppassager, klättring i fossila vattenfall och många olika former av droppsten. Med hjälm, lampa, och skyddsutrustning utforskas grottan. Allmän info Var: Jorm, ligger 27 mil nordväst om Östersund Boende: Dubbelrum med egen dusch och wc. Mat: Korpens öga serverar mat efter förbokning Karta: Rosa Fjällkartan, Z1 kontakt Hemsida: korpensoga.com Mejl: info@korpensoga.com Tel: (0) VAAJMA nr 2/

20 fokus: vandringsturism En uttalad satsning på vandringsturism det är vad Regionprojekt Vaajma kommer att arbeta med framöver. Utvecklingsmöjligheterna är många. Foto: Privat Så ska Vaajma bli ett nytt vandringsmecka Besöksnäringen är en viktig och utvecklingsbar basnäring i vår region. Vandringturismen kan vara en reseanledning som binder samman området och ökar beläggningen. Det finns stora möjligheter i området och om vi tar vara på dem kan vi skapa en framgångsrik turistdestination i Vaajma. Det finns många områden inom Vaajma som erbjuder fina vandringsleder och det pågår också lokala projekt för att utveckla nya och hitta gamla glömda leder. Många av våra leder har en historia att berätta, något som vi kan ta till vara och dela med oss av. Vår profil ska vara att vi ska kunna erbjuda guidade vandringar i Vaajma under både sommar och vinter. Genom att gästerna lotsas fram av kunniga guider får de med sig kunskap om vår natur, kultur och historia. Inom Vaajma har vi flera nationalparker och naturreservat som vi vill hjälpa till att bevara och dela med oss av. Med en guide kan vi lättare förmedla kunskapen om vår speciella natur och historia och våra gäster får den allra bästa upplevelsen. Vi har också ett av världens mest björntäta områden, så har man tur kan man få se en björn från bilen. Chansen att få uppleva vårt största rovdjur är dock än större om du väljer att följa med på en tur till Björncampen på Muru. Där får du även lära dig att se spåren i naturen, något som kan vara minst lika upphetsande som att se djuren. FAKTA Hit kan du vända dig om du vill veta mer om vandring i Vaajma: n Gäddede Turistbyrå Tel: n Turistkompaniet, Krokom Tel: n Lierne Fritid Tel: n Visit Børgefjell Tel: Vintertid kan vi visa upp ett snötäckt och glittrande landskap med möjlighet till många olika aktiviteter. Vandrar man med snöskor så kanske turen går till ett av våra många vattenfall, i frusen form. Kanske kan man stanna ett slag på sin vandring för att prova fiskelyckan på någon av våra isar. Vintertid kan guidade turer med skidor eller skoter ta våra gäster till speciella platser som annars kan vara svåra att nå. Även vintern har mycket att erbjuda och varför inte ta vara på den underbara natur vi faktiskt har här i Vaajma? Inom projektet har vi sett de många möjligheter som Vaajma har att erbjuda och vi vill ta vara på dessa. Vi har därför börjat, och kommer att fortsätta med, att ta fram fler paketresor med bland annat guidade vandringar, men vi kommer också att föra en diskussion om hur vi ska samarbeta kring skyltning och information. Rent ekonomiskt är det svårt att byta ut skyltar och bygga nya leder, men om det är så att det ändå ska göras en investering så är det bra att vi för en dialog och arbetar mot samma mål. Anna Jonasson 20 VAAJMA nr 2/2012