Projekt. Tidig och säker snö Slutrapport

Transkript

1 Projekt Tidig och säker snö Slutrapport Projektperiod t o m ÖSTERSUNDS KOMMUN DNR

2 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av slutrapporten 1 Inledning 2 Omvärldsbevakning 2 Fortum Ski Tunnel i Torsby 2 Cool-trackbanan i Torsby 3 Kontiolahti skidanläggning 3 Vuokatti Sportcenter 4 Fakta snölagring 4 Intäkter vid arrangemang 5 Alternativa metoder 6 Lagring av snö 6 Lagring av is 7 Uppgradering snötillverkningsystem 7 Alternativ skidtunnel 10 Alternativ kylslingor 10 Rekommendationer/slutsatser 11 Sammanfattande kostnadsberäkning 12 Kostnader för lagring av snö 12 Kostnader för uppgraderat snötillverkningsystem 13 Kostnader alternativ skidtunnel 13 Kostnader alternativ kylsingor 13 BILAGOR Spårkarta, Östersunds Skidstadion Projektorganisation Projektdirektiv Form: Infobyrån Foto: Infobyrån, Leif Ågren, Liselotte Johansson, Bo Jonsson, Bertil Eriksson

3 Sammanfattning av slutrapporten Under 2006 antog utvecklingsutskottet projektdirektiv för projekt Tidig och säker snö med syfte att utreda metoder och tekniker för att på bästa sätt säkra snötillgången vid Östersunds skidstadion i samband med försäsongsträning och vid stora tävlingar och arrangemang inom vintersporter. Projektet har genomförts i samarbete mellan Östersunds kommun, Mittuniversitetet, skididrotten och näringslivet. Projektet Tidig och säker snö har utgått från följande delområden: Omvärldsbevakning: Studera och ta till sig erfarenheter från andra orter av vad som gjorts för att förbättra förutsättningarna för utökad säsong inom vintersporter. Kylmedia: Utreda alternativ som skidtunnel och kylslingor. Faktasammanställning: Ta fram en sammanställning över befintlig forskning och tekniker inom snöområdet. Lagring av snö eller is: Undersöka alternativa metoder att på ett effektivt sätt kunna lagra snö eller is. Uppgradering snötillverkningssystem: Utreda uppgradering av befintligt snötillverkningssystem på Östersunds skidstadion. Att ta upp is ur sjön och krossa inte bör ses som något alternativ, inte heller att tillverka is. Att snötillverkningssystemet på Östersunds skidstadion uppgraderas till ett helautomatiskt snötillverkningssystem på en 3 km lång slinga samt skidstadion. För att säkra snötillgången måste snölagring alltid genomföras även om snötillverkningsystemet uppgraderas och om den lagrade snön inte används måste snöhögen likväl avtäckas och kompletteras varje år. Att satsningar inte görs på en skidtunnel i Östersund. De drift- och investeringskostnader som krävs för en skidtunnel ses i nuläget inte som ekonomiskt försvarbara och det bedöms inte finnas underlag för en skidtunnel i Östersund. Att satsningar inte görs på en kylslingeanläggning i Östersund. Dels på grund av höga drift- och investeringskostnader och dels för att kylslingorna inte visat sig fungera bra i praktiken. Det krävs ett stort antal besökare under perioden som kylslingorna är i drift för att finansiera kostnaderna för anläggningen. 1 Projektet Tidig och säker snö lämnar efter genomförd förstudie följande rekommendationer: Att 1 november fastställs som datum när tidig snö för försäsongsträning ska kunna garanteras vid Östersunds skidstadion. Att möjligheter att ta betalt för att åka i de spår där konstgjord snö lagts ut är en fråga för politiskt ställningstagande. Hur det ska organiseras är en fråga som bör utredas vidare om beslut tas att avgiftsbelägga spår med konstgjord snö. Att snölagring fortsättningsvis genomförs på liknande sätt som i dagsläget på iordningställd lagringsplats, samtidigt som det sker ett kontinuerligt arbete att utveckla effektiva metoder och tekniker i arbetet. Att lagring av snö alltid sker för försäsongsträning samt för världscuptävling i skidskytte eller längdskidor de år världscuptävlingar arrangeras i Östersund.

4 INLEDNING & OMVÄRLDSBEVAKNING Inledning Den 6 september 2006 antog kommunstyrelsens utvecklingsutskott direktiv för projekt Tidig och säker snö. Projektets syfte har varit att utreda metoder och tekniker för att på bästa sätt säkra snötillgången vid Östersunds skidstadion i samband med försäsongsträning och vid stora tävlingar och arrangemang inom vintersporter. Projektet har genomförts i samarbete mellan Östersunds kommun, Mittuniversitetet, skididrotten och näringslivet. I slutrapporten redovisas projektets olika delområden och en rekommendation ges av vilka framtida satsningar som bör genomföras. Projektet har utgått från följande delområden: Omvärldsbevakning: Studera och ta till sig erfarenheter från andra orter av vad som gjorts för att förbättra förutsättningarna för utökad säsong inom vintersporter. Kylmedia: Utreda alternativ som skidtunnel och kylslingor. Faktasammanställning: Ta fram en sammanställning över befintlig forskning och tekniker inom snöområdet. Lagring av snö eller is: Undersöka alternativa metoder att på ett effektivt sätt kunna lagra snö eller is. Uppgradering snötillverkningssystem: Utreda uppgradering av befintligt snötillverkningssystem på Östersunds skidstadion. Projektgruppen har bestått av representanter från teknisk förvaltning, kommunledningsförvaltningen, Mittuniversitet, idrottsrörelsen samt en teknisk konsult. En refernsgrupp har knutits till projektet, bestående av representanter för skididrotten, snöproducerande företag och Jämtkraft AB m fl. Projektledare har varit Bo Jonsson, teknisk förvaltning och projektsekreterare Liselotte Johansson, kommunledningsförvaltningen. Projektet har följt beslutad tidplan och budget. Kontinuerliga projektmöten har hållits under projekttiden. Träffar har genomförts med referensgruppen i oktober 2006 och i maj Däremellan har löpande kontakter hafts med referensgruppen. Frågor inom olika områden kopplat till satsning på tidig och säker snö har diskuterats. Synpunkter som framkommit från projekt- och referensgruppen har lyfts in i slutrapporten. En skriftlig delrapport av projektet lämnades till utvecklingsutskottet den 31 januari Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning genomfördes inom projektet genom besök på orter i Sverige och Finland för att studera befintliga skidanläggningar och ta del av orternas satsningar inom kylmedia. De orter som besökts är Torsby i Värmland som har en nyligen invigd skidtunnel, samt Vuokatti och Kontiolahti i östra Finland. I Vuokatti finns en liknande skidtunnel som den i Torsby och Kontiolahti har en kylslingeanläggning, s k cool-trackbana. Deltagarna träffade anläggningsansvariga, byggentreprenörer, aktiva skidåkare, turistbyråer, samt representanter från kommunerna. I Torsby gjordes också ett besök på Torsby Idrottsutvecklingscenter. Gruppen fick information om anläggningarna, tekniska detaljer kring byggnation, kyloch konstsnöanläggning, ventilations- och avfuktningsanläggning, synpunkter från aktiva skidåkare samt information om turismen i kommunerna. Fortum Ski Tunnel i Torsby Fortum Ski Tunnel i Torsby byggdes under 2005/2006 och är meter lång och därmed världens längsta skidtunnel. Den totala byggkostnaden inklusive arenabyggnad och skidskyttehall uppgick till ca 61 miljoner kronor exklusive moms. Skidtunneln ägs av det kommunala bolaget Fritid i Nordvärmland AB och arenan av företagarorganisationen Team Torsby. Driften av skidtunneln ansvarar i dagsläget Fritid i Nordvärmland AB för, men målsättningen är att den ska läggas ut på entreprenad. Skidtunneln är byggd av betongelement. Jordmassor har schaktats över tunneln så att anläggningen liknar en naturlig ås, vilken följer terrängens nivåskillnader med ungefär 12 meters skillnad mellan högsta och lägsta punkt. Betongelementen har en halvcirkelform med en invändig

5 OMVÄRLDSBEVAKNING Fortum Ski tunnel i Torsby diameter om 8 meter och en takhöjd av 4 meter. Temperaturen inne i skidtunneln är ca -5 och luftfuktigheten ca 80 %. Kyla tillförs tunneln med kylaggregat via kylslingor i botten samt via luften. I skidtunneln ryms två klassiska spår och två skatebanor. I direkt anslutning till tunneln finns en byggnad, s k arena, som rymmer reception, mindre sportbutik samt skiduthyrning. Här finns även utrymmen för planerad servering. I skidtunnelns arenadel ryms även en inomhushall för skidskytte. Skidtunneln är i drift under hela året, eftersom kostnaden för att återuppta driften för tunneln är hög. Anläggningen hade under 2006 fem personer anställda. Tunneln är dimensionerad för ca 100 åkare samtidigt och under första halvåret hade anläggningen ca besökare. Ungefär % av besökarna kommer från Norge. Att åka ett pass i skidtunneln kostar 150 kronor och ett årskort kronor. Enligt aktiva skidåkare fungerar det bra att åka i skidtunneln. Luften är bra men däremot kan det ibland uppstå problem med klimatväxlingar. Skidtunneln har medfört stora förändringar för skidåkare i Torsby. Den har gett större trygghet vad gäller tillgång till snö och ökade möjligheter till träning. Ett stort problem för Torsby är bristen på bra boende. Cool-trackbanan i Torsby I anslutning till Fortum Ski Tunnel i Torsby påbörjades under 2006 byggnation av en 800 meter lång kyld asfaltbana, så kallad cool-track eller kylslingeanläggning. Samma teknik används som för en konstfrusen bandy- eller ishockeybana. Kyla från ett kylaggregat leds ner till markytan med en cirkulerande vätska via ett stort antal slangar som är förlagda under asfaltytan. Den kylda banan är tänkt att motverka den snösmältning som annars sker naturligt vid temperaturer över noll grader samt från värme underifrån om marken är ofrusen. Investeringskostnaden för kylslingeanläggningen, som ägs av det kommunala bolaget Fritid i Nordvärmland AB, har beräknats uppgå till ca 10 miljoner kronor exklusive moms. Kontiolahti skidanläggning På Kontiolahti skidstadion i Finland finns en kylslingeanläggning som invigdes under Kommunen i Joensuu äger och ansvarar för anläggningen. Syftet med kylslingeanläggningen är att kunna säkra snötillgången vid stora arrangemang samt att möjligheter ska finnas att tidigarelägga säsongen för träning. Kommunen går in med stort ekonomiskt och tekniskt stöd till Kontiolahti skidklubb som driver anläggningen. Anläggningen hade under 2006 ca tre personer anställda. Kylslingebanan är meter lång och har en höjdskillnad på 26 meter. Anläggandet av kylslingorna kostade ca 1 miljon euro. Skidåkarna betalar en avgift på 8-10 euro för två timmars åkning på kylslingorna. Under 2006 lades snö ut på kylslingorna i oktober, dock fanns i samband med vårt studiebesök den 13 december ingen snö kvar på grund av varmt klimat. Anläggningen har haft problem med att det vid regn bildas is i spåren. Det sker genom att vattnet rinner genom snön ner till kylslingorna där det kyls av och vid mycket regn förvandlas till slut spåren till kompakt is. I Kontiolahti tillverkas och lagras snö på samma sätt som i Östersund. Under 2006 sparades ca m 3 snö. Snölagringen finansierades både av kommunen och av skidklubben. Ett stort problem för kommunen är bristen på boende för de aktiva skidåkarna. Många av besökarna till Kontiolahti skidanläggning kommer från Ryssland. 3

6 OMVÄRLDSBEVAKNING Vuokatti skidstadion Skidtunnel i Vuokatti i Sotkamo kommun i Finland Vuokatti Sportcenter Fakta snölagring 4 Vuokatti i Sotkamo kommun är ett stort sport- och rekreationsområde och i området finns goda förutsättningar för utförsåkning, skidspår, skidtunnel och snowboardtunnel. Skidtunneln och skidspåren i Vuokatti ägs och drivs av Finska skidförbundet. Skidtunneln byggdes 1998 och kostade 3 miljoner euro. Skidtunneln är i drift året runt men har störst beläggning oktober till december. När naturlig snö kommer åker få inomhus. Driften av skidtunneln uppgår till en kostnad av ca euro per år. I motsats till Fortum Ski tunnel i Torsby tillförs kyla enbart via luften och inte genom kylslingor i tunnelns botten, vilket innebär att det krävs kallare luft i skidtunneln i Vuokatti jämfört med skidtunneln i Torsby. Även i Vuokatti lagras snö i direkt anslutning till skidstadion på samma sätt som i Östersund. Snön körs ut i spåren med hjälp av jordbrukstraktorer med tippvagn. Under 2006 lagrades m 3 snö till en kostnad av euro. Den 15 oktober 2006 lades snö ut på en 5 km lång slinga med ett snödjup på cm. Det gjorde att Vuokatti hade bra träningsmöjligheter utomhus hela hösten. Övertäckningsmetoder Övertäckning med spån Spån har använts som övertäckningsmaterial under de två år som lagring av snö genomförts i Östersund. Spån är ett tåligt material som är relativt lätt att hantera med maskiner. Under 2006 användes traktorer för övertäckning av snön men under 2007 provades en ny metod med att använda snöslunga, vilket var betydligt mer kostnadseffektivt och rationellt. Metoden för att avtäcka spånet behöver utvecklas vidare och avsikten är att även i det fallet kunna använda sig av snöslunga. Spån är relativt billigt jämfört med andra material och är också lättillgängligt. Hållbarheten på spånet uppskattas till ca fem år, vilket betyder att 20 % av befintligt spån behöver bytas ut varje år. Spån är ett bra material att hantera ur förvaringssynpunkt, det tål solljus och är tåligt mot skadegörelse. Förevisning med snöslunga i januari Täckning av snöhögen med spån i april 2007.

7 OMVÄRLDSBEVAKNING Övertäckning med alternativa material Projektet har tittat på alternativa övertäckningsmaterial. En typ av övertäckningsdukar i aluminiummaterial som består av ett täcke i två skikt med isoleringsmaterial mellan. Materialet förvaras i rullar och kostnaden är ca 100 kronor/m 2. Problemet med övertäckningsdukarna är att det behövs ansenlig mängd för att täcka över m 3 snö och det är svårt att förvara när det inte används. Övertäckningsdukarna går inte att hantera med maskiner och blir därför besvärliga att arbeta med. Ett aluminiummaterial är inte heller lika tåligt jämfört med spån. Om det ligger snö ovanpå materialet måste detta täckas av för hand, vilket gör det svårarbetat. Projektet har beställt provbitar av övertäckningsdukarna och avsikten är att under 2008 genomföra praktiska prov på mindre snöhögar för att se hur materialet fungerar i praktiken. Mätning av snö under lagringsperioden Beräkning av den lagrade snöns förändring kan ske genom att höjden på snöhögen mäts. Metoden utgår från att snöhögen mäts kontinuerligt under lagringstiden och blir ett mått på hur stor mängd snö som smält bort. Ett annat alternativ är att genom en givare mäta temperaturen inne i snöhögen. Det kan dock ta lång tid innan någon avvikelse i temperatur sker. En kombination av de två metoderna ger en bra bild av hur smältprocessen ser ut. Samordningsvinster Under projekttiden har det diskuterats om det går att hitta samordningsvinster kopplat till lagring av snö med framförallt Jämtkraft AB och de satsningar som görs på fjärrkyla. Samordningsvinsterna har visat sig vara små. Avståndet till snölagringsplatsen är för stort för att det ska bli effektivt ur användningshänseende. För att kunna använda sig av den lagrade snön för fjärrkyla krävs smält snö. Den naturliga smältprocessen inte så stor under sommarperioden att det skulle vara bära sig att använda sig av det kylda vattnet som erhålls från snölagringen. Intäkter vid arrangemang Träningsgrupper försäsong och världscuptävling i skidskytte i Östersund 2006 Biathlon Events AB har tillsammans med Östersunds kommun gjort beräkningar på intäkter för de träningsgrupper som vistades i Östersund under november 2006 samt för de aktiva, media och sponsorer m fl som deltog under världscuptävlingarna i skidskytte i Östersund i november/ december Beräkningarna har gjorts för att få en bild av vilka intäkter ett arrangemang ger tillbaka till kommunen. I nedanstående siffror är inte den tillresta publik som fanns i Östersund under världscuptävlingarna medräknade. Allt boende i Östersund under denna period var fullbokat och hur många personer som besökte Östersund enbart på grund av skidskyttetävlingarna är inte kartlagt. Beräkningarna har gjorts utifrån förhållandevis låga priser vad gäller framförallt boende. Träningsgrupper har reducerade priser jämfört med normala priser för boende i Östersund. TRÄNINGSGRUPPER FÖRSÄSONGSTRÄNING NOVEMBER 2006 (BERÄKNADE INTÄKTER) Nation Antal Antal Antal Boende Mat Övrig Totalt personer dagar dygn konsumtion Italien Slovenien Kina Frankrike Kanada Storbritannien SUMMA VÄRLDSCUPTÄVLING 26 NOV - 3 DEC 2006 (BERÄKNADE INTÄKTER) Gäster Antal Antal Antal Boende Mat Övrig Totalt personer dagar dygn konsumtion Nationer, TV Övrig Media Serviceföretag IBU m fl Sponsorer/gäster Summa Totala intäkter för arrangemangen beräknas till ca 5 miljoner kronor. Intäkterna är beräknade utifrån följande siffror: Boende: 500 kronor/dygn. Mat: 150 kronor/dygn. Övrigt: 100 kronor/dygn

8 ALTERNATIVA METODER Alternativa metoder Snöupplag vid Krutkällarvägen norr om Östersunds skidstadion. Här lagras m 3 snö. Avtäckt snöhög i november Lagring av snö Erfarenheter av lagrad snö Snölagring under 2006 Snö tillverkades under januari t o m mars på före detta I5-området i två högar om totalt ca m 3. Lagring i två högar gjordes på grund av att delar av området då nyttjades vid Enduro VM. Snöhögarna täcktes med cm spån som lånades från Jämtkraft AB. Vid övertäckningen användes pistmaskiner och traktorer. Ca 60 % av den lagrade snön fanns kvar ett år senare. Ca 30 % hade smält bort och ca 10 % var obrukbar på grund av isbildning mot marken, respektive blandning med spån i samband med avtäckningen. Utkörning av snön utfördes med traktorer med gödselspridare och lastbilar. Utan den lagrade snön hade världscuptävlingarna i skidskytte i november/ december 2006 inte kunnat genomföras. Kostnaden för snötillverkning, lagring samt uttransport av m 3 användbar snö uppgick till 67 kr/m 3. Användning av lagrad snö Försäsongsträning från 1 november För försäsongsträning rekommenderas utläggning av packad snö med bredd av 6 meter på asfalterade spår om 3 km. För skidåkning från den 1 november bedöms att snödjupet måste vara minst 0,6 meter för att förhindra att snön smälter bort innan kylan och den naturliga snön kommer. Det kan ej uteslutas att under extrema år, med mycket regn i november och/eller sen vinter, kan även detta relativt tjocka snölager smälta bort. Totalt krävs utläggning av ca m 3 lagrad snö.totalkostnad för snötillverkning, lagring samt uttransport med dagens metoder beräknas till ca kronor. Världscuptävlingar i slutet av november (årligen) Utläggning av snö på: Delar av asfalterat spår, ca 2,3 km, bredd 6 m, snödjup 0,4 m Skidstadion Spår som i dagsläget ej är hårdgjorda, ca 1,5 km, bredd 6 m, snödjup 0,4 m Snölagring under 2007 En ny lagringsplats anlades i slutet av januari 2007 i skogen vid Krutkällarvägen norr om Östersunds skidstadion. Snö började tillverkas direkt efter det att upplagsplatsen iordningställts m 3 snö kunde produceras med snökanoner innan temperaturen blev för hög. Personalkostnaderna för snöproduktionen kunde reduceras betydligt jämfört med året innan på grund av att det på upplagsplatsen fanns nära tillgång till vatten och el. För första gången utfördes prov med snöslunga för att täcka snöhögen med spån, vilket visade sig vara både tidsbesparande och kostnadseffektivt jämfört med tidigare metod. Kostnaden för snötillverkning, lagring samt uttransport beräknas till ca 64 kr/m 3. Väg kommer att anläggas för transport av snö från snöupplaget till skidstation. Beräkning av kostnader för lagring, övertäckning och uttransport av snö inför världscuptävling har gjorts utifrån två alternativ beroende på om spåren är snötäckta sedan tidigare genom att snö lagts ut för försäsongsträning, alternativt om spåren inte är snötäckta. Alternativ 1: Asfalterade spår är snötäckta snö har lagts ut sedan tidigare för försäsongsträning Totalt krävs ca m 3 lagrad snö som läggs ut på skidstadion samt hårdgjorda spår. Totalkostnaden för snötillverkning, lagring samt utkörning med dagens metoder uppskattas till ca kronor.

9 ALTERNATIVA METODER Alternativ 2: Asfalterade spår är ej snötäckta snö har Förutsättningar: ej lagts ut sedan tidigare för försäsongsträning Totalt krävs ca m3 lagrad snö som läggs ut på Avskrivningstid: 10 år Räntesats: 5 % skidstadion samt hårdgjorda spår. Totalkostnad för snötillverkning, lagring samt utkörning beräknas med dagens Det ger en kostnad på kronor/år. metoder till ca kronor. Kostnader för tillverkning och uttransport av snö Lagring av is För tillverkning av snö till snölagring kan samma snökanoner användas som vid uppgradering av snötillverkningssys- Både upptagning av is från Storsjön med transport till lag- temet. I anslutning till lagringsplatsen finns i dagsläget ringsplats alternativt tillverkning av is på plats, beräknas elström och vatten för automatisk drift. Ett helautomatiskt till en avsevärt högre kostnad än att tillverka snö med snö- system innebär främst lägre personalkostnader än ett kanoner. När det gäller upptagning av is från sjö saknas manuellt system. rationella metoder och teknisk utrustning. Utöver det tillkommer kostnader för krossning av isen. Med automatiska Förutsättningar: snökanoner beräknas kostnaden för snötillverkning endast För att erhålla m3 användbar snö efter ett års lagring krävs tillverkning av m3 snö m3 är till ca 20 % av den totala kostnaden för lagrad snö. Enbart den snö som krävs för försäsongsträning enligt förslag ovan. som kostnaderna för att tillverka snö. Dessutom tillkom- transporterna av is från sjön är mer än dubbelt så höga mer kostnader för upptagning och krossning av isen, varför Kostnader (med dagens teknik och metoder): detta alternativ inte kan ses som konkurrenskraftigt. För tillverkning av is krävs stora kylmaskiner, vilka är kost- Snötillverkning 100 nadskrävande vad gäller elström. Kostnaderna för att till- Lagring 375 verka krossad is är betydligt högre än för att tillverka snö. Uttransport 290 Summa 765 Uppgradering snötillverkningssystem Det ger en kostnad på 64 kr/m3 användbar snö (efter ett års lagring). Befintligt snötillverkningssystem Befintligt snötillverkningssystem har starkt begränsad Hårdgöra spår kapacitet, vilket medför att det krävs många dagars drift För att möjliggöra snöutläggning måste spår som i dagslä- med kall väderlek för att tillverka erforderlig snömängd. get inte är hårdgjorda, hårdgöras till normal grusvägsstan- De senaste årens höstar har haft sena och korta köldperio- dard. Kostnaden för investeringen beräknas till der, vilket inte har varit tillräckligt för snabb snöläggning. kronor. Dessutom saknas ledningar för vatten och el på flera Snö sparas i Vuokatti på liknande sätt som i Östersund. Under 2006 lagrades m3 snö. Snön lades ut 15 oktober. Längd skidspår utlagd snö: 5 km. Snödjup: cm. 7

10 ALTERNATIVA METODER sträckor där behov finns av konstsnö. Det innebär att i dagsläget dras tillfälliga vattenledningar och elkablar på marken, vilket är både orationellt och arbetskrävande. Det befintliga snötillverkningssystemet har en kapacitet på 60 m 3 vatten per timme. Det finns idag sex snökanoner, varav två tidigare varit i drift i Gustavsbergsbacken. Snökanonerna är i dagsläget inte automatiska. Uppgradering snötillverkningssystem Utifrån den utredning som genomförts inom projektet är bedömningen att en uppgradering av befintligt snötillverkningssystem krävs som komplement till lagrad snö. När vädret tillåter kan konstsnö läggas direkt på spåren för att säkerställa att snö finns hela säsongen. Detta gäller särskilt öppna ytor där väder och vind tär hårt på snön. Att lägga snö direkt på spåren är bättre ur miljösynpunkt, eftersom det innebär färre avgaser från transportfordon samt mindre snöpreparering av pistmaskiner. Områden för uppgraderat snötillverkningssystem: Skidspår 3 km: Skidskytteslingan 3 km, bredd 6 m, snödjup 0,4 m. Den teoretiska snövolymen på ytan är ca m 3. Detta spår används delvis vid skidskyttetävlingar och går även att nyttja vid längdskidtävlingar samt träningar. Skidstadion: Area m 2 med snödjup 0,4 m. Den teoretiska snövolymen på ytan är ca m 3. I praktiken måste större snövolym produceras då en viss mängd alltid hamnar vid sidan om. Prestandakrav på uppgraderad anläggning Ett uppgraderat snötillverkningssystem ska kunna producera önskad snömängd på 3-6 dygn vid lufttemperatur -4 och vattentemperatur 7. Antal snökanoner Totalt föreslås fem snökanoner av mindre typ för placering efter spåret. På skidstadion, där lång kastlängd är möjlig, föreslås fyra snökanoner av en större typ i kombination med tre torn för ökad räckvidd. Utbyggnad av ledningar och uttag för el och vatten Det befintliga el- och vattenledningssystemet inom skidstadionområdet har i dagsläget bra sträckning. För att möjliggöra snöproduktion på alla platser som efterfrågas bör systemet utökas på ett antal punkter. Utbyggnad av el- och vattenledningsnätet ger högre kapacitet, möjliggör automatisk drift och bidrar till bättre arbetsmiljö. Större tryckstegringspump Befintligt pumphus på skidstadion kan användas även fortsättningsvis. En frekvensstyrd pump anpassad för nio snökanoner med kapacitet 250 m 3 /tim vid 30 bar tryck bör installeras på skidstadion. Pumpen bör förses med varvtalstyrning för optimal driftekonomi samt för att erhålla bättre förutsättningar för automatisk drift av systemet. Utrustning för automatisk drift För att praktiskt möjliggöra snöproduktion med fler snökanoner bör anläggningen automatiseras. Den automatiska snökanonen beräknar med utgångspunkt från lufttemperatur, luftfuktighet, vattentemperatur och vind när kanonen kan starta med hänsyn till bestämd snökvalitet. Om lufttemperaturen faller ökar kanonen vattenmängden för att behålla den bestämda snökvalitén. När kanonen på grund av mildare temperatur eller varmare vatten inte förmår tillverka bestämd snökvalitet stänger den automatiskt av sig. När sista snökanonen har stannat stoppas pumpen och tillhörande ledningar dräneras. Pumpen, snökanonerna och eventuella väderstationer bör kopplas samman i ett databaserat nätverk som möjliggör kommunikation mellan maskinerna. Vattenförsörjning med kylt vatten Vattentemperaturen har stor betydelse vid snöproduktion. Temperaturen på Östersunds stadsvatten är vanligtvis relativt hög under senhösten/vintern, ca 7. Erfarenhetsmässigt kan effektiv snöproduktion med stadsvatten ske när lufttemperaturen är -4 eller lägre. Med tillgång till 1-gradigt vatten skulle snöproduktion kunna starta vid ca -2. Skillnaden kan vara avgörande om snötillverkning kan utföras eller ej under senhösten/förvintern. 8 Kylning i damm Nedkylning av vatten till snökanonerna kan ske i en damm med storlek ca 70 m x 70 m. Dammen bör vara försedd med omrörare/fontäner. Avkylning sker ner till ca 1 med den för årstiden naturligt svala lufttemperaturen. I dagsläget finns dock inte någon lämplig plats att anlägga en damm i närheten av skidstadion. Med tillgång till en vattendamm skulle bytet av matarledning för vatten liksom pumpbytet vid Björkbacka ej behöva genomföras enligt beskrivning nedan. En damm kan fyllas upp under längre tid med befintlig ledning och pump. Kylning med kyltorn Nedkylning av vatten kan även ske med kyltorn. Avkylningen är dock starkt beroende av lufttemperaturen. I det aktuella lufttemperaturområdet kyls vattnet ned endast 1-2 med rimliga investeringar. Följaktligen skulle kylning med vattentorn i praktiken inte medföra någon tidigareläggning av snöproduktion under hösten.

11 ALTERNATIVA METODER Vattenledning från Göviken En separat ledning från Göviken skulle medföra något kallare vatten än stadsvattnet genom möjligheter att ta ytvatten. Under senhösten är dock temperaturskillnaden liten, vilket gör det svårt att motivera en investeringskostnad på ca 3 miljoner kronor som kostnaden för en separat vattenledning beräknas till. Vattenförsörjning från vattenverket Större matarledning, större pump Vattentillförsel till befintligt snötillverkninssystem sker från vattenreservoaren vid Solliden via en självfallsledning ner till skidstadion. Kapaciteten på ledningen är ca 70 m 3 /tim, vilket kan försörja tre snökanoner. Utökad drift med fler snökanoner kräver större ledning. Det föreslagna uppgraderade snötillverkningssystemet med nio snökanoner kräver 250 m 3 /tim vatten. För att uppnå det måste två åtgärder vidtas: Byte till större självfallsledning mellan reservoaren och skidstadion. Byte till större vattenpump vid Björkbacka. Kostnadsuppskattning ny matarledning för vatten Om ny självfallsledning ska förläggas mellan reservoaren och skidstadion bör den nuvarande ledningen grävas upp. Befintlig schaktgrav kan då användas för den nya ledningen. Uppskattad kostnad inklusive oförutsett och byggherrekostnad uppgår till kronor. Kostnadsuppskattning ny vattenpump Kostnaden för pumpbyte för att erhålla erforderlig kapacitet 250 m 3 /tim beräknas till kronor. Elförsörjning Erforderlig elkraftförsörjning till det föreslagna snötillverkningssystemet kan ske från befintlig transformator vid skidstadion, eftersom snökanonernas drift ej sammanfaller med större tävlingar. Elkraftbehovet för den nya vattenpumpen på skidstadion är ca 160 kw och för snökanonerna ca 160 kw, totalt ca 320 kw. Installation av frekvensstyrd tryckstegringspump på skidstadion Uppgradering av vattenförsörjningssystemet med vatten från vattenverket, vilket innebär byte till större självfallsledning mellan vattenreservoaren och skidstadion samt byte till större vattenpump vid Björkbacka. Beräknad investeringskostnad för komplett uppgraderat snötillverkningsystem: Snökanoner Komplettering av vatten- och elsystem Automatikutrustning samt väderstation 100 Pumpstation 650 Ombyggnation av befintlig dränering 50 Komplettering elkraftförsörjning 250 Utbyte vattenledning från reservoar 580 Byte vattenpump vid Björkbacka 60 Oförutsett 20% 950 Byggherrekostnader 5% 240 Summa Produktionskostnad för tillverkad snö med uppgraderat system: Elström (1 kr/m 3 snö) 16 Vatten (2 kr/m 3 snö) 32 Personal 50 Underhållskostnad 20 Kostnad pistmaskin 20 Summa 138 Uppskattning av driftkostnaderna görs utifrån nuvarande pris på vatten och elström. För att erhålla m 3 snö på aktuella ytor måste m 3 tillverkas. Detta innebär en produktionskostnad på ca kronor. Årlig kapitalkostnad Förutsättningar: Avskrivningstid 10 år Räntesats 5 % 9 Kostnadskalkyl uppgradering snötillverkningssystem Kostnader för uppgradering av snötillverkningsystemet inklusive utbyte av vattenledning och pump innebär följande: Ett helautomatiskt snötillverkningssystem på en 3 km lång slinga samt skidstadion El- och vattenledningssystemet utökas på ett antal punkter för att möjliggöra snöproduktion på samtliga platser som beräknats Summa (ränta + amortering) på investeringskostnaden 6 miljoner kronor uppgår under dessa förutsättningar till ca kronor. För att erhålla m 3 användbar snö på aktuella ytor uppgår de totala kapital- och produktionskostnaderna till kronor/år. Det motsvarar 77 kr/m 3. Kostnaden för enbart snötillverkning med uppgraderat snötillverkningsystem exklusive årliga kapitalkostnader uppgår till 12 kr/m 3.

12 ALTERNATIVA METODER Torsby 1 januari Is har bildats på cool-trackbanan. Ca 95 % av den 800 m långa slingan har helt omvandlats till is. Kontiolahti cool-trackbana. Alternativ skidtunnel Alternativ kylslingor 10 Investeringskostnad Investeringskostnaden för en komplett skidtunnel med längd och uppbyggnad liknande Fortum Ski Tunnel i Torsby, ej inräknat anpassning för skidskytte, beräknas i dagsläget till 64,5 miljoner kronor exklusive moms. Årliga driftkostnader Uppskattning av driftkostnader 2007: Elström Personal (3 heltid) Underhållskostnad 500 Övriga kostnader 200 Summa Årlig kapitalkostnad Förutsättningar: Avskrivningstid 20 år Räntesats 5 % Summa (ränta + amortering) på investeringskostnaden 64,5 miljoner kronor beräknas under dessa förutsättningar till ca 5,2 miljoner kronor. Drift- och kapitalkostnaden beräknas utifrån ovanstående till sammanlagt ca 8,4 miljoner kronor/år. Erforderligt antal åktillfällen I genomsnitt antas att varje besökstillfälle inbringar ca 165 kronor exklusive moms. Det innebär att det krävs ca besök per år för att finansiera drift- och investeringskostnader. En skidtunnel nyttjas främst under ca fyra månader per år (120 dagar), vilket innebär att det krävs i snitt ca 425 besök per dag. Investeringskostnad Investeringskostnaden för en komplett cool-trackbana med en längd av ca m beräknas i dagsläget till ca 10,7 miljoner kronor exklusive moms. Årliga driftkostnader Uppskattning av driftkostnader 2007: Elström 250 Personal 40 Underhållskostnad 50 Övriga kostnader 10 Summa 350 Årlig kapitalkostnad Förutsättningar: Avskrivningstid 10 år Räntesats 5 % Summa (ränta + amortering) på investeringskostnaden 10,7 miljoner kronor beräknas under dessa förutsättningar till ca 1,4 miljoner kronor. Drift- och kapitalkostnaden beräknas utifrån ovanstående till sammanlagt ca 1,75 miljoner kronor/år. Erforderligt antal åktillfällen Om varje besökstillfälle avgiftsbeläggs med ca 100 kr exkl moms krävs för att finansiera drift- och investeringskostnader ca åktillfällen under den period vilken tidigareläggning av skidsäsongen kan ske på grund av cool-trackbanan. Anläggningen beräknas vara i drift ca 10 veckor under senhösten, vilket innebär att det krävs i snitt ca 250 besök per dag.

13 REKOMMENDATIONER/SLUTSATSER Rekommendationer/slutsatser Projektet rekommenderar följande Att 1 november fastställs som datum när tidig snö för försäsongsträning ska kunna garanteras vid Östersunds skidstadion. Snötillgången måste säkerställas hela vintern och inte bara på försäsongen. Garanterad snö för träning och tävling i Östersund bör marknadsföras både mot aktiva skidåkare och mot turister. Konceptet tidig och säker snö bör ses som en kontinuerlig satsning och som en del i helheten och marknadsföringen av vinterstaden Östersund. Eventuellt kan lagrad snö även användas på andra platser i Östersund än enbart skidstadion. Att det är viktigt att inte enbart se till kostnader utan även de intäkter som satsningarna ger inom kommunen genom att Östersund kan ta emot träningsgrupper tidigt på säsongen, möjligheter att kunna genomföra arrangemang samt att kunna hitta nya målgrupper etc. Möjligheter att ta betalt för att åka i de spår där konstgjord snö lagts ut är en fråga för politiskt ställningstagande. Hur det ska organiseras är en fråga som bör utredas vidare om beslut tas att avgiftsbelägga spår med konstgjord snö. Att snölagring fortsättningsvis genomförs på liknande sätt som i dagsläget på iordningställd lagringsplats. Det bör ske ett kontinuerligt arbete med att utveckla effektiva metoder och tekniker i arbetet, främst vad gäller övertäckning, avtäckning och utkörning av snön, eftersom dessa moment är mest kostnadskrävande. Själva snötillverkningen är en relativt liten del av den totala kostnaden för att lagra snö. Även fortsättningsvis bör den lagrade snön övertäckas med spån, eftersom det jämfört med andra material är klart både mer kostnadseffektivt och lättare att hantera. Att den lagrade snön används till försäsongsträning, där snö läggs ut för skidåkning på asfalterade spår om 3 km. Då det arrangeras världscuptävlingar i Östersund är utgångspunkten att utläggning av sparad snö sker på 4 km asfalterade och hårdgjorda spår samt skidstadion. De spår som i dagsläget inte är hårdgjorda behöver prepareras till normal grusvägsstandard. Kostnaden beräknas till kronor. Kostnaden för utläggning av snö inför världscuptävling varierar beroende på om spåren är snötäckta sedan tidigare eller inte. Att det vid snölagring är viktigt att räkna på vad varje kubikmeter snö kostar för tillverkning, övertäckning, avtäckning och utkörning. Kostnaden för att tillverka snö på plats jämfört med att använda den lagrade snön måste beräknas. Vid kallt väder kan det löna sig att tillverka snö även om det finns lagrad snö. Om den lagrade snön inte används måste snöhögen likväl avtäckas och kompletteras med ny snö varje år. För att säkra snötillgången måste snölagring alltid genomföras även om snötillverkningsystemet uppgraderas. Att ta upp is ur sjön och krossa bör inte ses som något alternativ, inte heller att tillverka is. Det är kostnadskrävande jämfört med snötillverkning och rationella metoder saknas. Att snötillverkningssystemet uppgraderas. Rekommendationen är ett helautomatiskt snötillverkningssystem på en 3 km lång slinga samt skidstadion. Fem snökanoner efter spåret samt fyra större snökanoner i kombination med tre torn på skidstadion rekommenderas. Att el- och vattenledningssystemet utökas på ett antal punkter för att möjliggöra snöproduktion på samtliga platser som beräknats. En frekvensstyrd tryckstegningspump bör installeras på skidstadion. Elkraftförsörjning kan som tidigare ske med befintlig transformator på skidstadion. När det gäller tillgång till vatten bör satsning göras på uppgradering av vattenförsörjningsystemet med vatten från vattenverket. Det innebär byte till större självfallsledning mellan vattenreservoaren och skidstadion samt byte till större vattenpump vid Björkbacka. Att anlägga en vattenspegel i närheten av skidstadion är i dagsläget inte aktuellt på grund av avsaknaden av lämplig plats. Projektet ser dock kylning av vatten i en damm som en bra metod som både skulle effektivisera och tidigarelägga snötillverkningen och rekommenderar att frågan bör utredas ytterligare. Med den metoden skulle inte övriga föreslagna satsningar för uppgradering av vattenförsörjningsystemet med stadsvatten behöva genomföras. Kylning av vatten med vattentorn ses inte som ett alternativ då det inte medför någon tidigareläggning av snöproduktionen. Att dra en vattenledning från Göviken medför stora investeringskostnader, vilket inte är motiverat utifrån de små temperaturskillnader, särskilt under senhösten, som satsningen medför. 11

14 SAMMANFATTANDE KOSTNADSBERÄKNING Att satsningar inte görs på en skidtunnel i Östersund. De drift- och investeringskostnader och som krävs för en skidtunnel ses i nuläget inte som ekonomiskt försvarbara. Det bedöms inte finnas underlag för en skidtunnel i Östersund. Det krävs ett stort antal besökare för att finansiera de årliga drift- och kapitalkostnaderna, samtidigt som konkurrensen är stor från ett antal andra orter. Rekommendationen är att istället enligt ovan föreslagna rekommendationer förlänga nyttjandetiderna för nuvarande skidspår. Att satsningar inte görs på en kylslingeanläggning i Östersund. Dels på grund av höga drift- och investeringskostnader och dels för att kylslingorna inte visat sig fungera tillfredställande på andra orter. Att kylslingor inte fungerar bra i praktiken har också bekräftats av länets snöföretag. En kylslingeanläggning nyttjas endast en kort period under året, vilket betyder att det krävs ett stort antal besökare under perioden för att finansiera kostnaderna för anläggningen. Sammanfattande kostnadsberäkning 12 Projektet har vad gäller tänkbara framtida satsningar redovisat fyra möjliga alternativ; lagring av snö, uppgradering snötillverkningsystem, investering i skidtunnel och investering i kylslingeanläggning. För att säkra snötillgången vid träning och tävling är den nödvändiga satsningen att alltid lagra snö. De andra alternativen förbättrar förutsättningarna ytterligare för att kunna förlänga säsongen. Ett uppgraderat snötillverkningssystem ska det ses som ett komplement till lagrad snö för kunna tillverka snö på plats om klimatet är tillräckligt kallt. Även om den lagrade snön inte används måste snöhögen dock avtäckas och kompletteras med ny snö varje år. En sammanfattande kostnadsberäkning redovisas nedan för snölagring och uppgradering snötillverkningssystem, vilka är de satsningar som projektet efter genomförd förstudie rekommenderar att genomföra. Nedan redovisas även sammanfattande kostnadsberäkning för alternativen skidtunnel och kylslingor. Kostnader för lagrad snö Lagring av snö är alltid nödvändigt att genomföra, oavsett om satsningar görs på andra alternativ, för att kunna säkerställa snötillgången vid försäsongsträning och för världscuptävling. Snölagring är nödvändig både om tävlingar genomförs i slutet av november eller senare under säsongen. Det finns dock olika alternativ att ta ställning till utifrån på vilken nivå satsningarna ska göras. Kostnadsalternativen är beroende på hur mycket snö som ska lagras. Alternativ 1 - enbart försäsongsträning Snö lagras enbart för försäsongsträning, för att kunna säkerställa snötillgången tidigt på säsongen för träning. Tillverkning av m 3 snö krävs för att erhålla m 3 användbar snö som läggs ut på 3 km spår. Produktionskostnad försäsongsträning 765 Summa 765 Alternativ 2 enbart världscuptävling Snö lagras enbart för världscuptävling. Om spåren inte är snötäckta sedan tidigare krävs tillverkning av m 3 snö för att erhålla m 3 användbar snö som fodras för att säkra snötillgången vid världscuptävling. Här tillkommer en investeringskostnad på kronor/år för att hårdgöra spår, vilket är en nödvändig åtgärd för att kunna lägga ut den lagrade snön på spåren som används för världscuptävling. Kapitalkostnad hårdgöra spår 65 Produktionskostnad världscuptävling 935 Summa Alternativ 3 försäsongsträning + världscuptävling Snö lagras både för försäsongsträning och världscuptävling. Tillverkning av m 3 snö ( m m 3 ) krävs för att erhålla m 3 användbar snö som fodras för att kunna säkerställa snötillgången för träning tidigt på säsongen samt för världscuptävling. Även här tillkommer en investeringskostnad på kronor/år för att hårdgöra spår.

15 SAMMANFATTANDE KOSTNADSBERÄKNING Kapitalkostnad hårdgöra spår 65 Produktionskostnad försäsongsträning 765 Produktionskostnad världscuptävling 525 Summa Kostnader för uppgraderat snötillverkningssystem finns möjlighet till träning hela året. Det går dock inte att genomföra världscuptävling i en skidtunnel. Nedan redovisas kostnadsberäkning för alternativ skidtunnel. Investeringskostnad Komplett skidtunnel Drift- och kapitalkostnader (årliga) Drift- och kapitalkostnader skidtunnel Som beskrivits tidigare är snölagring alltid nödvändigt att genomföra för att kunna garantera säker snö. Utöver det rekommenderar projektet att det även satsas på att uppgradera befintligt snötillverkningsystem på skidstadion för att vid kallt väder kunna tillverka snö direkt på plats. Kostnaderna delas upp i investeringskostnad och årliga kapital- och produktionskostnader. Investeringskostnad Uppgraderat snötillverkningssystem inkl utbyte av vattenledning och pump Kapital- och produktionskostnader (årliga) Tillverkning av snö med uppgraderat system 920 Kostnader alternativ skidtunnel För att förlänga säsongen ytterligare finns möjlighet att investera i en skidtunnel till Östersund. Med en skidtunnel Kostnader alternativ kylslingor Ett annat alternativ är att satsningar görs på en kylslingeanlägging för att ytterligare säkra snötillgången vid stora arrangemang samt för att öka möjligheterna att tidigarelägga säsongen för träning. Även om investering görs i en kylslingeanläggning är det fortfarande nödvändigt att lagra snö för att lägga ut i spåren. Nedan redovisas kostnadsberäkning för alternativ kylslingor. Investeringskostnad Komplett kylslingeanläggning Drift- och kapitalkostnader (årliga) Drift- och kapitalkostnader kylslingeanläggning Bilder från skidstadion och världscuptävlingarna i skidskytte i Östersund i november/december

16 BILAGA 1

17 BILAGA 2 Projektorganisation Projektgrupp Projektledare Bo Jonsson, teknisk förvaltning Projektsekreterare Liselotte Johansson, kommunledningsförvaltningen Åke Hjelm, Idrottsrörelsen Mikael Bäckström, Mittuniversitetet Leon Dahlén, Mittuniversitetet Bertil Nordenberg, Teknikpartner Norr AB Bertil Eriksson, teknisk förvaltning Bengt Marsh, kommunledningsförvaltningen Bert-Olof Zackrisson, kommunledningsförvaltningen Referensgrupp Gun Fahlander, Biathlon Events AB Sten Wadensjö, Biathlon Events AB Kerstin Thun, Östersunds Skidlöpareklubb Henrik Ilhamn, Östersunds Skidlöpareklubb Ulf Lindqvist, Jämtkraft AB Leif Ågren, JL Toppteknik Henrik Skoglund, Lenko Snow Mats Lindh, Areco Bengt Eriksson, teknisk förvaltning Lars Hellström, teknisk förvaltning Gunnar Haglund, kommunledningsförvaltningen

18 BILAGA 3 Projektdirektiv Tidig och säker snötillgång Inledning Behovet av tidig och säker snötillgång har mot bakgrund av de senaste årens milda vintrar framträtt allt tydligare i en kommun med ambitionen att vara en vinterstad. Frågan om att åstadkomma tidig och säker snö är därför strategiskt sett en avgörande fråga för Östersund. Detta konstaterande gäller såväl för möjligheterna för att kunna genomföra stora arrangemang inom vintersporter som för besöksnäringens framtida utveckling. Det är därför viktigt att bedriva ett brett utvecklingsarbete för att kunna säkra tillgången till tidig och säker snö. Detta var också temat vid ett av kommunen anordnat seminarium i mars 2006 med deltagande från Mittuniversitetet, snöproducerande företag, besöksnäringen, idrottsrörelsen, länsstyrelsen och Östersunds kommun. Besöksnäringens utveckling och Östersunds möjligheter som vinterstad med snö diskuterades under seminariet. Under 2006 har stora mängder snö lagrats i anslutning till skidstadion-området. Snön är övertäckt med flis/sågspån. Av den lagrade snön uppskattas att ca 60 % kommer att vara kvar. Den lagrade snön ska säkerställa behovet av snö under World Cup-tävlingarna i skidskytte i slutet av november För den framtida utvecklingen behöver ett utvecklingsarbete ske för att pröva och utveckla metoder för långsiktiga och hållbara lösningar att säkra snötillgången i vår kommun. Östersund skall kunna marknadsföra sig som en snösäker och attraktiv arrangemangsort med förmåga att genomföra stora återkommande internationella och nationella tävlingar eller att vara reservort vid inställda tävlingar på andra orter.tillgång till tidig snö innebär också att kommunmedborgare och besökare får förbättrade möjligheter till skidåkning för motion och rekreation. Inte minst bidrar en tidig och säker snötillgång till ökade intäkter för besöksnäringen och andra näringar i kommunen. Syften Projektet syftar till att: utveckla och utarbeta underlag för alternativa metoder att på ett effektivt sätt kunna lagra snö eller is undersöka vilka möjligheter som finns för uppgradering av befintlig teknik för snötillverkning på Östersunds skidstadion ta fram en sammanställning med fakta över befintlig forskning inom snöområdet studera och ta till sig erfarenheter från andra orter av vad som gjorts för att förbättra förutsättningarna för utökad säsong inom vintersporter arbetet ska ske i nära samarbete med Mittuniversitetet, snöproducerande företag, Jämtkraft AB, besöksnäringen, turistbyrån, idrottsrörelsen, länsstyrelsen och andra möjliga intressenter Projektets omfattning Projektet delas upp i följande delområden: 1) Omvärldsbevakning Besök på andra orter för att studera redan befintliga anläggningar genomförs som en av projektets första åtgärder. Orter att besöka är t ex Torsby i Värmland, som har en nyligen invigd skidtunnel. I Finland finns två fullskaleanläggningar i dels Vuokatti, dels Kontiolahti. Samtal och intervjuer bör göras med byggentreprenörer för anläggningarna, idrottsutövare, anläggningsägare och turister vad gäller erfarenheter av praktiserade metoder för att säkra snötillgången. Det är angeläget att redan under projekttiden ta till vara och omsätta idéer och kunskaper från andra håll, som kan leda till önskvärda förbättringar i den egna verksamheten. 2) Faktasammanställning Det är viktigt att göra en faktasammanställning över befintlig kunskap och forskning i ämnet för att på så sätt erhålla en helhetsbild inom ämnesområdet snö. För utarbetande av en sådan faktasammanställning är det lämpligt att direkt samarbete sker med Mittuniversitetet. 3) Förstudie om lagring av snö och is I dagsläget lagras snö i Östersund för att kunna säkra snötillgången vid World Cup-tävlingarna i skidskytte i slutet av november Inom projektets ram görs en förstudie över förutsättningar för att prova olika metoder för lagring av snö och is:

19 Snö: Lagring av snö kräver betydande ekonomiska resurser. Själva snötillverkningen är dock en relativt liten del av den totala kostnaden. De största kostnaderna består av kringkostnader i form av övertäckning av snön och transporter. Vilka tänkbara och praktiskt genomförbara tekniker finns att lagra snö? Vilken plats är mest lämplig för lagringsändamål? Kan kringkostnaderna minskas och uppgifterna lösas på ett ekonomiskt effektivare sätt? Is: Ett alternativ till att lagra snö kan vara att lagra is som krossas och körs ut i spåren. Med rätt metod för att krossa isen finns möjligheter att skapa ett lika fullgott åkbart underlag som med konstgjord snö. Isen kan tas från exempelvis Storsjön. Det är också tänkbart att tillverka is. I likhet med lagring av snö bör utredning även göras av tänkbara metoder för att lagra is samt lämplig plats för ändamålet. Inom projektets ram bör förberedelser ske för att framöver kunna genomföra prov att lagra is för att få praktiska erfarenheter. 4) Utredning om uppgradering av befintliga snötillverkningssystem Som en viktig del av projektet bör förutsättningarna för att uppgradera befintliga snötillverkningssystem vid Östersunds skidstadion utredas. I utredningen bör även ingå en översyn av vattenförsörjningen till den befintliga konstsnöanläggningen, fråga om ev lagring av vatten vid skidstadion, och redovisning av system för nedkylning av vatten. Avgränsningar Omfattningen av projektet avgränsas till ovan beskrivna områden. Projektledaren fungerar som samordnare för helheten och ledare av projektet, tillika sammankallande för projektgruppen. Projektledaren ska förse ledningsgruppen med information och har också ansvar för budget, tidplan och uppföljning. Projektledaren har ansvar för att fortlöpande dialog sker inom projektet, särskilt vad gäller projektgruppen och referensgruppen. På förslag av projektledaren kan projektgruppen vid behov utse särskilda ansvariga för verksamheten inom projektets olika delområden. För att få tillgång till rätt kompetens kan behov finnas av att köpa externa tjänster. Projektbudget Kommundirektören upprättar projektbudget inom ramen för befintliga utvecklingsmedel inom kommunledningsförvaltningen. Medel avsätts för studiebesök, seminarier eller andra former för erfarenhetsutbyte m m. Övergripande tid- och aktivitetsplan Ledningsgruppen har ansvar för att tidplanen hålls och projektledaren driver processen med berörda parter: projektet genomförs under perioden projektplan fastställs, september 2006 delrapporter från resp område, muntliga eller skriftliga, januari 2007 slutrapport av projektet, maj 2007 Organisation Projektledaren ansvarar för uppföljning och utvärdering av projektet. Utvecklingsutskottet är ledningsgrupp/styrgrupp för projektet. Projektgruppen består av kommundirektör, representant för Mittuniversitetet, turistchef, enhetschef för teknisk förvaltning/fritid, kanslichef vid kultur- och fritidsnämndens kansli samt projektledare från teknisk förvaltning/bygg och projektering. Till projektet knyts en referensgrupp med representanter för snöproducerande företag, Jämtkraft, J/H Idrottsförbund, Östersunds Idrottsråd. Till referensgruppen kan under projektets gång knytas ytterligare intressenter. Aktivitet Tid Projektdirektiv utarbetas juli-september Utvecklingsutskottet fastställer projektdirektiv UU 6 september Studiebesök anläggningar september-november Verksamhet inom projektets delområden september-december Delrapporter av verksamheten inom resp delområde januari Verksamhet inom projektets delområden januari-april Slutrapport projektet 31 maj 2007 Metod Kommunens representanter arbetar tillsammans med företrädare för olika intressenter i projektet utifrån fastställda projektdirektiv. En detaljerad projektplan upprättas efter att ledningsgruppen lagt fast en övergripande tidplan.

20