Rapportering av livsmedelskontrollen 2007

Transkript

1 Rapport Rapportering av livsmedelskontrollen 2007 Kontrollmyndigheternas rapportering av livsmedelskontrollen av Doris Rosling LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden

2 Produktion: Livsmedelsverket, Box 622 SE Uppsala, Sweden Teknisk redaktör: Merethe Andersen Tryck: Kopieringshuset, Uppsala Uppsala Livsmedelsverkets rapportserie är avsedd för publicering av projektrapporter, metodprövningar, utredningar m m. I serien ingår även reserapporter och konferensmaterial. För innehållet svarar författarna själva. Rapporterna utges i varierande upplagor och tilltrycks i mån av efterfrågan. De kan rekvireras från Livsmedelsverkets kundtjänst tel , fax eller via webbplatsen till självkostnadspris (kopieringskostnad + expeditionsavgift).

3 Innehåll Rapportering av livsmedelskontrollen år Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Indelning i olika livsmedelsgrupper... 6 Definitioner... 6 Antalet godkända/registrerade livsmedelsanläggningar i landet... 7 Årsarbetskrafter... 8 Inspektörsårsarbetskrafter... 8 Resursbehov Anläggningar per inspektörsårsarbetskraft Antal inspektörer i livsmedelskontrollen Verksamhetsplan Kontroll Godkännande och registrering Inspektioner/revisioner/besök Totala antalet inspektioner/revisioner/besök per besökt anläggning Besökta anläggningar med avvikelser Åtgärdskrav Avvikelser Projektinriktad kontroll Provtagning Analyser och undersökningar andra än mikrobiologiska Mikrobiologiska specialanalyser, zoonoser med mera Mikrobiologiska analyser totalt Övriga kommentarer från kommunerna Tabeller och bilagor... 19

4 2 Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008

5 Rapportering av livsmedelskontrollen år 2007 Sammanfattning Den årliga livsmedelsrapporteringen görs för att få en samlad bild av hur livsmedelskontrollen i Sverige fungerar och vilka brister som kan behöva åtgärdas. Livsmedelsverket har skyldighet att rapportera uppgifter om livsmedelskontrollen i Sverige till kommissionen i syfte att medverka till en EU-gemensam bild av hur kontrollen fungerar på EU-nivå. Från 2007 års rapporteringen kan följande slutsatser dras. Rapporteringen är ofullständig. Av landets 291 kontrollmyndigheter (290 kommuner plus Livsmedelsverket) har 283 lämnat in rapporteringen för år 2007 (vilket kan jämföras med 270 myndigheter under 2006). Bland dessa fanns några som endast lämnat svar på några få frågor. Dessutom har flera myndigheter fortfarande svarat ofullständigt i specifika frågeställningar, vilket gör att Livsmedelsverket ibland har svårt att dra slutsatser. Mot bakgrund av syftet med rapporteringen är det mycket otillfredsställande. Livsmedelsverket har under 2008 förelagt tre kommuner som underlåtit att rapportera såväl livsmedels- som dricksvattenkontrollen att komma in med underlag, vilket de också gjort. Utöver dessa är det fortfarande åtta kommuner år 2007 som trots påminnelser inte har rapporterat. Livsmedelsverkets ambition är att samtliga kommuner ska fullgöra sin rapporteringsskyldighet. Livsmedelsverket håller på att utarbeta ett nytt rapporteringssystem och förhoppningen är att det nya systemet även ska underlätta för kommunerna att rapportera till verket. Det råder brist på utbildad inspektörspersonal. Livsmedelsverket förutsätter att de lokala myndigheterna trots bristen på utbildade inspektörer tar sitt ansvar för att uppfylla kraven på kompetens genom att endast anställa personer som har korrekt utbildning. Livsmedelsverket ser positivt på att kontrollmyndigheterna prioriterar kontrollen genom att anställa inspektörer när möjlighet finns till kostnadstäckning genom kontrollavgifter. Enligt resursbehovsanalysen saknas det fortfarande drygt 150 inspektörer i landet. Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008 3

6 Otillräckliga resurser. Andelen kontrollmyndigheter som fått fler inspektörer ökar årligen och andelen kontrollmyndigheter som inte kommer upp i nivå med resursbehovsanalyserna minskar. Trots detta har över 150 myndigheter fortfarande otillräckliga resurser. En anledning till detta kan vara att det har varit svårt att rekrytera inspektörer. Stora skillnader i hur livsmedelskontrollen sköts. Många myndigheter har fortfarande för stor arbetsbelastning för att kunna utöva fullgod kontroll. I medeltal hade en heltidsarbetande inspektör kontrollansvar för 124 anläggningar, vilket är en minskning med tio anläggningar föregående år. Variationen mellan kommunerna är fortfarande för stor och kan vara mellan 6 och 328 anläggningar per heltidsarbetande inspektör. Ökat antal livsmedelsanläggningar. Antalet inrapporterade livsmedelsanläggningar är drygt vilket är en ökning från 2006 med drygt anläggningar. Ser man till fördelningen i procent mellan olika typer av livsmedelsanläggningar är fördelningen i princip lika med föregående år. Anledningarna till ökningen är säkert flera men några inspektörer ute i landet pekade vid ett telefonsamtal på att det tillkommit objekt som tidigare inte behövde något godkännande, små barnstugor till exempel eller att gamla 16 tillstånd inte räknats med tidigare. En del av kontrollarbetet är kontrollbesöken och de var nästan under Drygt anläggningar fick minst ett besök under året. Det bör noteras att det alltid är verksamhetsutövaren som har hela ansvaret för att tillhandhålla ett fullgott livsmedel. Bakgrund Livsmedelsverket har sedan början av 1990 talet begärt in rapporteringar från landets kontrollmyndigheter. Livsmedelsverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (f.d. Svenska Kommunförbundet) och några kommunrepresentanter utarbetat nuvarande rapporteringssystem (Föreskriften om rapporteringsskyldighet för tillsynsmyndigheter SLVFS 2000:25), vilket togs i bruk i och med 2002 års rapportering. Enligt 2 skall den kommunala nämnden till Livsmedelsverket lämna uppgifter om kontrollen som verket särskilt beslutat om. Utformningen av rapporteringssystemet är tänkt att bättre kunna ge svar på hur kontrollen fungerar och även belysa var den bör intensifieras. I och med att ny lagstiftning började gälla från och med 1 januari 2006 är det i många fall omöjligt att jämföra längre bakåt i tiden. Rapporteringen har förutom att ha blivit mer detaljerad även inneburit att kontrollmyndigheterna kunnat rapportera elektroniskt via en lösenordsskyddad 4 Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008

7 blankett. Påminnelser har skett via webbplatsen samt via e-post. Sista rapporteringsdatum sattes till den 3 februari Några kontrollmyndigheter hörde av sig efter detta datum och de har fått lämna in rapporteringen på papper i efterhand. Livsmedelsverket har gjort några korrigeringar där det varit uppenbart att vissa resultat saknades. Anledningen till detta var att minska felen i rapporteringen. Kontrollmyndigheterna har även haft problem med de nya benämningarna vid bedömning av mikrobiologiska prov. Många myndigheter har redovisat tillfredsställande (tidigare tjänliga) resultat som godtagbara (tidigare tjänliga med anmärkning). Mycket tid har åtgått till att korrigera det. Resultatet i denna rapportering återspeglar vad kontrollmyndigheterna rapporterat till Livsmedelsverket. Det blir mer och mer vanligt att två eller flera kommuner bildar gemensamma kontrollmyndigheter. Av landets 290 kommuner fanns det under kontrollmyndigheter. I denna rapport används dock begreppet 291 kontrollmyndigheter (290 kommuner plus Livsmedelsverket). För första gången använde sig Livsmedelsverket i år av möjligheten enligt 18 livsmedelslagen att förelägga kommuner som underlåtit att rapportera. Tre kommuner förelades på grund av att de underlåtit att rapportera såväl livsmedelssom dricksvattenkontrollen under åren 2006 och Dessa tre kommuner har inkommit med rapportering och finns med i denna rapport. Av landets 291 kontrollmyndigheter har 283 lämnat in rapporteringen för år Bland dessa fanns några som endast lämnat svar på några få frågor. Dessutom har flera myndigheter fortfarande svarat ofullständigt i specifika frågeställningar vilket gör att Livsmedelsverket ibland har svårt att dra slutsatser. Summeringar kommer trots detta att göras samt viss jämförelse med tidigare rapporteringar när så låter sig göras. Andelen kommuner som inte lämnat någon rapport har minskat från föregående år från 21 kommuner till åtta kommuner är Kontrollmyndigheterna som inte rapporterat livsmedelsdelen till Livsmedelsverket för år 2007 är I Östergötlands län saknas Åtvidaberg och Söderköpings kommuner. I Värmlands län saknas Kils kommun. I Örebro län saknas Askersund och Hallsbergs kommuner. I Västmanlands län saknas Hallstahammars kommun. I Gävleborgs län saknas Ockelbo kommun. I Västerbottens län saknas Vindelns kommun. Från och med den 1 januari 2006 har nya förordningar från kommissionen börjat gälla. Samma livsmedelslagstiftning gäller nu i hela EU. Kontrollmyndigheterna har lagt ner mycket tid på att anpassa kontrollen efter lagstiftningen som i många fall inte syns i det inrapporterade materialet. Sammanställningen över dricksvattenkontrollen under år 2007 presenteras vid ett senare tillfälle. Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008 5

8 Indelning i olika livsmedelsgrupper Livsmedelsanläggningarna är indelade i olika grupper. Grupperingen är densamma som tidigare år då livsmedelsföretagen var indelade i olika avgiftsgrupper. Denna indelning har försvunnit från lagstiftningen från och med år 2007 men verket har ändå valt att ha gruppindelningen kvar. Flera kommuner har dock meddelat att de har haft svårigheter med indelningen. En förändring är dock gjord. Begreppet storhushåll/restaurang finns inte längre i lagstiftningen. I denna rapport finns i stället begreppen detaljhandel med eller utan bearbetning. Indelning av grupperna Primärproducenter är anläggningar som producerar livsmedel i obearbetad form. Tillverkare/producenter/förpackare är industriella såväl som icke industriella tillverkare/producenter och förpackare. Se även Producenter med egen butik Partihandel är ett företag som inte har försäljning direkt till konsument. Detaljhandel utan bearbetning omfattar dagligvaruhandlare utom de som hanterar oförpackade livsmedel. Detaljhandel med bearbetning, omfattar restaurangerna och storhushållen men även dagligvaruhandlarna som hanterar stora mängder av oförpackade livsmedel. Producenter med egen butik är industriella såväl som icke industriella tillverkare/producenter och förpackare som saluhåller sina produkter huvudsakligen direkt till konsument. Definitioner Nedan följer en förklaring på vad olika begrepp i denna rapport betyder. Inspektion. Inspektion är en kontrollmetod som bör ske utan förvarning. Den kan vara planerad eller oplanerad och utföras ad hoc, det vill säga som det faller sig. Vid en inspektion kan en viss detalj kontrolleras, till exempel att utrustningen är rengjord, vilken temperatur som råder i kylrum, att ett förpackat livsmedel är rätt märkt, att en tidigare trasig kakelplatta är åtgärdad. Inspektion kan även vara en del av en revision. Revision. Revisionen är föranmäld. Revisionens syfte är att kontrollera om livsmedelsföretagarens verksamheter och resultat från dessa överensstämmer med livsmedelsföretagarens planerade åtgärder och om åtgärderna har genomförts på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå kraven i livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsföretagare: De fysiska eller juridiska (till exempel aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening) personer som ansvarar för att livsmedelslagstiftningen uppfylls i de livsmedelsföretag de bedriver. 6 Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008

9 Livsmedelsanläggning: I denna rapport används begreppet livsmedelsanläggning som ett samlingsnamn för verksamhet som regleras av livsmedelslagstiftningen. Verksamheten kan till exempel bedrivas i en restaurang, livsmedelsbutik, livsmedelsindustri, hos en odlare/djuruppfödare men även "på kontoret" - till exempel hos en importör utan eget lager, internetbutik utan eget lager, av en "matmäklare". EKP. Benämningen EKP är av gammalt datum. I nu gällande lagstiftning används termen System för egenkontroll. För enkelhetens skull fortsätter verket här att använda förkortningen EKP när vi menar System för egenkontroll. Besökta anläggningar. Detta är livsmedelsanläggningar som kontrollmyndigheten gjort en eller flera inspektioner/revisioner på. Redovisas här även i procent av totala antalet livsmedelsverksamheter. Totala antalet kontrollbesök per besökt anläggning. Detta är kontrollfrekvensen per besökt anläggning. Redovisas här som kontrollbesök per besökt anläggning. Årsarbetskrafter. Detta är den totala arbetsinsatsen på livsmedelsområdet som kontrollmyndigheten gjort, det vill säga summan av inspektörer och administrativ personal. En årsarbetskraft är 200 arbetsdagar. Inspektörsårsarbetskrafter. Detta är inspektörernas arbetsinsats på livsmedelsområdet. En inspektörsårsarbetskraft är 200 dagar. Anläggningar per inspektörsårsarbetskraft. Ett mått på hur många anläggningar som en heltidsarbetade livsmedelsinspektör har kontroll över. Antal inspektörer i livsmedelskontrollen. Detta är antalet inspektörer som arbetar med livsmedelskontrollen oberoende av hur stor del av arbetstiden som är livsmedelskontroll. Till exempel 0,25 årsarbetskrafter på en kontrollmyndighet kan vara fördelade på mellan en till fyra inspektörer. Antalet godkända/registrerade livsmedelsanläggningar i landet Av de uppgifter kontrollmyndigheterna rapporterat år 2007 om kontrollen i landet kan utläsas att det fanns något mer än livsmedelsanläggningar. Fördelningen av livsmedelsanläggningarna var enligt följande. 71 % detaljhandel med bearbetning, anläggningar 20 % detaljhandel utan bearbetning, anläggningar 4,3 % tillverkare/producenter/förpackare, anläggningar 2,4 % primärproducenter, anläggningar 1,8 % partihandel, anläggningar 1,1 % producenter med egen butik, 701 anläggningar Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008 7

10 Jämfört med föregående år har förändringar skett. Antalet anläggningar har ökat med över anläggningar. Största ökningen i procent står primärproduktionen för. Detta är förväntat eftersom begreppet primärproduktion har vidgats sedan år Antalet primärproducenter förväntas stiga ytterligare eftersom annan statistik pekar på att antalet primärproducenter är cirka Kontrollmyndigheterna har troligtvis inte hunnit med att registrera dessa nya anläggningar ännu. Ser man till fördelningen i procent mellan olika typer av livsmedelsanläggningar är fördelningen i princip lika med föregående år. Anledningen till ökningen framgår inte av rapporteringen. Livsmedelsverket har genom telefonsamtal med ett flertal inspektörer ute i landet fått flera olika anledningar till ökningen. Anläggningar som tidigare inte behövde godkännas har nu tillkommit på grund av ny lagstiftning till exempel små barnstugor. Gamla 16 tillstånd räknades inte alltid in tidigare men vid ny registrering/godkännande kommer de med i statistiken. Någon inspektör påtalade också att det generellt blivit fler livsmedelsanläggningar. Se även bilaga B samt tabellerna 1 och 5 där även resultaten från och med 2002 finns redovisade. Årsarbetskrafter Det totala antalet årsarbetskrafter (inspektörer och administrativ personal) fortsätter att öka och var för år 2007 uppe i 616 vilket var en kraftig ökning med 140 årsarbetskrafter sedan föregående år. En bidragande anledning till detta är att kontrollmyndigheterna sedan år 2007 har skyldighet att ha full kostnadstäckning genom avgifter för kontrollen av livsmedelsföretagarna. Tidigare var den ofta otillräckligt finansierad dels av skattemedel och dels av avgifter. Livsmedelsverket ser med tillfredsställelse på att kontrollmyndigheterna får ökade resurser. Se även tabell 4 där även resultat från och med 2002 finns redovisade. Inspektörsårsarbetskrafter Även en kraftig ökning av inspektörsårsarbetskrafterna kunde noteras under år Antalet var uppe i 529 jämfört med 404 år Under år 2007 ökade antalet inspektörsårsarbetskrafter med 125. Det är positivt att kontrollmyndigheterna prioriterar kontrollen genom att anställa inspektörer när myndigheten fått möjlighet att ha kostnadstäckning för kontrollen. Se även tabell 4. Ett problem för kontrollmyndigheterna är att det råder brist på utbildad inspektörspersonal. Livsmedelsverket förutsätter att de lokala myndigheterna tar sitt ansvar för att uppfylla kraven på myndigheternas kompetens och livsmedelskontrollen genom att endast anställa personer som har korrekt utbildning. 8 Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008

11 Noteras kan dock att 53 kontrollmyndigheter hade som mest 0,5 inspektörsårsarbetskrafter, motsvarande siffra för år 2006 var 67. Antalet för år 2005 var ytterligare något högre (90). 12 kontrollmyndigheter hade som mest 0,2 inspektörsårsarbetskrafter, vilket är samma antal som under år Antalet för år 2005 var något högre (20). Livsmedelsverket anser det positivt att andelen myndigheter som lägger ner högst 0,5 inspektörsårsarbetskrafter per år på livsmedelskontroll minskar. På en kontrollmyndighet delade tre livsmedelsinspektörer på 0,40 inspektörsårsarbetskrafter. Verket finner det svårt att se att inspektörer som endast med låg andel av sin tjänst arbetar med livsmedelskontroll kan både upprätthålla sin kompetens och utöva en ändamålsenlig och effektiv livsmedelskontroll. Det vanligaste var dock att det endast var en inspektör som skötte livsmedelskontrollen vid dessa myndigheter. Fyra stora kontrollmyndigheter hade uppgivit att de hade fler än tio inspektörsårsarbetskrafter. Det fanns dock även kontrollmyndigheter som fått minskade inspektörsresurser. Andelen som fått färre inspektionsresurser har dock minskat sedan föregående år. 43 kontrollmyndigheter har fått mindre resurser år 2007 än år kontrollmyndigheter hade samma resurser båda åren 138 kontrollmyndigheter hade mera resurser år 2007 än år Noteras kan att andelen kontrollmyndigheter som fått minskade resurser har ökat från 38 år 2006 till 43 år 2007, detta var inte förväntat eftersom kontrollmyndigheterna nu kan ta ut full kostnadstäckning för kontrollen. Andelen kontrollmyndigheter som fått ökade resurser har dock ökat jämfört med år 2006 (32 flera myndigheter). Ser man till den resursbehovsanalys som kontrollmyndigheterna gjorde år 2006 och utfallet år 2007 finner man att många myndigheter fortfarande inte fått tillräckligt med personal för att täcka behovet. Noteras kan också att 40 kontrollmyndigheter hade ett större antal inspektörsårsarbetskrafter än vad resursbehovsanalysen beräknade år kontrollmyndigheter hade färre inspektörsårsarbetskrafter år 2007 än vad som resursbehovsanalysen kom fram till år kontrollmyndigheter hade de inspektörsårsarbetskrafter år 2007 som resursbehovsanalysen kom fram till år kontrollmyndigheter hade ett större antal inspektörsårsarbetskrafter år 2007 än vad som resursbehovsanalysen kom fram till år Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008 9

12 Andelen kontrollmyndigheter som fått ökade inspektörsårsarbetskrafter ökar årligen och andelen kontrollmyndigheter som fortfarande inte kommer upp i nivå med resursbehovsanalyserna minskar. Trots detta är antalet myndigheter med otillräckliga resurser fortfarande över 150 stycken. Detta kan förklaras med att kontrollmyndigheterna har fått en ökning men ökningen är inte i nivå med resursbehovsanalysen. En annan anledningarna till detta kan vara att det varit svårt att rekrytera inspektörspersonal. Resursbehov 260 kontrollmyndigheter hade gjort en resursbehovsanalys. De uppgav att de totalt skulle behöva ytterligare 151 inspektörsårsarbetskrafter, räknar man in den administrativa personalen var summan uppe i 153 årsarbetskrafter för att klara av livsmedelskontrollen. Även detta speglar behovet av operativ kontrollpersonal. Om samtliga kontrollmyndigheter svarat på denna fråga skulle sannolikt siffrorna vara ytterligare högre. Se även bilaga A och tabell 4. I tabell 4 finns även resultaten från och med år 2002 redovisade. Tio kontrollmyndigheter uppgav att de hade ett litet överskott av inspektörspersonal. 52 kontrollmyndigheter uppgav att de hade ett fullgott antal inspektörer vilket är en fördubbling mot föregående år. 198 kontrollmyndigheter har, trots att det anställts 125 heltidsarbetande inspektörer under år 2007, fortfarande för få inspektörer. Anläggningar per inspektörsårsarbetskraft Ett mått på arbetsbelastningen för inspektörerna kan vara antal anläggningar per inspektörsårsarbetskraft. Hänsyn har inte tagits till storleken på anläggningen, typ av livsmedelsverksamhet eller hur långa avstånd det är för myndigheten vilket på något vis också borde räknas in i arbetsbelastningen samt övriga arbetsuppgifter. Under år 2007 var medelvärdet 123 anläggningar per inspektörsårsarbetskraft, medianvärdet var 124. Detta är en minskning från år 2006 med tio anläggningar. Räknar man in den administrativa personalen var siffran 107 vilket var en minskning med sex från föregående år. Detta var väntat eftersom kontrollmyndigheterna fått mer personal. Variationen myndigheter emellan är dock fortfarande alltför stor från sex anläggningar per inspektörsårsarbetskraft till den myndighet som kom därefter hade 328 anläggningar per inspektörsårsarbetskraft. Detta är en marginell förändring från föregående år då variationen var mellan 23 och 370. De flesta kommunerna ligger dock runt medel- (123) och medianvärdet (124). Se även bilaga A och tabell 4 där resultat från och med 2002 finns redovisade. I genomsnitt har varje heltidsarbetande inspektör kontrollansvar för 123 anläggningar Om resursbehovet vore täckt hade varje inspektör kontrollansvar för 96 anläggningar 10 Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008

13 Antal inspektörer i livsmedelskontrollen Rapporteringen innehöll också en fråga om hur många inspektörer som arbetade med livsmedelskontrollen. Summan blev vilket är en mycket kraftig ökning mot föregående år. För första gången är Livsmedelsverkets veterinärinspektörer inkluderade i rapporten och veterinärinspektörerna är totalt 187. Antalet kommunala inspektörer har ökat med drygt 100 årsarbetskrafter. Hade samtliga kommuner rapporterat skulle ökningen vara något större. Här har fortfarande några kontrollmyndigheter missuppfattat frågan och skrivit in hur många inspektionsårsarbetskrafter myndigheten hade inom livsmedelsområdet och inte hur många inspektörer som arbetade med livsmedelskontrollen. Summan borde alltså vara ytterligare något större. Se även bilaga B och tabell 4 där även resultaten från och med 2002 finns redovisade. Verksamhetsplan Från och med år 1993 skall kontrollmyndigheterna utarbeta en årlig verksamhetsplan. Från och med 1 januari 2006 återfinns kravet i artikel 2.20 i förordning 882/2004 EG. Planen ska fortlöpande följas upp och utvärderas. 264 av 279 kontrollmyndigheter svarade att de hade en verksamhetsplan vilket motsvarar 95 procent. Andelen myndigheter med verksamhetsplan ligger på ungefär samma nivå år från år. Se även tabell 9 där även resultat från och med 2002 finns redovisade. Kontroll Från och med 1 januari 2006 gäller ny lagstiftning från kommissionen. Förordningarna är densamma för hela gemenskapen. En förordning gäller som den står och behöver/ska inte införlivas i nationell lagstiftning. På några områden lämnar förordningarna dock öppet för nationell lagstiftning. I de fallen kan tolkningen av hur kontrollen ska ske vara något olika i de olika medlemsländerna. Det kan till exempel vara hur finansieringen av kontrollen ska ske. Sverige har bestämt att livsmedelskontrollen ska vara avgiftsfinansierad. Godkännande och registrering Före år 2006 godkändes livsmedelslokalen. Detta har nu ändrats så att godkännandet följer livsmedelsföretagaren och omfattar hela verksamheten, det vill säga både lokaler och företagarens system för egenkontroll. Det betyder bland annat att verksamheten alltid åter måste godkännas vid ett ägarbyte. Livsmedelsverksamheten ska godkännas eller registreras. För godkännandet gäller att en kontrollmyndighet godkänner verksamheten innan de får släppa ut livsmedlen på marknaden. Under vissa förutsättningar kan godkännandet föregås av ett villkorat, tidsbegränsat, godkännande. De uppgifter som rapporteras in till Livsmedelsverket rör det slutliga godkännandet. Villkorade godkännanden ingår Livsmedelsverkets rapport nr 6/

14 alltså inte i redovisningen nedan. För enklare livsmedelshantering, till exempel de som enbart hanterar förpackade livsmedel, räcker det med att man anmäler sin verksamhet till kontrollmyndigheten för registrering. Kontrollmyndigheten kontrollerar därefter verksamheten i efterhand. Det är endast godkännandeprocessen som skiljer dessa två begrepp från varandra. Det är precis samma lagstiftning som gäller. Nuvarande lagstiftning är generell och det är verksamhetsutövaren som ska kunna beskriva på vilket sätt verksamheten kan producera säkra livsmedel. Detta betyder att alla gamla lokalgodkännanden samt de gamla 16 tillstånden måste göras om enligt den nya lagstiftningen. Av totalt drygt verksamheter godkändes anläggningar och anläggningar registrerades under år Godkännandetakten har ökat sedan föregående år då anläggningar godkändes. Det återstår drygt gamla lokalgodkännanden samt drygt 250 gamla 16 tillstånd. Med denna takt att godkänna de anläggningar som har ett lokalgodkännande kommer det att ta ytterligare några år innan alla fått ett godkännande enligt nu gällande lagstiftning. All livsmedelshantering ska dock vara anpassad till den lagstiftning som började gälla från den 1 januari Det bör noteras att verksamheter där godkännandeprövningen påbörjades 2007 men avslutades 2008 kommer att redovisas först i nästa års rapportering. Detsamma gäller för verksamheter som fått villkorat (tidsbegränsat) godkännande som löpt ut efter 31 december Se även tabell anläggningar fick sitt godkännande indraget under år 2007 eftersom de inte uppfyllde livsmedelslagstiftningen. Se även tabell 6. Inspektioner/revisioner/besök Det gamla allmänna rådet att alla verksamheter bör inspekteras minst en gång varje år gäller inte längre. Nu ska kontrollen baseras på en riskklassificering. Enkelt uttryckt, en verksamhet som är extra känslig får mer kontrolltid och eventuellt fler besök än en verksamhet som är mindre känslig. Inför ett godkännande ska verksamheten besökas minst en gång. Dessa besök är inte att betrakta som en inspektion/revision. Kontrollmyndigheterna har svårt att i sina databaser skilja ut vad som är en inspektion/revision respektive ett eller flera besök inför ett godkännande. I denna rapportering redovisas inspektioner/revisioner/besök tillsammans och den totala summan var Se även tabell 5. Inspektörernas arbetsuppgifter är många fler än enbart inspektioner/revisioner. Under år 2007 gick förutom de vanliga arbetsuppgifterna fortfarande en del av arbetstiden till att omsätta den nya lagstiftningen i det dagliga arbetet. Lagstiftningen är mer generell än tidigare varför mycken tid också åtgått till att få en samsyn i kontrollen. 12 Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008

15 Totala antalet inspektioner/revisioner/besök per besökt anläggning Bland de anläggningar som haft offentlig kontroll var det flera som under år 2007 fått mer än en inspektion/revision. Besöksfrekvensen på de anläggningar som kontrollerats har ökat marginellt från 1,4 till 1,5. Flest kontroller fick liksom tidigare år tillverkare mm med 2,3 kontrollbesök, vilket var en minskning från 2,9 år Även för detaljhandel utan bearbetning har en liten minskning skett, från 1,3 föregående år till 1,2 år För de övriga grupperna har små ökningar skett. Se även tabell 2 där resultaten från och med år 2002 år finns redovisade. Tillverkare mm 2,3 kontrollbesök per besökt anläggning Detaljhandel m bearbetning 1,5 kontrollbesök per besökt anläggning Partihandel 1,4 kontrollbesök per besökt anläggning Producenter m butik 1,3 kontrollbesök per besökt anläggning Detaljhandel u bearbetning 1,2 kontrollbesök per besökt anläggning Primärproducenter 1,1 kontrollbesök per besökt anläggning Medelvärde 1,5 kontrollbesök per besökt anläggning Besökta anläggningar med avvikelser Finns några avvikelser eller är allt bra? Skillnaden är dock stora mellan de olika grupperna (18 procent). I medeltal noterades avvikelser hos 49 procent av de besökta anläggningarna vilket är tre procentenheter färre mot föregående år. Flest avvikelser hade primärproducenter tätt följd av detaljhandel med bearbetning och minst med avvikelser hade gruppen producenter med egen butik. Ordningen bland grupperna har skiftat något år från år. Se även tabell 3 där även resultaten från och med år 2002 finns redovisade. Noteras kan också att flera kontrollmyndigheter som rapporterat har valt att även detta år inte svara på denna fråga. Primärproducenter 52 procent Detaljhandel m bearbetning 51 procent Tillverkare mm 46 procent Detaljhandel u bearbetning 44 procent Partihandel 36 procent Producenter m butik 34 procent Medelvärde 49 procent Livsmedelsverkets rapport nr 6/

16 Åtgärdskrav Åtgärdskraven delas in i undergrupper såsom, skriftliga åtgärdskrav, omhändertagande, saluförbud, återkallande av godkännande eller annan anledning. Nedan redovisas åtgärdskraven utan uppdelning i anläggningsgrupper. Jämfört med föregående år har andelen åtgärdskrav minskat något. Procent av besökta anläggningar skriftliga åtgärdskrav 39 procent 197 anmälan 0,71 procent 168 saluförbud 0,60 procent 142 återkallande av godkännande 0,51 procent 12 omhändertagande < 0,5 procent I tabell 7a och b är åtgärdskraven uppdelade även i anläggningsgrupper. Skriftliga åtgärdskrav är summan av alla avvikelser det vill säga allt från små enkla avvikelser till stora och allvarliga sådana. Detaljhandel med bearbetning hade flest skriftliga åtgärdskrav med 41 procent. Partihandeln låg lägst med 24 procent. De övriga låg spridda däremellan. De övriga åtgärdskraven omhändertagande, saluförbud, återtagande av godkännande och anmälan låg alla under en procent men har ökat något från föregående år. Även här har många kontrollmyndigheter fortfarande valt att inte besvara frågan. Avvikelser Avvikelserna delas in i grupperna EKP/utbildning, hygien, sammansättning, mikrobiologisk avvikelse, kemisk/fysikalisk kontamination, märkning och presentation samt övriga avvikelser. Nedan redovisas avvikelser utan uppdelning i undergrupper eller anläggningsgrupper. Kontrollmyndigheterna redovisade i de flesta fall fler avvikelser än föregående år. Noteras kan att procentandelen för märkning och presentation har ökat från 5,0 år 2006 till 8,2 procent år Anledningen till detta är troligen att man uppmärksammat detta område mer vid inspektioner/revisioner/besök än att märkningen blivit sämre. De övriga grupperna ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Benämningen EKP är av gammalt datum. I nu gällande lagstiftning används termen System för egenkontroll. För enkelhetens skull fortsätter verket här att använda förkortningen EKP när vi menar System för egenkontroll. 14 Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008

17 Procent av besökta anläggningar EKP/utbildning 38 procent hygien 34 procent märkning och presentation 8,2 procent andra avvikelser 7,3 procent 225 kemisk/fysikalisk kontamination 0,81 procent 197 mikrobiologisk avvikelse 0,71 procent 107 sammansättning < 0,50 procent I tabell 8 a och b redovisas resultatet av avvikelserna uppdelade i undergrupper och anläggningsgrupper. Av det som rapporterats in kan man se att det var flest avvikelser i gruppen EKP/Utbildning och då främst i EKP. EKP står för system för egenkontroll. Även brister inom hygien orsakade många noteringar om avvikelser. Inga stora förändringar har skett från 2006 års rapportering förutom att avvikelser på märkning och presentation blivit vanligare. Jämför man olika anläggningstyper procentuellt fann man att Primärproducenter fick flest avvikelser på grupperna EKP/Utbildning och då främst på undergruppen EKP. Tillverkare mm fick flest avvikelser på grupperna EKP/Utbildning och Hygien och undergruppen EKP men även Lokaler, inredning och utrustning var vanlig. Märkning och presentation var även vanligt förekommande. Partihandel hade flest avvikelser på EKP/Utbildning och Hygien och då på undergrupperna EKP och Lokaler, inredning och utrustning. Märkning och presentation var även vanligt förekommande. Detaljhandel utan bearbetning hade flest avvikelser på EKP/Utbildning med undergruppen EKP samt Hygien med undergruppen Lokaler, inredning och utrustning. Märkning och presentation var även vanligt förekommande. Detaljhandel med bearbetning hade flest avvikelser på EKP/Utbildning med undergruppen EKP samt Hygien med undergruppen Lokaler, inredning och utrustning. Märkning och presentation var även vanligt förekommande. Producenter med egen butik hade flest avvikelser på EKP/Utbildning med undergrupperna EKP och personalutbildning men även Hygien med undergruppen Lokaler, inredning och utrustning samt märkning och presentation var vanligt förekommande. Livsmedelsverkets rapport nr 6/

18 Projektinriktad kontroll Projektinriktad kontroll (PIK) innebär att en bestämd fråga inom livsmedelsområdet kontrolleras samtidigt vid ett större antal kontrollobjekt inom en eller flera kontrollmyndigheter. Kontrollmyndigheterna träffas vid minst två länsträffar om året. Vid dessa träffar diskuteras olika områden av livsmedelskontrollen som kan vara av intresse för ett PIK-projekt. En eller flera myndigheter utarbetar därefter en projektplan om hur denna undersökning ska utföras. Resultatet sammanställs efter projektet och kan därefter användas i den vanliga kontrollen. En kopia av rapporten skickas dessutom till Livsmedelsverket. Deltagandet i dessa projekt har minskat under senare år. Under år 2007 var det 34 procent som deltog i ett eller flera PIK-projekt av de 280 kontrollmyndigheter som besvarat frågan. Se även tabell 10 där även resultat från och med 2002 finns redovisad. Provtagning Livsmedelsproverna delas in i olika grupper, till exempel mejeriprodukter, kött och köttprodukter, frukt och grönsaker med mera. Dessutom delas några grupper in i undergrupper. Till exempel mejeriprodukter delas upp i konsumtionsmjölk, ost och andra mjölkprodukter. Se tabell 11 och 12 samt bilaga C. Anledningen till detta är att det är av stort intresse att se om det är någon speciell varugrupp som oftare får anmärkningar än andra. Slutsatser är lättare att dra om underlaget är stort. Bedömningsgrunderna för bedömning av ett mikrobiologiskt prov har ändrats. Livsmedelsverket anser att de inarbetade begreppen tjänligt och otjänligt kan orsaka missförstånd om de används med annan betydelse än de har i EG-lagstiftningen. Livsmedelsverket förordar därför nu följande uttryck. Tillfredsställande var tidigare tjänligt Godtagbara/godtagbara med anmärkning var tidigare tjänligt med anmärkning Otillfredsställande var tidigare otjänligt Flera kontrollmyndigheter har inte haft helt klart för sig de nya benämningarna varför andelen godtagbara/godtagbara med anmärkning och otillfredsställande kan vara något för högt. Analyser och undersökningar andra än mikrobiologiska Andelen redovisade prov var 598 vilket åter är en minskning med nästan 600 prov från år På dessa har man gjort en eller flera olika typer av undersökningar. En fortsatt minskning av svarande myndigheter har också skett från 59 år 2006 till 16 Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008

19 44 svarande myndigheter år Några slutsatser är svåra att dra med detta lilla underlag. Fortfarande har några kommuner angivit antal avvikande provresultat men inte angivit hur många prov som togs totalt, ett resultat av detta kan vara att andelen avvikande prov blir för stort. Se även tabell 11. Mikrobiologiska specialanalyser, zoonoser med mera Enligt rapporteringen har nästan prov analyserats under år 2007 fördelat på åtta olika specialanalyser, vilket var en fortsatt kraftig nergång mot år 2006 då antalet prov var Också här är det inrapporterade materialet ofullständigt. Specialanalyserna är Listeria monocytogens, Verotoxinproducerande E-coli, Campylobacter, Salmonella, Yersinia enterocolitica, Bacillus cereus, Staphlyococus aureus samt Clostridium perfringens. För livsmedelskontrollen i landet är årliga sammanställningar av analysresultat av stort värde. Dels ger de ett underlag som gör att Livsmedelsverket kan identifiera eventuella problemområden, dels kan verket spåra trender och under vissa omständigheter avläsa effekterna av införda åtgärder. Dessutom får verket ett underlag för den rapportering som verket är skyldiga att skicka till EU. Det sistnämnda är inte minst viktigt. Den information som EU samlar in på detta sätt 1 utgör ett viktigt underlag för arbetet med nya direktiv och förordningar och det betyder att våra möjligheter att kunna påverka detta arbete och understryka våra argument i förekommande fall kan vara beroende av att Sverige har tillgång till en relevant inhemsk statistik. Därför är det viktigt att alla kommuner medverkar och skickar in denna information. I detta sammanhang bör det påpekas för den händelse det upplevs som betungande att sammanställa rapporten att det är lätt för analyslaboratorierna att ge kommunerna dessa sammanställningar. Detta förutsätter naturligtvis att man specificerar sina önskemål till laboratorierna. Det finns kontrollmyndigheter som skickar in ett riktigt underlag men alltför många lämnar in ett ofullständigt eller i vissa fall felaktiga resultat. Av den anledningen kan inga slutsatser dras av det inrapporterade materialet. Livsmedelsverket hoppas på bättring inför kommande år. I bilaga C finns resultaten i tabellform. Mikrobiologiska analyser totalt Totalt redovisades mikrobiologiska prov. Provantalet har även här minskat kraftigt sedan föregående år. Andelen kontrollmyndigheter som besvarat denna del av rapporteringen minskade från 247 år 2005 till 177 år 2007 vilket är den lägsta andel kontrollmyndigheter sedan denna rapporterings början (2002). 1 Dessa rapporter ingår i den årliga Zoonosrapporten, Trends and sources of zoonotic agents in animals, feedstuffs, food and man in the European Union and Norway, som sammanställs av EU. De ingående svenska delarna sammanställs av SVA i en svensk zoonosrapport som finns på SVAs webbplats: Livsmedelsverkets rapport nr 6/

20 Av de rapporterade proven bedömdes 89 som otillfredsställande vilket motsvarar 1,0 procent. Procentsiffran var något lägre än vid föregående års rapport. Andelen godtagbara med anmärkning var 12 procent vilket var en ökning från föregående år. Färdig mat var den grupp som man tagit flest prov på, drygt Av dessa var 1,0 procent otillfredsställande och 14 procent godtagbara med anmärkning. Jämfört med föregående år har inga stora förändringar skett. Gruppen örter och kryddor hade 3,4 procent otillfredsställande prov och var därmed den grupp som hade största andelen otillfredsställande prov precis de två senaste åren, andelen godtagbara med anmärkning minskade dock från 14 till 7 procent. Övriga kommentarer från kommunerna Det har även detta år kommit in många kommentarer till rapportering. Många hade synpunkter på att rapporteringen var alldeles för omfattande och tidskrävande. Man påtalar att man inte har haft system för att enkelt kunna ta fram de underlag till de frågeställningar som finns i rapporteringssystemet. Flera kommuner räknar med att från och med år 2008 års rapportering ska det bli lättare att lämna uppgifter på framförallt åtgärdskraven eftersom de då förhoppningsvis ska kunna tas fram från de datorbaserade inspektionerna. Livsmedelsverket håller på med en omfattande översyn av hela rapporteringssystemet. I mellanperioden mellan den gamla och den kommande rapporteringen har verket valt att ta bort några av frågeställningarna som varit svåra att dra slutsatser av från och med 2008 års rapportering. Många kontrollmyndigheter använder sig av de manuella checklistorna men ett flertal av dessa matar inte in resultaten i databasen hemma. Detta innebär också att det blir svårt att svara på den årliga rapporteringen. Flera myndigheter har också påpekat att det varit svårigheter att rapportera efter den gamla indelning i livsmedelsanläggningar. För år 2008 har verket därför ändrat till riskklasser i stället men behållit gruppen primärproduktion. Inspektörerna har även detta rapporteringsår använt mycket tid till att hålla kurser och annan information för verksamhetsutövarna i framförallt hygien. Efterfrågan på kurser för inspektörer är också fortfarande stor framförallt på HACCP och revision. En vägledning hur en bra faroanalys kan se ut efterfrågas också. Ett flertal myndigheter har också påtalat att de inte tagit några prov under året. Ibland beror det på att laboratoriet ligger långt från kommunen. Transporttiderna blir för långa och därmed blir resultatet svårtolkat. Personalomsättningen har varit hög under året har många påpekat. Ibland blir det också ett glapp innan den nya inspektören är på plats och med de problem som det innebär, framförallt om inte den avgående inspektören varit noga med att anteckna och skriva rapporter. 18 Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008

21 Tabeller och bilagor Tabell 1 Fördelning av antalet anläggningar i undergrupper och i procent, åren År Primär Tillverkare/ Parti- Detalj- Detalj- handel Producenter Totalt producenter producenter/ förpackare handel handel utan bearbetning* med bearbetning* med egen butik Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Tabell 2 Antal inspektioner/revisioner per besökta anläggningar, åren År Primärproducenter Tillverkare/ producenter/ förpackare Partihandel Detaljhandel utan bearbetning* Detaljhandel med bearbetning* Producenter med egen butik Totalt antal besökta anläggningar ,1 2,3 1,4 1,2 1,5 1,3 1, ,92 2,9 0,80 1,3 1,3 1,2 1, ,2 2,3 1,9 1,5 1,5 1,4 1, ,5 3,1 2,3 1,6 1,5 1,3 1, ,6 1,8 0,87 1,4 1,3 1,4 1, ,91 0,82 0,88 1,4 1,3 2,7 1,3 Tabell 3 Antalet besökta anläggningar med avvikelser uppdelade i undergrupper i procent, åren År Tillverkare/ producenter/ förpackare Primär Producenter Partihandel Detaljhandel utan bearbetning* Detaljhandel med bearbetning* Producenter med egen butik Totalt antal besökta anläggningar Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % * Till och med 2006 var anläggningarna uppdelade i detaljhandel respektive restauranger och andra storhushåll. Livsmedelsverkets rapport nr 6/

22 Tabell 4 Årsarbetskrafter som arbetar med livsmedelskontroll, åren År Årsarbetskraft Anläggning / årsarbetskraft Inspektörsårsarbetskraft Anläggning / inspektörsårsarbetskraft Beräknat ytterligare årsarbetskrafter Beräknat ytterligare inspektörsårsarbetskrafter Antal arbetande inspektörer * * Livsmedelsverkets köttkontrollpersonal (187 stycken) är medräknade. Tabell 5 Livsmedelskontroll i några siffror, åren År Antal livsmedelsanläggningar Antal inspektioner/ Antal godk. anlägg- Antal registreringar Anläggningar med besök Besökta anläggningar med avvikelser Mikrobiologiska prov Övriga prov revisioner ningar Tabell 6 Livsmedelskontroll i några siffror, år År Antal livsmedelsanläggningar Antal godk. anläggningar Antal registreringar Kvarvarande gamla lokalgodkännanden Kvarvarande gamla 16 tillstånd Återkallande av godkännanden Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008

23 Tabell 7a Antalet besökta anläggningar med åtgärdskrav uppdelade i undergrupper i Tillverkare/ producenter/ förpackare procent, år 2007 Primär- Producenter Parti- Handel Detaljhandel utan bearbetning* Detaljhandel med bearbetning* Producenter med egen butik Totalt antal besökta anläggningar % % % % % % % Åtgärdskrav Skriftliga åtgärdskrav Omhändertagande < 0,50 < 0,50 < 0,50 Saluförbud 1,3 0,73 4,4 0,75 0,55 0,60 Återkallande av godkännande 2,5 < 0,50 2,2 0,52 0,50 < 0,50 0,51 Anmälan 2,5 0,73 1,1 0,78 0,69 < 0,50 0,71 * Till och med 2006 var anläggningarna uppdelade i detaljhandel respektive restauranger och andra storhushåll. Tabell 7b Antalet besökta anläggningar med åtgärdskrav uppdelade i undergrupper, år 2007 Primärproducenter Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- Handel Detaljhandel utan bearbetning* Detaljhandel med bearbetning* Producenter med egen butik Totalt antal besökta anläggningar Åtgärdskrav Skriftliga åtgärdskrav Omhändertagande Saluförbud Återkallande av god- kännande Anmälan * Till och med 2006 var anläggningarna uppdelade i detaljhandel respektive restauranger och andra storhushåll. Livsmedelsverkets rapport nr 6/

24 Tabell 8a Antalet besökta Anläggningar med avvikelser uppdelade i undergrupper samt typen av avvikelse i procent, år 2007 Primärproducenter Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- Handel Detaljhandel utan bearbetning* Detaljhandel med bearbetning* Producente r med egen butik Totalt antal besökta anläggningar % % % % % % % Åtgärdskrav EKP/Utbildning EKP personalutb. 3,8 11 8, Hygien personalhygien 6,6 8,2 9,9 15 6,2 14 lokaler, inredning, utrustning hantering 1,3 8, ,0 16 Sammansättning 2,5 1,1 < 0,50 < 0,50 < 0,50 < 0,50 Mikrobiologisk 2,0 < 0,50 0,69 1,4 0,71 avvikelse Kemisk/fysikalis 0,95 0,75 0,82 0,69 0,81 k kontamination Märkning och 1,3 6,8 6,0 6,6 8,6 5,2 8,2 presentation Andra avvikelser 2,2 3,8 4,2 4,4 4,8 4,3 Tabell 8b Antalet besökta anläggningar med avvikelser uppdelade i undergrupper samt typen av avvikelse, år 2007 Primärproducenter Tillverkare/ producenter/ förpackare Partihandel Detaljhandel utan bearbetning* Detaljhandel med bearbetning* Producente r med egen butik Totalt antal besökta anläggningar Åtgärdskrav EKP/Utbildning EKP personalutb Hygien personalhygien lokaler, inredning, utrustning hantering Sammansättning Mikrobiologisk avvikelse Kemisk/fysikalis k kontamination Märkning och presentation Andra avvikelser * Till och med 2006 var Anläggningarna uppdelade i detaljhandel respektive restauranger och andra storhushåll. 22 Livsmedelsverkets rapport nr 6/2008

25 Tabell 9 Antal kommuner som har verksamhetsplan År Ja Nej Antal svarande Plan i % Tabell 10 Antal kommuner som deltar i PIK projekt År Ja Nej Antal svarande % som deltar Livsmedelsverkets rapport nr 6/

26 Tabell 11 Totala antalet undersökningar - andra än mikrobiologiska, år kontrollmyndigheter besvarade denna fråga Konta- Avvikelser Prov Totalt Produkt mination Samman- Märkning Övrigt m. av- uttagna Kem. Fys. sättning present. vikelser prov 1. Mejeriprodukter a. Konsumtionsmjölk 12 1b. Ost c. Andra mjölkprodukter 5 2. Ägg och äggprodukter 5 3. Kött & köttprodukter, vilt & fjäderfä a. Tamboskap, färskt och fryst kött a. Tamboskap, köttprodukter b. Vilt, färskt och fryst kött 1 3b. Vilt, köttprodukter c. Fjäderfä, färskt och fryst kött 8 3c. Fjäderfä, köttprodukter Fisk, skaldjur & mollusker a. Fisk, färskt och fryst a. Fisk, fiskprodukter b. Skaldjur och mollusker, färsk och fryst 3 1 4b. Skaldjur och mollusker, skaldjursprodukter 4 5. Fetter och oljor Soppor, buljonger, såser, m.m Spannmål, bageriprodukter & konditorivaror a. Spannmål b. Bageriprodukter 1 4 7c. Konditorivaror Frukt & grönsaker 52 8a. Frukt, färsk och fryst 10 8a. Frukt, fruktprodukter 23 8b. Grönsaker, fäsk och fryst 9 8b. Grönsaker, grönsaksprodukter Örter och kryddor Icke alkoholhaltiga drycker Vin 12. Alkoholhaltiga drycker (ej vin) 13. Glass & desserter 33 13a. Glass 33 13b. Desserter 14. Kakao och kakaoberedningar, kaffe och te Konfektyr och godis Nötter, nötprodukter och snacks Färdig mat Livsmedel för speciella näringsändamål Tillsatser 20. Material i kontakt med livsmedel Övriga livsmedelsprov 2 2 Summa