Miljökonsekvensebeskrivning avseende Skäftesfall vindbruksanläggning inom Vetlanda kommun och Jönköpings län

Transkript

1 Miljökonsekvensebeskrivning avseende Skäftesfall vindbruksanläggning inom Vetlanda kommun och Jönköpings län Statkraft Södra Vindkraft AB

2 Förord Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är framtagen som underlag till ansökan om miljötillstånd enligt Miljöbalken. Texten har skrivits av Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB, medan ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage har utförts av Vattenfall Power Consultant AB. De beräkningar som har utförts för att ta fram den sammanlagda påverkan av Statkraft Södra Vindkraft ABs vindbruksanläggning och Stena Renewable ABs vindbruksanläggning har utförts av ÅF Ingemansson. Naturvärdesinventering har utförts av EcoKonsult samt Viscum pollenanalys & miljöhistoria. Arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning har utförts av Arkeologicentrum i Skandinavien AB. Projektet avser en etablering av vindkraftverk i Korsberga församling, Vetlanda kommun. Anläggningen kommer att ägas och drivas av Statkraft Södra Vindkraft AB. Miljökonsekvensbeskrivningen syftar till att ge underlag för en samlad bedömning av direkta och indirekta miljöeffekter och den påverkan på hushållningen med naturresurser som en vindbruksanläggning medför.

3 Icketeknisk sammanfattning Projektet avser en etablering av maximalt åtta vindkraftverk i ett område beläget i Korsberga församling, Vetlanda kommun/jönköpings län. Anläggningen kommer att projekteras, byggas och drivas av Statkraft Södra Vindkraft AB. Arrendeavtal har tecknats med markägare till ett ca 630 ha stort område. Området ligger högre än omgivningen och kännetecknas av blandskog med långt drivet produktionsskogsbruk. Området omfattas inte av några detaljplaner. Vindkraftverken planeras bli maximalt 180 meter höga och ha en effekt i intervallet 1,8 3,0 MW. Elproduktionen för vindpark Skäftesfall beräknas kunna uppgå till ca 60 GWh el. Verksamheten bedöms kunna etableras och drivas utan konflikt med vare sig miljöbalkens allmänna hänsynsregler eller de nationella miljömålen. Tvärtom kommer den att bidra till uppfyllande av flera av målen. Vid etablering kommer hänsyn tas till natur- och kulturmiljövärden. De intrång som görs bedöms vara måttliga. En stor del av projektområdet ingår i det utpekade riksintresset för vindbruk. Vindkraftverken bedöms ha en teknisk livslängd på ca 25 år och kommer att etableras så att driften inte innebär någon oskälig störning för närboende och allmänhet. Beräkningar av påverkan från ljud och rörliga skuggor på runtomliggande fastigheter har utförts. Samråd och informationsmöte har hållits med myndigheter, närboende och övriga särskilt berörda i området.

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Statkraft Södra Vindkraft AB Projektet Tillståndsprocessen och samråd Tidplan OMRÅDESBESKRIVNING Planförhållanden Riksintresse för vindkraft Vindbruksplan för Vetlanda kommun Områdets vindförhållanden Naturmiljö Beskrivning av området Natura 2000-områden Biotoper Fåglar och fladdermöss Kulturmiljö Landskapsbild Friluftsliv och rekreation/turism Närliggande vindbruksanläggningar VINDBRUKSANLÄGGNINGEN Vindbruksanläggningen och dess komponenter Vindkraftverken Fundament Vägnät Elnät Kringanläggningar Optimering av en vindbruksanläggning Säkerställande av hänsyn vid etablering MILJÖPÅVERKAN OCH SKYDDSÅTGÄRDER Landskapsbild Effekter och konsekvenser Skadeförebyggande åtgärder... 20

5 4.2. Ljud Metod Effekter och konsekvenser Skadeförebyggande åtgärder Skuggor och reflexer Metod Effekter och konsekvenser Skadeförebyggande åtgärder Hinderbelysning Effekter och konsekvenser Skadeförebyggande åtgärder Naturmiljö Effekter och konsekvenser Skadeförebyggande åtgärder Kulturmiljö Effekter och konsekvenser Skadeförebyggande åtgärder Friluftsliv och rekreation Effekter och konsekvenser Skadeförebyggande åtgärder Utsläpp till mark, vatten och luft Effekter och konsekvenser Skadeförebyggande åtgärder Vägar, planer och transporter Effekter och konsekvenser Skadeförebyggande åtgärder Elektromagnetiska fält Effekter och konsekvenser Skadeförebyggande åtgärder Risker Effekter och konsekvenser Skadeförebyggande åtgärder Avveckling Effekter och konsekvenser Skadeförebyggande åtgärder NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA MILJÖMÅL Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål Allmänna hänsynsregler... 34

6 5.5. Miljökvalitetsnormer ALTERNATIV Alternativ lokalisering Exempel på layout Layout 1 Enercon E Layout 2 Vestas V Slutsatser Nollalternativ SAMRÅD Allmänt om samrådsprocessen Myndighetssamråd Samråd med sakägare, allmänheten och övriga intressenter UPPFÖLJNING... 46

7 1. Inledning 1.1. Statkraft Södra Vindkraft AB Statkraft Södra Vindkraft AB är ett bolag som till 90,1 % ägs av Statkraft AS (organisationsnr ) och till 9,9 % av Södra Skogsägarna ekonomisk förening (Södra) (organisationsnr ). Statkraft är störst i Europa inom förnybar energi och Sveriges fjärde största elproducent. Koncernen producerar och utvecklar vattenkraft, vindkraft, gaskraft och fjärrvärme och är en betydande aktör på de europeiska energibörserna. Statkraft utvecklar också solenergi, havsenergi, saltkraft och andra nya energilösningar. Statkraft har närmare medarbetare i mer än 20 länder. Södra ägs av mer än sydsvenska skogsägare och har ca anställda. Södra bedriver handel med skogsråvara och har en omfattande industriell verksamhet med bland annat produktion av pappersmassa, konstruktionsvirke, interiörträprodukter och grön energi Projektet Statkraft Södra Vindkraft AB (Bolaget) ämnar etablera en vindbruksanläggning om max 8 vindkraftverk för tillvaratagande och nyttiggörande av den tillgängliga vindenergiresursen i skogsmarkerna vid Skäftesfall. Anläggningen kommer huvudsakligen bestå av ett flertal sammankopplade och samordnade vindkraftverk, dock max 8 stycken. Projektområdet för Skäftesfall vindbruksanläggning är beläget på det sydsvenska höglandet sydost om Korsberga i Korsberga församling, Vetlanda kommun. Området ligger på en höjd om meter över havet. Bild 1 Översiktskarta visar det arrenderade projektområdet. Totalt omfattar det arrenderade området ca 630 ha och kontrakt finns upprättat med samtliga 20 markägare vars fastigheter är berörda, se Tabell 1 Ingående fastigheter i det arrenderade området. Bild 1. Översiktskarta, se även bilaga 1.1 1

8 Ingående fastigheter Fastighetsägare Alekull 1:2 Kenneth Karlsson Roland Karlsson Alekull 1:3 Sören Sognefur Anna Sognefur Knottorp 2:1 Kerstin Haglund Göran Haglund Bo Haglund Korsberga-Ekeberg 1:4 Josef Jonsson Korsberga-Ekeberg 1:5 Karl-Erik Carlsson Korsberga-Ekeberg 1:6 Josef Jonsson Korsberga-Ekeberg 2:1 Mats Dahlin Piroska Dahlin Skäftesfall 1:2 Lena Fasth Kenneth Gustafsson-Fasth Inger Johansson Tore Kärvegård Skäftesfall 1:3 Kjell Hagén Skäftesfall 1:4 Patrik Strandh Storagård 1:2 Stig Karlsson Birgitta Karlsson Storagård 1:7 Patrik Strandh Storagård 1:8 Jörgen Johansson Tabell 1. Ingående fastigheter i det arrenderade området Själva projektområdet har definierats genom att ett buffertavstånd på 500 meter har lagts kring varje bostad i området, varvid det område som blivit kvar, samt är tekniskt lämpligt för en etablering, i stora drag utgör det arrenderade området. Den vindkartering som presenterats av Energimyndigheten visar att områdets vindresurser är så pass bra att de bör tillvaratas; mellan 6,5 och 7,0 m/s på 72 meters höjd över nollplansförskjutningen. Området ingår också till stor del i ett utpekat riksintresse för vindbruk samt täcker till större delen in en yta som pekats ut som prioriterad för vindbruk i Vetlanda kommuns vindbruksplan. Jönköpings län har tagit fram en klimat- och energistrategi under 2010 med nya regionala miljömål. Där står det bland annat att Jönköpings län till 2050 ska öka sin produktion av förnybar energi så att länet blir självförsörjande och att överskottet kan säljas till andra län och länder. Den totala elförbrukningen för hushåll i Vetlanda kommun uppgick 2008 till ca 890 GWh. Den nu planerade vindbruksanläggningen skulle kunna leverera omkring 60 GWh beroende av slutlig layout och faktiska vindförhållanden. Detta utgör ca 7 % av Vetlanda kommuns elförbrukning. Området för vindbruksanläggningen visar på goda byggtekniska förhållanden och det finns ett existerande nätverk av skogsbilvägar som till stor del kan användas för transport av verken in i området. 2

9 Elanslutningen kommer att kunna integreras i det nya Uppvidingeprojektet som E.ON organiserar för att bygga ut det befintliga elnätet. Området hyser inga större kulturella eller naturrelaterade värden som skulle kunna komma i konflikt med en anläggningsetablering. Den idag primära verksamheten inom området är aktivt skogsbruk vilket inte påverkas negativt av en etablering. Verksamheten bedöms kunna etableras och drivas utan konflikt med vare sig Miljöbalkens allmänna hänsynsregler eller med de nationella miljömålen. Tvärtom kommer den att bidra till uppfyllande av flera av målen. Arbetet kommer att utföras så att risken för skador eller störningar för människor och egendom minimeras. Anläggningen kommer att etableras så att driften inte innebär någon oskälig störning för närboende och allmänhet Tillståndsprocessen och samråd Eftersom vindbruksanläggningen kan komma att omfatta 7 eller fler verk eller verk som är högre än 150 m krävs tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken. Det är Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation som beslutar i detta ärende. Kommunen skall också ge sitt aktiva samtycke till etableringen. Enligt Miljöbalkens 6 kap 4 skall den som ämnar bedriva verksamheten samråda med länsstyrelsen och kommunen. Samråd skall även ske med övriga berörda myndigheter, organisationer, allmänheten och särskilt berörda. Syftet är att i ett tidigt skede inhämta information som kan vara av betydelse för anläggningens utformning. Samrådet beskrivs närmare i kapitel 7 Samråd. Ett extra samråd hölls under sommaren 2010 med anledning av högre maxhöjd på verken från 150 m till maximalt 180m totalhöjd. Annons samt andra handlingar för detta samråd beskrivs också närmare i kapitel 7 Samråd Tidplan Ett tillståndsbeslut för verksamheten beräknas att finnas under första halvåret 2012 med byggstart 12 till 18 månader därefter. 3

10 2. Områdesbeskrivning 2.1. Planförhållanden Riksintresse för vindkraft Riksintresseområdena är utpekade av Energimyndigheten som särskilt lämpliga för elproduktion från vindkraft. Bedömningen görs med hänsyn till bland annat medelvinden i området. Större delen av projektområdet ligger inom riksintresse för vindbruk Vindbruksplan för Vetlanda kommun Vetlanda kommun antog i oktober 2010 ett tematiskt tillägg till sin översiktsplan gällande vindkraft. Kommunen har i underlaget till sin vindkraftsplan tagit fram kartor med högre upplösning (500 x 500 m) som visar medelvinden i kommunen. Kartan med högre upplösning visar på mycket goda vindförhållanden i projektområdet varför det är klassat som lämpligt för storskalig vindkraftsetablering. Vindbruksplanen pekar ut delar av det arrenderade området i Skäftesfall som ett A-område (benämnt som A13 i vindbruksplanen). Områden som är utpekade som A-områden innebär enligt planen att det finns goda förutsättningar för att inrymma vindkraftsetableringar och dessa områden är därmed de mest lämpliga för vindkraftsutbyggnad inom Vetlanda kommun. Bild 2 Vetlanda kommuns A-, B- och C-områden visar Vetlanda kommuns utpekade områden för vindbruk. (B-områden visar områden som kan vara lämpliga för enstaka verk och C-områden visar områden som bedömts som olämpliga för vindkraftsetablering.) Bild 2. Vetlanda kommuns A-, B-, och C-områden 4

11 Inga allvarliga konflikter med motstående intressen bedöms föreligga inom A13-området, enligt vindbruksplanen. Intill området ligger två Natura 2000-områden. Dessa områden har i vindbruksplanen fått en skyddszon på 500 m. Mellan dessa två Natura 2000-områden har Vetlanda kommun lagt en spridningskorridor på ca 1,5 km. Bild 3 Vetlanda kommuns prioriterade vindbruksområden i Skäftesfallregionen visar de skyddade områdena i rött och de rekommenderade områdena för vindbruk i mörkgrönt. Zonen mellan 500 m och 750 m från Natura 2000-områdena är klassade som B-områden i vindbruksplanen. Detta innebär att områdena är klassade som tänkbara för mindre vindkraftsetableringar. Den gröna ringen runt Natura 2000-områdena ligger på ett avstånd om 500m och den orangea ringen runt samma områden ligger på ett avstånd om 750m. Det arrenderade området är markerat med blå linje. Bild 3. Vetlanda kommuns prioriterade vindbruksområden i Skäftesfallregionen 5

12 2.2. Områdets vindförhållanden För att få kännedom om ett områdes vindresurser kan man dels mäta vinden på plats i mast eller med sodar och dels modellera vindförhållandena på annat sätt, t ex genom den så kallade MIUUmodellen. Den senare ligger till grund för nationella vindkarteringen som beställdes av Uppsala Universitet år Generellt anses idag mätningar utförda med en vindmätningsmast som varandes den mest tillförlitliga. MIUU-modellen ger, även om den kan anses något grov och inte fullt tillräcklig, en god indikation till huruvida ett område är av intresse för vindbruk eller ej. Vad gäller projektområdet för Skäftesfall vindbruksanläggning kan sägas att vindresursen, baserat på MIUUmodellen, bedöms som så god att den skall tillvaratas. Se Bild 4 Modellerad vind enligt MIUU-modellen på 103m höjd med upplösningen 500 x 500m nedan. För att verifiera data från MIUU-modellen samt för att möjliggöra en optimering av anläggningens layout och utformning, restes i början av 2010 en vindmätningsmast på projektområdet. Masten levererar löpande mätdata för utvärdering av vindstyrka, turbulens, vindskjuvning och frekvens. Data från masten synkroniseras och långtidsnormeras mot kända mätpunkter så som SMHI-master och andra vindmätningsmaster runt i projektets närområde. Allt eftersom data inkommer går det att göra bättre och bättre energikarteringar över projektområdet. Hur vindenergiresursen ser ut på området framgår av kartan i Bilaga 1.3 Lokal energikarta. Energikartan i Bilaga 1.3 visar spridningen av utvinningsbar energi över projektområdet. Denna karta skall dock inte direkt tolkas som översättbar för fastställande av anläggningens slutliga layout och utformning men visar vart inom området som det finns som mest energi att utvinna ur vinden. 6

13 Bild 4. Modellerad vind enligt MIUU-modellen på 103m höjd med upplösningen 500 x 500m 2.3. Naturmiljö För att fördjupa kunskapen kring frågor som rör naturmiljö har en inventering av biotoper, fågelliv och fladdermöss genomförts av Uno Björkman vid EcoKonsult och Leif Björkman vid Viscum - pollenanalys och miljöhistoria under mars - september månad 2010, se Bilaga 5 Naturvärdesbedömning Beskrivning av området Projektområdet ligger på en höglänt berggrundsplatå, den så kallade Skäftesfallsplatån. Större delen av området ligger på en höjd runt m över havet. Hela projektområdet tillhör Emåns dräneringsområde. 7

14 Skäftesfallsplatån ingår i riksintresseområdet för naturvård som berör områdets södra och västra del. Vegetationsmässigt ingår projektområdet i det södra barrskogsbältet. Skogsmarken domineras idag mest av barrträd och det bedrivs ett aktivt skogsbruk i området. Det finns ett omfattande antal föryngringsytor och ett flertal partier med gallringsskog inom projektområdet. Torvmarksarealen är tämligen omfattande inom projektområdet och utgör ca 15 % av ytan. De största mossarna i området är Stora flyet i den norra delen och mossen norr om Sjöstugusjön i den södra delen. Många av torvmarkerna är påverkade av dikningar i större eller mindre omfattning. Berggrunden i projektområdet består i huvudsak av en medelkornig vanligen rödaktig granit. Den vanligaste minerogena jordarten är en sandig morän som främst är normalblockig. Strandskyddet omfattar ett område av 100 m intill strandlinjen vid vattendragen och sjöarna i området. Projektområdet ingår till största delen i ett område som kallas stort opåverkat område. I Vetlanda kommun återfinns tre sådana områden. I Vetlanda kommuns vindbruksplan står beskrivet att för detta fall då det stora opåverkade området sammanfaller med riksintresseområdet för vindbruk har riksintresset för vindbruk företräde Natura 2000-områden Projektområdet angränsar till två naturreservat som dessutom är klassade som Natura 2000-områden. Det ena området är Stolpaberg som angränsar i nordost och det andra området är Stora och Lilla fly som angränsar i söder. Stolpaberg är sedan 2006 utpekat som Natura 2000 område. Totalt omfattas ca 122 ha. I bevarandeplanen, som är framtagen av länsstyrelsen, står beskrivet att berget går i dagen, där det inte täcks av ett tunt lager morän. Kärnan av Natura 2000-området, berget Stolpaberg, utgörs huvudsakligen av naturskogsartad hällmarkstallskog. De centrala delarna omgärdas av äldre, grandominerad barrskog på frisk blöt mark och här finns också flera mindre myrmarker. Stolpaberget är ett stort och variationsrikt naturskogsområde med biologisk mångfald knuten till orörd barrskog. Det huvudsakliga bevarandesyftet är den västliga taigan som upptar ca 91 ha av totalarealen. Det generella hotet mot det skyddsvärda området kommer framför allt från luftburna föroreningar som uppkommer vid gödsling och andra försurningsframbärande aktiviteter. Lavar och andra arter påverkas av sur nederbörd och kväveföreningar igenväxningen av myrmarker. Dessa effekter uppkommer naturligt men mänskliga aktiviteter kan påskynda förloppet vid t ex dikning, dränering utmed vägbyggen eller ökat kvävenedfall. Stora och Lilla fly är sedan 2006 utpekat som Natura 2000-område. Totalt omfattas ca 112 ha. Området består av en mosaik av skogar och myrar. De 8

15 biologiska värdena består dels av den opåverkade, naturliga myrmiljön med bland annat orrspel och värdefull fågelfauna, dels av den naturskogsartade barrskogen med värdefull kryptogamflora. Det huvudsakliga bevarandesyftet är att upprätthålla dessa naturtyper i en gynnsam status. Det främsta syftet är att bevara naturtypen högmossar. Det generella hotet mot det skyddsvärda området är skogsbruk i närområdet utan lämnande av skyddszoner i sådan utsträckning som behövs Biotoper Det finns inom och i närheten av det inventerade området ett flertal biotoper som av Skogsstyrelsen bedömts vara värdefulla för naturvården. Det gäller två nyckelbiotoper, två naturvärden och 17 sumpskogar, se Bilaga 1.2 Hänsynskarta. Inventeringen som utförts av EcoKonsult och Viscum har koncentrerat sig på att studera projektområdet närmare. Inventeringen visar att det inte finns några delområden med mycket höga naturvärden (klass 1). Däremot noterades ett delområde med höga naturvärden (klass 2), och två delområden med vissa naturvärden (klass 3). Vidare urskiljdes 25 delområden med ringa naturvärden (klass 4) och övriga delområden, totalt 142 stycken, saknar eller har endast obetydliga naturvärden (klass 5). Se Bilaga 5 Naturvärdesbedömning för att se en detaljerad redogörelse av delområdena Fåglar och fladdermöss EcoKonsult och Viscum har även inventerat fåglar och fladdermöss i området, se Bilaga 5. Den utförda inventeringen visar att rovfåglar endast förkommer sparsamt inom projektområdet. Endast sex arter av rovfåglar har noterats inom eller i närheten av projektområdet. Av dessa sex rovfåglar är det endast två, duvhök och lärkfalk, som häckar eller förmodas häcka inom eller i nära anslutning till projektområdet. Skogshöns så som tjäder och orre verkar vara etablerade i området, enligt inventeringen. Tjäder verkar vara väletablerad i området medan orre förefaller vara relativt sällsynt. Någon spelplats har inte noterats inom projektområdet. Utanför projektområdet har dock en spelplats dokumenterats inom Stolpabergs naturreservat för tjäder och en spelplats för orre i Stora flys naturreservat. Några flyttfågelstråk har inte kunnat konstateras över såväl det planerade projektområdet som dess närhet. Totalt noterades endast två arter av fladdermöss inom projektområdet; vattenfladdermus och Brandts fladdermöss. Populationen av dessa fladdermöss inom undersökningsområdet har dessutom bedömts som relativt individfattiga, se Bilaga 5 för mer ingående information Kulturmiljö Den arkeologiska utredningen för området är utförd av Arkeologicentrum i Skandinavien AB, se Bilaga 4 Arkeologisk utredning. Utredningen 9

16 utfördes under augusti 2009 och omfattade både byrå- och fältinventeringar. Utredningen visar att inga fasta fornlämningar fanns registrerade inom utredningsområdets närområde innan utredningen gjordes. Det fanns däremot en hel del bebyggelselämningar efter torp och backstugor. Inom området bedömdes, efter utredningen var klar, fyra lämningar som fasta fornlämningar; Knottorps gård hade medeltida belägg samt tre röjningsröseområden. 24 lämningar bedömdes som övriga kulturhistoriska lämningar; bland annat torparmiljöer, fossila åkrar, röjningsrösen av torparkaraktär, jordkällare, kolarplats, hägnad och en väg ner till en kvarnplats. Bild 5 Karta över registrerade områden från den arkeologiska utredningen nedan visar alla områden som har registrerats. För mer detaljer om fynden se Bilaga 4. Bild 5. Karta över registrerade områden från den arkeologiska utredningen. Röda cirklar är fasta fornlämningar. Grön markering är kulturhistoriska lämningar 10

17 2.5. Landskapsbild Landskapet kring Skäftesfall vindbruksanläggning utgörs av ett relativt slutet skogslandskap. Kring den relativt fåtaliga bebyggelsen i området finns en del öppna ytor. Projektområdet ligger på en högre höjd än omgivningen. Särskilt högt är det i projektområdets sydvästra del. Korsberga är närmaste samhälle där många vistas. Väster om vindbruksanläggningen passerar väg 28 från vilken man troligen inte kommer att kunna se vindkraftverken i någon större utsträckning. Vindkraftverk i skogsmiljö kan i vissa fall påverka landskapsbilden på ett sådant sätt att karaktären och upplevelsevärden i landskapet förändras. Topografin och den uppväxta skogen medför dock att vindkraftverkens synlighet minskar i närområdet. Här är det ofta bara enstaka verk som kommer att synas samtidigt. På längre håll och från höjdpartier i landskapet kommer vindbruksanläggningen mer att uppfattas som en grupp. Men även från höjder i närområdet kommer endast ett fåtal verk att synas samtidigt på grund av områdets topografi och skogens inverkan på vyerna. För att illustrera vindbruksanläggningens påverkan på landskapsbilden redovisas fotomontage för två exempellayouter. De har utförts från representativa platser i omgivningarna och åskådliggör på ett bra sätt anläggningar vars karaktär kommer att stämma överens med den anläggning som slutligen uppförs. Fotomontagen redovisas under Bilaga och Fotomontage Friluftsliv och rekreation/turism I vindbruksanläggningens närområde finns idag inga särskilt utpekade rekreationsområden. I det arrenderade området går dock en del av en vandringsled, kallad Höglandsleden. I övrigt går det mesta av det friluftsliv och rekreation som utövas på området att härleda till bär- och svampplockning samt jakt Närliggande vindbruksanläggningar Strax söder om det arrenderade området planeras en vindbruksanläggning kallad Lemnhult av Stena Renewable AB (Stena). Vindkraftverken planeras där ha en totalhöjd om maximalt 185 m. Stena har erhållit tillstånd för anläggningen. Skäftesfall vindbruksanläggning och Lemnhults vindbruksanläggning medför kumulativa effekter vad gäller ljud från respektive anläggning och har därför samordnats så att det gemensamma ljudbidraget från respektive anläggning ej skall förorsaka att nivån om 40 db(a) invid bostäder och fritidshus överskrids. Mer om hur detta gått till står att läsa i kapitel 4.2 Ljud. 11

18 3. Vindbruksanläggningen 3.1. Vindbruksanläggningen och dess komponenter En vindbruksanläggning är en anordning för utvinning av den i vinden tillgängliga energiresursen. En vindbruksanläggning, likt den som nu planeras vid Skäftesfall, består av ett flertal sammankopplade och samverkande aggregat/vindkraftverk. Till anläggningen hör även vägnät till verken, liksom fundament, elnät och kringanläggningar för montage med mera. Alla delkomponenter, det vill säga alla verk, elnät och vägnät med mera, utgör alltså tillsammans en energiproducerande enhet och skall inte förväxlas med enskilda vindkraftverk vilka verkar som separata enheter. Nedan följer en kort genomgång av anläggningens olika huvudsakliga delkomponenter Vindkraftverken Vilken typ av vindkraftverk som slutligen blir aktuella, för Skäftesfall vindbruksanläggning, är beroende av de lokala vindförhållandena. En vindmätningsmast har inhämtat information om vilka förutsättningar som råder. Slutligt fabrikat och specifikation bestäms efter avslutad upphandling. Vindkraftverken har normalt en uteffekt om 1,8 3,0 MW och en totalhöjd (torn + rotor) på m, se Bild 6 Måttskiss för begreppsförklaring. Bild 6. Måttskiss Fundament Vindkraftverken kommer att grundläggas på ett betongfundament alternativt bergfundament. Tornen kommer att utgöras av en cylinderformad stål- och/eller betongkonstruktion. 12

19 Vägnät Preliminär utformning av transport- och tillfartsvägarna redovisas i exempellayouterna i Bilaga och Uppställningsytor, vägar och elanslutning. Vägens utformning beskrivs närmare i Bilaga 3 Teknisk beskrivning Elnät Kablarna kommer, där det är möjligt, att förläggas i anslutning till befintliga vägar och de servicevägar som anläggs fram till vindkraftverken. Kopplingskiosker placeras inom vindbruksanläggningen. I Bilaga och redovisas en preliminär utformning av anslutningen till anläggningens icke konsessionspliktiga nät. Elanslutningen kommer att kunna integreras i det nya Uppvidingeprojektet som E.ON organiserar. Inom Uppvidingeprojektet samarbetar flera vindkraftsprojektörer tillsammans med E.ON, som äger koncessionsrätten, för att samordna utbyggnaden av det befintliga elnätet. Slutgiltig utformning av kabelförläggning planeras i samarbete med koncessionshavaren Kringanläggningar För resning av verkens torn krävs att en uppställningsyta anläggs på avjämnad mark. Utformningen av dessa redovisas i Bilaga 3. Intill uppställningsytan behövs också ytterligare ytor för hopsättning/montering av delar till verket. För montering av själva kranen kommer befintlig eller anlagd skogsbilväg fram till vindkraftverket att i huvudsak användas Optimering av en vindbruksanläggning I syfte att säkerställa högsta möjliga produktion till minsta möjliga ingrepp krävs en omfattande optimeringsprocess. I detta kapitel ges en introduktion till förutsättningarna för att anläggningen skall kunna leverera så mycket förnyelsebar el som möjligt. I kapitel 3.3 Säkerställande av hänsyn vid etablering ges förutsättningarna till vart inom projektområdet som anläggningens olika delkomponenter skall lokaliseras för att anläggningens omgivningspåverkan skall kunna hållas så låg som möjligt. Varje område där vindbruksanläggningar planeras har unika vind- och topografiförhållanden vilket gör att ingen anläggning blir den andra helt lik. Detta kräver att omfattande vindanalyser och optimeringar av layout och utformning görs inför varje etablering. För varje vindkraftverk som uppförs i en vindbruksanläggning förändras också de lokala vindförhållandena i och med att det bakom det enskilda aggregatet uppstår ett turbulent stråk. Se Bild 7 Turbulens. I det turbulenta stråket är vindens energiinnehåll dels lägre och dels svårare att utvinna i förhållande till den relativt sett ostörda vinden framför själva verket. 13

20 Bild 7. Turbulens Hur vinden och där med produktionsförhållandena inom en anläggning påverkas är avhängt verkens design i och med att vingarna eller storleken på generatorn i verket skiljer sig åt olika fabrikat emellan. Verkens tekniska specifikation och utformning påverkar därmed inte bara hur många verk som kan/skall byggas för att uppnå effektivitet utan även hur många verk som får plats. Anläggningens effektivitet och produktion är beroende av hur de olika aggregaten placeras sinsemellan. Idag spänner de flesta verken mellan meter i rotordiameter medan navhöjden varierar mellan meter. Samtliga tänkbara val av verk ger olika anläggningslayouter. Att hitta rätt verk och rätt layout är en komplex och mycket kostsam process där projektören i stort kan sägas sätta sig ner med en rad olika verksleverantörer för att tillsammans med dessa utröna vilket verk och vilken layout som är den för det aktuella området mest lämpade. Med hänsyn taget till de kostnader och den tidsåtgång som detta arbete innebär, inte bara för projektören, utan även för de potentiella leverantörerna, är det inte rimligt eller ens skäligt att inleda en sådan process innan det finns ett tillstånd att uppföra en vindbruksanläggning. Det är inte heller rimligt att verksleverantörerna, vilka innehar den största kunskapen om hur deras verk fungerar och beter sig under vissa givna förutsättningar, skall lägga arbete på att optimera anläggningar som de inte har någon möjlighet att bedöma huruvida de faktiskt kommer att få leverera verk till eller ej. Att en anläggning är effektiv, att den baseras på bästa tillgängliga teknik och att den är en långsiktigt hållbar investering är i sig något som kan sägas tillhöra själva kärnan bakom tanken med vad miljöbalken och strävan efter ett hållbart samhälle skall frambringa när det gäller teknisk utveckling. Att innan en anläggning förmedlats tillstånd, bestämma sig för en viss layout skulle medföra att man vare sig kan garantera anläggningens effektivitet, att hänsyn tagits till val av bästa tillgängliga teknik eller ens att anläggningen skulle bli en lönsam och där med hållbar investering. Lika viktig som utvärderingsprocessen för att finna de bästa verken och en optimal anläggningslayout vid tillfället då tillstånd erhållits är givetvis att 14

21 den lokala påverkan som anläggningens etablering innebär inte blir orimlig. Det skall också för tillståndmyndigheten vara möjligt att bedöma detta i tillståndsprövningen. Bolagets strategi i detta har varit att finna ett sätt att ansöka om tillstånd för etablering av en anläggning baserat på en modell med tydliga randvillkor vad gäller anläggningens lokalisering och omgivningspåverkan. I stort har processen varit upplagd för att identifiera områden eller ytor inom ett arrendeområde där en etablering av anläggningens vindkraftverk inte riskerar att på ett orimligt sätt skada eller hota andra värden. Processen med identifieringen av dessa ytor beskrivs närmare i kapitel 3.3 Säkerställande av hänsyn vid etablering. Anläggningen skall också anpassas till motstående intressen och de krav som finns vad gäller ljud och skuggor. Bolaget har också, för att tillståndsmyndigheten och berörd allmänhet samt övriga intressenter skall kunna bilda sig en god uppfattning om anläggningen, utarbetat exempellayouter vars karaktär så långt möjligt skall återspegla den anläggning som sedan också uppförs. Exempellayouterna beskrivs närmare i kapitel 6.2 Alternativ utformning samt i Bilaga 2. Syftet med att ansöka om ett tillstånd för en flexibel layout är således att skapa förutsättningar för att kunna förena strävan efter att minimera anläggningens påverkan på människors hälsa och miljön med ambitionen att maximera produktionen av förnyelsebar el Säkerställande av hänsyn vid etablering För att anläggningens utformning skall kunna optimeras så att områdets vindenergiresurs skall kunna utnyttjas så optimalt som möjligt, samtidigt som hänsyn tas till motstående intressen, kommer området att delas in i tre typer av delområden: Röda områden: Gula områden: Gröna områden: Områden som företrädesvis undantas från anläggningsetablering Områden möjliga för väg- och ledningsdragning samt hårdgjorda uppställningsytor men ej vindkraftverk Områden utan hinder för anläggningsetablering Nedan beskrivs de principer som legat till grund för indelningen av vindbruksområdet i röda, gula och gröna delområden. Indelningen redovisas i form av en områdeskarta. Se Bild 8 Etableringsanalys samt Bilaga 1.4 Etableringsanalys. 15

22 Bild 8. Etableringsanalys Områden som helt skall undantas från anläggningsetablering [RÖD] Nedan beskrivna områden kommer företrädesvis exkluderas från anläggningsetablering. Naturområden med höga naturvärden (klass 1 och 2, se Bilaga 5) Nyckelbiotoper Biotopskydd Kulturella lämningar som klassats som fornminnen Närområdet till Sjöstugusjön 16

23 Områden som är möjliga för etablering av väg- och ledningsdragning [GUL] Nedan beskrivna områden är möjliga för väg- och ledningsdragning samt hårdgjorda uppställningsytor men är olämpliga vid etablering av vindkraftverk. Områden som definierats som sumpskogsområden (se Bilaga 5) Områden som omfattas av strandskydd Kulturella lämningar som klassats som övrig kulturhistorisk lämning (se Bilaga 4) Radiolänkstråk som har inrapporterats till Post- och Telestyrelsen Områden utan hinder för anläggningsetablering [GRÖN] Övriga områden som inte omfattas av restriktioner som redovisats enligt ovanstående, se Bilaga 1.4 Etableringsanalys, hyser inga hinder för anläggningsetablering. 17

24 4. Miljöpåverkan och skyddsåtgärder 4.1. Landskapsbild Vindkraft har alltid en visuell påverkan på landskapet där de placeras. Verken är höga för att nå upp till högre vindar och de har roterande vingar som behöver vara stora för att ta upp så mycket som möjligt av vindenergin. Konsekvensen är att verken ofta syns på långa avstånd. En relativt viktig del i en tillståndsansökan är därför att försöka visa genom fotomontage och beskrivningar på hur platsen kan tänkas se ut när verken är etablerade. Hur mycket enskilda verk syns beror på dess placering i landskapet, topografi, vegetation och var betraktaren befinner sig. Hur vi uppfattar ett landskap är subjektivt och bygger till stor del på våra egna uppfattningar och förväntningar. Detta medför att landskapsanalyser är svåra att göra eftersom omdömen som vackert, dåligt och så vidare ofta används för att tolka ett område. För att analysen skall vara relevant är det av vikt att istället använda begrepp som skala, variationsrikedom, komplexitet och värde. Helt enkelt kvaliteter som är tydligt definierade och som inte är subjektiva. Mot denna bakgrund har en landskapsanalys gjort för Skäftesfall. Området kring projektet består till stora delar av långt gången produktionsskog. Skogen är hög och tät vilket ger begränsade utblickar. Längre siktstråk finns bara på ett fåtal höjder i och kring arrendeområdet där vegetationen och topografin. Det är ett storskaligt och tåligt landskap. Bebyggelsen som finns i trakten är ofta belägen på höjder och skapar ett mer öppet landskap med större rumslighet. Från de små samhällena erbjuds sällan några längre utblickar på grund av områdets vegetation och terräng men från vissa punkter kan verken synas vilket visas i fotomontagen, Bilaga och Fotomontage Effekter och konsekvenser Skogsvegetationen i Skäftesfall-området avskärmar i stor utsträckning vindkraftverken från omgivande bebyggelser och vägar. En analys har gjorts för totalt 16 olika landskapsrum i Tabell 2 Intressanta avvikande landskapsrum som också visas på kartan i Bilaga 1.6. Tabellen är en sammanställning som visar påverkan på de olika platserna när verken är etablerade. 18

25 Nr Avvikande landskapsrum Beskrivning Komplexit et Låg - medel - hög Värde Ordinärt - lågt - mellan - högt Känslighet Ej känslig - liten - medel - stor Tabell 2. Intressanta avvikande landskapsrum Ingen - liten - medel - stor Påverkan Ringa - måttlig - betydande Visuell förändring Fotomonta gepunkt 1 Korsberga Tätort, kyrka Medel Ordinärt Liten Liten Ringa 2 Knixhult/Muggeboda Inägomark Hög Ordinärt Liten Medel 5 Måttlig 3 Tovaholm Inägomark Hög Ordinärt Liten Liten Ringa 4 Huluboda/Ekeberg/ Alekull Inägomark Hög Ordinärt Liten Medel 6 Måttlig 5 Evedal/Byestad Inägomark Medel Lågt Liten Liten Ringa 6 Skäftesfall/Flohult Inägomark Medel Lågt Liten Medel Ringa 7 Milletorp/Göljaryd By Låg Ordinärt Ej känslig Ingen Ringa 8 Stora fly/lilla fly Naturreservat, mosse Låg Ordinärt Ej känslig Liten 4 Ringa 9 Knottorpasjön/Bjälkhagen Insjö, stuga Låg Ordinärt Ej känslig Liten Ringa 10 Borsaskögle/Haga Inägomark Medel Ordinärt Liten Medel 3 Måttlig 11 Stolpaberg Mosse, naturreservat Låg Ordinärt Ej känslig Liten 2 Ringa 12 Lemnhult/Fagerhult By, inägomark, kyrka Medel Ordinärt Liten Ingen 1 Ringa 13 Saxhult/Boaskögle Inägomark Låg Ordinärt Ej känslig Ingen Ringa 14 Höglandsleden Vandringsled Låg Lågt Liten Medel Ringa 15 Väg 31 Landsväg Låg Ordinärt Ej känslig Liten Ringa 16 Väg Korsberga- Lemnhult Mindre belagd väg Låg Ordinärt Ej känslig Liten Ringa Den samlade bedömningen är att vindkraftverken kommer att ha ringa till måttlig påverkan på landskapet tack vare traktens bebyggelsemönster och det faktum att marken till stora delar redan nyttjas för produktionsskog. Vidare bidrar traktens topografi samt vegetation till korta siktstråk då skogen ofta fungerar som en barriär även vid bebyggelsen vilket avskärmar utblickarna. Det finns få platser med höga värden som direkt skulle påverkas vid en etablering. Vindparken kommer att medföra en visuell förändring av landskapsbilden i området. Det är dock inte detsamma som att den negativa påverkan nödvändigtvis blir betydande eftersom landskapets tålighet för sådana förändringar också måste vägas in. Det kan i sammanhanget vara värt att påpeka att många människor upplever vindkraftverk som ett välkommet tillskott till landskapsbilden och att ett betydande mått av subjektivitet blir oundvikligt vid en analys av landskapsbildspåverkan. Tack vare att de befintliga bruks- och kunskapsvärden i området är låga och/eller inte påverkas av vindkraftsparken kan miljökonsekvenserna till följd av verkens visuella förändring bedömas som ringa och i undantagsfall som måttliga. 19

26 Bild 9. Fotomontage från Ekeberg, layout 1 med E82, navhöjd 138 m, totalhöjd 179m Bild 9 visar ett fotomontage där fotot är taget norr om området från byn Ekeberg. I bilden kan två verk ses med layout 1 som presenteras närmare i kapitel 6.2 Exempel på layout. Bild 10. Fotomontage från Stora fly. Layout 1 E82, navhöjd 138 m, totalhöjd 179 m Bild 10 visar ett fotomontage där fotot är taget söder om området ifrån Stora fly. I bilden syns två verk med layout 1. Samtliga fotomontage som är gjorda för de två layouter som beskrivs i denna MKB finns i sin helhet i Bilaga och Fotomontage. Totalt gjordes fotomontage från sex punkter runt projektområdet för båda layouterna. Fotopunkterna varifrån de sex fotona är tagna ses i Bilaga Skadeförebyggande åtgärder Vid lokaliseringen har avsikten varit att dels utnyttja den vindenergi som finns i området samtidigt som den möjliga negativa påverkan på landskapet minimerats. Vindkraftverk är med sin höjd och snurrande rotorer ett förhållandevis nytt inslag i den svenska miljön. Dessutom placeras de helst på höjder vilket gör att de syns. Vid planering tillsammans med övriga aktörer i området har antalet ingående vindkraftverk i parken reducerats under projekteringens gång. Detta har gjorts framförallt med anledning av att klara de ställda bullerkraven. En minskning av antalet verk innebär även att den visuella påverkan för boende i närområdet sannolikt kommer att minska. 20

27 4.2. Ljud Moderna vindkraftverk i drift avger huvudsakligen ett aerodynamiskt (svischande) ljud alstrat av rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet har stora likheter med naturligt vindbrus från träd och buskar, vilket kan leda till maskering av vindkraftljudet vid höga vindhastigheter. Moderna vindkraftverk är ljuddämpade och avger därför endast ett begränsat maskinbuller. Ljudet alstras i huvudsak av vingarnas rörelse, se Bild 11 Ljud från vindkraftverk. Det ljud som alstras, ljudemissionen, från den typ av vindkraftverk som kan vara aktuella har ett källjud som uppgår till mellan db(a), beroende på fabrikat. På ett avstånd av ca 600 m från ett verk som emitterar 105 db(a) ligger ljudnivån på ca 40 db(a). Det lågfrekventa ljud (infraljud) som kan upplevas nära ett vindkraftverk transporteras endast korta sträckor och i Naturvårdsverkets rapport 6241 Ljud från vindkraftverk sägs att Mätningar av infraljudsnivåer från normala typer av vindkraftaggregat har visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor. Bild 11. Ljud från vindkraftverk (Källa: ÅF-Ingemansson AB) Metod Naturvårdsverket har för olika verksamheter angivit riktvärden för buller vid bostäder. Vindkraftverk jämförs med de riktvärden som anges för externt industribuller, se Bild 12 Riktvärden för externt industribuller. Enligt dessa får den ekvivalenta ljudnivån dagtid inte överstiga 50 db(a). Kvällstid, sön- och helgdagar gäller riktvärdet 45 dba samt nattetid 40 db(a). 21

28 Bild 12. Riktvärden för externt industribuller Eftersom vindkraftverken antas vara i drift dygnet runt, har praxis under senare tid varit att tillämpa 40 db(a) som en ekvivalentnivå för hela dygnet. För att möjliggöra parallell etablering av såväl Skäftesfall vindbruksanläggning som den av Stena planerade anläggningen har en gemensam ljudmodellering genomförts. Eftersom det inte finns definierade riktlinjer för hur kumulativa effekter gällande ljud mellan olika parker skall beräknas så har Bolaget och Stena anlitat ÅF Ingemansson för detta ändamål. ÅF Ingemansson har tagit fram en modell som kallas för Sound Level Sharing Model (SLS-metoden). Detta är utfört i programmet Nord2000. SLS-metoden utgår ifrån följande principer: 1. Till att börja med definieras de vindkraftparker som kan inverka på ljudutbredningen i området och de bostäder som bör beaktas som ljudkänsliga punkter. 2. Utifrån en principiell layout för respektive projektörs anläggning beräknas det totala ljudbidraget i db(a) vid respektive störningskänslig punkt. Vidare beräknas det procentuella bidrag som respektive projektör tillför varje störningskänslig punkt. 3. Utifrån den beräknade procentuella ljudföreningen beräknas den ljudnivå som respektive projektör inte får överskrida vid varje ljudkänslig punkt för att den totala ljudnivån inte skall överskrida 40 db(a). Alltså definieras nya strängare ljudkrav för respektive ljudkänslig punkt. 4. Därefter kan respektive projektör justera sin parklayout så att dessa nya ljudkrav inte överskrids. Denna fördelning säkerställer att den sammanlagda 22

29 ljudnivån från de närliggande vindbruksanläggningarna ej överskrider Naturvårdsverkets gräns om 40 db(a) i någon störningskänslig punkt. I beräkningsunderlaget i Bilaga respektive Beräkningsunderlag ljud redovisas de maximala ljudnivåer som Bolagets anläggning kan hålla vid respektive störningskänslig punkt. Observera att dessa nivåer är fasta oavsett anläggningens slutliga layout. I Bilagorna respektive 2.2.4, redovisas ljudberäkningar för två exempellayouter som omfattar 8 vindkraftverk av fabrikat Enercon E82 samt 6 vindkraftverk av fabrikat Vestas V112. Se även Bilaga och Karta isolinje ljud 40 db(a) där exempellayouterna med 40 db(a) ljudutbredning redovisas. Totalt har ljudberäkningar utförts vid 51 störningskänsliga punkter. Observera att detta endast är exempel på hur vindkraftverken kan komma att placeras. Slutligt val av placering av verken sker i upphandlingsprocessen efter det att tillstånd för anläggningen vunnit laga kraft. Platserna för placering av vindkraftverken kommer att väljas utifrån att inga bostadshus skall komma att utsättas för ljudnivåer över Naturvårdsverkets riktvärden på 40 db(a) Effekter och konsekvenser Som framgår av beräkningarna för exempellayouterna i Bilaga och så klaras riktvärdet på 40 db(a) för samtliga bostadsfastigheter i närområdet. Oavsett vilken layout och placering av vindkraftverken som slutligen kommer att väljas så kommer gällande riktvärden för ljudutbredning att uppfyllas Skadeförebyggande åtgärder Det finns i princip tre alternativa åtgärder att reducera ljudimmissionsnivån från vindkraftverken: Reducering av antalet verk Optimera verkens placering med avseende på ljudspridning Minska ljudemissionen, det vill säga verkens källjud Av de tre ovan beskrivna alternativen leder det sista ofrånkomligen till att anläggningens totalverkningsgrad försämras. Ambitionen är att etablera en anläggning med så hög verkningsgrad som möjligt varför stor vikt kommer att läggas vid optimering av verkens placering Skuggor och reflexer Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Det som man i dagligt tal avser med skugga är kärnskugga, som uppstår då det skuggande föremålet skymmer hela solskivan. På större avstånd kommer en vinge inte helt att dölja solen, och 23

30 skuggbilden blir mindre markant. En enskild plats kan under korta perioder av ett dygn, utsättas för dessa skuggeffekter, när verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktigheten av en sådan enskild situation, vid till exempel en bostadsfastighet, påverkas bland annat av vindriktningen. Om det blåser parallellt med solinstrålningen, kommer skuggeffekten att få störst utbredning och ha längst varaktighet, eftersom verket då står med bredsidan mot solen. Som riktvärde för rörliga skuggeffekter från rotorbladen anges 8 timmar verklig skuggtid (med hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet). Detta motsvarar ungefär det riktvärde om 30 timmar per kalenderår som Boverket tidigare angivit för den teoretiska förekomsten vid bostäder Metod För att kunna beräkna den förväntade exponeringstiden för rörliga skuggor behövs både data om vindriktningar och sannolikheten för solsken under årets olika månader i en park. En sådan beräkning kan till exempel göras med dataprogrammet WindPro (modul SHADOW), vilket är ett vedertaget och frekvent brukat verktyg för detta ändamål Effekter och konsekvenser I de redovisade exempellayouterna är den faktiska skuggtiden/år för den bostad som har mest skuggexponering på drygt 6,5 timmar. Se Bilaga samt Beräkningsunderlag skuggor samt Bilaga och Karta isolinje förväntad rörlig skuggtid 8h/år. Oavsett vilken layout och placering av vindkraftverken som slutligen kommer att väljas så kommer gällande riktvärden för skuggutbredning att klaras Skadeförebyggande åtgärder Det finns i princip tre alternativa åtgärder att reducera skuggorna från vindkraftverken: Reducering av antalet verk Optimera verkens placering med avseende på skuggspridning Minska skuggspridningen, det vill säga installera skuggregulator Av de tre ovan beskrivna alternativen leder det sista ofrånkomligen till att anläggningens totalverkningsgrad försämras. Ambitionen är att etablera en anläggning med så hög verkningsgrad som möjligt varför stor vikt kommer att läggas vid optimering av verkens placering Hinderbelysning Hinderbelysning på vindkraftverk regleras av Transportstyrelsens föreskrift TSFS 2010:

31 Effekter och konsekvenser Vindbruksanläggningens hinderljus är reglerad av Transportstyrelsen och vindkraftverken kommer att synas på avstånd. Vindkraftverk med en höjd överstigande 150 m över markytan skall dagtid ha ett vitt blinkande sken av högintensiv karaktär ( Candela) och nattetid maximalt 2000 Candela Skadeförebyggande åtgärder Hinderljusbelysningen ska nattetid dimmas ner till 2000 Candela. Genom att dimma ner hinderljusen nattetid kommer inte skenet från lamporna att synas lika långt. Vindkraftverk inne i större grupper av verk behöver inte längre markeras med högintensivt sken enligt de regler som nu gäller, utan kan ha ett lågintensivt ljus Naturmiljö Det arrenderade projektområdet är markant präglat av det moderna skogsbruket. Som beskrivet i kapitel 3.3 Säkerställande av hänsyn vid etablering angränsar projektområdet till två Natura 2000-områden; Stolpaberg samt Stora och Lilla fly. Inom projektområdet finns det ett flertal områden som består av torvmark och ett flertal biotoper som bedöms som värdefulla. Inom området förkommer två häckande rovfåglar och två fladdermusarter, se Bilaga 5 Naturvärdesbedömning. Riksintresse för naturvård återfinns i projektområdets västa och sydvästra del, vilket sammanfaller med Skäftesfallsplatån till stora delar Effekter och konsekvenser Ingrepp i naturmiljön kommer att göras genom att en vindbruksanläggning etableras i området. Så som beskrivs i kapitel 3 Vindbruksanläggningen kommer exempelvis vindkraftverk, fundament, vägar och kringutrustning att ingå i området. Enligt den genomförda fågel- och fladdermössinventeringen, se Bilaga 5, bedöms påverkan på rovfåglar och andra fåglar att bli ytterst marginell vid en vindkraftsutbyggnad i området. När det gäller fladdermössen i området visar den genomförda inventeringen, Bilaga 5, att ingrepp i närområdet till Sjöstugusjön bör undvikas för att minimera störningen av vattenfladdermöss. Inventeringen av fåglar och fladdermöss visar också att inga flyttfågelstråk kan påvisas varken inom projektområdet eller i dess närhet. Populationen av fladdermöss inom undersökningsområdet har dessutom bedömts som relativt individfattiga Skadeförebyggande åtgärder Genom att följa de principer för anläggningsetablering som beskrivs i kapitel 3.3 kommer ett anläggande av en vindbruksanläggning inte att medföra några hot mot vare sig Natura 2000-områdena, de skyddsvärda biotoperna eller riksintresset för naturvård. Inga verk kommer att placeras i direkt närhet till något av de båda två Natura 2000-områdena. 25