FOLKHÄLSOPROFIL EMMABODA 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKHÄLSOPROFIL EMMABODA 2009"

Transkript

1 FOLKHÄLSOPROFIL EMMABODA 2009

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Inledning Arbetsmetodik för lokalt folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Nationella målområden för folkhälsa Indikatorer och folkhälsa Folkhälsoprofilens syfte och mål Sammanfattning Basfakta Folkmängd Inflyttning/Utflyttning Utrikesfödda Medellivslängd Självskattad hälsa Delaktighet och inflytande i samhället 1.1 Valdeltagande 1.2 Jämställdhetsindex 1.3 Medborgarförslag Ekonomiska och sociala förutsättningar 2.1 Utbildningsnivå 2.2 Arbetslös ungdom 2.3 Ej förvärvsarbetande 2.4 Medianinkomst Barns och ungas uppväxtvillkor 3.1 Utbildningsnivå 3.2 Barnfattigdomsindex 3.3 Låg födelsevikt 3.4 Simkunnighet 3.5 Psykisk ohälsa bland skolelever 3.6 Sömnsvårigheter 3.7 Mental hälsa 3.8 Hälsofrämjande skola 3.9 Familjecentral Hälsa i arbetslivet 4.1 Ohälsotal 4.2 Anmälda arbetsskador 4.3 Nedsatt arbetsförmåga - svår värk från rörelseorganen 4.4 Upplevd stress 4.5 Psykiskt välbefinnande Miljöer och produkter 5.1 Buller 5.2 Allergiska besvär 5.3 Tillgänglighet till park- och grönområden 5.4 Trafikolyckor 5.5 Skador 5.6 Fallolyckor 5.7 Självmord 5.8 Självmordsförsök 5.9 Oro/Utsatthet för våld 5.10 Anmälda brott och våldsbrott 2.5 Socialt kapital

3 sid 3 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 6.1 Hälsofrämjande sjukhus 6.2 Hälsocentral Skydd mot smittspridning 7.1 MPR vaccinerade barn Sexualitet och reproduktiv hälsa 8.1 Tonårsaborter 8.2 Klamydiafall Fysisk aktivitet 9.1 Fysiskt aktiva - inaktiva 9.2 Ämnet idrott och hälsa 9.3 Självrapporterad fysisk aktivitet i skolan Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 11.1 Alkoholförsäljning från Systembolag och restauranger 11.2 Alkoholrelaterad dödlighet 11.3 Riskabla alkoholvanor 11.4 Berusningsdrickande 11.5 Rattfylleri 11.6 Rökande blivande mödrar 11.7 Rökande spädbarnsföräldrar 11.8 Rökvanor 11.9 Snusvanor Dödlighet i lungcancer Miljötobaksrök Spelberoende Källförteckning 9.4 Färdtransport till och från skolan 9.5 Cykelvägar Matvanor och livsmedel 10.1 Amningsfrekvens 10.2 Kariesangrepp 10.3 Övervikt 10.4 Intag av frukt och grönsaker 10.5 Diabetesförekomst 10.6 Ekologiska livsmedel i offentlig sektor

4

5 Förord sid 5 Landstinget i och länets tolv kommuner samverkar för att uppnå en bättre folkhälsa i. Årligen sluts avtal mellan landstinget och länets kommuner. De syftar till att utveckla och stärka folkhälsoarbetet och att med gemensamma krafter verka för att uppnå visionen H-län Hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv. En viktig förutsättning för ett välfungerande folkhälsoarbete är att utgå från en kartläggning av befolkningens hälsa som synliggör behov och utvecklingsområden. Kartläggningar gör det möjligt att göra väl underbyggda beslutsunderlag för prioriteringar i folkhälsoplaner och är en förutsättning för att kunna göra uppföljningar och att mäta resultat. En länsgemensam metod för att kartlägga befolkningens hälsa i länets alla kommuner, så kallade Folkhälsoprofiler, har därför tagits fram i samverkan mellan landstinget i och länets kommuner. Vi önskar att Folkhälsoprofilen kommer att vara ett stöd i det gemensamma arbetet för att uppnå en god folkhälsa för hela befolkningen i. Anders Henriksson Landstingsråd Landstinget i Ann-Marie Fagerström Kommunalråd Emmaboda kommun

6

7 InlEdning sid 7 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik som gett folkhälsoarbetet ökad uppmärksamhet och prioritering. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Ansvaret för folkhälsoarbetet är fördelat mellan olika sektorer och nivåer i samhället. För att nå bästa möjliga effekt bör ett organiserat folkhälsoarbete finnas på alla samhällsnivåer. verkar för att uppnå en god jordmån för länsinvånarnas hälsa. Det genomsyras inte minst i visionen H-län Hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv. År 2002 antogs en sektorsöverskridande folkhälsopolitisk plan i Kalmar län med en länsgemensam strategi för att främja hälsan för barn, unga, vuxna och äldre. Planen är antagen i Landstinget, Regionförbundet, Länsstyrelsen, Försäkringskassans styrelse samt är förankrad i länets alla kommuner. En majoritet av de faktorer som påverkar hälsan befinner sig utanför det medicinska fältet, såsom arbetslöshets- och utbildningsfrågor, social trygghet, boende- och fritidsmiljöfrågor. Därför har kommunerna en mycket viktig roll för att påverka befolkningens hälsa. Landstinget i och länets alla kommuner sluter därför årliga överenskommelser för att stödja utvecklingen av det lokala folkhälsoarbetet. Lokala folkhälsoråd eller motsvarande samverkansorgan mellan kommun och landsting samt lokala folkhälsosamordnare finns idag i länets alla kommuner. ARBETSMETODIK FÖR LOKALT FOLKHÄLSOARBETE En förutsättning för ett välfungerande folkhälsoarbete är en ha god kännedom om befolkningens livsvillkor samt om hur olika verksamheter påverkar invånarnas hälsa och välbefinnande. Därför är det viktigt att kartlägga behov och utvecklingsområden i samhället. Man brukar i detta sammanhang tala om en samhällsdiagnos eller en kommunprofil som beskriver hälsoläge, välfärdsfaktorer, levnadssätt och samhällets organisation. Det möjliggör analys av svagheter, styrkor och utvecklingsområden samt leder till väl underbyggda beslutsunderlag för prioriteringar, mål och strategier i folkhälsoplaner. Kartläggningar är också en grundförutsättning för att kunna göra uppföljningar av folkhälsoinsatser i Välfärdsbokslut*. För att kartlägga befolkningens hälsa har en Folkhälsoprofil tagits fram i samverkan mellan landstinget och länets kommuner. Syftet med den är att främja en välfungerande arbetsmetodik som stärker det lokala folkhälsoarbetet (figur 1). 1. Folkhälsoprofil Kartläggning/ Nulägesanalys 7. Uppföljande 6. Genomförande 2. Formulerad vision Lokalt folkhälsoråd 8. Verksamhetsberättelse/ Välfärdsbokslut 3. Prioriterade mål 5. Folkhälsoplan/Verksamhetsplan 4. Planerade aktiviteter Figur 1 Figur 1 - Metod för lokalt folkhälsoarbete I det lokala folkhälsoarbetet är kartläggning och nulägesanalys av behov och utvecklingsområden för att främja kommuninvånarnas hälsa en utgångspunkt (1). Folkhälsoprofilen utgör grunden för prioriteringar (2) och aktiviteter (3). Prioriteringar beskrivs i långsiktiga folkhälsoplaner samt årligen i verksamhetsplaner (4). Efter det följer en genomförandefas (5) samt uppföljning av genomfört arbete (6). Resultatet av folkhälsoarbetet redovisas årligen i en verksamhetsberättelse och utvecklingen av folkhälsan följs årligen i Välfärdsbokslut (7). * Välfärdsbokslut är en modell för styrning och uppföljning av hälsa och välfärd i en kommun och redovisas som en integrerad del i kommunens ordinarie bokslut/årsredovisning. Resultatet stäms av mot kommunens mål och ligger till grund för kommunens målsättning och ekonomiska fördelning inför kommande år (Statens folkhälsoinstitut, 2005:29).

8 HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Hälsans bestämningsfaktorer är de faktorer på individ, grupp och samhällsnivå som påverkar människors hälsa (se figur 2). Folkhälsan påverkas av arv, kön och ålder, men framförallt av levnadsvanor och livsvillkor. Eftersom det är många olika faktorer som samspelar och påverkar befolkningens hälsa, måste människors hälsa och välbefinnande lyftas in och beaktas i alla delar i samhällsplaneringen. Miljö Samhällsekonomiska strategier Tobak Boende Alkohol Trafik Narkotika Socialt stöd Jordbruks- & livsmedel Matvanor Sociala nätverk Fritid & kultur Motion Sex & samlevnad Hälso- & sjukvård m.m. Barns vuxenkontakter Arbetsmiljö Arbetslöshet Socialtjänst Socialförsäkring Utbildning Sömnvanor Ålder, kön och arv Figur 2 NATIONELLA MÅLOMRÅDEN FÖR FOLKHÄLSA Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden och innefattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Målområdena syftar till att ge vägledning till insatser som är möjliga att påverka genom samhällsinsatser och som är åtkomliga för politiska beslut. De första sex målområdena innefattar strukturella faktorer, vilket innebär de förhållanden i samhället som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som individen själv kan påverka, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Nationella målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

9 INDIKATORER OM FOLKHÄLSA Folkhälsoprofilen är uppbyggd av ett 80-tal indikatorer för att beskriva folkhälsan. En indikator är ett statistiskt mått som indicerar, visar och mäter delar av en större helhet. En indikator avslöjar inte orsaker och ger inte alltid en tillräckligt bred bild, varpå kompletteringar och fördjupningar ofta är nödvändigt, framför allt genom dialog med aktörer som har god kännedom om området indikatorn speglar. Indikatorerna syftar till att ge vägledning för att identifiera behov och möjligheter till åtgärder för en förbättrad folkhälsa, ge en ökad förståelse om orsakssamband samt främja uppföljning av målområdena. sid 9 Indikatorerna i Folkhälsoprofilen har valts utifrån Statens folkhälsoinstituts förslag till basindikatorer. Ytterligare indikatorer har lagts till varje målområde för att ge en fylligare beskrivning. Dessa har valts med utgångspunkt ifrån de områden som är särskilt viktiga att följa i lokalt folkhälsoarbete samt att indikatorerna finns att tillgå i länets alla kommuner och att de kan följas över tid. FOLKHÄLSOPROFILENS SYFTE OCH MÅL Syftet med Folkhälsoprofilen är att vägleda, utveckla och följa verksamheter som rör befolkningens hälsa och välfärd samt vara ett stöd för politiker och tjänstemän att fatta beslut och prioriteringar till folkhälsoplaner. Folkhälsoprofilen syftar också till att göra det möjligt att mäta och följa hur genomförda folkhälsoinsatser har påverkat folkhälsan. Målet är att Folkhälsoprofilerna ska främja en välfungerande arbetsmetodik och leda till långsiktiga folkhälsoplaner i länets alla kommuner. Målsättningen är också att Folkhälsoprofilerna ska utgöra ett underlag för årliga uppföljningar av folkhälsan i Välfärdsbokslut. Folkhälsoprofilen planeras att, i samverkan mellan kommun och landsting, tas fram med kontinuitet vart fjärde år. Folkhälsoprofilen ger ingen färdig bild av befolkningens hälsa, utan ska framförallt ses som ett verktyg för dialog och analys av folkhälsa och folkhälsoarbete. Genom tvärsektoriella dialoger mellan landsting och kommun, förvaltningar och nämnder, organisationer, myndigheter och föreningar kan en gemensam bild av folkhälsan i kommunen växa fram. För att nå visionen H-län Hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv krävs att folkhälsofrågor prioriteras, att ansvarsfördelning synliggörs liksom att det finns ett brett engagemang, uthållighet och tvärsektoriell samverkan över gränserna.

10 SammanFattning Folkmängden domineras av åldersgruppen år. Kvinnor dominerar gruppen över 65 år. Ungdomsgenerationen år är påtaglig i de yngre åldrarna. Detta avspeglar sig i hela undersökningsmaterialet. Andelen utrikes födda är något större än i länet i övrigt och gruppen uppvisar generellt sämre hälsotal, utan att detta medför att Emmabodas statistik sticker ut i jämförelse med andra kommuner. För hela kommunen är medellivslängden i nivå med länet i övrigt. I det sk Jämställdhetsindexet, där invånarnas inkomster, utbildning, ohälsotal, könsandel i politiska församlingar mm ligger Emmaboda kommun på plats 87 av totalt 290 kommuner. Utbildningsnivån i kommunen förbättras över tiden då yngre genomgående har längre utbildning. Arbetslöshet är en säkerställd hälsofara och befintlig statistik visar på goda siffror men eftersläpningen i statistiken och föränderligheten gör läget oklart: Det viktiga är ändå att vara medveten om att arbetslöshet är ett folkhälsoproblem. Medianinkomsten är god för män och något sämre för kvinnor i kommunen, men detta är en följd av näringslivsstrukturen. Ett generellt folkhälsoproblem är andelen med bristen på emotionellt stöd och tillit till andra människor. Lågt socialt deltagande utvecklas ogynnsamt bland kvinnor i kommunen. Forskning visar att låg födelsevikt kan vara orsakat av en ogynnsam social miljö som i sin tur kan bidra till ackumulerade riskfaktorer under uppväxten. Andelen födelsevikter under 2500 gram tenderar att öka procentuellt. Elever i åk 8 visar på att sömnsvårigheter, oro och psykisk ohälsa inte avviker från andra kommuner, men visar samtidigt på att åtgärder bör göras i ett genusperspektiv. Fysisk ohälsa visar på normala värden. Vad som kan framstå som motstridigt är en högre upplevd stress bland män och lägre för kvinnor och högre psykiskt välbefinnande för män och kvinnor än i länet. Förklaringen kan vara att det är olika grupper med olika livsvillkor. Sunda och säkra livsmiljöer visar goda värden, frånsett trafikolyckor. Fallolyckor är frekventa bland dem över 80 år, fra kvinnor. Stillasittande fritid ökar bland vuxna, samtidigt som andelen som inte uppnått målen för ämnet Idrott och Hälsa i åk 9 bland kvinnor ökar. Tandhälsan bland 6, 12 och 19 åringar är sämre än i länet i övrigt. Talen för övervikt bedöms vara bättre i yngre åldrar än i högre. Andelen diabetiker är högre i alla grupper än i länet och riket i övrigt. Felaktig kost, brist på motion, felmedicinering och ärftlighet brukar anges som riskfaktorer för att utlösa diabetes. Andelen ekologiska livsmedel som kostnad är lägre i kommunen än länet i övrigt. Berusningsdrickandet bland 8:or är ett negativt beteende bland killar och för 2:or(gymn) ett negativt beteende bland tjejer. Rattfylleriet som anmälda trafikbrott ökar år från år. Rökandet är vanligast bland tjejer i åk 8 och åk 2(gymn) men är högst bland kvinnor år. Spelberoendet är lägre än i länet och riket. Sammanfattningen är utförd av folkhälsosamordnare Sten Bengtsson.

11 sid 11

12

13 BASFAKTA sid 13 FOLKMÄNGD Denna indikator synliggör kön- och åldersstruktur som är viktiga parametrar att ta hänsyn till vid planering av folkhälsoinsatser. Folkmängd 31 december Källa: Statistiska Centralbyrån. INFLYTTNING/UTFLYTTNING Befolkningsutvecklingen återspeglar den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Folkmängden är avgörande för storleken på kommunernas skatteunderlag och därmed även för dess möjligheter att bygga ut välfärdsstrukturen. Män Kvinnor Totalt Emmaboda Inflyttade Utflyttade Netto Länet Inflyttade Utflyttade Netto Inflyttade Utflyttade Netto Antal inflyttade och utflyttade efter kön och år Källa: Statistiska Centralbyrån, befolkningsstatistik.

14 UTRIKESFÖDDA Studier visar att personer som invandrat till Sverige har sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen i landet. Faktorer som inverkar till detta är den utsatta position som uppstår bl.a. genom diskriminering på den svenska arbetsmarknaden samt segregerade boenden (Statens Folkhälsoinstitut, 2004:1). 9,8% 7,2% 10,2% 7,5% 10,5% 7,8% ,8% 7,2% 10,2% 7,5% 10,5% 7,8% Andel (%) i befolkningen 2005 som är utrikesfödda Källa: Statistiska Centralbyrån, befolkningsstatistik. MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängd är den vanligaste parametern för att mäta en befolknings hälsa. Medellivslängden varierar mellan olika socioekonomiska grupper i samhället liksom mellan olika regioner (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). Medellivslängd ,5 år 77,7 år 78,2 år 77,5 år 77,7 år 78,2 år 82,2 år 82,5 år 82,6 år Män Kvinnor 82,2 år 82,5 år 82,6 år Män Kvinnor Återstående medellivslängd vid födseln. Källa: Statistiska Centralbyrån, befolkningsstatistik

15 SJÄLVSKATTAD HÄLSA Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visat sig ha starkt samband med ohälsa och mortalitet och är därför en indikator som är central för att följa hälsoutvecklingen i befolkningen över tid (Hälsoindikatorer i Kalmar län, 2006). sid 15 72,6% 73,6% 73,8% Män 2008 Män 2008 Kvinnor ,5% 67,9% 69,6% Kvinnor 2008 Män Kvinnor 72,6% 73,6% 73,8% 67,5% 67,9% 69,6% Andel % Emmaboda 65,5 72,6 54,4 67,5 70,4 73,6 65,3 67,9 69,6 73,8 65,4 69,6 Andel (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Gäller för åldersgruppen år och är uppdelat efter kön och år. Källa: Befolkningsenkäten 2005, 2008 Hälsa på lika villkor

16

17 sid 17 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Samhällen med lågt valdeltagande där få människor känner mening med att engagera sig i föreningsliv eller till att försöka påverka samhällsutvecklingen kännetecknas av allvarliga hälsoproblem. Att öka människors delaktighet och inflytande i samhället är därför ett av de viktigaste nationella folkhälsomålen. Särskild vikt bör läggas vid att främja social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).

18 1.1 VALDELTAGANDE Valdeltagande är ett uttryck för hur stor tilltron är till de traditionella demokratiska systemen. Det är ett medel för att utrycka sin mening och känna att man har möjlighet att påverka samhällsutvecklingen (Folkhälsopolitisk rapport 2005:5). Röstande i de olika valen 2006 Andel % Emmaboda s genomsnitt Kommunfullmäktige 79,5 79,4 Landstingsfullmäktige 79,2 78,8 Riksdagen 82,1 82,0 Röstande i EU-parlamentet Andel % förändring Emmaboda 34,87 41,96 7,09 Länet 33,52 43,15 9,63 37,85 45,53 7,68 Andel (%) röstande av de röstberättigade till kommunfullmäktigeval uppdelat på förstagångsväljare och samtliga röstande efter kön och år. Källa: Statistiska Centralbyrån, valstatistik Källa: Valmyndigheten 1.2 JÄMSTÄLLDHETSINDEX Jämställdhetsindex visar hur jämställda invånarna är i en kommun i jämförelse med andra kommuner i landet. De kommuner som har lika värden mellan könen ligger bäst till i rangordningen. Bästa kommun har placering 1 och sämsta kommun har placering 290 (SCB, 2009). Indikatorer som ingår i jämställdhetsindex Eftergymnasial utbildning, skillnad Förvärvsarbetande, skillnad Arbetssökande, skillnad och nivå Medelinkomst tkr (sammanräknad förvärvsinkomst), skillnad Låga inkomster (under 50 % av medianinkomst), skillnad och nivå Ojämn könsfördelning på näringsgrenar (SNI1), skillnad Dagar med tillfällig föräldrapenning, könsandel, skillnad Ohälsotal (ohälsodagar), skillnad och nivå Unga vuxna, år, skillnad Kommunfullmäktige, könsandel, skillnad Kommunstyrelse, könsandel, skillnad Egna företagare med minst 10 sysselsatta (nattbef.), könsandel, skillnad Jämställdhetsindex efter kommun, resultat och tid Placering Index Emmaboda 132,0 198,0 87,0 143,5 157,9 130,0 Källa: SCB officiella statistik

19 1.3 MEDBORGARFÖRSLAG Denna indikator har ett samband med människors delaktighet och inflytande i kommunen. Indikatorn kan tas fram för den egna kommunen, men finns inte på läns- och riksnivå. sid Antal medborgarförslag i kommunen Källa: Kommunledningskontoret, Emmaboda kommun.

20

21 sid 21 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR Det råder stora skillnader i medellivslängd och ohälsotal mellan rika och mindre välmående kommuner i Sverige. Ekonomi och hälsa hör samman emedan fattigdom och ohälsa följs åt. Höginkomsttagare har bättre hälsa än genomsnittet vilket hör ihop med ökad möjlighet att påverka sin livssituation och upplevd trygghet. Fattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och ekonomisk stress. Åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken är därför av stor vikt. En hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärdspolitiken (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).

22 2.1 UTBILDNINGSNIVÅ Det finns ett samband mellan lågutbildade och ohälsa, såsom för tidig död, hjärtkärlsjukdomar och psykisk ohälsa. Bristande baskunskaper begränsar individers möjligheter till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och till ett självständigt liv (Folkhälsopolitisk rapport 2005:5). Utbildningsnivå Procentuell fördelning Emmaboda Befolkning efter utbildningsnivå 2006 Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Totalt år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Totalt år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Totalt Länet Andel (%) med låg utbildning (förgymnasial utbildning) i åldern år efter kön och år. Källa: Statistiska Centralbyrån, Utbildningsregistret.

23 2.2 ARBETSLÖS UNGDOM Ungdomar som varken har ett arbete eller går i skola har visat sig ha 2-4 ggr högre risk för psykisk sjukdom och missbruk än andra ungdomar. Mycket talar för att frånvaron av en meningsfull sysselsättning i sig utgör en stor del av problemet (Hälsoindikatorer i, 2006). sid 23 Öppet arbetslösa efter kommun, kategori, ålder, kön och tid. Öppet arbetslösa är de som inte är med i program med aktivitetsstöd. 11,5% 7,8% 7,2% 6,7% 6,8% 5,7% Män 2008 Kvinnor ,5% 7,8% 7,2% 6,7% 6,8% 5,7% Män 2008 Kvinnor 2008 Andel % Okt 2006 Män Okt 2007 Okt 2008 Okt 2006 Kvinnor Okt 2007 Okt 2008 Emmaboda 8,3 6,4 11,5 15,3 9,0 6,7 Kalmar Län 11 6,6 7,8 9,8 5,7 6,8 9,8 6,1 7,2 7,7 5 5,7 Andelen arbetslösa ungdomar i åldern år efter kön och år. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen 2.3 EJ FÖRVÄRVSARBETANDE Arbetslivet är en av människors mest betydelsefulla livssfärer eftersom det inverkar till den ekonomiska och sociala tryggheten. Det finns en överrisk för både hjärtkärlsjukdom och psykisk ohälsa bland arbetslösa (Folkhälsopolitisk rapport 2005:5). 28 Män 28 Kvinnor E Andel % som inte är förvärvsarbetande i åldern år. 16 Källa: Statistiska Centralbyrån, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik

24 2.4 MEDIANINKOMST Medianinkomst ger en riktlinje på kommuninvånarnas förutsättningar för en god ekonomisk och social trygghet. Höginkomsttagare har bättre hälsa än genomsnittet och tydliga samband finns mellan låg inkomst och ökad risk för hjärtkärlsjukdom och psykisk ohälsa. Kvinnors löner har inte hunnit ikapp männens och ekonomisk stress är vanligare hos kvinnor än hos män (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5) kr kr Män 2007 Kvinnor kr kr Män 2007 MänKvinnor Medianmedelvärde Emmaboda Kvinnor Medianmedelvärde Emmaboda Källa: Statistiska Centralbyrån, officiell statistik

25 2.5 SOCIALT KAPITAL Socialt kapital innebär tillgång i form av förtroende och ömsesidighet mellan medborgare och har stor betydelse för utvecklingen av folkhälsan i ett samhälle (Janlert, 2000). Här speglas socialt kapital utifrån socialt deltagande, emotionellt stöd och tillit till andra människor. sid 25 Lågt socialt deltagande, ,9% 21,6% 21,1% Män 26,9% 21,6% 21,1% 28,1% 21,6% 18,7% Kvinnor 28,1% 21,6% 18,7% Män år Kvinnor år Andel % Emmaboda 26,1 26,9 20,8 28,1 22,9 21,6 18,7 21,6 19,5 21,1 18,6 18,7 Män Kvinnor Saknar emotionellt stöd, ,9% 21,6% 21,1% Män 15,3% 14,2% 13,9% 28,1% 21,6% 18,7% Kvinnor 13,3% 9,9% 9,4% Män år Kvinnor år Andel % Emmaboda 15,4 15,3 6,7 13,3 12,2 14,2 8,7 9,9 13,7 13,9 9,5 9,4 Män Kvinnor Saknar tillit till andra människor, ,9% 21,6% 21,1% 28,1% 21,6% 18,7% Män 25,8% 26,6% 25,9% Kvinnor 30,2% 28,8% 25,8% Män Kvinnor Män år Kvinnor år Andel % Emmaboda 29,9 25,8 36,4 30,2 25,8 26,6 27,5 28, ,9 25,6 25,8 Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2005, 2008

26

27 sid 27 3 BARN OCH UNGAS UPPVÄXT- VILLKOR Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa. Studier visar att det finns en påtaglig ojämlikhet när det gäller barns hälsa. Det finns en stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och föräldrarnas ekonomiska och sociala trygghet samt delaktighet och inflytande i samhället. Fysiska hälsoproblem är 60 % vanligare bland socialt mindre gynnade barn och i samma grupp är psykiska problem 70 % vanligare. Viktigast för barns hälsa är familjeförhållanden, skola och fritid (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).

28 3.1 UTBILDNINGSNIVÅ Det finns ett positivt samband mellan hög utbildningsnivå och god hälsa. Därför är behörighet till gymnasiet en viktig indikator att följa. Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till framtida yrkesutbildning (Folkhälsopolitisk rapport 2005:5). Behöriga till gymnasieskolan vt 2006 Andel % Pojkar Flickor Totalt Emmaboda Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiet efter år och kön. Källa: Skolverket 3.2 BARNFATTIGDOMSINDEX Barn från familjer som har en lägre socioekonomisk position har en ökad skaderisk samt ökad risk för sjuklighet och dödlighet. Studier visar att socioekonomiska förhållanden under barndomen påverkar hälsoutfallet i vuxen ålder (Bremberg, 2002). Barnfattigdomsindex efter kommun, resultat och tid. Andel % barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll* Kalmar Län *) Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Källa: Statistiska Centralbyrån, inkomst- och taxeringsregistret

29 3.3 LÅG FÖDELSEVIKT Forskning visar att låg födelsevikt kan vara orsakat av en ogynnsam social miljö som i sin tur kan bidra till ackumulerade riskfaktorer under uppväxten (Folkhälsorapport, 2001). sid Kalmar Emmaboda Län Kommun Kalmar Län Emmaboda 54,9 45,9 46,1 40,2 49,9 38,6 42,0 43,1 32,7 Antal per 1000 födda med en födelsevikt under 2500 g. Källa: Socialstyrelsens Medicinska födelseregister 3.4 SIMKUNNIGHET Simkunnighet är en skyddsfaktor som påverkar självförtroendet positivt. Att vara simkunnig är enligt normer från Svenska Livräddningssällskapet att kunna simma 200 meter varav 50 meter ryggsim (Svenska livräddningssällskapet, 2009) Andel % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Emmaboda 90,5 94,6 94,2 93,2 Indikatorn synliggör andelen (%) simkunniga i årskurs 3. Källa:

30 3.5 PSYKISK OHÄLSA BLAND SKOLELEVER Alltfler skolungdomar har psykiska och psykosomatiska symptom, en ökad andel konsumerar psykofarmaka samt söker barn- och ungdomspsykiatrisk vård (Folkhälsorapport, 2005:5). Definitionen psykisk ohälsa innefattas här av elever som ofta eller alltid upplever oro över hur de ska klara av sitt skolarbete samt av elever som ofta eller alltid känner sig spända. Oro Spänd Kalmar Län 7,6% 12,6% 21,6% 25,0% 7,6% 10,0% 17,6% 22,6% Pojkar 2008 Flickor 2008 Pojkar 2008 Flickor 2008 Andel (%) elever i årskurs 8 uppdelat efter kön och ålder. Källa: Skolenkäten 2008 Fokus drogvaneundersökning åk 8 Kalmar Län 3.6 SÖMNSVÅRIGHETER 7,6% 12,6% 21,6% 25,0% Sömn har stor inverkan på hälsa och spelar en mycket betydelsefull roll för utvecklingen av stress och stressrelaterade sjukdomar Pojkar (Währborg, ). Enligt Statistiska Flickor 2008 Centralbyråns undersökningar har andelen ungdomar som rapporterar sömnsvårigheter tredubblats under 1990-talet (Folkhälsorapport, 2005:5). Kalmar Län Kalmar Län 9,4% 10,1% 15,7% 18,7% Pojkar, åk 8, 2008 Flickor, åk 8, ,7% 18,7% Andelen (%) elever i årskurs 8 som ofta/alltid upplever att de har svårt att sova. Källa: Skolenkäten 2008 Fokus drogvaneundersökning åk 8 Pojkar, åk 8, 2008 Flickor, åk 8, ,4% 10,1%

31 3.7 MENTAL HÄLSA Skolans psykosociala arbetsmiljöarbete är avgörande för hur elever trivs och mår. Det påverkar även hur eleverna lyckas nå målen i skolarbetet (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Mental hälsa baseras på elevernas upplevelse av att andra vill vara tillsammans med dem, att vara lika bra som andra samt på att tycka om hur de ser ut och att vara glad att vara den de är. sid 31 Kalmar Län Kalmar Län 43,1% 56,2% 32,7% 35,5% Pojkar, åk 8, 2008 Flickor, åk 8, ,1% 56,2% 32,7% 35,5% Källa: Skolenkäten 2008 Fokus drogvaneundersökning åk 8 Pojkar, åk 8, 2008 Flickor, åk 8, HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA En hälsofrämjande skola ska verka som en stödjande miljö för den psykosociala och fysiska hälsan i skolan. Det finns ett nationellt nätverk samt flera regionala (Folkhälsocentrum, 2008). Alla skolor i Emmaboda kommun har ett hälsoinriktat perspektiv, och Lindås skola är hälsoinriktad, utan att för den skull vara utsedd till hälsofrämjande skola. 3.9 FAMILJECENTRAL En familjecentral är en mötesplats till stöd för föräldrar och barn, där olika personella resurser samverkar över yrkesgränserna. Vanligen finns öppen förskola, mödrahälsovård, barnhälsovård och socialtjänst (Statens Folkhälsoinstitut, 2009). Familjecentral saknas i Emmaboda kommun.

32

33 sid 33 4 HÄLSA I ARBETSLIVET Den främsta skillnaden till att det råder mycket stora hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället har med arbetslivet att göra. Personer med arbetaryrken har betydligt högre dödlighet och ohälsotal jämfört med tjänstemän i ledande ställning. Den rådande negativa utvecklingen inom arbetslivet har i större omfattning drabbat kvinnor. Det beror på att kvinnor är överrepresenterade inom riskyrken, både vad det gäller negativ stress och ensidig belastning. Insatser för en förbättrad arbetsmiljö för samhällets medborgare är därför en central del av folkhälsoarbetet (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).

34 4.1 OHÄLSOTAL Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen. Personer med arbetaryrken har betydligt högre ohälsotal jämfört med tjänstemän i ledande ställning (Folkhälsopolitisk rapport, 2005). Ohälsotal, ohälsodagar per person och år efter kommun, ålder, kön och tid år. Män Kvinnor Kalmar Län Kalmar Län Män år Kvinnor år Andel Emmaboda 34, ,4 37,7 36,7 35,6 54,4 57,7 61,4 60,4 58,6 Kalmar Län 39,0 40,0 39,0 39,0 39,0 56,0 58,0 57,0 57,0 56,0 37,0 37,0 37,0 36,0 35,0 55,0 56,0 55,0 54,0 52,0 Källa: Försäkringskassan

35 4.2 ANMÄLDA ARBETSSKADOR Arbetsskador inkluderar både arbetsolyckor samt arbetssjukdomar och speglar arbetsmiljöbetingade hälsoproblem. Män drabbas i högre grad av olyckor och kvinnor i högre grad av belastningsbesvär (Folkhälsopolitisk rapport, 2005). sid 35 Kvinnor Män Kvinnor Män 16,0 26,0 13,2 19,6 8,6 19, ,0 26,0 13,2 19,6 8,6 19,2 Antal anmälda arbetsskador per 1000 av alla förvärvsarbetande i åldern år efter kön och år Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret 4.3 NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA - SVÅR VÄRK FRÅN RÖRELSEORGANEN Ensidig belastning i arbetet har starka samband med sjukdomar och smärtor i rörelseorganen. Besvär från rörelseorganen är den vanligaste orsaken till långa sjukfall och förtidspension (Folkhälsopolitisk rapport, 2005). Långvarig sjukdom Män Kvinnor Andel % Emmaboda 28,0 28,3 42,2 16,8 33,5 20,8 31,8 24,9 31,4 19,9 32,5 22,6 Svår värk i rörelseorganen Män Kvinnor Andel % Emmaboda 10,6 10,2 9,7 14,8 9,8 15 Andelen (%) som anger långvarig sjukdom med lätt eller svår nedsättning av arbetsförmågan och svår värk från rörelseorgan i åldern år efter kön och år. Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2005, 2008

36 4.4 UPPLEVD STRESS Bristande återhämtning kan leda till stressreaktioner, sömnstörningar och i förlängningen utmattningssyndrom. Kvinnor upplever i högre utsträckning negativ stress, det vill säga lågt inflytande i kombination med höga psykiska krav och lågt beslutsutrymme (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). 7,6% 13,3% 14,8% 8,4% Män Kvinnor Andel % Emmaboda 7,6 13,3 14,8 8,4 10,2 9,3 16,5 15, ,9 11,1 19,1 16,2 Män Kvinnor Andel (%) som känner Män sig mycket eller väldigt mycket Kvinnor stressade i åldern år efter kön och år. Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2005, ,6% 13,3% 14,8% 8,4% 4.5 PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Människors psykiska hälsa är starkt beroende av faktorer på arbetsplatsen, såsom arbetsorganisation, arbetets meningsfullhet, kontroll över den egna arbetsinsatsen, ansvar, medinflytande men också sambandet mellan arbetet och individens samhällsroll i övrigt (Theorell, 1995). 8,2% 14,1% 19,1% 17,1% 8,2% 14,1% 19,1% 17,1% Män Kvinnor 2008 Män Kvinnor Män Kvinnor Andel % Emmaboda 8,2 14,1 19,1 17,1 12,7 12,4 21,2 19,2 16,8 14,3 22,8 21,8 Andel (%) som upplever psykiskt välbefinnande i åldern år efter år och kön. Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor. 2005, 2008

37 sid 37

38

39 sid 39 5 MILJÖER OCH PRODUKTER Sunda och säkra miljöer ska ses i sammanhang med Sveriges miljökvalitetsmål och kravet på ett ekologiskt hållbart samhälle. Särskild betydelse har god bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, skyddande ozonskikt samt säker strålmiljö. Det skadeförebyggande arbetet ligger också inom detta målområde. Skador är ett av våra största folkhälsoproblem. Varje år åsamkar skador till följd av olycksfall och våld ett stort lidande för människor samt leder till stora kostnader för vård, rehabilitering och omsorg (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).

40 5.1 BULLER Buller är ett stort folkhälsoproblem som orsakar sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, trötthet, stressreaktioner, hörselnedsättning och tinnitus. (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). 14,1% 18,8% 14,1% 18,8% 24,7% 24,7% Andel (%) som besväras av minst ett buller minst 1g/vecka i åldern år. Källa: Miljöhälsoenkäten ALLERGISKA BESVÄR Astma och allergi är idag så vanligt förekommande att de kan betecknas som folkhälsoproblem. Risken att bli allergisk påverkas av arv och miljö. Kända miljöfaktorer som påverkar är livsmedel, fukt, mögel, husdjur, kvalster, tobaksrök och luftföroreningar (På tal om allergi, 1996). 6,4% 6,0% 6,9% 3,6% 6,6% 8% 6,4% 6,0% 6,9% 3,6% 6,6% 8% Män Kvinnor Andel (%) med svåra Män besvär av allergiframkallande Kvinnor ämnen i åldern år efter kön. Källa: Miljöhälsoenkäten 2007

41 5.3 TILLGÄNGLIGHET TILL PARK- & GRÖNOMRÅDEN Att vistas i naturen, skogar, parker och andra grönområden är viktigt för människor. Det är angeläget att det finns möjligheter för alla att vistas nära naturen (Statens folkhälsoinstitut, 2003:60). sid 41 Besöker regelbundet Besöker dagligen 24,5% 20,5% 15,9% Män 21,4% 25,4% 18,7% Kvinnor E K R 61,2% 53,5% 46,7% 58,8% 59,6% 53% 24,5% 20,5% 15,9% 21,4% 25,4% 18,7% Män Kvinnor Män Kvinnor *Regelbundenhet är här definierat som att vara ute en gång i veckan eller en gång per månad. Andel (%) som i miljöhälsoenkäten uppgett sig ha god tillgänglighet till park/grönområden på gångavstånd från bostaden i åldern år efter kön. Källa: Miljöhälsoenkäten TRAFIKOLYCKOR Bland de som dör av skador omkommer ca 60 % till följd av olycksfall. Ca 80 % av olycksfallen sker i hem- och fritidsmiljö övriga sker i trafik- och arbetsmiljö (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). 2,6 1,5 1,4 2,6 1,5 1,4 2,0 1,4 1,4 2,5 1,7 1,5 2,0 1,4 1,4 2,5 1,7 1, Antal trafikolyckor som föranlett kommunal räddningsinsats per invånare. Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

42 5.5 SKADOR Skador är den vanligaste dödsorsaken bland barn och ungdomar. Trafikolyckor ligger bakom ungefär hälften och självmord med ca 12 % av dödsfallen (Barnsäkerhetsdelegationen, 2003). Män Kvinnor Mönsterås Kommun Kalmar Län / invånare Män Kvinnor Emmaboda 1537,8 1393,6 1624,6 1724,0 1403,8 1377,7 1398,7 1394,7 1323,8 1332,4 1362,0 1379,4 1206,1 892,0 929,2 Antal skadade vårdade i slutenvård per invånare, alla åldrar. Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1151,3 895,9 920,

43 5.6 FALLOLYCKOR Fallolyckor är en av de allvarligaste olyckstyperna som särskilt drabbar äldre. De leder ofta till höftledsfrakturer som innebär stort personligt lidande och höga sjukvårdskostnader. Av de som omkommer till följd av fallolyckor är 80% 65 år och äldre (Räddningsverket, 2007). sid 43 Män Kvinnor ,9 698,2 722,2 744,6 719,6 723,4 1151,3 895,9 920,8 1206,1 892,0 929, Män Kvinnor ,3 895,9 920,8 1206,1 892,0 929,2 1313,1 4498, ,8 6888, år 80+ år år 80+ år Män Kvinnor Män Män 80+ Kvinnor Kvinnor 80+ / inv Emmaboda 1178,9 1313,1 4648,5 4498,3 1657,8 1752,8 6885,4 6888,4 Antal personer vårdade i slutenvård för fallolycka per invånare efter kön och år. Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

44 5.7 SJÄLVMORD Av de drygt personer som dör årligen till följd av skador, utgör självmord ca av dödsfallen. Alkohol är en mycket viktig bidragande faktor, eftersom hela 48% av självmorden i Sverige har visat sig vara alkoholrelaterade (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). Män Kvinnor år Totalt år Totalt 15- / inv Emmaboda 42,5 42,5 43,4 39,1 36,4 35,7 9,8 14,8 Antal döda per invånare i åldersintervallen upp till 24 år och äldre, uppdelat efter kön och år. Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregister 5.8 SJÄLVMORDSFÖRSÖK Självmordsförsök och andra självtillfogade skador är betydligt vanligare än självmord gånger vanligare för män och gånger vanligare för kvinnor (Folkhälsopolitisk rapport, 2005). Män år Män år Kvinnor år Kvinnor år,7% 4,4% 5,0% 5,4% Em Ka Rik % 5,9% 2,3% 0% 3,2% 2,8% 6,2% 10,4% 8,7% 4,4% 5,0% 5,4% Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Andel % Emmaboda 4,1 0 3,2 6,2 1,2 0 3,6 4,4 Kalmar Län 6,6 5,9 6,7 10,4 3,3 3,2 4,2 5,0 4,5 2,3 9,3 8,7 3,1 2,8 5,3 5,4 Andel (%) som uppger att de någon gång försökt ta sitt liv. Uppdelat efter kön och år i åldersintervallen år samt år. Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2005, 2008

45 5.9 ORO/UTSATTHET FÖR VÅLD Trygghet är grundläggande för människors välbefinnande och är en känsla som inte behöver ha grund i faktisk registrerad brottslighet. Rädsla för brott har samband med den allmänna tryggheten i samhället (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). sid 45 Otrygg Utsatt för våld 7,0% 9,1% 10,1% 38,7% 36,3% 37,3% Em Ka Rik Män 2008 Kvinnor ,0% 9,1% 10,1% 38,7% 36,3% 37,3% 5,5% 3,5% 3,7% 3,6% 2,4% 2,9% Män 2008 Kvinnor 2008 Män 2008 Kvinnor 2008 Otrygg Utsatt för våld Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Andel % Emmaboda 8,8 7,0 32,7 38,7 1,8 5,5 1,1 3,6 Kalmar Län 7,9 9,1 33,2 36,3 2,9 3,5 2,3 2,4 10,1 10,1 39,6 37,3 4,5 3,7 2,7 2,9 Andel (%) i åldern år som uppger att de avstått från att gå ut ensam på grund av oro för brott. Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2005, ANMÄLDA BROTT OCH VÅLDSBROTT Under de senaste 50 åren har brottsligheten ökat kraftigt. Det har att göra med ökad tillgång på stöldbegärliga varor i kombination med minskad social kontroll människor emellan. Brottslighet påverkar inte bara de som direkt blir drabbade utan inverkar också till ökad oro och otrygghet bland övriga befolkningen (BRÅ, 2008). Totalt antal brott Våldsbrott / inv Emmaboda Kalmar Län Totalt antal anmälda brott samt totalt anmälda våldsbrott per invånare Källa: Brottsförebyggande rådet

46

47 sid 47 6 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sjukvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Samtidigt behöver vården bli betydligt mer hälsoorienterad, vilket innebär en ökad helhetssyn på människan och en övergång till ett mer hälsofrämjande och ohälsoförebyggande arbete. För att nå en god hälsa i befolkningen krävs mer än att medicinskt behandla sjukdom. Sjukvårdens förebyggande arbete inom ramen för områdena rökning, fysisk aktivitet, matvanor och alkoholkonsumtion behöver stärkas (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).

48 6.1 HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Alla tre sjukhusen i länet (Kalmar, Oskarshamn, Västervik) är utnämnda till hälsofrämjande sjukhus utifrån världshälsoorganisationens (WHO) utmärkelse och kriterier. Hälsofrämjande sjukhus verkar inte bara för att bota, vårda, lindra och behandla utan arbetar också för att uppnå en mer hälsofrämjande vård. Ett hälsofrämjande arbete ska drivas som är riktat till patienter, personal och medborgare (Landstinget i, 2009). 6.2 HÄLSOCENTRAL Samtliga 26 vårdcentraler i utnämndes mellan åren till hälsocentraler. Att vara en hälsocentral innebär att ha ett ökat fokus på den förebyggande vården. För att vara en hälsocentral ska det finnas team som arbetar med förebyggande insatser och behandling av livsstilsrelaterade sjukdomar. Hälsocentralen ska skapa nätverk med aktörer i samhället som samverkar för en god livsstil bland målgrupperna barn, vuxna och äldre (Landstinget i Kalmar län, 2009).

49 sid 49

50

51 sid 51 7 SKYDD MOT SMITTSPRIDNING Sverige har en gynnsam situation när det gäller smittsamma sjukdomar i ett internationellt perspektiv. Det har att göra med att det har bedrivits ett effektivt förebyggande arbete i form av informationsinsatser, vaccinationer och riktade insatser såsom testning och spårning. Det finns dock en allvarlig internationell hotbild och läget kan snabbt förändras genom det ökade resandet. Ett påtagligt problem i Sverige är ökningen av antibiotikaresistenta infektioner (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).

52 7.1 MPR VACCINERADE BARN Ett gott vaccinationsskydd i befolkningen påverkar sjukligheten i dessa sjukdomar och dess komplikationer är sedan lång tid vedertaget (Hälsoindikatorer i, 2006). 100,0% 97,4% 95,4% 97,6% 98,2% 96,2% 97,4% 97,9% 96,2% 97,6% 98,2% 96,2% 97,4% 97,9% 96,2% ,0% 97,4% 95,4% Andel (%) barn födda , 2004, 2005 som fått en 2007 injektion MPR (mässling, påssjuka, 2008 röda hund) före januari 2006, 2007 och Källa: Smittskyddsinstitutet

53 sid 53

54

55 sid 55 8 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA Sverige har en mycket lång tradition av upplysningsarbete om sexualitet och samlevnad. Inom ramen för detta målområde betonas vikten av att stärka individens egen identitet och att lyfta fram en positiv syn på sexualitet. Samtidigt är det viktigt att informera om de risker som finns för sexuellt överförbara sjukdomar. Arbetet med att förebygga oönskade graviditeter måste fortsätta. Rätten till en trygg och säker sexualitet gäller all människor i vårt samhälle och det är mycket angeläget att bekämpa diskriminering på grundval av sexuell tillhörighet (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).

56 8.1 TONÅRSABORTER Totalt har andelen ungdomar som gjort abort ökat. De vanligaste orsakerna till att unga väljer abort är att de känner sig för unga, att de vill studera först samt att de bedömer sin ekonomi som för svag (Statens folkhälsoinstitut, 2006:18). 26,0 20,1 23,8 26,2 20,2 23,2 30,2 21,2 24, ,0 20,1 23,8 26,2 20,2 23,2 30,2 21,2 24, Antal aborter per kvinnor mellan år. Källa: Socialstyrelsen, EpC

57 8.2 KLAMYDIAFALL Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen och förekomsten av antalet fall beskriver även förekomsten av samtliga STI-infektioner (HIV, gonorré, herpes, kondylom, syfilis, hepatit). Samlag utan kondom, fler sexuella partners, en ökad alkoholkonsumtion med större sexuellt risktagande och en mer tillåtande attityd till sex utanför fasta förhållanden förklaras som orsaker till den ökande andelen klamydia (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). sid Antal * Emmaboda *) Fler kvinnor än män har diagnosterad klamydia. Det beror på att kvinnor i större utsträckning än män testar sig. Antalet klamydiafall per kommun kan vara missvisande, eftersom många väljer att testa sig i Kalmar och inte i den egna hemkommunen (Smittskyddet, Landstinget i ). Antal klamydiafall i kommunen och länet. Källa: Smittskyddet, Landstinget i

58

59 sid 59 9 FYSISK AKTIVITET Det finns starka vetenskapliga bevis för ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och hälsa. Fysisk aktivitet minskar risken för bl.a. hjärt-kärlsjukdomar, diabetes (typ II), depression, benskörhet, vissa former av cancer samt har en främjande effekt på psykiskt välbefinnande och hälsa. När det gäller utövandet av fysisk aktivitet finns betydande sociala skillnader. Därför är det angeläget med en god idrottspolitik som stärker alla människors möjligheter att utöva idrott och motion. Särskilt betonas vikten av fysisk aktivitet i förskola och skola, stimulans till friluftsliv, en samhällsplanering där grönområden prioriteras, ökad fysisk aktivitet under arbetstid samt till och från arbetet (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).

60 9.1 FYSISKT AKTIVA - INAKTIVA Det är väldokumenterat att regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på den fysiska och psykiska hälsan och livskvaliteten. En ökad fysisk aktivitet bland befolkningen skulle kraftigt förbättra folkhälsan. Fysiskt aktiv innebär att motionera regelbundet 1-2 gånger i veckan minst 30 minuter (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). Stillasittande fritid Motionerar regelbundet Em Ka Rik 13,1% ,0% 12,3% 15,0% 13,9% 11,4% 13,1% 53,1% 53,1% 50,9% 53,7% 52,2% 50,5% Män 2008 Kvinnor 2008 Män 2008 Kvinnor 2008 Stillasittande fritid Motionerar regelbundet Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Andel % Emmaboda 16,2 13,0 11,1 13,9 53,1 53,1 55,9 53,7 Kalmar Län 12,9 12,3 11,3 11,4 55,6 53,1 54,6 52,2 14,4 15,0 14,2 13,1 51,2 50,9 51,0 50,5 Andel (%) stillasittande fritid samt andel % som motionerar regelbundet minst 30 minuter/dag i åldern år efter kön och år Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2005, 2008

61 9.2 ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA Skolan ansvarar för att varje elev efter grundskolan har goda kunskaper om vilka förutsättningar som krävs för att uppnå en god hälsa. Det finns ett samband mellan betyget idrott och hälsa och motionsvanor senare i livet (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). sid Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9 Andelen (%) som inte har uppnått målen (som inte fått betygen G, VG, MVG) i ämnet idrott och hälsa 9 i årskurs 9, uppdelat efter kön och ålder. Källa: Skolverket SJÄLVRAPPORTERAD FYSISK AKTIVITET I SKOLAN Genom skolan finns stor potential att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet, särskilt för de som annars är helt fysiskt inaktiva 3på fritiden (Statens folkhälsoinstitut, 2006:13). Statens folkhälsoinstitut (2005:5) betonar vikten av att se till lågaktiva 2 barns önskemål och behov i idrottsundervisningen Kalmar Län Deltar Aktiva Kalmar Län E K Kalmar Län 98,6% 94,2% Andelen (%) elever i årskurs 8 som anger att de alltid eller för det mesta deltar i skolidrotten samt andel elever som anger att de hela tiden/för 10 det mesta springer/rör sig på skolans idrottslektioner. Källa: Skolenkäten Fokus drogvaneundersökning åk 8 Kalmar Län ,9% 93,3% Pojkar 2008 Flickor ,6% 95,0% 92,8% 91,6% Pojkar 2008 Flickor 2008

62 9.4 FÄRDTRANSPORT TILL OCH FRÅN SKOLAN Vägen till och från skola/förskola utgör viktiga tillfällen till utevistelse och fysisk aktivitet. Samhällsutvecklingen har inneburit att färre barn promenerar eller cyklar till skola och fritidsaktiviteter och bilskjutsandet har ökat (Statens folkhälsoinstitut, 2006:13). En viktig aktör är Vägverket och dess insatser för att underlätta rörelse och s.k aktiv transport för barn och ungdom (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). Kalmar Län Kalmar Län 54,7% 68,5% 68,0% 68,7% Pojkar 2008 Flickor ,7% 68,5% 68,0% 68,7% Andelen (%) Pojkar elever 2008 i årskurs 8 som anger att Flickor de går 2008 eller cyklar till och från skolan tre dagar i veckan eller mer. Källa: Skolenkäten 2008 Fokus drogvaneundersökning åk CYKELVÄGAR Goda och trygga förutsättningar för att cykla och promenera är viktigt för att uppmuntra till ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Infrastrukturen för gående, cyklandes och funktionshindrades behov är bristfällig, vilket leder till olycksrisker och hinder för fysisk aktivitet. Satsningar på cykelinvesteringar kan ge stora samhällsekonomiska fördelar (Statens folkhälsoinstitut, 2006:13).

FOLKHÄLSOPROFIL NYBRO 2009

FOLKHÄLSOPROFIL NYBRO 2009 FOLKHÄLSOPROFIL NYBRO 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Inledning Arbetsmetodik för lokalt folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Nationella målområden för folkhälsa Indikatorer och folkhälsa Folkhälsoprofilens

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 40-44 30-34 20-24 10-14

5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 40-44 30-34 20-24 10-14 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 2010 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 687 90-94 5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 80-84 70-74 70-74 70-74 60-64

Läs mer

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 833 90-94 12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 26 985 90-94 26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 355 90-94 3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 716 90-94 15 882 75 993 90-94 78 164 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 473 90-94 4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 800 90-94 28 455 28 800 90-94 28 455 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 43 746 90-94 45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 496 90-94 7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 441 90-94 34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 höst MARIESTAD Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 911 90-94 11 888 786 976 90-94 782 482 4 691 668

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 76 9-94 5 754 217 824 9-94 22 24 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Mönsterås Mönsterås Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Folkhälsoplan för Klippans kommun Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet Innehåll 3 Förord 4 Inledning 10 Demografi 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet 23 Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 27 Målområde

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN

FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN 2015 1 Inledning En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att ha god kännedom om hur befolkningens hälsosituation ser ut. Det är därför viktigt att kartlägga

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Välfärdsredovisning 2007

Välfärdsredovisning 2007 Välfärdsredovisning 2007 Sotenäs kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Folkhälsoarbete i Sotenäs...4 Bakgrund- och befolkningsfakta...4 Delaktighet och inflytande i samhället...5

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare

Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare Välfärdsbokslut 2005 s kommun Utvecklingsavdelningen Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare Illustration: Egon Hansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 2012

LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 2012 LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 212 Vi behöver kunskap om hur Lysekils kommuns befolkning mår Välfärdsredovisning är inget nytt. Vi kan hitta redovisningar över befolkningens hälsotillstånd som är

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan. Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå

Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan. Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå Sammanställning nov 2005 av K Sandberg, Sekretariatet, Norrbottens

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011 Folkhälsorapport Växjö kommun 2011 Maj 2011 Sammanfattning Syftet med Folkhälsorapport 2011 är att beskriva hälsans nivå och fördelning i Växjö kommun och fungera som underlag för prioriteringar i budgetarbetet.

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr

Läs mer

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun. För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 -

Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun. För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 - Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 - Välfärdsbokslut 2011 Välfärdsbokslut är en del av det kommunala boksluts- och budgetprocessen och

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer