INTRODUKTION TILL SVENSK NATUR

Transkript

1 INTRODUKTION TILL SVENSK NATUR DELTAGARE: Mesud Djangoi Mora Ilektra Avgerinou Djangoi Nefeli Avgerinou Djangoi Daniel Ringström Gävle Målet är att guida nyanlända invandrare och undervisa (i fält) om svensk natur, och även ungdomar (svenska och nyanlända). Hjälpmedel: Schysst sommar-material från Naturskyddsföreningen, bok: 40 arter på 14 språk Genom kontakter med reg.kansliet.

2 VÅRA ROVDJUR (Bevarande av rovdjuren) DELTAGARE: Mattias Degervall Bollnäs Ulf Jernberg Mora Kristina Hallin Avesta Medvetandegöra rovdjurens situation i Sverige. Skapa opinion för deras bevarande. Sprida kunskap om rovdjurens levnadsvillkor. Föredrag, studiecirklar, Studiefrämjandet artikel-serie, lobbyverksamhet, påverka politiker och tjänstemän Naturvårdsverket o s v. Journalister, myndigheter, länsstyrelsen,kommunpolitiker + Ulf Berg. Omgående/snarast

3 TILLSAMMANSODLING MED MÅNGFALD DELTAGARE: Pia Modin Gun Kallur Margareta Wikström Giftfria grönsaker/rotfrukter Nya vänner göra saker gemensamt Kunskaper Introduktion till Sverige för invandrare Få med barn och ungdomar Få många intresserade att delta Lämplig mark kommunen eller Naturbruksgymnasiet Rättvik - centralt för kommunikationer. Uppstart med studiecirkel. Föreläsning t ex Andreas Marklund, Odla för mångfald i Orsa Maskiner och redskap Utsäde/fröer/lökar Skörd skördefest Ev förvaring - uppdelning Odlingssässongen- 2016, start januari i samarbete med Studiefrämjandet. Planeringslista för vattning, rensning mm

4 ATT AKTIVERA NUVARANDE SKOGSNÄTVERK DELTAGARE: Intresserade deltagare, helst en skogsansvarig från varje krets. Margareta Wikström Mattias Ahlstedt Gunilla Roos Bertil Helmersson Lars-Erik Nilsson Stig Hammarsten Bevara skyddsvärda skogar Var? Länsstämman i Borlänge STUDIECIRKEL I ATT STUDERA AVVERKNINGSANMÄLNINGAR Det digitala karthjälpmedlet Luben introduceras på mötet. Under våren 2016 i januari/februari på skogsnätverksmöte. ATT LÄRA SIG FÖRA DIALOG MED POLITIKER KRING SKOGSFRÅGOR NATURVÅRDSKURS FÖR MARKÄGARE OCH INTRESSERADE

5 (Namn som beskriver projektet) HMV, konsumentmakt, mat, miljögifter DELTAGARE: Denise Fahlander, (Gävle) Gunilla, Västerbergslagen (Ludvika/Smedjebacken) Gun (Rättvik) B-G (Falun) Pia (Rättvik) Lillian (Mora) (Vad ni konkret vill uppnå med projektet) Gynna ekologiskt och giftfritt 1 Ludvikas kommun gjort plan för att avgifta förskolor var med och pratade på babycafé vill följa upp kommunal plan 2 MVV 2016 hur göra där, upptakt, ekofrisör, lyfta praktiska enkla saker, problematisera - hur ser det ut idag hos frisörer? 3 Odla tillsammans, engagera invandrare, ekologisk odling, vad ska vi odla? Hur går vi tillväga? Har en liten odlingsplätt. Grangärde har fått EU-pengar tillsammans med kyrkan, skottkärror, grepar mm finns på kansliet i Mora, studiecirkel önskas, Rättviksärtor, föreningen SESAM, Odla för mångfald Orsa (se egen projektbeskrivning) 4 Konsumenter + Naturskyddsföreningens medlemmar, gå igenom Coop och ICA butiker, har jobbat med Fairtrade tidigare, tema eko och giftfritt, följer frukter - var kommer de ifrån, hur kommer de dit, hur får man reda på om de är giftiga? Hur följer de butikens/företagets egen policy? Studiecirkel i den här affären, intervjua personal, inköpare m.fl., läser om olika inriktningar slutmål skulle kunna vara de bli BMV-märkt butik. En person i en butik fokuserat på att få in mer och mer ekologiskt och det har funkat bra. Synliggör problemen för mig som konsument. Gör medvetet val svenskt äpple Hur medvetet är det egentligen? Tala med odlare om du får sälja till butiken här, kan du tänka dig att odla ekologiskt på en del då. De ekologiska tomaterna är det mask i. Butiksguidning, Örebro/Askersund och Lillian har testat.

6 Gunilla skickar Ludvikas plan för giftfriförskola Grundcirkel för de som vill gå ut på förskolor och inventera Giftfri förskola Gävle kommun vil ha alla sina förskolor inventerade Hur många ekofrisörer finns i landet /länet, var? HMV lokalt inventerar, innan riksupptakt för underlag till riksupptakt Ta med till riksupptakt Lillian mailar fråga till HMV nätverk och kretsstyrelser Säkra kvaliteten på vad ekofrisör är? Riks i sin rapport inför MVV visa på kriterier/förslag Kriterier för miniminivå för Bra Miljöval Motion om BMV märkning på frisörer, till riksstämman 31/1-16 Gunilla, Denise, Lillian Visa på dödligheten/risken med schampo t.ex. Head & Shoulders Film där H&S droppas i akvarium och fiskar dör Före jul Riks Lillian frågar

7 Gruvor i Dalarna DELTAGARE: Anders Gottberg (Namn och mobiltelefon) (Vad ni konkret vill uppnå med projektet) Förslag till studiecirkel om gruvnäringen i Dalarna Att arbeta med gruvnäringens miljöproblem är både en klassisk lokal miljökamp mot nedsmutsning och förstörd natur i närområdet, men också ett arbete som fordrar geografisk överblick och insikt om verksamma aktörer. I ämnet finns de allmänna aspekterna på den stora energiförbrukningen och slutanvändningen av produkterna. När en plats blir drabbad, och det kan gå ganska snabbt, är det troligen lokalbefolkningen som först protesterar när de inser vilka vådliga konsekvenser en gruva kan få för orten; föroreningar i mark och vatten, buller och trafik. Min erfarenhet är lokalbefolkningen i allmänhet till dess är ganska omedveten om hur det går till när en gruva ska köra igång och hur man kan påverka skeendet. Den starka minerallagstiftningen gör att fastighetsägare och närboende enkelt kan spelas bort av starka exploatörer. Och om man inte är förberedd inför det framtida hotet är man nästan chanslös. Våra politiker är antagligen de som först blir informerade om en planerad gruva. Högt upp på deras agenda finns arbetstillfällen. Många gånger är de helt aningslösa och låter sig förföras av utsikterna till att kommunen ska komma på grön kvist i ett förväntat miljardregn. I boken Norrlandsparadoxen av Arne Müller finns belysande exempel på överdrivna investeringsvolymer och utlovade arbetstillfällen. Vi ser också att kommun och stat frikostigt bjuder på infrastruktur, tomtmark, bostäder och planeringskostnader (Pajala, Ludvika) utan egentlig ekonomisk säkerhet och att investeringar återförs i den lokala ekonomin. Historiskt sett är det också sällan som de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna för kommun och stat har beaktats när en gruva överges. De överenskommelser och villkor som gällde vid gruvstart är antingen otillräckliga eller så finns inga pengar kvar i företaget, eller så vidtar segslitna skadeståndsprocesser eller förhandlingar om att skjuta till mer kapital för efterbehandling. Det är alltså viktigt att förbereda såväl potentiella direkt drabbade som kommuninnevånare och politiker i tid. Min slutsats är att det finns anledning för naturskyddsföreningen att arbeta med gruvfrågorna. Syftet är att skapa en välinformerad grupp som kan tjäna som stöd och resurs i de kommuner där gruvbrytning har stor aktualitet. Mitt förslag är att samla intresserade genom att ordna en

8 studiecirkel i ämnet. Målgruppen bör vara människor I Dalarna framför allt Hedemora, Ludvika, Smedjebacken och Falu kommuner. Samarbete med Gästrikland eller andra delar av Bergslagen bör övervägas. För att nå medlemmar och folk i allmänhet kan vi som vanligt samarbeta med Studiefrämjandet, men även annonsera i dagspressen. Så här skulle en studiecirkel kunna var upplagd: Föreläsning om grundläggande geologiska förutsättningar, förhållanden och metoder inom bergnäringen. Miljöproblem vid utvinning av mineralråvaror och primär förädling. Metallernas roll i världsekonomin. Råvarubörsen, konjunkturfrågor, statistik, volymer, svensk mineralpolitik. Kartläggning av aktuella undersökningsprojekt i Bergslagen. Informationsletning om aktörer och deras förhållande till marknaden, finansiering. Användning, återbruk, återvinning och strategier för hållbara handlingar inom konsumtionssfären. SNF s mineralpolicy. Kontakt Linköpings universitet? Besök gruvan i Garpenberg. Besök förädlingsföretag. Exkursion tilltänkta gruvplatser. Läsning: Arne Müllers bok Smutsiga miljarder fungerar som aptitretare. Regeringens mineralpolicy, minerallagen, tillämpliga kapitel i miljöbalken, SGU s hemsida fungerar som uppslagsverk.

9 JORD- & SKOGSBRUK I NYA FORMER KLIMAT CO 2 DELTAGARE: Ingegerd Kjellberg Bernt Lindberg Klimatmål max +1,5 grader Landsbygdsutveckling Mat med kvalitet Skogsbruk utan kalhyggen Rädda världen Översikt/Planfrågor Bredband Kvävefixerande växter - biogas, + näring för växter Hållbart boende Andelsodling Utveckla samarbetet: Bygderåd, Byalag, Hembygdsförening, SNF m fl

10 HÅLLBART BOENDE DELTAGARE: Bernt Lindberg Förberedelse för ekobyprojekt Falun, januari 2016

11 GRUNDCIRKEL I OMSTÄLLNING TILL HÅLLBART SAMHÄLLE DELTAGARE: Bernt Lindberg Prata om samma saker Falun, januari 2016